7. Diskussion
7.4 Sammanfattande diskussion
På såväl individnivå som sett i ett större sammanhang såsom inom idrottsorganisationer och i samhället i stort, har vi nytta av studier såsom denna. Att öka förståelsen för individers val och agerande (handlande) kan ge möjligheten och skapa förutsättningarna för att dessa val ska vara gynnsamma för individen och därigenom för samhället.
Visionen är ett samhälle (inte enbart inom idrottsvärlden) med välmående individer som upplever sig ha en god, total hälsa. Med tanke på aktuell studies resultat kan bidragande
orsak till detta vara att individer är utrustande med, och upplever sig ha, kunskap inom ett visst område. Dessutom bör de uppleva att de har förutsättningarna att använda denna kunskap och då helst i en miljö där de upplever en trygghet. De ska känna sig som en självständig individ i samhället och då helst i ett samhälle där de känner sig delaktiga och där de kan och vill agera utifrån vad som både är och känns bäst för dem som individ. Kanske är detta, som sagt, bara en vision men oavsett så är det något att sträva mot.
Referenser
Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health. San Francisco: Jossey-Bass. Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Bartholomew, K.J., Ntoumanis, N., Ryan, R. M., & Thøgersen,
N. C. (2011). Psychological need thwarting in the sport context: assessing the darker side of athletic experience. Journal of sport and exercise psychology, 33(1), 75-102.
Becknera, R., Record, R. (2016) Navigating the thin-ideal in an athletic world: influence of coach communication on female athletes’ body image and health choices.
Health Commuication, 31(3), 364–373. doi:10.1080/10410236.2014.957998
Blond, A. (2008). Impacts of exposure to images of ideal bodies on male body dissatisfaction: A review. Body Image, 5(3), 244-250.
doi:10.1016/j.bodyim.2008.02.003
Birkenhead, K., & Slater, G. (2015). A Review of Factors Influencing Athletes´Food Choices. Sport Medicine, (45), 1511-1522. doi:10.1007/s40279-015-0372-1 Brinkmann, S., & Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Malmö: Liber AB. Brülde, B., & Tengland, P.-A. (2003). Hälsa och sjukdom: En begreppslig utredning.
Lund: Studentlitteratur.
Bublitz, M. G., Peracchio, L.A., & Block, L.G. (2010). Why did I eat that? Perspectives on food decision making and dietary restraint. Journal of Consumers Psychology,
20 (3), 239-58.
Carter, N., Bryant-Lukosius, D., DiCenso, A., Blythe, J., & Neville, A.J. (2014). The use of triangulation in qualitative reseearch. Oncology Nursing Society
Forum, 41(5), 545-547. doi:10.1188/14.ONF.545-547
Chirkov, V. I., Ryan, R. M., & Sheldon, K. M. (2011). Human autonomy in cross-
ltural contexts: Perspectives on the psychology of agency, freedom, and well-being. Dordrecht: Springer.
Cohen, D. A., & Babey, S. H. (2012). Contextual influences on eating behaviours: heuristic processing and dietary choices. Obesity Review, 13(9), 766-79.
Coté, J., & Gilbert, W. (2009). An Integrative Definition of Coaching Effectiveness and Expertise. International journal of Sport Science & Coaching, 4: 307-323.
Nutrition knowledge and dietary composition in Italien adolescent female athletes and non- athletes. International Journal of Sport Nutrition and Exercise
Metabolism, 12 (2), 207-19.
Dietisternas Riksförbund, (2015). Hämtad 2019-12-20 från:
https://drf.nu/wp- content/uploads/2015/11/Terminologi-2015-11-09_Dietist.pdf Difiori, J., Benjamin, H., Brenner, J. (2014). Overuse injuries and burnout in youth
sports: a position statement from the American Medical Society for Sports Medicine. British Journal of Sports Medicine, 48:287-288.
Douglas, P.D., & Douglas, J.G. (1984). Nutrition knowledge and food practices of high school athletes. Journal of American Dietetic Association, oct;84 (10):1198-202. Dunn, D., Turner, Lori W., & Denny, George. (2007). Nutrition Knowledge and
Attitudes of College Athletes. Sport Journal, 10(4), 45.
Forskningsrådsnämnden (1998). Röster om KASAM: 15 forskare granskar begreppet
Känsla av sammanhang. Stockholm: Forskningsrådsnämnden (FRN).
Gassne, J. (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Diss. Lund: Lunds universitet, 2008. Lund.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112.
Graneheim, U.H., Lindgren, B.M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34.
