– gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande
7 En meningsfull och aktiv väntan
7.1 Kommunerna får ansvar för vissa asylsökandes boende under väntetiden
Förslag: Kommunerna ska ha ansvar för boendet under vänte-tiden för asylsökande som anvisats till kommun. Vid bedöm-ningen av vilka asylsökande som ska anvisas till en kommun ska hänsyn tas till hur omfattande handläggningsåtgärder som kom-mer att krävas samt vilket beslut som kan komma att fattas i ärendet.
Anvisad kommun ska ta emot den asylsökande inom tre veckor från tidpunkten för beslut om anvisning. En kommun får om det finns synnerliga skäl placera en asylsökande med sär-skilda behov i en annan kommun om kommunerna ingått en särskild överenskommelse om placering.
Vissa asylsökande ska bo i ett ankomstcenter under hela asylprocessen. Migrationsverket ska fatta ett beslut om förläng-ning av den obligatoriska tiden i ankomstcenter för dessa asyl-sökande. Vid bedömningen av vilka asylsökande som ska stanna i ankomstcenter ska hänsyn tas till hur omfattande handlägg-ningsåtgärder som kommer att krävas samt vilket beslut som kan komma att fattas i ärendet.
Läns- och kommuntal ska ersättas med att varje kommun tilldelas ett andelstal för mottagande av asylsökande och ny-anlända invandrare som ska anvisas. Migrationsverket ska årligen fastställa andelstalet. Såväl asylsökande som nyanlända som an-visas ska fördelas mellan kommunerna enligt det fastställda andelstalet. Myndigheten ska även fastställa antal platser som varje kommun ska hålla tillgängliga för mottagande av asylsök-ande. Det fastställda antalet platser ska användas för beräkningen av ersättning.
En meningsfull och aktiv väntan SOU 2018:22
Länsstyrelserna ska få i uppdrag att arbeta för att kom-munerna har kapacitet och beredskap att inom föreskriven tid ta emot asylsökande som ska vänta på beslut i asylärendet i en kommun.
Bedömning: Migrationsverket bör säga upp kontrakten på de lägenheter som myndigheten i dag hyr och använder som bo-ende för asylsökande. I anslutning till uppsägningen bör Migra-tionsverket föra en dialog med fastighetsägaren och den aktuella kommunen om det finns intresse och möjlighet för kommunen att överta kontrakten så att dessa kan användas för mottagande av asylsökande och nyanlända invandrare.
Asylsökande som ska vänta i en kommun bör anvisas till en kommun där det finns goda förutsättningar för framtida etable-ring. Anvisningen bör ske utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv och ta hänsyn till kommunala behov och förutsättningar. Alla asylsökande, även de i eget boende, ska beaktas fullt ut i fördel-ningsmodellen.
Regeringen bör ge Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i uppdrag att i samarbete med länsstyrelserna, Sveriges Kom-muner och Landsting, Statistiska centralbyrån och Tillväxtverket utveckla fördelningsmodellen så att arbetsmarknadsperspektivet stärks.
Regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att i samarbete med Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Lands-ting utveckla en modell för matchning mellan enskilda asylsök-ande och kommuner.
7.1.1 Ett mottagande som förstärker såväl etablerings- som återvändandeperspektivet
Nuvarande ordning för mottagande av asylsökande innebär en kon-centration av asylsökande till ett mindre antal kommuner. Detta eftersom lokaliseringen av asylboenden styrs av var det finns lediga lägenheter, var det är möjligt att upphandla tillfälliga boenden, och
SOU 2018:22 En meningsfull och aktiv väntan
285
7.2 Väntan med etableringsfrämjande insatser
Förslag: Kommunen ska erbjuda asylsökande möjlighet att delta i undervisning i svenska, samhällsinformation och insatser som syftar till att ge kunskap om och kontakter med den svenska arbetsmarknaden.Kommunen ska ansvara för att asylsökande för vilka beslut i asylärendet har dröjt mer än sex månader från ansökningstill-fället får erbjudande om att delta i aktiviteter som syftar till att motverka passiv väntan.
Innan en asylsökande erbjuds en insats som är förlagd till en arbetsplats ska viss kontroll av arbetsgivaren eller anordnaren ske.
I lag anges att kommuner får erbjuda asylsökande att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och i sam-hällsorientering.
Arbetsförmedlingens uppdrag i fråga om stöd och service till asylsökande ska förtydligas genom ändringar i det arbetsmarknads-politiska regelverket.
Bedömning: Regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att, tillsammans med Arbetsförmedlingen, föra en dialog med Kam-markollegiet angående behovet av försäkringar för asylsökande som deltar i insatser och aktiviteter.
