Plats och tid: Sammanträdesrum Fullriggaren, , 08:15:00-12:00 ca 08:15. Monika Hallberg. Dennis Gidlund 09:00.

(1)

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Sida

1 (2)

Plats och tid: Sammanträdesrum Fullriggaren , 2018-10-08 , 08:15:00 - 12:00 ca

· Upprop

· Val av protokollsjusterare

Nr Ärende Föredragande och ca tid

1 Information

a) Region Östergötland b) RTÖG

c) Rapport från Integrationsrådet

d) Rapport från de kommunala råden

e) Rapport från förra företagsbesöket f) Medborgarkontoret

g) Åtgärder efter sommarens torka

h) Övrig information

08:15

Monika Hallberg Monika Hallberg

2 Delårsrapport 2018 Sven Stengard 08:30 Handlingar skickas separat 3 Motion - Lika lön för lika arbete

4 Remiss - Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

Monika Hallberg Dennis Gidlund 09:00 5 Revidering av

delegationsordning-stöd och omsorg

Monika Hallberg Dennis Gidlund

6 Handlingsplan Trafik Kristina Hörnqvist 09:45 7 Hambon 5 och 6, Förfrågan om

köp av mark

Martine Christensen Odenhall

10:00

(2)

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Sida

2 (2) 11 Delegationsbeslut

12 Meddelanden 13 Frågor

· Företagsbesök på A100 kl 13:30

Erland Olauson (S) Eva Köpberg

Ordförande Sekreterare

(3)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2018-10-08

(1) Nämnd.2018.5

Information

a) Region Östergötland b) RTÖG

c) Rapport från Integrationsrådet d) Rapport från de kommunala råden e) Rapport från förra företagsbesöket f) Medborgarkontoret

g) Övrig information Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag

_ _ _ _ _ _ _

(4)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2018-10-08

(1) Nämnd.2018.5

Justerare ...

...

Beslutet skickas till

Xxxxx

(5)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2018-10-08

(2) KS-SA.2018.79

Delårsrapport 2018 Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag

_ _ _ _ _ _ _

Beslutet skickas till

Xxxxx

(6)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2018-10-08

(3) KS-SA.2018.76

Justerare ...

...

Motion - Lika lön för lika arbete Kommunstyrelsens beslut

1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag

_ _ _ _ _ _ _

Beslutet skickas till

Xxxxx

(7)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2018-09-19

KSAU § 81 KS-SA.2018.76

Motion - Lika lön för lika arbete

Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad.

Ärendebeskrivning

Sverigedemokraterna har lämnat in en motion om att införa lika lön för lika arbete.

Enligt Diskrimineringslagen 3 kap. § 9 ska arbetsgivaren analysera om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Analysen ska särskilt avse skillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika. Arbetsgivaren ska också analysera likvärdiga arbeten. Likvärdiga är de arbeten som utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer och dess natur kan ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter samt ansvar och ansträngning.

Lönens beståndsdelar är: arbetets innehåll, individuell lön utifrån lönekriterier och marknadspåverkan. I Valdemarsviks kommun har ett arbete påbörjats med att utveckla löneprocessen så att lön tydligare är ett strategiskt verktyg för att uppnå verksamhetsmål, kvalitet och utveckling i enlighet med gällande kollektivavtal. Löneutveckling och löneprocess kommer att analyseras i kommande lönekartläggningar i syfte att säkerställa att arbetsgivaren inte diskriminerar enligt

Diskrimineringslagen.

Beslutsunderlag

Skrivelse från Avdelning Service och Administration 2018-09-10.

_ _ _ _ _ _ _

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen, akten

(8)

Vårt datum Vårt Dnr Sida

2018-09-10

KS-SA.2018.76 1(2

)

Skrivelse med beslutsförslag

Tjänsteställe/Handläggare Mottagare

Avdelning Service och Administration Kommunstyrelsens arbetsutskott Carina Magnusson

0123-19159

carina.magnusson@valdemarsvik.se

Motion - Lika lön för lika arbete Förslag till beslut

1. Att kommunfullmäktige anser motionen besvarad.

Sammanfattning

Sverigedemokraterna har lämnat in en motion om att införa lika lön för lika arbete.

