I det fjärde kapitlet presenteras uppsatsens metod och material. Med hjälp av en motivering till uppsatsens design samt en tydlig redogörelse över genomförandet uppnås den transparens som krävs för att uppsatsen ska kunna granskas kritiskt. Kapitlet avslutas med en reflektion om etik.
4.1 Metodval
Den vetenskapliga metod som används i en studie har stor påverkan på vilket resultat som kan genereras. Vilken metod som ska användas avgörs därmed av forskningsfrågan (Svensson &
Ahrne 2015). Denna uppsats undersöker om en kommun kan öka medborgarnas delaktighet i det lokala samhället genom interaktion i sociala medier. För att besvara forskningsfrågan genomförs informantintervjuer och en enkätundersökning, vilket motiveras nedan.
4.1.1 Informantintervjuer
Informantintervjuer genomförs med två anställda med ansvar för sociala medier på Luleå kommuns kommunikationsavdelning, i syfte att kartlägga hur kommunen kommunicerar i sociala medier idag samt hur de arbetar för att skapa interaktion med medborgarna där.
Informantintervjuer är lämpliga i fallstudier eftersom forskaren då vill samla in information om det specifika fallet (Larsson 2010). Metoden är även effektiv för att förstå hur organisationer arbetar, i detta fall hur kommunikationsavdelningen på Luleå kommun arbetar med sociala medier. Intresset ligger i att förstå hur kommunikationsavdelningen på kommunen förhåller sig till interaktion i sociala medier, inte i att förstå de anställdas personliga uppfattningar i frågan (Esaiasson et al. 2012). Informanterna kan bidra med information om delvis olika saker, och tillsammans bildar deras utsagor en bild av hur arbetet fungerar på avdelningen. Informanterna ses med andra ord som ”källor” som informerar om den verklighet som existerar inom kommunikationsavdelningen. Den information som framkommer måste dock källkritiskt granskas och kan med fördel jämföras med exempelvis styrdokument som berör samma ämne (ibid.). Det finns möjlighet för respondenterna att utveckla intressanta resonemang och besvara följdfrågor baserade på deras tidigare svar, vilket innebär att intervjuerna gör det möjligt att på djupet förstå hur kommunikationsavdelningen använder och vill använda sociala medier. Av dessa anledningar är informantintervjuer en lämplig metod för att undersöka hur Luleå kommun använder sociala medier och vad kommunen anser om interaktion med medborgare i kanalerna.
21 4.1.2 Enkätundersökning
För att undersöka vad medborgare i åldern 18–45 anser om en kommuns användning av sociala medier genomförs en enkätundersökning som riktas till ett urval av kommunens invånare.
Informantintervjuerna ger en förståelse för kommunens perspektiv på interaktion med medborgare i sociala medier, medan kommunmedborgarnas beteenden, känslor och åsikter om ämnet undersöks genom en enkätundersökning (Trost & Hultåker 2007). En enkätundersökning gör det möjligt att undersöka ett relativt stort urval under en begränsad tid och resultaten kan sedan kvantifieras, det är med andra ord möjligt att se hur många som har en viss åsikt (Ejlertsson 2014; Trost & Hultåker 2007). Vidare kan kvantitativa studier generaliseras på ett annat sätt än kvalitativa studier, då ett större urval ofta undersöks (Svensson & Ahrne 2015).
Möjligheten till generalisering är viktig eftersom en kommuns publik ofta är stor och det gör det möjligt att dra generella slutsatser om en stor mängd människor, detta är angeläget eftersom det finns relativt lite forskning om hur medborgare föredrar att interagera med myndigheter i sociala medier. En annan fördel med enkätundersökningar är att frågorna oftast är standardiserade, d.v.s. att alla frågor ställs på samma sätt till alla respondenter, vilket innebär att den intervjuareffekt som kan förekomma i intervjuer elimineras, även om frågorna i en enkät självklart ändå kan uppfattas olika av olika människor (Ejlertsson 2014). Slutligen anses kvantitativ metod ofta generera ytligare resultat än kvalitativ metod, men detta behöver inte vara sant utan beror mer på den specifika studien; en kvantitativ studie kan vara så pass specifik att den genererar djup kunskap inom ett område (Hjerm & Lindgren 2010). Av dessa anledningar är enkätundersökning en lämplig metod för att undersöka medborgarnas perspektiv på ämnet. Uppsatsens två metoder förväntas komplettera varandra och med hjälp av resultaten kan samtliga frågeställningar besvaras.
