Medborgarnas syn på Luleå kommun i sociala medier

I detta avsnitt presenteras och analyseras resultaten från enkätundersökningen. Resultaten baseras på de 106 svar som inkom. I populationen finns ett åldersspann på 28 år där åldersfördelningen i urvalet ser ut på följande sätt:

Diagram 1. Respondenternas ålder fördelat på fyra grupper.

27 17 30 32

1 9 7 0 - 1 9 7 7 1 9 7 8 - 1 9 8 4 1 9 8 5 - 1 9 9 1 1 9 9 2 - 1 9 9 8

ANTAL

FÖDD ÅR Å L D E R S F Ö R D E L N I N G

39 5.2.1 Representation, engagemang och nätverkande

Representation handlar i hög grad om att myndigheten vill använda samma sociala medier som medborgarna, för att lyckas nå ut till dem (Mergel 2013a). I informantintervjuerna framkom att Luleå kommun väljer att använda Facebook, Twitter och YouTube för att kommunen bedömer att målgrupperna använder de kanalerna i störst utsträckning. I enkätundersökningen framkommer vilka sociala medier som är populärast bland respondenterna:

Diagram 2. Visar vilka av de angivna sociala medierna respondenterna använder, flera alternativ är möjliga.

Facebook är således det största sociala mediet, följt av YouTube och Instagram. Twitter används enbart av 17 av 106 respondenter, vilket innebär att kommunens representation på Twitter inte når särskilt många medborgare i åldern 18–45 år. Hela 100 av 106 respondenter använder minst ett av dessa sociala medier, därför är de effektiva kanaler för att representera myndigheten, vilket även Mergel (2013a) menar. Det kan finnas olika anledningar till varför människor använder sociala medier, respondenterna anger här varför de använder dem:

6 17 33 43 66 80 88

I N G A A V D E S S A S O C I A L A

M E D I E R

T W I T T E R L I N K E D I N S N A P C H A T I N S T A G R A M Y O U T U B E F A C E B O O K

ANTAL

V I L K A A V D E S S A S O C I A L A M E D I E R A N V Ä N D E R D U ?

40

Diagram 3. I diagrammet sammanställs resultatet från fyra frågor för att visa varför respondenterna använder sociala medier.

Av diagrammet framgår att respondenterna främst använder sociala medier för att hålla kontakt med vänner/familj (medelvärde 5,7). Men sociala medier används i näst högst utsträckning för att ta del av information (medelvärde 5,4). Eftersom representation enligt Mergel (2013a) främst handlar om att myndigheter använder sociala medier för att sprida information, så bör medborgarna vara intresserade av att ta del av information där för att representationen ska vara framgångsrik. Enkätundersökningen visar att 70% av respondenterna i någon mån använder sociala medier för att ta del av information (70% svarar 5, 6, eller 7 på en skala 1–7). Vidare är användarnas intresse för att publicera egna inlägg en förutsättning för det Mergel (2013a) kallar engagemang och nätverkande. Enligt enkätresultatet varierar intresset för att publicera egna inlägg, men är generellt lågt (medelvärde 3,3). Slutligen svarar hela 40 % ”Instämmer inte alls”

på frågan om de använder sociala medier för att dela andras inlägg och medelvärdet är 2,5. Att dela en myndighets inlägg är enligt Mergel (2013a) en form av nätverkande, men generellt används sociala medier i låg grad för delningar.

Av respondenterna känner 7 av 10 till att kommunen har en Facebook-sida, medan motsvarande siffror för Twitter och YouTube är betydligt lägre.

41

Diagram 4. Visar vilka sociala medier respondenterna känner till att kommunen använder.

.

Enligt informanterna används Twitter och YouTube för representation (Mergel 2013a). Men eftersom en låg andel respondenter känner till att kommunen använder Twitter och YouTube är möjligheten till att nå en stor publik i åldern 18–45 genom de kanalerna låg, även om YouTube generellt sett är en populär kanal bland respondenterna (se diagram 2). Därmed är möjligheten till engagemang och nätverkande i de kanalerna också låg (Mergel 2013a).