Greenleaf, C., & McGreer, R. (2006). Disordered Eating Attitudes and Self
Objectification Among Physically Active and Sedentary Female College Students
The Journal of Psychology, 140(3), 187-198. doi: 10.3200/JRLP.140.3.187-198.
Groesz, M.P., Levine, S.K., & Murnen, S.K. (2002). The effect of experimental presentation of thin media images on body satisfaction: A meta-analytic review.
International Journal of Eating Disorders, 31, 1-16.
Hanton, S., Fletcher, D., & Coughlan, G. Stress in elite sport performers: a comparative study of competitive and organaizationalstressors. (2005). Journal of Sport
Science, 23(10), 1129-41.
Hartman, J. (2014). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur AB.
kultur.
Hausenenblas, H.A., & Fallon, E.A. (2006). Psychology and Health, 21:33-47. Heaney, S., O´Connor, H., Naughton, G., & Gifford, J. (2008). Towards an
Understanding of the Barriers to Good Nutrition for Elite Athletes. International
Journal of Sports Science and Coaching, 3(3), 391-401.
Henriksen, K., Strambulova, N., & Roessler, K.K. (2010). Successful talent development in track and field: considering the role of environment.
Scandinavium Journal of Medicine & Science in Sports, 2010: 20 (Suppl.2), 122–
132. doi:10.1111/j.1600-0838.2010.01187.x
Hsieh, H-F., & Shannon, S.E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis.
Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.
IOC Consensus Conference on Nutrition in Sport, 25-27 Oct 2010, International Olympic Committee. Journal of Sports Sciences, 29:sup1, s1-s1.
doi:10.1080/02640414.2011.619339
Jang, H., Reeve, J., Ryan, R. M., & Kim, A. (2009). Can self-determination theory explain what underlies the productive, satisfying learning experiences of
collectivistically oriented Korean students? Journal of Educational Psychology, 101, 644-661.
Jordbruksverket. (2019). Hämtad 2019-12-20 från
http://www.jordbruksverket.se/download/18.24ad4181151c2f27003bd1e1/ 1450788666680/tullverkets%20broschyr.pdf
Konarski, K. (1998). Vår rädsla för hälsa? (Red.) Röster om KASAM. (s.69-75). Uppsala: Ord & Vetande.
Kumlin, T. (1998). Korruptionen av den existentiella insikten: en (när)synt läsning av den salutogenetiska modellen. I Kumlin, T (red), Röster om KASAM – 15
forskare granskar begreppet Känsla av sammanhang. (s. 5-39). (Bilaga till
FRN-rapport 98:9). Uppsala: Ord & Vetande AB.
Linnéuniversitetet. (2019). Uppssatsmall och guider. Hämtad 2019-11-15 från https://lnu.se/ub/skriva-och-referera/mallar/
Lindén Hirschberg, A. (2014). Svensk Idrottsforskning, 2:32-37.
Lindvall, M. (2011). Självkänsla: bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur.
https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/livsmedelsinformation-markning-och-pastaenden/halsopastaenden Long, D., Perry, C., Unruh, S. A., & Stanek-Krogstand, K. (2011). Personal food
systems of male collegiate football players: a grounded theory investigation.
Journal of Athletic Training. 46(6), 688-695.
Lunde, C. (2014). Ridtjejer mer negativa till sina kroppar. Svensk idrottsforskning, 3, 26-30. http://centrumforidrottsforskning.se/article/ridtjejer-mer-negativa-till-sina-kroppar/
Naidoo, J. & Wills, J. (2007). Folkhälsa och hälsofrämjande insatser. Originalets titel: Public Health and Health Promotion: Developing Practice. 2005. Lund:
Studentlitteratur.
Nilsson, B. (2002). Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv?: aspekter på
stabilitet, kön, hälsa och psykosociala faktorer. Diss. (sammanfattning) Umeå:
Umeå universitet, 2002. Umeå.
Noble, J., Vermillion, M., & Foster, K. (2016). Coaching environments and student- athletes: Perceptions of Support, Climate and Autonomy. By U.S. Sports Academy - The Sport Journal, July 15.
Mattsson, M.C., Jansson, E., & Hagströmer, M (2016). Fysisk aktivitet –
begrepp och definitioner, 1(1), 21-34. FYSS 2017: Fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Läkartidningen Förlag. ISBN9789198171129.