4.2 Urval
Vid informantintervju baseras urvalet av respondenter på deras centralitet, d.v.s. på deras kunskap i ämnet. Informanterna kan sedan hänvisa forskaren till andra lämpliga informanter så att ett snöbollsurval sker (Esaiasson et al. 2012). Luleå kommuns kommunikationschef har det övergripande ansvaret för kommunens digitala kanaler, därför är han den första informanten.
Han hänvisar sedan till en kommunikatör för digitala kanaler, som bär huvudansvar för innehållet på kommunens sociala medier. Vid informantintervjuer finns inget specifikt antal informanter som rekommenderas, när forskaren förstår vad som gäller i en viss organisation
22 behöver inga fler intervjuer göras (ibid.). I denna uppsats anses de två informanterna ge tillräcklig information om Luleå kommuns kommunikation i sociala medier.
Vid enkätundersökningar är det ofta omöjligt att samla in data från en hel population och därför görs ett urval (ibid.). Mängden enkäter som kan skickas ut begränsas av kostnaderna för inbjudningarna, därför bjuds 1000 medborgare i åldern 18–45 in att delta i enkätundersökningen (Trost & Hultåker 2007). För att genomföra urvalet köper Luleå kommun in adressuppgifter till 1000 slumpmässigt utvalda Luleåbor. Tanken med slumpmässiga urval är att det ger urval som är representativt i statistisk mening eftersom alla i populationen har möjlighet att bli utvalda (Esaiasson et al. 2012).
4.3 Genomförande av informantintervjuer
Informantintervjuerna är semistrukturerade och tar därmed sin utgångspunkt i en på förhand formulerad frågeguide som utgörs av de frågor som ska ställas till informanterna (se bilaga 1).
Det finns dock stort utrymme för flexibilitet: ordningsföljden kan justeras under intervjun, fördjupande följdfrågor kan ställas och informanten får möjlighet att utveckla intressanta resonemang (Bryman & Nilsson 2011). Eftersom syftet med intervjuerna är att samla in så mycket information som möjligt ställs inte precis samma frågor i de två intervjuerna (Esaisasson et al. 2012). Intervjuerna genomförs på Luleå kommuns kommunikationskontor vilket är fördelaktigt eftersom det är en plats som de anställda troligtvis känner sig bekväma på. Intervjuerna handlar om hur kommunen arbetar, inte om enskilda människors personliga åsikter, ämnet är således inte känsligt och valet av plats borde inte påverka informanternas svar (ibid.). Frågorna formuleras tydligt för att informanterna ska förstå dem utan problem. Även om informantintervjuer skiljer sig från respondentintervjuer beaktas ändå intervjuareffekten, d.v.s. intervjuarens påverkan på informantens sätt att svara. Under intervjun hålls en neutral inställning till informantens svar, alla svar lyssnas till lika intensivt och informanten uppmuntras att utveckla sina svar genom exempelvis nickningar (Esaiasson et al. 2012). Under intervjuerna, som båda är cirka 30 minuter långa, görs en ljudinspelning och materialet transkriberas. Transkriptionerna sammanställs sedan och materialet jämförs med Luleå kommuns ”Riktlinjer för sociala medier” samt ”Kommunikationspolicy och grafisk profil” för att styrka informationens tillförlitlighet (Luleå kommun 2011; Luleå kommun 2012).
Sammanställningen skickas också till informanterna för att de ska kunna kontrollera att informationen är korrekt. Transkriptionerna kodas på bredden, det vill säga att intressanta stycken i texten ges en kod (Hjerm & Lindgren 2010). Tematiseringen sker genom att koderna
23 placeras in under temana representation, engagemang och nätverkande samt deltagardemokrati som baseras på uppsatsens teoretiska ramverk. Detta är för att informationen ska kunna jämföras med medborgarnas åsikter i frågan, då data från enkätundersökningen analyseras under samma teman.
