Medborgardialog i komplexa frågor

Komplexa frågor

En komplex fråga, är som det låter, inte enkel utan utgörs av flertalet sammanhängande dimensioner. De dimensionerna som sammanhänger behöver inte alltid vara tydliga utan kan ibland vara svåra att uppfatta. För att kunna lösa en komplex fråga så behöver samtliga berörda parter vara delaktiga i både problemformulering och i hur frågan hanteras och kan således inte lösas av en enskild aktör. Skulle en enskild aktör eller exempelvis en organisation behandla en komplex fråga som om den vore enkel så kan det leda till risker såsom att problemet blir större eller att förtroende till aktör och/eller organisation minskar (Sveriges Kommuner och Regioner 2019a).

Ofta så har inte komplexa frågor all information kring frågan tillgänglig för alla berörda av frågan. Den bristfälliga tillgängligheten kan bero på att informationen exempelvis mörkläggs eller att informationen inte är känd för någon ännu. Värden och känslor är vanliga dimensioner som är sammanhängande i komplexa frågor och om berörda parter exempelvis bemöts av motstånd eller om de inte ges tillåtelse att uttrycka känslor och åsikter så kan konflikt uppstå vid komplexa frågor. I medborgardialog är det därmed en viktig princip att vara eftertänksam om de perspektiv som inte alltid yttras, framförallt då detta kan vara en indikation på att frågan är just komplex. Utöver detta så kan en återkommande fråga, med flertalet misslyckade försök att besvara den eller försök om att bortse från problematiken, vara ytterligare indikationer på att frågan i sig är en komplex fråga (Sveriges Kommuner och Regioner 2019a).

Medborgardialog i komplexa frågor

Som tidigare nämn finns det en variant av delaktighetstrappa som SKR:s medborgardialogprojekt har tagit fram. Det används metoder på flera av de olika stegen, vid olika tidpunkter i processen när det kommer till medborgardialog i komplexa frågor (Sveriges Kommuner och Regioner 2019a).

Arbetet kring medborgardialog i komplexa frågor utgörs av ett antal principer som är formulerade med syfte att ge vägledning i arbetsprocessen för dialog. Dessa principer är också den grund som utgör beslutstagandet för utformningen av medborgardialogen. Principerna kommer att presenteras i en viss given ordning även om processen i sig sällan är linjär (Sveriges Kommuner och Regioner 2019a).

1. Öppna upp - innebär att fler inkluderas i att utforma både problemformulering och arbetet kring problemlösning.

2. Neutralitet - trovärdigheten i öppenheten bygger på att de som arbetar med medborgardialog uppfattas som neutrala. Arbetarna behöver således va opartiska i problemfrågor.

3. Inkluderande arbetssätt - detta betyder att alla som deltar i dialogen ska behandlas med lika villkor och att alla får möjlighet att yttra sig. Det innebär även att de som arbetar med medborgardialogen tar initiativ till att aktivt söka upp individer som kan inneha perspektiv i sakfrågan. Denna sökning bör inte endast ske inom kommunen utan bör även sträcka sig mot individer utanför organisationen.

4. Positiv konfliktsyn - ordet konflikt kan vara laddat och uppfattas med negativ betoning. Sätter man ordet “positiv” framför får det en annan betydelse. Denna princip innebär att man inte behöver behandla konflikter som något negativt, utan att konflikter även kan agera som tecken på att det finns behov som behöver mötas och förändringar som därmed behöver ske. Undviker man konflikter finns det risk för att situationen eskalerar till något som blir svårare att lösa i längden.

5. Förståelse - det primära målet med medborgardialog är framförallt att deltagare i dialogen ska skapa sig en förståelse för andras perspektiv. Med detta mål i sikte försöker medborgardialoger genom olika tillvägagångssätt skapa både tydlighet och öppenhet för deltagare. Deltagare i denna kontext är inte endast medborgare utan huvudsakligen även kommuner, regioner, landsting och övriga myndigheter och organisationer.

Det är viktigt att poängtera att ett en lyckad medborgardialog inte behöver innebära enighet mellan myndighet och andra berörda. I många fall kan en ökad tydlighet om vilka val som finns och/eller en ökad förståelse samt respekt aktörer sinsemellan vara det som avgör om det är en lyckad dialog eller inte. Många gånger som medför även medborgardialoger en skarpare bild på hur resurser bäst kan omprioriteras efter tydligare behov och förståelse för dessa (Sveriges Kommuner och Regioner 2019a).

Kommunens roll

Förutom att vara en av de aktörer som genomför förslag gällande medborgardialoger i komplexa frågor så har kommunen även två andra huvudsakliga roller i ämnet. Den första rollen av dessa är att skapa ett dialogteam som ansvarar för att sköta samtalen som sker och för att utforma hela processen. Dialogteamet kan bestå av antingen en ensam individ eller av en grupp personer med lika eller olika ansvar och roller i arbetet. Dialogteamet har i uppgift att skapa en design för processen som sträcker sig i så lång utsträckning som möjligt. Det går omöjligen att förutspå exakt hur en dialogprocess kommer att utspelas så det krävs för teamet att hålla ett öppet sinne för förändringar efter förutsättning. Dialogteamets andra uppgift är att vara samtalsledare och det innebär att teamet ska

kunna föra och leda samtal. Som samtalsledare ska dialogteamet kunna vara de som ser till att framföra det som behöver framföras i medborgardialogen på ett så förtröstansfullt sätt som möjligt. Många gånger eftersträvar man kanske att någon eller några med gedigen kompetens i frågan och således lättare kan lösa problemet förblir den individen eller de individerna som förmedlar informationen. I medborgardialoger vill man, som tidigare nämnt att dialogerna ska vara både öppna och neutrala och då lämpar det sig bättre med någon eller några som inte lika enkelt kan lösa problemet på plats istället agerar som samtalsledare. Detta på grund av att det kan leda till bredare dialoger och förståelse till andras perspektiv (Sveriges Kommuner och Regioner 2019a).

Den andra rollen som kommunen spelar i medborgardialog i komplexa frågor är att som politiker och tjänstepersoner delta i dialogen. En medborgardialog behöver kunskapen som tjänstepersoner har och de perspektiv och ansvar som politiker besitter för att inte riskera bli effektlös. Det kan föras medborgardialoger om diverse frågor som är komplexa men utan varken lagstiftning eller ansvarsområde förblir dialogerna meningslösa för att till-verklig-göras i slutändan (Sveriges Kommuner och Regioner 2019a).

Att föra, leda eller överhuvudtaget produktivt kunna delta i dialog är sällan något man kan direkt. Något som inte tycks minska heller är krav, från olika håll, på att dialoger hålls. Det innebär således att kommuner, som bär ansvaret för ledandet, designandet och genomförandet av processen, kontinuerligt behöver bygga upp sin dialogkompetens rörande komplexa och konfliktfyllda frågor. En stabil dialogkompetens, tillsammans med tydliga riktlinjer för medborgardialog, är det som skapar en institutionalisering av arbetssättet. Det innebär således att metoder och modeller kan appliceras på en mängd olika nivåer och i diverse problemfrågor (Sveriges Kommuner och Regioner 2019a).