Enligt resultaten är en majoritet av respondenterna mycket positiva till att Luleå kommun finns representerade på sociala medier:

Diagram 5. Frågorna 1) ”Vad anser du om att Luleå kommun finns på sociala medier?”, 2) ”Vad anser du om att Luleå kommun publicerar kommunal information på sociala medier?” och 3) ”Vad anser du om att Luleå kommun informerar om kriser på sina sociala medier?” har slagits samman i ett index över vad respondenterna tycker om att Luleå kommun finns representerad på sociala medier. Indexet baseras på medelvärdet av varje respondents svar på de tre frågorna.

32% 85% 81%

68% 15% 19%

H A R E N F A C E B O O K - S I D A ? H A R E T T T W I T T E R - K O N T O ? H A R E N Y O U T U B E - K A N A L ?

PROCENT

K Ä N N E R D U T I L L A T T L U L E Å K O M M U N . . .

Nej Ja

2,8% 1,9% 4,7% 4,7% 14,2% 19,8% 51,9%

1 2 3 4 5 6 7

PROCENT

1= MYCKET NEGATIVT 7= MYCKET POSITIVT

I N D E X F Ö R V A D R E S P O N D E N T E R N A A N S E R O M A T T K O M M U N E N F I N N S R E P R E S E N T E R A D I S O C I A L A M E D I E R

42 Diagram 5 visar tydligt att respondenterna är positiva till att Luleå kommun använder sociala medier för representation, det vill säga för att öka tillgängligheten och för att sprida information (Mergel 2013a). På frågan om respondenterna skulle besöka Luleå kommuns sociala medier för att finna kommunal information genereras följande resultat:

Diagram 6. Resultat för hur troligt det är att respondenterna skulle besöka kommunen sociala medier för att ta del av kommunal information.

Totalt anser således 62% av respondenterna att det är mycket eller ganska troligt att de skulle besöka Luleå kommuns sociala medier för att finna kommunal information, medan totalt 38%

anser att det inte är särskilt eller alls troligt. Detta bevisar att en majoritet av respondenterna är villiga att ta del av information på kommunens sociala medier, vilket kan tolkas som att de är positiva till att kommunen finns representerade på sociala medier (Mergel 2013a).

Vidare är många respondenter positiva till att kommunen använder sociala medier för att skapa engagemang:

11,3% 26,4% 43,4% 18,9%

I N T E A L L S T R O L I G T I N T E S Ä R S K I L T T R O L I G T G A N S K A T R O L I G T M Y C K E T T R O L I G T

PROCENT

H U R T R O L I G T Ä R D E T A T T D U S K U L L E B E S Ö K A L U L E Å K O M M U N S S O C I A L A M E D I E R F Ö R A T T F I N N A K O M M U N A L I N F O R M A T I O N ?

43

Diagram 7. Frågorna 1) ”Hur ställer du dig till att Luleå kommun vill skapa dialog med medborgare på sociala medier?” samt 2) ”Vad anser du om att Luleå kommun ber om medborgares åsikter i olika frågor på sociala medier?” har slagits samman i ett index över vad respondenterna anser om att kommunen använder sociala medier för att skapa engagemang. Indexet baseras på medelvärdet av varje respondents svar på frågorna.

Diagram 7 visar att hela 83% av respondenterna i någon mån är positiva till att kommunen vill engagera medborgarna på sociala medier (83% har svarat 5, 6 eller 7 på en skala 1–7), detta handlar till exempel om att kommunen uppmuntrar till dialog och om att kommunen aktivt ställer frågor till medborgarna (Mergel 2013a). Men trots detta anser 40% av respondenterna att det ”Inte är särskilt troligt” att de skulle besvara kommunens frågor på sociala medier:

Diagram 8. Visar hur troligt respondenterna bedömer att det är att det skulle interagera med kommunen gällande en fråga som berör dem.