4.4 Genomförande av enkätundersökning
Inbjudningar i form av vykort produceras av Luleå kommun och skickas till urvalet (se bilaga 3). Texten på vykortet består av mycket kortfattad information om uppsatsen, respondenternas anonymitet garanteras och kontaktuppgifter till forskaren presenteras. Enkäten är tillgänglig på en webbsida på Luleå kommuns domän och länken presenteras i slutet att vykortet. Vykortet ska genom sitt innehåll uppmuntra respondenten till att delta i undersökningen, även om utrymmet för text är begränsat (Trost & Hultåker 2007). I introduktionen till webbenkäten ges utförligare information om syftet med enkätundersökningen och ämnets relevans (se bilaga 2).
Därefter anges vad resultaten kommer användas till och hur urvalet gått till. Den svarandes anonymitet garanteras även där. En nackdel med att skicka inbjudningar via post är att inga påminnelser kan skickas, eftersom det innebär ytterligare kostnader, detta leder till en låg svarsfrekvens (Esaiasson et al. 2012). Ett alternativ hade varit att publicera en länk till enkäten på Luleå kommuns Facebook-sida, men då hade främst de som redan följer kommunen på Facebook deltagit, och man kan anta att de redan är positiva till att Luleå kommun använder sociala medier. Resultatet hade inte heller blivit representativt i samma mening.
Frågorna i webbenkäten utformas med stöd av uppsatsen teoretiska ramverk och bygger i hög grad på åsiktsfrågor där respondenterna får avgöra i vilken grad de håller med om ett påstående, eller i vilken grad de är positiva eller negativa till något genom att markera på en skala (se bilaga 2). Dessa typer av frågor är lämpliga eftersom uppsatsen vill undersöka medborgarnas attityder i ämnet (Trost & Hultåker 2007). Respondenterna får även ange hur troligt det är att de skulle interagera med kommunen på olika sätt och ombeds slutligen att ange vilka egenskaper de förknippar med Luleå kommun. Svaren lagras först hos kommunen och exporteras sedan till Excel där resultaten tydliggörs. Den data som samlas in analyseras, likt intervjuerna, utifrån temana representation, engagemang och nätverkande samt deltagardemokrati. Eftersom enkätundersökningen innehåller 20 frågor behandlas inte alla i kapitel fem (se sammanställning av samtliga svar i bilaga 4), istället presenteras de resultat som är mest relevanta för att besvara uppsatsens frågeställningar. Av frågor som berör samma teoretiska begrepp skapas index, vilket innebär att variabler som mäter samma begrepp slås
24 samman till en ny variabel. Index skapas för att stärka validiteten eftersom flera variabler mäter ett teoretiskt begrepp bättre än enbart en variabel gör. Risken för slumpmässiga fel, t.ex. att några respondenter delvis missuppfattar en fråga och ett skevt resultat genereras, minskar också när index skapas, vilket stärker reliabiliteten (Hjerm & Lindgren 2010).
4.5 Demografisk analys och bortfall
Då 106 svar inkom efter 1000 inbjudningar är svarsfrekvensen i enkätundersökningen låg (11%). Därför genomförs en kortfattad demografisk analys för att undersöka hur representativt urvalet är för Luleå kommuns befolkning i åldern 18–45.
Diagrammet visar åldersfördelning för respondenterna (blå) respektive inom kommunen (orange). Statistiken över kommuninvånare hämtas från Kolada (2016).
För åldersgruppen 1970–1977 är skillnaden mellan befolkningen och respondenterna mindre än 1%. Åldersgruppen 1978–1984 är underrepresenterad med ca 5% i undersökningen, medan åldersgrupperna 1985–1991 samt 1992–1998 är något överrepresenterade. Jämförelsen av könsfördelning görs med kommuninvånare i åldersgruppen 19–39 eftersom statistik för åldern 18–45 inte finns tillgänglig:
25,5% 16,0% 28,3% 30,2%
26,3% 20,9% 26,5% 26,4%
1 9 7 0 - 1 9 7 7 1 9 7 8 - 1 9 8 4 1 9 8 5 - 1 9 9 1 1 9 9 2 - 1 9 9 8
PROCENT
FÖDD ÅR
Å L D E R S F Ö R D E L N I N G
Respondenter Kommuninvånare
25
Diagrammet visar könsfördelning för respondenter i åldern 18–45 (blå), samt kommuninvånare i åldern 19–39 (orange). Statistiken för kommuninvånare hämtas från Luleå kommun (2016).
