Medvetenhet

6.1.1 Kostmedvetenhet

Näringsrekommendationer för elitidrottare påtalar vikten av att äta optimal kost med avseende på energi, makro-, och mikronäringsämnen genom tillräcklig mängd samt också en varierad kost (se även Rodriguez, DiMarco & Langley, 2009). Respondenterna ger med utgångspunkt i intervjucitaten uttryck för en insikt om vad som skall betraktas som betydelsefullt och en förståelse för det betydelsefulla som prediktor på idrottslig framgång. Dessutom anger de uppfattningar om kostens betydelse för välmående. I studien beskrev respondenterna dessutom att kost är viktigt för optimal idrottslig prestation. Befrämjande kostvanor beskrevs som ett varierat livsmedelsval samt tillräcklig mängd och energi för att ge kroppen förutsättningar för återhämtning och uppbyggnad. Respondenterna gav uttryck för att kostens sammansättning var beroende av utövandenivå och de ansåg att det skulle bli mer viktigt framöver i idrottskarriären.

Jag tycker det är ganska viktigt med mat för jag blir ganska trött om jag inte äter så jag tycker det är ganska viktigt att äta så jag försöker äta så bra jag kan liksom… Ja, för att kroppen ska kunna hålla igång så mycket jag tränar liksom så måste jag ha energi som jag förlorar liksom (K5).

Ja, jag kanske 2-3 år sedan kände jag ingenting. Då åkte jag hem och käkade vitt bröd som efter träningar och tänkte inte direkt på vad jag åt. Sedan ville jag väl, nu när jag kom upp lite i ålder så ville jag väl ändå, när jag satsar på friidrotten vill jag ändå att min kropp ska må bra så nu tänker jag väldigt mycket på vad jag äter liksom. Det är inte så att jag tänker kalorier och sådant men jag äter rätt och mycket och så tränar jag hårt (M4).

Ovanstående citat visar att respondenterna, genom sina egna erfarenheter, förstått vikten av att inta tillräckligt med energi för att orka prestera maximalt, d.v.s. de besitter en viss kunskap om kostens betydelse.

Respondenterna menade också att det fanns en påverkan av ”trenddieter”, vilka handlar om att minska andelen kroppsfett, det vill säga äta mindre energi än behovet, och istället bygga muskler (även Cohen & Babey, 2012). Protein som näringsämne beskrivs ha en särställning sett till positiv kroppsutveckling och kolhydrater som dess motsats.

Respondenterna upplevde det som felaktigt att dra ner på kolhydrater, men kunde göra det ändå. Trots tilltro till protein, upplevdes en viss skepsis till proteinrika

sportprodukter såsom citatet nedan visar:

Alltså, jag kollade sådana här Y-tube grejer typ, om vad man ska käka för att snabbt bygga muskler men dom håller på med massa shakes och så och det har jag hört från FIG att det är dopingrisk eller så, så det undviker jag (M1).

Citatet visar på ett intresse för att snabbt bygga muskler och att ökad mängd protein anses ge denna effekt. Idrottarna undviker dock kosttillskott med protein på grund av synen om att misstagsdoping är stor vid intag av dessa tillskott.

Citaten ovan visar också på respondenternas insikt om kostens betydelse för idrottslig prestation, både vad gäller energi från kost och näringsämnen. Deras kostval i praktiken stämmer dock in på rekommendationer från tidigare studier (Cupisiti et al., 2002; Melin et al., 2014; Mountjoy et al., 2014) som belyser att många idrottare får i sig otillräckligt med energi. De påverkas också av trenddieter som handlar om att gå ner i vikt.

Ovanstående visar att respondenterna har förståelse för kostens betydelse

(meningsfullhet), de visar också en begriplighet för konsekvenser av olika kostval, men de menar att de i vissa fall saknar förmågan att hantera denna begriplighet, på grund av yttre krav såsom trender (se även Antonovsky, 1987, 1991). Här framskymtar ett behov av kompetens för att skapa en autonomi (Deci & Ryan, 2012) i valsituationer, för att kunna uppnå önskade resultat och hantera sin omgivande miljö på ett kompetent och effektivt sätt.