Totalt 41% anger att det är mycket eller ganska troligt att de skulle bidra med åsikter i en fråga som berör dem och totalt 54% anger att det inte är särskilt eller alls troligt. Respondenterna är

5,7% 14,2% 39,6% 29,2% 11,3%

J A G A N V Ä N D E R I N T E S O C I A L A

M E D I E R

I N T E A L L S T R O L I G T I N T E S Ä R S K I L T T R O L I G T

G A N S K A T R O L I G T M Y C K E T T R O L I G T

PROCENT

H U R T R O L I G T Ä R D E T A T T D U S K U L L E K O M M E N T E R A E T T I N L Ä G G P Å L U L E Å K O M M U N S S O C I A L A M E D I E R O M K O M M U N E N B E R O M

Å S I K T E R I E N F R Å G A S O M B E R Ö R D I G ?

44 således positiva till idén om engagemang, det vill säga att kommunen uppmuntrar medborgarna till att interagera med den (Mergel 2013a). Men i praktiken skulle majoriteten troligtvis inte svara om kommunen ställde frågor till medborgarna på sociala medier. Det blir således uppenbart att medborgarna bedömer det som mer troligt att de skulle ta del av kommunens information på sociala medier (se diagram 6), än att de skulle engagera sig i kommunala frågor.

Detta går i linje med kommunens egen syn på sociala medier, som innebär att sociala medier ska vara kanaler för samhällsinformation, men det är oklart vad medborgarnas ovilja att engagera sig egentligen beror på.

Luleå kommuns sociala medier är öppna för interaktion, användare kan lägga upp egna inlägg på kommunens Facebook-sida, använda #Luleakommun för att interagera med kommunen på Twitter eller starta diskussioner på YouTube-kanalen. Detta ger möjlighet till en snabb och enkel kontakt med kommunen för användarna, men respondenterna visar inget större intresse för möjligheten:

Diagram 9. Diagrammet är en sammanställning av tre olika frågor och visar respondenternas intresse för att spontant kunna interagera med kommunen på Facebook, Twitter eller YouTube.

På varje fråga i diagram 9 är svarsalternativet ”4” det populäraste alternativet, de som svarat detta är varken negativt eller positivt inställda till möjligheterna att spontant interagera med kommunen. Men totalt har ändå 39,7% angett att de är positiva till att de kan publicera egna inlägg på kommunens Facebook-sida (39,7% har angett 5, 6 eller 7). Motsvarande siffra för Twitter är 35,8% och YouTube 29,3%. Det är enbart gällande YouTube som fler respondenter

45 är negativa än positiva till möjligheterna till spontan interaktion (40,6% har angett 1, 2, eller 3). Enligt Mergel (2013a) handlar nätverkande om att medborgare spontant ska kunna ta upp åsikter eller starta diskussioner med andra medborgare som sedan kan påverka hur myndigheten handlar. Diagram 9 visar dock att det generellt sett inte finns någon större entusiasm för att spontant kunna interagera med kommunen på sociala medier. I praktiken skulle ännu färre spontant interagera med kommunen på Facebook:

Diagram 10. Visar hur troligt respondenterna anser att det är att de skulle publicera ett inlägg på Luleå kommuns Facebook-sida.

Totalt anger ca 10% av respondenterna att det är mycket eller ganska troligt att de skulle publicera ett inlägg på kommunens Facebook-sida, medan ca 80% anger att det inte är särskilt eller alls troligt. Trots att det finns möjlighet till nätverkande, t.ex. genom att ta upp ett problem i ett eget inlägg på kommunens Facebook-sida, så är det inte troligt att det skulle ske (Mergel 2013a). Mergel (2013a) menar även att nätverkande kan handla om att medborgares diskussioner på sociala medier påverkar myndigheten i dess beslutsfattande, men en förutsättning för den typen av nätverkande är att medborgarna är intresserade av att delta i diskussionerna.

9,4% 34,9% 45,3% 8,5% 1,9%

J A G A N V Ä N D E R I N T E F A C E B O O K

I N T E A L L S T R O L I G T I N T E S Ä R S K I L T T R O L I G T

G A N S K A T R O L I G T M Y C K E T T R O L I G T

PROCENT

H U R T R O L I G T Ä R D E T A T T D U S K U L L E P U B L I C E R A E T T E G E T I N L Ä G G P Å L U L E Å K O M M U N S F A C E B O O K - S I D A ?