Ärendebeskrivning

Sverigedemokraterna har lämnat in en motion om att införa lika lön för lika arbete.

Enligt Diskrimineringslagen 3 kap. § 9 ska arbetsgivaren analysera om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön.

Analysen ska särskilt avse skillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika. Arbetsgivaren ska också analysera likvärdiga arbeten. Likvärdiga är de arbeten som utifrån en

sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer och dess natur kan ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter samt ansvar och ansträngning.

Lönen beståndsdelar är: arbetets innehåll, individuell lön utifrån lönekriterier och marknadspåverkan. I Valdemarsviks kommun har ett arbete påbörjats med att utveckla löneprocessen så att lön tydligare är ett strategiskt verktyg för att uppnå verksamhetsmål, kvalitet och utveckling i enlighet med gällande kollektivavtal. Löneutveckling och löneprocess kommer att analyseras i kommande lönekartläggningar i syfte att säkerställa att arbetsgivaren inte diskriminerar enligt

Diskrimineringslagen.

VALDEMARSVIKS KOMMUN

Carina Magnusson

Personalchef

(9)

2018-09-10

KS-SA.2018.76 2(2

)

Beslutet skickas till

<Här skrivs till vem beslutet ska skickas>

(10)

(11)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2018-10-08

(4) KS-KcS.2018.33

Remiss - Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag

_ _ _ _ _ _ _

Beslutet skickas till

Xxxxx

(12)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2018-09-19

KSAU § 85 KS-KcS.2018.33

Justerare ...

...

Remiss - Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut

1. Ärendet lämnas vidare till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.

Ärendebeskrivning

Valdemarsviks kommun är en av 120 remissinstanser för rubricerad remiss. Under augusti och september har ett förslag till remissvar arbetats fram av förvaltningen i remissyttrandet 2018-09-12. Yttrandet ska ha inkommit till Arbetsmarknadsdepartementet senast 15

november 2018.

Ledamöterna diskuterar remissförslaget och enas om att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.

Beslutsunderlag

Skrivelse från Kommunchef och Stab 2018-09-12 _ _ _ _ _ _ _

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen, akten

(13)

2018-09-12

KS-KcS.2018.33 1(1

)

Tjänsteställe/Handläggare Mottagare

Kommunchef & Stab Kommunstyrelsens arbetsutskott Dennis Gidlund

0123-191 82

dennis.gidlund@valdemarsvik.se

Remiss - Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

Förslag till beslut

1. Kommunstyrelsen antar förslag till yttrande.

Ärendebeskrivning

Valdemarsviks kommun är en av 120 remissinstanser för rubricerad remiss. Under augusti och september har ett förslag till remissvar arbetats fram av förvaltningen som bifogas denna skrivelse. Yttrandet ska ha inkommit till Arbetsmarknadsdepartementet senast 15 november 2018.

Till denna skrivelse bifogas förslag till remissvar, sammanfattning missiv samt ett samlat dokument om förslag och bedömningar i

mottagandeutredningen. Eftersom hela remissen omfattar cirka 600 sidor kommer en länk till remissen i sin helhet att skickas ut i samband med kallelseutskick.

VALDEMARSVIKS KOMMUN

Monika Hallberg Richard Olovsson Dennis Gidlund

Kommunchef Biträdande sektorchef Utredare

(14)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 1(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1

_______________________________________________________________________________________________

_____

Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Bankgiro

615 80 Valdemarsvik Storgatan 37 0123 - 191 00 kommun@valdemarsvik.se 212000-0431 563-5107

Valdemarsvik Telefax Webbadress

0123-191 04 valdemarsvik.se Mottagare

Regeringskansliet

Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

Remissyttrande - Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

Valdemarsviks kommun är en av 120 remissinstanser för rubricerad remiss. Dispositionen i detta remissvar grundar sig i de förslag och bedömningar som finns i mottagandeutredningen och dess

huvudförslag. Varje underrubrik kommer kort ange vad förslaget avser, vilken del samt vilken sida förslaget finns på i

mottagandeutredningen.

