– gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande
8 Efter beslut
9.8 En tydligare ordning för samarbetet med det civila samhällets organisationer
Förslag: Migrationsverket ska ansvara för att i samverkan med det civila samhällets organisationer erbjuda individer som bor i ankomst- och avresecenter aktiviteter för att erbjuda en menings-full vardag och insatser för att underlätta ett återvändande till ett annat land.
Migrationsverket ska ansvara för att kontrollera att organisa-tioner som erbjuder verksamhet uppfyller grundläggande krav på att dess syften och verksamheter överensstämmer med demo-kratins idéer, och att den erbjudna verksamheten överensstäm-mer med det övergripande målet för asylmottagandet.
Bedömning: Regeringen bör ta initiativ till en dialog mellan staten och det civila samhällets organisationer i syfte att ta fram ge-mensamma åtaganden för fördjupad samverkan inom asylmottag-andet.
Regeringen bör överväga att i medelstilldelningen till det civila samhället genom statsbidrag tydligt inkludera och prioritera orga-nisationer, verksamheter och projekt som verkar inom mottag-andet.
SOU 2018:22 Statlig ersättning till kommuner och landsting
383
Staten har kostnadsansvaret för det initiala mottagandet av nyanlända invandrare
Utifrån dessa utgångspunkter föreslår utredningen en princip för vilka kostnader relaterade till mottagandet av vissa nyanlända invandrare som staten bör ersätta kommunsektorn för. Nämligen den att staten bör ersätta kommunerna för initiala kostnader för mottagandet, men inte för långsiktiga eller strukturella kostnader som följer av mottagandet av denna grupp. Det innebär att staten ska ersätta kommunerna för specifika insatser riktade mot nyanlända invandrare som kommunsektorn är ansvarig för. Därtill kan det vara motiverat att ersätta kommunerna för andra betydande initiala kostnader som inte kan hanteras inom utjämningssystemet.
Denna princip innebär alltså inte något åtagande från statens sida att ersätta kommunsektorn för samtliga kostnader som kan relateras till nyanlända personer under en viss tid. Om staten vill kompensera kommunsektorn för långsiktiga och strukturella kost-nader till följd av flyktingmottagandet bör detta göras genom att tillföra medel till anslaget för kommunalekonomisk utjämning.12
10.1.5 Statlig ersättning till kommuner för mottagande av asylsökande
Förslag: Staten ska ersätta kommunerna för deras nya åtaganden inom mottagandet av asylsökande genom följande ersättningar:
• En schablonersättning för boende för asylsökande i kommun som beräknas utifrån ett av Migrationsverket i förhand fast-ställt antal platser och antalet boendedygn där platsantalet har överskridits. Ersättningen ska betalas ut utan ansökan och justeras ned om kommunen inte tagit emot asylsökande i fastställd omfattning.
• En schablonersättning för insatser för asylsökande i kommun som beräknas utifrån hur många asylsökande en kommun har tagit emot samt hur länge de har väntat i kommunen. Ersätt-ningen ska betalas ut utan ansökan.
12 Ett sådant tillskott gjordes 2017 genom en permanent nivåhöjning av de generella bidragen om 10 miljarder kronor.
Statlig ersättning till kommuner och landsting SOU 2018:22
• En schablonersättning för insatser för asylsökande barn i an-komstcenter som beräknas som ett fast belopp utifrån ankomst-centrets storlek. Ersättningen ska betalas ut utan ansökan.
När det gäller befintliga ersättningar ska ersättningen för barn i förskola och skola betalas ut till kommunerna utan ansökan.
Ersättningen för ankomstboende för ensamkommande barn ska ersättas av en ersättning för boende under tiden för ankomst-anvisning. Ersättningen ska ges utifrån ett av Migrationsverket i förhand fastställt antal platser och antalet dygn där platsantalet har överskridits. Ersättningarna för extraordinära kostnader för asylsökande barn, ekonomiskt bistånd och sjukvård för personer som beviljats uppehållstillstånd av medicinska skäl, ekonomiskt bistånd och sjukvård för så kallade bevispersoner och bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande med flera till tillståndssök-ande ska avskaffas.
Bedömning: Övriga ersättningar till kommuner för asylsökande ska kvarstå oförändrade.
En ersättning för boende för asylsökande i kommun
Mottagandeutredningens huvudförslag innebär att kommunerna ska ordna boende åt vissa asylsökande vuxna och barnfamiljer. För att systemet ska fungera måste kommunerna med kort varsel kunna ordna boende åt de asylsökande som anvisas till kommunen. Kom-munerna måste samtidigt erbjudas rimliga planeringsförutsättningar och kompenseras för de kostnader som det medför att med kort varsel kunna erbjuda boende. Vidare bör ersättningen stimulera kommunerna till att hitta kostnadseffektiva boendelösningar.