7.2.1 Lokalt förankrad verksamhet för framtida etablering Kommunalt ansvar möjliggör lokalt anpassad verksamhet
Mottagandeutredningen föreslår att den kommun som ansvarar för boendet under väntetiden också ska ansvara för att erbjuda asyl-sökande som har fyllt 18 år och inte går i gymnasiet vissa etable-ringsfrämjande insatser. En grundläggande förutsättning för att erbjudas insatser ska vara att den asylsökande inte försvårar utred-ningen i ärendet om uppehållstillstånd genom att hålla sig undan.
För att understryka den vikt som samhället lägger vid att asylsök-ande följer den utstakade vägen genom mottagasylsök-andet ska ansvaret inte omfatta asylsökande som låter bli att bo i ett ankomstcenter.
Ansvaret ska inte heller omfatta asylsökande som bor i ett eget
SOU 2018:22 En meningsfull och aktiv väntan
anläggningsboenden till arbetspraktik, förutsatt att det handlar om personer som har person- eller samordningsnummer.
Den arbetsmarknadspolitiska bedömningen har alltså en central roll i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, men hur pröv-ningen ska gå till är inte närmare reglerad. Arbetsmarknadsutred-ningen framhåller i sitt delbetänkande Vägledning för framtidens arbetsmarknad59 att den arbetsmarknadspolitiska bedömningen har avgörande betydelse, inte bara för vilka insatser som individen ska få ta del av utan också påverkar ansvarsfördelningen mellan Arbetsför-medlingen och kommunerna. I delbetänkandet lämnas inga konkreta förslag som handlar om den arbetsmarknadspolitiska bedömningen.
Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 19 januari 2019 och ska då bland annat lämna förslag om hur det statliga åtagandet för arbetsmarknadspolitiken kan göras mer effektivt och tydligt och hur Arbetsförmedlingens samarbete med andra relevanta aktörer kan förbättras.
7.3 Ett värdigt och socialt hållbart eget boende
Förslag: Asylsökandes möjlighet att ordna boende på egen hand under asyltiden begränsas genom att en modell med social pröv-ning av eget boende införs.En kommun ska kunna ansöka hos Migrationsverket om att en asylsökandes eget ordnade boende inom kommunen ska prö-vas så att boendet är socialt hållbart. Prövning ska bara ske i kommuner som uppfyller vissa på förhand uppställda kriterier gällande social och ekonomisk utsatthet eller i kommuner som tagit emot många asylsökande i eget boende under längre tid.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska fastslå de kriterier som ska beaktas i den sociala prövningen.
I de kommuner där en ordning med social prövning har in-förts ska en asylsökande som själv vill ordna sitt boende ansöka om en social prövning av boendet. För att boendet ska bli god-känt vid en prövning ska boendet ha en skälig boendestandard och vara av lämplig storlek för det antal personer som ska bo i den.
En meningsfull och aktiv väntan SOU 2018:22
306
Asylsökande som väljer att bosätta sig i ett eget boende som inte uppfyller de uppställda kraven ska inte ha rätt till dagersätt-ning och särskilt bidrag. Migrationsverket ska i en sådan situa-tion erbjuda den asylsökande hjälp med boende eller anvisning till en kommun.
Bedömning: Regeringen bör överväga att som ett komplement till utredningens förslag om social prövning även temporärt helt undanta vissa kommundelar från möjligheten till eget boende under asyltiden.
7.3.1 I vissa kommuner ska asylsökandes eget boende prövas Problembilden är komplex och inte helt entydig
Det saknas till stor del systematiskt genomförda studier av vilka konsekvenser möjligheten till eget boende får för asylsökande och värdfamiljer samt för kommuner och enskilda stadsdelar. De få stu-dier och analyser som finns ger inte heller en helt samstämmig bild av konsekvenserna (se avsnitt 4.1.6).
Befintligt underlag visar att det finns för- och nackdelar med möjligheten till eget boende. Till fördelarna hör möjligheten att komma närmare det svenska samhället och arbetsmarknaden, känslan av normalitet, självbestämmande och närheten till och det möjliga stödet från släkt och bekanta.
Till nackdelarna hör att möjligheten till eget boende ofta leder till trångboddhet, osäkra boendeförhållanden och flyttkedjor som riskerar att försena den enskildes etablering i det svenska samhället.
Möjligheten till eget boende sägs även leda till problem för barn och unga att klara skolan, psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet och ökad segregation i samhället. Det är dock viktigt att under-stryka att inget av de underlag som utredningen har haft tillgång till kan slå fast hur pass vanligt förekommande eller omfattande som de olika effekterna är.
Merparten av de kommuner som under lång tid har tagit emot många asylsökande i eget boende pekar på att det finns ett flertal problem relaterade till möjligheten till eget boende. Dessa problem är till stor del desamma som forskning och tidigare rapporter har lyft fram.