Könsfördelningen inom kommunen stämmer i hög grad överens med kommuninvånarnas könsfördelning. Män är överrepresenterade i undersökningen med ca 1%, vilket innebär att kvinnor är underrepresenterade med ca 1%. Trots låg svarsfrekvens är urvalet således i hög grad representativt, den största demografiska avvikelsen är 4,9% för åldersgruppen 1978–1984.
Angående naturligt bortfall så uppger två respondenter att de inte bor i Luleå kommun, men eftersom inbjudningarna enbart skickats till människor som är folkbokförda i Luleå kommun så räknas de två respondenterna ändå med i resultatet, då de officiellt sett är kommunmedborgare.
4.6 En deduktiv forskningsprocess
Denna uppsats antar en deduktiv karaktär, vilket innebär att forskningen tar avstamp i redan etablerade teoretiska idéer för att analysera data (Ekström & Larsson 2010). Vad som avgör om forskningen är deduktiv eller induktiv är ofta hur mycket kunskap som finns inom forskningsområdet sedan tidigare (Hjerm & Lindgren 2010). Det finns idag mycket forskning om myndigheters användning av sociala medier (se kapitel 2), även om färre undersökningar fokuserat på medborgarperspektivet, men på grund av den tidigare forskningen är det ändå naturligt att denna uppsats utgår ifrån de teoretiska resonemang som redan formulerats.
53,0% 47,0%
54,4% 45,6%
M A N K V I N N A
PROCENT
K Ö N S F Ö R D E L N I N G
Respondenter 18-45 år Kommuninvånare 19-39 år
26 4.7 Analysmodell
Detta avsnitt beskriver hur uppsatsens frågeställningar och teorier omvandlas till konkreta iakttagelsepunkter i analysen. Eftersom uppsatsen har en deduktiv karaktär utgår analysen från det teoretiska ramverket. Först analyseras informationen från intervjuerna utifrån temat representation, engagemang och nätverkande. Detta gör det möjligt att utreda hur Luleå kommun ser på interaktion med medborgare utifrån Mergels (2013) teori, och uppsatsens första underfråga: ”Hur förhåller sig Luleå kommun till interaktion med medborgare i sociala medier utifrån begreppen representation, engagemang och nätverkande?” kan besvaras. Kommunens syn på interaktion med medborgare i sociala medier analyseras sedan utifrån temat deltagardemokrati, för att undersöka om interaktionen kan skapa förutsättningar för medborgerlig delaktighet i enlighet med deltagardemokratins ideal (Strömbäck 2004).
Vidare sammanställs statistik från enkätundersökningen som analyseras utifrån temat representation, engagemang och nätverkande. Statistiken är deskriptiv och vissa bivariata analyser genomförs för att jämföra sambandet mellan olika variabler. På detta sätt besvaras uppsatsens andra underfråga: ”Hur ställer sig medborgarna till att interagera med kommunen via sociala medier utifrån begreppen representation, engagemang och nätverkande?”. Likt vid informantintervjuerna analyseras sedan medborgarnas syn på interaktion med kommunen i sociala medier utifrån temat deltagardemokrati, för att undersöka om medborgarna är intresserade av att öka sin delaktighet genom att interagera med kommunen i sociala medier.
Undersökningstemat deltagardemokrati är mer övergripande än det första temat och gör det möjligt att besvara uppsatsens sista underfråga: ”Kan interaktion mellan kommun och medborgare på sociala medier bidra till att öka medborgarnas delaktighet i det lokala samhället, i enlighet med deltagardemokratiska ideal?”. Genom denna analysmodell uppnås uppsatsens syfte och den övergripande forskningsfrågan: ”Kan en kommun öka medborgarnas delaktighet i det lokala samhället genom interaktion i sociala medier?” kan besvaras.