Vi föreslår därför att ersättningen för boende för asylsökande i kommun utformas som en schablonersättning med två delar som utgår oavsett vilken boendeform kommunen använder sig av. Er-sättningen ska utgå dels från ett av Migrationsverket i förhand fastställt antal platser, dels från antalet boendedygn utöver antalet
SOU 2018:22 Statlig ersättning till kommuner och landsting
395 Ersättning Förordningsstöd Efter
ansökan/utan
LVU eller motsvarande enligt SoL för asylsökande
ensamkommande barn och unga
10 + 19 §§
2017:193 Efter ansökan Faktiska kostnader
Övriga
Bistånd enligt LMA till tillståndssökande
19 § 2017:193 Efter ansökan Faktiska kostnader
Tas bort Ekonomiskt bistånd
och sjukvård för personer som beviljats uppehållstillstånd av medicinska skäl
17 § 2017:193 Efter ansökan Faktiska kostnader
Tas bort
Ekonomiskt bistånd och sjukvård för så kallade bevispersoner
18 § 2017:193 Efter ansökan Faktiska
kostnader Tas bort Nya ersättningar för
asylsökande Boende för
asylsökande i kommun
Utan ansökan Schablon Ny ersättning Insatser för
asylsökande i kommun
Utan ansökan Schablon Ny ersättning Insatser för
asylsökande barn i ankomstcenter
Utan ansökan Schablon Ny ersättning
Ersättning för boende under tiden för ankomstanvisning
Utan ansökan Schablon Ny ersättning
10.1.6 Statlig ersättning till kommuner för mottagande av nyanlända invandrare
Förslag: Kommunerna ska ersättas för initiala kostnader för-knippade med mottagandet av vissa nyanlända invandrare genom en åldersdifferentierad schablonersättning för initiala kostnader för mottagande av nyanlända invandrare. Den nya schablonersätt-ningen ska ersätta dagens schablonersättning för mottagande.
Statlig ersättning till kommuner och landsting SOU 2018:22
Ersättningen kompletteras med en ersättning för betydande vård- och omsorgskostnader.
Ersättningarna för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd till nyanlända, ekonomiskt bistånd, stöd och hjälp i boendet, tomhyra, vissa särskilda kostnader, varaktig vård och kostnader för äldre, sjuka och funktionshindrade ska avskaffas.
Beträffande schablonersättningen för ensamkommande unga ska kravet på erhållen studiehjälp tas bort samtidigt som rätten till ersättning begränsas till ensamkommande unga som har fyllt 18 men inte 20 år. Ersättningarna för försörjningsstöd för ensam-kommande unga och särskild förordnad vårdnadshavare för kom-munmottagna ensamkommande barn ska avskaffas.
De ersättningar som administreras av länsstyrelserna ska av-skaffas. Länsstyrelserna ska i stället disponera medel för att stimu-lera kommuner till att ta fram kostnadseffektiva boendeformer för asylsökande och utveckla kapacitet att klara av tillfälliga ökningar av mottagandet.
Bedömning: Grundersättningen ska finnas kvar. Utöver vad som angivits ovan ska inga förändringar göras av ersättningarna för ensamkommande barn och unga med uppehållstillstånd.
Kommuner ska ersättas för initiala kostnader för mottagandet Mottagandeutredningen menar att staten ska ersätta kommunerna för initiala kostnader för mottagandet av vissa nyanlända invandrare.
Det innebär att statens ska ersätta kommuner för kostnader för specifika insatser riktade mot nyanlända invandrare som kommunen är ansvarig för.
I dag får en kommun en schablonersättning för mottagande som avser kostnader för:
1. mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning 2. särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem
och pedagogisk verksamhet
SOU 2018:22 Statlig ersättning till kommuner och landsting
407
10.1.7 Statlig ersättning till landsting för mottagande av asylsökande med flera
Förslag: Ersättningen för hälsoundersökning för asylsökande ska betalas ut utan ansökan.
De separata ersättningarna för förvarstagna ska avskaffas, och schablonersättning för hälso- och sjukvård samt ersättningen för kostnadskrävande vård ska även omfatta förvarstagna.
En bestämmelse om återkrav och återbetalning införs för er-sättningar till landsting för asylsökande med flera.
Landsting får med dagens ordning i huvudsak ersättning genom en schablonersättning för hälso- och sjukvård som betalas ut utan an-sökan. Landsting ersätts också genom en ersättning för kostnads-krävande vård som betalas ut för faktiska kostnader efter ansökan.
Vi menar att det är en lämplig ordning att landsting i huvudsak ersätts genom en schablonersättning, samtidigt som det finns en ventil för att hantera extremfallen.
Vi ser dock en möjlighet till förenkling gällande ersättningen för hälsoundersökning för asylsökande. I dag betalas denna ersättning ut efter ansökan. Med utredningens förslag ska ett landsting erbjuda den asylsökande en hälsoundersökning under tiden då det är obli-gatoriskt att bo i ett ankomstcenter. Med denna ordning är det rimligt att anta att huvuddelen av de asylsökande som bor i an-komstcenter genomgår hälsoundersökningen. Vi föreslår därför att ersättningen betalas ut utan ansökan till det landsting där den asyl-sökande blir registrerad vid inskrivningen i mottagandesystemet.