46

Diagram 11. Visar respondenternas intresse för att delta i diskussioner med andra medborgare om diskussionerna kan påverka kommunala beslutsprocesser

Diagram 11 visar att intresset för att delta i diskussioner på sociala medier som kan påverka kommunala beslut är lågt bland respondenterna. Totalt 6 av 10 visar lågt intresse (60,3% har angett 1, 2 eller 3) medan drygt 2 av 10 i någon mån är intresserade (24,5% har angett 5, 6 eller 7). Intresset för denna form av nätverkande med kommunen är med andra ord lågt (Mergel 2013a). Men enligt Mergel (2013a) kan nätverkande även handla om att användarna i sina egna nätverk delar material som publicerats av myndigheten.

Diagram 12. Visar hur troligt respondenterna anser att det är att de skulle dela material som publicerats av Luleå kommun på sociala medier.

22,6% 17,9% 19,8% 15,1% 9,4% 6,6% 8,5%

1 2 3 4 5 6 7

PROCENT

1= HELT OINTRESSERAD 7= MYCKET INTRESSERAD Ä R D U I N T R E S S E R A D A V A T T D I S K U T E R A K O M M U N A L A F R Å G O R

47 Enligt diagram 12 är det troligare att respondenterna skulle dela material som har publicerats av Luleå kommun på sociala medier, än att respondenterna skulle publicera ett eget inlägg på kommunens Facebook-sida (jämför med diagram 10). En majoritet, 53,7%, anger dock att det inte är särskilt eller alls troligt att de skulle dela materialet. 40,5% anger att det är mycket eller ganska troligt. Denna form av nätverkande är således mest populär bland respondenterna, även om enbart en minoritet bedömer att det skulle dela materialet (Mergel 2013a).

I enkätundersökningens sista fråga får respondenterna markera de begrepp som de anser beskriva Luleå kommun, av 14 möjliga alternativ:

Diagram 13. Respondenterna väljer ut begrepp som de anser beskriver Luleå kommun, flera alternativ är möjliga.

Överlag har respondenterna en positiv syn på Luleå kommun, de sex mest populära begreppen i diagram 13 är positiva, först det sjunde mest populära begreppet ”Ignorant” är negativt och har markerats av 18 respondenter. Det begrepp som flest anser beskriver Luleå kommun är

”Informerande”, följt av ”Tillgänglig” och ”Öppen”. När myndigheter använder sociala medier för representation är det ofta för att sprida information samt för att öka sin tillgänglighet och transparens, vilket gör att de upplevs som mer inkluderande (Mergel 2013a). Även om denna fråga handlar om hur kommunen generellt upplevs, inte enbart i sociala medier, indikerar den att respondenterna upplever att kommunen är informerande och tillgänglig i högre grad än engagerande och lyhörd. De senare två begreppen kan kopplas till Mergels (2013a) idé om engagemang respektive nätverkande, eftersom det handlar om att engagera medborgare samt att lyssna på deras åsikter, vilket respondenterna således i relativt låg grad anser att kommunen

24 5 7 8 9 9 11 12 13 18 22 24 29 37 43 47

ANTAL

V I L K A A V F Ö L J A N D E B E G R E P P A N S E R D U B E S K R I V A L U L E Å K O M M U N ?

48 gör. Enligt diagrammet är kommunen i ungefär lika stor utsträckning ignorant (18) som engagerande (12) och lyhörd (13). Att respondenterna upplever kommunen som ignorant, och inte särskilt lyhörd, kan vara en anledning till att de bedömer det som mindre troligt att de skulle besvara kommunens frågor på sociala medier, även om de i grunden är positiva till att kommunen vill ta del av deras åsikter. Möjligen upplever de att kommunen ändå inte tar till sig deras åsikter. Men sammanfattningsvis visar resultaten att medborgarnas syn på kommunalt deltagande på sociala medier går i samma linje som kommunens, d.v.s. att informations-spridning är mer intressant än aktivt engagemang. Medborgarnas intresse för att engagera sig i kommunala frågor eller nätverka med andra medborgare i kanalerna är generellt lågt, därmed är möjligheten att använda sociala medier som en plattform för deltagande i det lokala samhället i hög grad ointressant även för medborgarna.