6.1.2 Normmedvetenhet

Tidigare studier har visat (exempelvis Bublitz, Peracchio & Block, 2010; Long & Perry, 2011) att kostvanor är normberoende. Respondenterna i studien upplevde att de styrdes att äta på ett sätt som inte alltid genererar i ökad idrottslig prestation, utan snarare beror på ett slags kroppens normalitet, vad som är estetiskt, trendigt och tilltalande här och nu:

Jag skulle nog säga att det är mer det här kroppsidealet rent utseendemässigt liksom som styr tyvärr, än som egentligen är bra för en och som gynnar friidrotten tror jag nästan, i vår ålder (M2).

De var medvetna om normering av kostintag, men insåg att det var svårt att handla (Antonovsky, 1987, 1991) annorlunda med tanke på åldern de befann sig i, där utseendet spelar en betydande roll. Studier (Blond, 2008; Groesz, Levine & Murnen, 2002) visar att det ofta fokuserats på ett överdrivet sätt, just på utseende och i vissa fall också vikt. De respondenter som, genom sina utsagor, inte uppfattades vara styrda av normen uppfattades också som tryggare individer och agerade utifrån egen drivkraft och vad som ansågs vara optimal kosthållning för atleter. Deras resonemang kring kost fokuserade ett helhetsperspektiv, inte bara kosten betydelse för idrottslig prestation utan som en övergripande livsstil. Vissa respondenter menade dock att det troligen är

vanligare att styra sitt handlande efter kroppsidealet för dem som inte håller på med någon specifik idrott då dessa individer inte har målet att bli bättre i sin idrottsgren så som respondenterna.

Respondenterna angav en betydelse av kroppsuppfattning som byggde på att ha starka och uthålliga muskler för prestation och att ett atletiskt utseende följer med denna ambition. Respondenterna ansåg att normen för kvinnor i allmänhet är smal, fast och

stark men även att ha traditionellt feminina kurvor. Dessutom menade de kvinnliga respondenterna att de gärna skulle vilja äta mindre mängd mat, för detta ansågs enligt dem som positivt. Detta kan vara en av anledningarna till det ofta förekommande idrottsliga problemet med att få i sig otillräckligt med energi (Cupisiti et al., 2002; Melin et al., 2014; Mountjoy et al., 2014). För män som idrottar fanns en motsatt norm, att äta mer än de önskar. De manliga respondenterna påtalade att det eventuellt talas mer öppet om ideal mellan kvinnor. Följande citat belyser ovanstående:

Antagligen att man inte gillar maten eller att man inte ska äta mycket…, lite norm, vet inte, eller det är inte så jag tycker det ska vara men det är så för vissa. Alltså, dom jag umgås med äter bra men det är så klart man ser, och det är oftast tjejer också som kommer med en halv potatis i skolan och det känns ju inte så hälsosamt… Ja, vissa kanske tycker det är pinsamt att äta mycket sedan är det väl att man ska vara smal (K4). Ja, alltså tjejer ska ju vara så där smala men ändå jättekurviga och killar ska vara väldigt biffiga och stora. Det är ju verkligen så men det är ju inte normalt tycker jag (M4).

I materialet återkom upplevelsen av att tonåren är jobbiga såväl fysiskt som psykiskt och en ålder där det yttre utseendet blir viktigare. Utseendet spelade stor roll för gruppstatus och därmed hur tonåringen mår. Även upplevelsen av att det i samtiden talas mer om kropp och kost var vanlig. Sammantaget visar denna beskrivningskategori på en slags normmedvetenhet, men också att normer kan vara olika som exempelvis mellan män och kvinnor, vid olika åldrar och mellan idrottande och icke-idrottande. I detta framstår också respondenternas förmåga att redogöra för en begriplighet

(Antonovsky, 1987, 1991) om uppfattningar om kost och kroppslighet, med extra betydelse för den idrottsliga prestationen. Men de visar också en ambivalens inför hanterandet av olika trender, men att det också finns utmaningar värda att engagera sig i, vilket grundar sig i en upplevelse av meningsfullhet.