Ersättningen ska betalas ut kvartalsvis.
Vid valet av ersättningsnivå är det rimligt att utgå från att huvud-delen av de asylsökande genomgår en hälsoundersökning. Under åren 2011–2015 varierade andelen asylsökande som genomgick en hälsoundersökning mellan knappt 40 och drygt 50 procent.17 Om man antar att cirka 75 procent av de asylsökande kommer att bo i ett ankomstcenter, och att samtliga dessa genomgår en hälsounder-sökning, samt att hälften av de som inte bor i ett ankomstcenter genomgår en hälsoundersökning så skulle knappt 90 procent av
17 Beräknat utifrån uppgifter om utbetalad ersättning och antalet nya asylsökande per år.
Eftersom ansökningarna kan ske i efterskott, blir andelen ett givet år en grov uppskattning.
Statlig ersättning till kommuner och landsting SOU 2018:22
samtliga asylsökande genomgå en hälsoundersökning. Det är därför rimligt att vid valet av ersättningsnivå utgå från att 85–90 procent av de asylsökande genomgår en hälsoundersökning.
Vi ser även en möjlighet till förenkling när det gäller ersättning för förvarstagna. I dag får landsting söka ersättning för faktiska kostnader för hälso- och sjukvård till förvarstagna personer. Därtill kan de söka en schablonersättning för hälsoundersökning av förvars-tagna personer. Under 2016 betalade Migrationsverket ut cirka 6 mil-joner kronor i ersättning för förvarstagna. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att de särskilda ersättningarna för förvarstagna kan avskaffas. Schablonersättning för hälso- och sjukvård ska sam-tidigt utvidgas så att den även omfattar förvarstagna personer. Någon särskild ersättning för hälsoundersökning för försvarstagna bedöms inte behövas när schablonersättningen ska betalas ut för samtliga asylsökande.
Slutligen föreslår vi att en bestämmelse om återkrav och åter-betalning införs även för ersättning till landsting för asylsökande med flera. Sådana bestämmelser finns redan för ersättningar för mot-tagande av nyanlända invandrare och för ersättning till kommuner för asylsökande med flera.
10.1.8 Statlig ersättning till landstingen för mottagande av nyanlända invandrare
Förslag: Ersättningarna för varaktig vård ska avskaffas även för landstingen. Även ersättningen för betydande extraordinära kost-nader för vårdinsatser till personer med uppehållstillstånd ska av-skaffas. Landsting ska i stället ersättas genom en ersättning för betydande vård- och omsorgskostnader.
Ersättningen för hälsoundersökning av personer med uppe-hållstillstånd ska betalas ut utan ansökan för vidarebosatta och anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov som är mottagna i en kommun.
SOU 2018:22 Statlig ersättning till kommuner och landsting
411
10.1.9 Kommunsektorns kostnader för mottagandet behöver följas upp regelbundet och systematiskt
Förslag: Statskontoret får i uppdrag att regelbundet följa upp kommunernas faktiska kostnader för mottagandet.
Uppföljning genom urvalsundersökning
Som vi tidigare har konstaterat har det inte gjorts några systematiska uppföljningar av ersättningssystemet och kommunsektorns faktiska kostnader för mottagandet. Det är därför inte möjligt att säga något om nuvarande ordning ger kommunerna kostnadstäckning. Vi menar att det är viktigt för förtroendet mellan stat och kommunsektorn att det finns en gemensam bild av hur pass väl ersättningarna täcker kostnaderna.
Vi bedömer att det finns två vägar att gå för att få till en regel-bunden och systematisk uppföljning av kommunsektorns faktiska kostnader för mottagandet. Det skulle till exempel gå att åstad-komma detta genom att öka detaljeringsgraden i räkenskapssamman-draget för kommunerna. Det skulle göra det möjligt att koppla ihop specifika kostnader med de olika ersättningarna. Vi tror dock att kostnaderna för en sådan lösning skulle bli höga och att kostnaden inte skulle motsvara nyttan.
Utredningen menar att man i stället bör införa en ordning där kostnaderna för mottagandet följs upp genom separata uppfölj-ningar i ett representativt urval av kommuner. Sådana uppföljuppfölj-ningar gjordes av Integrationsverket fram till att myndigheten lades ned 2007.18 Uppföljningen bör göras med en viss regelbundenhet, för-slagsvis var tredje eller var femte år, så att det är möjligt att fånga upp viktiga förändringar. Underlaget bör sedan ligga till grund för en dialog om ersättningsnivåer mellan staten och kommunsektorn.
Ersättningsnivåerna bör sättas utifrån resultatet av kostnadsupp-följningen och den efterföljande dialogen. I vissa fall kan det givet-vis vara lämpligt att justera ersättningsnivåer även mellan
18 Se Integrationsverket (2000), Integrationsverket (2001), Integrationsverket (2002) och Integrationsverket (2003).
Statlig ersättning till kommuner och landsting SOU 2018:22