5.2.2 Deltagardemokrati

Som nämnts i tidigare avsnitt handlar deltagardemokratiska ideal inte enbart om medborgares deltagande i politiska beslutsprocesser, utan även om deras samhällsintresse, engagemang och åsikter i olika frågor (Strömbäck 2004; Framtidskommissionen 2013). Delaktighet kan enligt Framtidskommisionen handla om ”att skriva under namninsamlingar, kontakta politiker eller tjänstemän, delta i demonstrationer, försöka påverka andras åsikter, delta i politiska diskussioner med dem man möter i vardagen eller via bloggar och sociala medier”

(Framtidskommissionen 2013, s. 192). Därför kan medborgares försök till påverkan genom interaktion med kommunen på sociala medier, diskussioner med andra medborgare på kommunens sociala medier samt delningar av kommunens material i syfte att påverka andra i sitt nätverk, ses som en form av delaktighet i demokratin. Men intresset för dessa typer av interaktioner varierar, även om majoriteten av respondenterna i grunden är positiva till att kommunen vill skapa dialog och ta del av deras åsikter på sociala medier (se diagram 7).

Delaktighet kan även handla om inkludering, att medborgare blir informerade om processer, beslut och händelser. Enkätundersökningen visar att medborgarna är mycket positiva till att kommunen finns representerad på sociala medier (se diagram 5), d.v.s. att kommunen finns tillgänglig och sprider information där. Representationen kan öka antalet människor som nås av kommunal information, vilket är viktigt för att medborgare ska kunna bilda sig uppfattningar om och intresse för samhälle. Åsikterna och intresset är en förutsättning för deras deltagande i demokratin (Strömbäck 2004).

Mergels (2013a) term engagemang handlar om att myndigheten aktivt försöker engagera medborgare på sociala medier, t.ex. genom att skapa dialog med medborgare.

49 Strömbäck (2004) menar att inom en deltagardemokrati bör engagemang på alla nivåer i samhället främjas och medborgares uppgift i samhället är att kunna uttrycka sina åsikter i olika frågor. Respondenterna är generellt positiva till att kommunen vill skapa engagemang på sociala medier (se diagram 7), och totalt 41% uppger att de mycket eller ganska troligt skulle bidra med åsikter om Luleå kommun bad om deras åsikter i en fråga som berör dem (se diagram 8). Av de respondenter som är mest positiva till att kommunen skapar engagemang på sociala medier är intresset något högre för att svara på kommunens frågor på sociala medier:

Diagram 13. De blå staplarna representerar de respondenter som tidigare fått medelvärde 6 eller 7 på frågorna

”Hur ställer du dig till att Luleå kommun vill skapa dialog med medborgare på sociala medier?” samt ”Vad anser du om att Luleå kommun ber om medborgares åsikter i olika frågor på sociala medier?”, d.v.s. de respondenter som är mest positiva till att kommunen vill skapa engagemang på sociala medier. De orange staplarna representerar alla respondenters svar.

De som är mest positiva till att kommunen vill skapa engagemang på sociala medier skulle i något högre utsträckning kommentera ett inlägg om kommunen ber om åsikter i en fråga som berör dem, 52% anger att det är mycket eller ganska troligt. Jämförelsevis anger 41% av alla respondenter att det är mycket eller ganska troligt. Vad respondenterna anser om att kommunen vill engagera medborgare på sociala medier kan således i viss mån sammankopplas med deras villighet att bidra med sina åsikter, men skillnaden är inte alls markant. Även om Strömbäck (2004) menar att deltagardemokratin fått stort fäste i svensk politik, är det inte självklart att människor vill öka sin delaktighet i demokratin genom att t.ex. bidra med sina åsikter i

50 Att delta i diskussioner, som kan påverka kommunala beslut, med andra användare på kommunens sociala medier är ett annat sätt för medborgare att engagera sig och öka sitt inflytande i det lokala samhället (Strömbäck 2004; Framtidskommissionen 2013). Men intresset för detta är generellt lågt (se diagram 11). Bland de som är intresserade av att delta i diskussioner med andra medborgare på sociala medier är intresset för att publicera egna inlägg på kommunens Facebook-sida också något högre:

Diagram 14. De blå staplarna representerar de som tidigare svarat 5, 6 eller 7 på frågan ”Är du intresserad av att diskutera kommunala frågor med andra medborgare på sociala medier, om diskussionerna används som underlag för att fatta kommunala beslut?”, där 1= helt ointresserad och 7= mycket intresserad. De orange staplarna representerar alla respondenter.