Deci och Ryan, (2012) lyfter kompetens som normerande, att uppnå önskade resultat, vilket i sin tur ger valfrihet, eftersom det finns utrymme för att ta egna beslut.

Normeringen kan också ses som en önskan om samhörighet, att känna närhet och acceptans av andra i sin omgivning (även, Patrick & Williams, 2012).

6.1.3 Känslomedvetenhet

Analysen visar på att vissa respondenter upplevdes göra kostval utan eftertanke, av gammal vana, såsom citatet nedan visar:

Det är det jag brukar äta, det är det som brukar finnas i kylskåpet och så. Det är mer att man har kommit in i en rutin så som man brukar göra (K5).

Valen av kost uppfattades ske mer medvetet i samband med exempelvis flytt till eget boende. Trots medvetenheten om vad relevanta kostval innebar, uppfattades ofta känslor styra olika av kostval samt mängden av den samma, vilket bottnar i känslor som smak, hunger, mättnad samt den upplevda känslan i kroppen. Därmed kan man också dra slutsatsen att kostintaget inte alltid är en uttryckt medvetenhet, i alla fall inte de optimala valen (Antonovsky, 1987, 1991). Faktorer som trötthet, stress, tidsbrist och dålig planering uppfattades som hinder kring val och kunde göra att respondenterna åt ”mindre bra” vilket till exempel kunde innebära att ingen planering för att kunna laga en varm måltid förekom, utan snarare det som ”råkade” finnas i skåpen hemma, såsom kall frukostmat till exempel smörgås och flingor. De äter det som känns bäst för stunden och faktorer som hunger, mättnad, trötthet samt vanor de fått med sig från hemmet, styr detta.

Long och Perry (2011) har visat att psykologiska faktorer påverkar individers agerande vid kostval. Respondenterna uttryckte att de genom att inte kunna medvetandegöra valen, upplevde de sig själva ha en dålig inre känsla, och valen kunde bli annorlunda. Vanan, men även rådande sinnesstämning, uppfattades som en betydelsefull faktor till vad som vid ett specifikt tillfälle styrde matvalet. Upplevde de sig som nedstämda uppfattades de göra val därefter som citatet nedan visar:

Det är vissa dagar man känner att man inte är nöjd med sin kropp, mest sådär magen man tänker på men oftast är jag nöjd… men jag tycker det är ganska viktigt med mat för jag blir trött om jag inte äter så jag tycker det är ganska viktigt att äta så jag försöker äta så bra jag bara kan liksom (K4).

Dessa val kunde innebära att äta mindre mängd mat eller inget alls, och handlade ofta om en känsla av att kroppen kändes för tung, mjuk eller att de hade för stor mage. Denna reflektion baseras på respondenternas utsagor som handlade om känslor,

självkänsla i sitt handlande. Citatet nedan visar även att respondentens tidigare upplevelser och upplevda känsla i kroppen kunde styra val och agerande:

Ja, det påverkar ju både psykiskt för när jag känner att jag ätit så där onyttig mat och sådant då känner jag mig nästan slapp i kroppen, lite hängig och inte hundra men när jag käkat kanske banan, havregrynsgröt och sådant till frukost då känner jag mig pigg och så och det sitter väl mer psykiskt än vad som sitter i kroppen (M4).

Det som påverkar respondenternas kostval kan styras av psykiska faktorer, vilket visar att det som händer inom individen, visar en slags begriplighet och i vissa fall går detta att förutse.