Melin, A., Tornberg, Å.B., Skouby, S., Möller, S.S., Sundgot- Borgen, J., Faber, J., Sidelmann, J.J., Aziz, M., & Sjödin, A. (2014). Energy availability and the female athlete triad in elite endurance athletes, Scandinavian Journal of Medicine and
Science in Sports, 2014a: 1-13. Doi: 10.1111/sms.12261
Mountjoy, M., Sundgot-Borgen, J., Burke, L., Carter, S., Constantini, N., Lebrun, C., …Ljungqvist, A. The IOC concensus statement: beyond the Female Athlete Triad- Relative Energy Defienciency in Sport (RED-S). British Journal of Sports
Medicine, 2014 (48), 491-497.
O´Connor, H., Olds, T., & Maughan, R.J. (2007). Physique and preformance for track and field events. Journal of Sport Science, 25(Suppl 1):49-60.
Patrick, H., & Williams, G.C. (2012). Self-determination theory: its application to health behavior and complementarity with motivational interviewing.
Pettersson, S., Pipping Ekström, M., & Berg, C. (2012). The food and weight combat. A problematic fight for the elite combat sports athlete. Appetite, 59(2012), 234-242. Piggin, Joe. (2019). The politics of physical activity. New York: Routledge.
Pinto, A., Dolan, E., Baldissera, G., Gonçalves, L., Gregório de Araújo Jardim, F., Mazzolani, B.,…Smaira, F. (2019). “Despite being an athlete, I am also a human-being”: Male elite gymnasts’ reflections on food and body image. European
Journal of Sport Science, okt, 2019. doi: 10.1080/17461391.2019.1682059
Post- Senneheds, C. (2007). Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på
självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil. Landstinget Kronoberg: Löwex
Trycksaker AB.
Psykologiguiden. (2019). Psykologilexikon. Hämtad 191113 från: https://www.psykologiguiden.se/
Ramaswami, L. (2013). Knowledge, attitude and dietary practices of track and field athletic men and women aged 18-22 years. International Journal of Innovative
Research and Development, 2(11), 399-404.
Rash, C.L., Malinauskas, B.M., Duffrin, M.W., Barber-Heidal, K., & Overton, R.F. (2008). Nutrition-related knowledge, attitude, and dietary intake of college track athletes. The Sport Journal, 11 (1), 48-54.
Ricoeur, P. (1976). Interpretation theory: discourse and the surplus of meaning. Fort Worth, Tex.: Texas Christian University Press.
Riksidrottsförbundet. (2019). Hämtad 2019-12-20 från
https://www.rf.se/bidragochstod/elitidrottsstod/Idrottsnutrition
Rodriguez, N.R., DiMarco, N.M., & Langley, S. (2009). Nutrition and athletic performance. Medicine and science in sport and exercise, 41(3), 709-731.
Ryan, R.M., & Deci, E.L. (2007). Active human nature: Self-determination theory and the promotion and maintenance of sports, exercise, and health. I: M.S. Hagger & N.D. Chatzisarantis (red.), Intrinsic motivation and self-determination in exercise and sport, 1-19. Champaign, IL: Human Kinetics.
Ryan, R.M., & Deci, E.L. (2012). Self-determination theory in health care and its relations to motivational interviewing: a few comments. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 9(24)
Sisjord, K., & Kristiansen, E. (2009). Elite Women Wrestlers´Muscles: Physical
Strength and a Social Burden. International Review for the Sociology of Sport, 44; 231. Doi:10.1177/1012690209335278
Sonstroem, R.J. (1992). Physical activity and self-esteem. In W.P. Morgan. Physical
activity & mental health. Washing, D.C: Taylor & Francis.
Spronk, I., Kullen, C., Burdon, C., & O´Connor, H. (2014). Relationship between nutrition knowledge and dietary intake. British Journal of Nutritian,
111(10):1713-26.
Strümpfer, D. J. W. (1990). Salutogenesis: A new paradigm. South African Journal of
Psychology, Vol. 20, 265-276.
Stråhlman, O. (2006). Elite sport retirement process: career analysis of former Swedish
elite athletes. Göteborg: Department of Education, Göteborg University.
Svenska Friidrottsförbundet. (2019). Hämtad 2019-11-13 från http://www.friidrott.se/ Sveriges Olympiska Kommitté. (2016). Kostrekommendationer för olympiska idrottare.
Hämtad 2020-04-14 från http//sok.se/download/18.3e3b95e91555e5c9d8b6a15e/ 1466669159954/Kostrekommendationer+f%C3%B6r+Olympiska+Idrottare_Vers ion+hemsidan_juni2016.pdf
Tishelman, C. (1998). Några kritiska reflektioner över vårt okritiska bruk av KASAM. I
Kumlin, T (red.), Känsla av sammanhang i teori, empiri och kritik. (s.79-90).