Av respondenterna som angett att de i någon mån är intresserade av att delta i diskussioner med andra medborgare på kommunens sociala medier, anger ca 32% att det är mycket eller ganska troligt att de skulle publicera ett eget inlägg på kommunens Facebook-sida. Motsvarande siffra för alla respondenter är ca 10 %. De som är positiva till diskussioner skulle således i högre utsträckning spontant interagera med kommunen på Facebook.

Även faktorer som t.ex. ålder kan påverka respondenternas vilja att utöva inflytande i kommunala frågor.

51

Diagram 15. Visar hur troligt det är att respondenterna skulle kommentera ett inlägg på Luleå kommuns sociala medier om kommunen ber om åsikter i en fråga som berör dem, uppdelat efter respondenternas ålder.

Diagram 15 visar att totalt 59% av respondenterna födda 1970–1977 uppger att det är mycket eller ganska troligt att de skulle bidra med åsikter, medan motsvarande siffra för respondenter födda 1992–1998 är ca 22%, vilket är betydligt lägre. Intresset för att bidra med åsikter sjunker desto yngre respondenterna är. Även intresset för att delta i diskussioner varierar i olika åldersgrupper:

Diagram 16. Frågan besvarades med alternativ 1–7, där 1= helt ointresserad och 7= mycket intresserad. Här har svarsalternativen 1–3 sammanställts som ”Ointresserad”, 4 som ”Varken intresserad eller ointresserad” och 5–7 som ”Intresserad”. Respondenterna har delats upp enligt deras födelseår.

7,4% 3,7% 29,6% 44,4% 14,8%

52 Diagram 16 visar att majoriteten av respondenterna i alla åldersgrupper är ointresserade av att delta i diskussioner på sociala medier som kan påverka kommunala beslut, och därmed öka deras inflytande i det lokala samhället (Strömbäck 2004). Hela 72% av respondenterna födda 1992–1998 är ointresserade av att delta i diskussionerna. De som i högst grad är intresserade är födda 1978–1984, där uppger 35% att det är intressant att delta i diskussionerna. Det framträder således en tydlig åldersrelaterad skillnad, där medborgare i åldern 18–24 visar ett mycket lågt intresse för att utöva inflytande över sin kommun i sociala medier (se diagram 15 och 16), vad detta beror på framgår dock inte av enkätundersökningen. Denna undersökning fokuserar enbart på deltagande i sociala medier, men om ointresset för att utöva inflytande över samhället existerar även utanför sociala medier, samt om de yngre respondenternas ointresse kvarstår även när de blir äldre, kan de få stora samhällskonsekvenser. Det kan i framtiden innebära att medborgare i allt högre utsträckning känner en politisk apati, som leder till att deras åsikter tar allt mindre plats i samhället och mer makt ges åt politikerna. Ett minskat inflytande mellan valen kan även innebära mer missnöje, då medborgarna i lägre grad påverkar det samhälle de lever i.

Sammanfattningsvis är det teoretiskt möjligt att medborgare kan öka sin delaktighet i sin kommun genom att interagera med kommunen på sociala medier (Strömbäck 2004;

Framtidskommissionen 2013). Men intresset bland medborgarna ligger främst i att ta del av information, och till viss del att bidra med åsikter när de tillfrågas. Att spontant publicera egna inlägg eller diskutera frågor med andra, är enligt respondenterna mindre intressant, även om sådana aktiviteter skulle kunna öka medborgares kunskaper, inflytande och känsla av gemenskap (Nord och Strömbäck 2012). Ju yngre medborgarna är, desto lägre är deras intresse att utöva inflytande över samhället via sociala medier, vilket kan få stora konsekvenser för politiken i framtiden.

53