4.8 Validitet, reliabilitet och trovärdighet
Inom kvantitativ forskning är begreppen validitet och reliabilitet mycket viktiga, medan begreppen inte går att applicera på kvalitativ forskning på samma sätt, där talar man istället om forskningens trovärdighet (Hjerm & Lindgren 2010). Validitet handlar om forskningens giltighet, d.v.s. om en studie undersöker det den utger sig för att undersöka. I forskning formuleras problem och frågeställning på en teoretisk nivå medan undersökningar utförs på en operationell nivå (Esaiasson et al. 2012). Eftersom uppsatsen ämnar undersöka om en kommun
27 kan öka medborgarnas delaktighet i samhället genom interaktion i sociala medier, är det viktigt att mäta medborgarnas åsikter om interaktion med kommunen i sociala medier. Detta görs genom enkätundersökningen som mäter deras attityder till interaktion utifrån begreppen representation, engagemang samt nätverkande. Men dessa begrepp måste noggrant operationaliseras. För att göra en god operationalisering krävs förståelse av begreppen, och därför är tidigare forskning den viktigaste utgångspunkten (Hjerm & Lindgren 2010). Denna typ av validitet kan beskrivas som begreppsvaliditet, och innebär sammanfattningsvis att man undviker systematiska fel (Esaiasson et al. 2012).
Reliabilitet handlar om att se till att materialet bearbetas på ett forskningsmässigt korrekt sätt, d.v.s. att garantera kvaliteten på mätningarna genom att undvika osystematiska och slumpmässiga fel (Larsson 2010; Hjerm & Lindgren 2010). För att försäkra att enkätundersökningen håller hög reliabilitet är flera faktorer viktiga. För det första är enkätfrågorna standardiserade, det vill säga att alla frågor ser likadana ut för alla respondenter.
Vidare formuleras frågorna tydligt för att alla respondenter ska uppfatta dem på samma sätt.
Därmed skapas en hög grad av reliabilitet. Materialet kodas sedan med största noggrannhet för att undvika fel (Hjerm & Lindgren 2010).
Genom att uppnå god begreppsvaliditet och hög reliabilitet säkras uppsatsens resultatvaliditet, vilket innebär att forskningen mäter det den utger sig för att mäta (Esaiasson et al. 2012).
Informantintervjuerna är kvalitativa och kan inte på samma sätt bedömas utifrån validitet och reliabilitet (Hjerm och Lindgren 2010). Tre faktorer som gör kvalitativa studier trovärdiga är: transparens, triangulering och återkoppling till fältet. För att hålla hög transparens presenteras frågeguiden för läsarna och informationen som framkommer behandlas källkritiskt. Intervjuerna kombineras med enkäter, men eftersom metoderna används i olika syften kan man inte fullt ut säga att trovärdigheten stärks genom triangulering. Däremot sker en återkoppling till fältet där informanterna får möjlighet att se över resultatet från intervjuerna för att bedöma om de kan känna igen sig (Svensson & Ahrne 2015).
4.9 Etiska reflektioner
Uppsatsen uppfyller Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska grundkrav för skyddande av individer i samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informanterna informeras inför varje intervju om uppsatsens syfte och hur materialet används. Även i inledningen till webbenkäten informeras
28 om uppsatsens syfte och hur materialet kommer att användas. Informanternas samtycke hämtas innan intervjun startar, medan det inte finns något särskilt krav för samtycke i en enkätundersökning eftersom respondenterna själva väljer om de vill svara. De personuppgifter som samlas in behandlas konfidentiellt och är inte tillgängliga för obehöriga. En kritik är dock att de anställda på kommunikationskontoret är lätta att identifiera för de som har kännedom om vilka som arbetar på avdelningen, men samtidigt informerar de inte om sina personliga åsikter och ämnet är inte känsligt, därför är detta problem av mindre betydelse. Den data som samlas in genom intervjuer och enkäter används enbart i forskningssyfte.
29