Inledning

Valdemarsviks kommun är en kommun med knappt 8 000 invånare.

Kommunen har under de senaste 10 åren tagit ett stort ansvar för nyanlända och asylsökande och ca 14 % av befolkningen är idag utrikes födda.

I vårt remissvar fokuserar vi på huvudförslaget, som kommunen ser som det långsiktigt bästa. Den målsättning som finns i förslaget gällande ett samordnat, snabbt och effektivt mottagande av asylsökande är eftersträvansvärd, både i ett individ- och

samhällsperspektiv. Förslaget innebär att arbetssätt och samarbetet mellan myndigheter måste förändras och förstärkas. Det kräver även en del förtydliganden.

Vi vill också peka på att ett välordnat och effektivt mottagande inte

helt löser frågan om att som nyanländ med uppehållstillstånd snabbt

etableras på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Det finns ett

tydligt samband mellan mottagandet och etableringen och vi skulle

vilja se förändringar även inom etableringsfasen.

(15)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 2(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1

Huvudsakliga påpekanden

Att systemet för mottagande av asylsökande och nyanlända ses över är bra. Vi ser dock följande faktorer i mottagandeutredningen måste tas i beaktning.

Enligt mottagandeutredningen ska vissa ersättningar tas bort och kompenseras genom det kommunala utjämningssystemet samt ersättningar genom schabloner. Ett sådant system skulle sannolikt gynna vissa och missgynna andra kommuner, då de lokala

förutsättningarna är skiljer sig åt. Valdemarsviks kommuner bedömer att ett system med ersättning grundad faktiska kostnader är det enda rimliga. Detta kräver ett förenklat återsökningsförfarande genom exempelvis digitala lösningar och effektiviseringar hos

Migrationsverket.

När det gäller kostnadstäckning till kommuner är det av vikt att denna innehåller ersättning för faktiska kostnader som uppkommer i

samband med mottagande av asylsökande och nyanlända.

Mottagandeutredningen anger indragen dagersättning som styrmedel för att undvika att den enskilde avviker vid avslag av asylansökan.

Detsamma föreslås gälla om en bosättning sker i en bostad som inte uppfyller krav enligt den sociala prövningen, som kan komma att införas. Att endast använda sig av ekonomiska incitament mot den enskilde för att personen ska följa aktuell lagstiftning är sannolikt inte tillräckligt, då vår bedömning är att alla flyktingar inte är beroende av dagersättningen. Annan styrning krävs genom myndigheters

förändrade arbetssätt för att enskilda individer att följa lagstiftning och exempelvis verkställbara avresebeslut ska åtgärdas.

Utgångspunkten för att mottagandet ska fungera på bästa sätt, är att alla kommuner ta sitt ansvar och ta emot flyktingar. Utredningen pekar på att ekonomiska incitament behöver skapas för att kommunerna ska ta emot asylsökande och stimuleras till måluppfyllelse. Förslaget innebär att förändringar gällande det generella utjämningssystemet ska göras, för att stimulera till måluppfyllelse till respektive kommun, genom att en så kallad

”målpeng” införs. Det är sannolikt att kommuners förmåga och vilja att

ta emot anvisade, till stor del också styrs av ersättningssystemets

utformning. Erhålls täckning för faktiska kostnader, så skapar det en

trygghet i systemet, som förbättrar förutsättningarna för mottagning

jämfört med ett schablonbaserat system. Valdemarsviks kommun

anser att målpeng som ekonomiska incitament för kommuner inte

(16)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 3(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1

_______________________________________________________________________________________________

_____

0123-191 04 valdemarsvik.se

Mottagandeutredningen anger att handläggningstiden för beslut till asylsökande ska fattas inom 30 dagar från det att ansökan sker. Det är en hög ambitionsnivå i förhållande till hur handläggningstiderna ser ut i dagsläget. Detta kräver en stor omställning av ärendehand-

läggningen inom berörda myndigheter. Ett snabbt beslutfattande är nödvändigt för hög genomströmning på ankomstcenter för att undvika institutionalisering och en miljö som inte är gynnsam för barn och vuxnas hälsa samt riskerar att motverka etablering på

arbetsmarknaden.