(FRN-rapport 98:9). Uppsala: Ord & Vetande AB.
Theorell, T. (1998). Antonovsky och hans KASAM. I Kumlin, T (red), Röster om
KASAM – 15 forskare granskar begreppet Känsla av sammanhang. (Bilaga till
FRN-rapport 98:9). (s. 76-77). Uppsala: Ord & Vetande AB.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Tillgänglig: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf (131 s.)
Wiseman, V., Sunday, S., & Becker, A. (2005). Impact of the Media on Adolescent Body Image. Child & Adolescent Psychiatric Clinics of North America, 14, 453- 471.
World Health Organisation. (1986). Ottawa charter for health promotion. Paper presented at the First international Conference on Health promotion, Ottawa, 21 november, WHO, Ottawa.
Bilagor
Bilaga A Informerat samtycke
Institutionen för idrottsvetenskap, Marina Sjöberg
Informerat samtycke
Idrottares upplevda kunskaper om kost i relation till kroppsuppfattning
Jag har tagit del av muntlig information om studien ”Idrottares upplevda kunskaper om kost i relation till kroppsuppfattning; en intervjustudie med unga idrottare.”
Jag har försäkrat att jag passar in i inklusionskriterier för deltagande. Jag har tagit del av informationen att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande. Jag samtycker till att de svar som jag ger i samband med intervjun kodas, lagras och bearbetas enligt vetenskapsrådets etiska begrepp sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Jag är dessutom medveten om att resultaten av studien kommer att publiceras, men att all data kommer att avidentifieras samt att resultaten kommer att förvaras och bearbetas på ett professionellt sätt. Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i forskningsprojektet ”Idrottares upplevda kunskaper om kost i relation till idrott och kroppsuppfattning”.
_____________________________ ________________ Underskrift deltagare Datum och ort _____________________________ _________________ Namnförtydligande Telefonnummer
I fylles av intervjuaren
Jag har förklarat studien för deltagaren och denne ger sitt medgivande att delta.
_______________________________ _________________ Underskrift intervjuare Datum och ort _______________________________ _________________ Namnförtydligande Telefonnummer
Kompletterande underskrift för deltagare under 18 år
______________________________ _________________ Underskrift målsman Datum och ort _______________________________ __________________ Namnförtydligande Telefonnummer
Bilaga B Intervjuguide
Institutionen för idrottsvetenskap, Marina Sjöberg
Intervjuguide (för semistrukturerad, kvalitativ intervju)
Idrottares upplevda kunskaper om kost i relation till kroppsuppfattning, och hur den påverkar deras kostval i praktiken
1. Telefonsamtal/ mess/ mail
o Presentation av mig själv och studien
o Presentation av vetenskapsrådets etiska begrepp o Bestämma tid och plats
2. Fysisk intervju o Inledning
o Presentation av studien/ intervjun o Intervjupersonen presenterar sig själv
o Ålder/Varför friidrott (började, håller på) o Socialt (familj/ boende/ skola/ vänner/ fritid) o Träningsfrekvens
o Hur ser du på kost i samband/ förhållande till träning/ idrott?
o Ser du att friidrotten som idrott har samma behov som andra idrotter såsom fotboll, gymnastik etc.?
o Ser du att kostbehovet skiljer sig mellan olika grenar i friidrott? o Skiljer sig behovet för olika åldrar och om ja, på vilket sätt?
o Påverkar det du äter din träning? Ditt tävlande? Om ja, på vilket sätt? o En normal dag
o Beskriv vad du äter (mer exakt och varför?)
o Vet du hur du som idrottare ska äta (var fått kunskap ifrån?)? o Äter du så?
o Varför äter du som du äter (ge exempel och varför?) o Äter du som du vill/ bör göra? (om inte varför?) o Hinder? Vad skulle underlätta?
o Vad styr dina val tror du?
o Skulle du rekommendera andra friidrottare/ vänner att äta som du gör? o En normal/ optimal kropp och dess koppling till kost?
o Inom idrotten är kroppen ett av ditt främsta redskap. Hur tänker du att en kropp ska vara optimal för din idrott (enligt dig, tränaren, andra?)?
o Är den som du vill att den ska vara?
o Hur känner du för kroppen/ din och andras? o Din känsla?
o Hur tror du andra i din idrott tänker? Skiljer det sig inom andra idrotter?
o Har du något mer du skulle vilja tillägga för att vi ska få en bättre förståelse kring hur du tänker/ resonerar kring kost?