Dagens lagstiftning sänder dubbla signaler till de som fått avslag på sin asylansökan. Om en asylsökande har fått tre avslag och inte kan överklaga mer så har fortfarande barn och ungdomar rätt till

utbildning. Detta sänder dubbla signaler. De asylsökande har inte rätt att vistas i landet, men kommunerna ska stå för utbildning och man får fortsätta i skolan. Rätten till utbildning ska stå högst, men i detta fall infinner sig en dubbelhet i hur myndigheter kommunicerar med den enskilde individen. Ett alternativ som skulle vara ytterligare ett styrmedel för att vistas i avresecenter är att utbildning erbjuds endast i avresecentret efter man fått avslag på sin asylansökan.

Om kommunerna ska arbeta en del med etableringsfrämjande insatser, enligt förslaget, kommer parallella system skapas för etableringsinriktade insatser, då Arbetsförmedlingen har samma uppdrag. Det bedömer vi inte vara ett rationellt system, vare sig för individen eller för samhället.

För att mottagandet av asylsökande inom EU ska vara hållbart är det av vikt att samtliga medlemsländer tar sitt ansvar och bidrar till detta arbete.

Synpunkter på utredningens innehåll utifrån strukturen i utredningsmaterialet

Författningsförslag (1.1 sid 45)

I mottagandeutredningen föreslås en skrivning om lagtext som anger kommunens ansvar för att ordna boende till en viss grupp. Detta medför en förändring som gynnar en grupp men som inte omfattar övriga kommuninvånare.

Ett ordnat mottagande i ankomstcenter (6.1 sid 209) Valdemarsviks kommun är positiva till förslaget om ett ordnat

mottagande i ankomstcenter under förutsättning att målsättningen om en snabb handläggning kan uppfyllas. Långa vistelsetider i

ankomstcenter bedömer vi inte vara gynnsamt för individ eller för den

fortsatta etableringsprocessen.

(17)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 4(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1

Ambitionen som gäller individens möjligheter till uppehållstillstånd samt kartläggning om den enskildes utbildning och yrkeserfarenhet ska hanteras av två myndigheter inom sju dagar, bedöms vara mycket optimistisk med utgångspunkt i dagens handläggningstider.

Kommunerna blir också än mer beroende av andra myndigheters handläggning när det gäller det ansvar kommunerna får för boende och inledande etableringsinsatser för asylsökande.

Ankomstcenter samlas på ett fåtal platser (6.2 sid 220) Det är bra att det ska föras dialog med aktuell kommun inför etablering utav ankomstcenter. Dialogen ska även föras med kommuner i närområdet som kan bli aktuella för mottagande av boende från ankomstcentret.

För att göra skapa ett mottagande av hög kvalitet bör varje kommun vara kopplat till ett specifikt ankomstcenter. Detta för att bland annat kunna genomföra transport och kunna samverka på bästa sätt enligt fastlagda rutiner och med kända kontaktpersoner. Genom att skapa

”ankomstregioner” till varje ankomstcenter kan detta underlättas genom att samverkan sker enligt nationellt fastställda rutiner Verksamhet för en strukturerad och meningsfull vardag (6.5.2 sid 246)

Mottagandeutredningen framför att barn i ankomstcenter och

anvisning till kommuner ska erbjudas skolgång inom 30 dagar. Barn i familjer som får besked om förlängd vistelse och riskerar avslag på sin ansökan omfattas även av denna rätt. Dessa barn behöver extra stöd vilket förväntas leda till ökade kostnader för personal i de

aktuella kommunerna. Fler elever innebär i vissa fall ytterligare behov av skollokaler. Mottagandeutredningen anger även att barn på

ankomstcenter ska placeras på skolor för att undvika segregation vilket kan innebära ökade kostnader för transporter. Det är viktigt att ange hur schablonersättningarna reglerar ökade personalkostnader samt övriga ökade kringkostnader för ankomstcenterkommunerna som exempelvis kostnader för transporter samt lokaler.

Behov av ytterligare utredning av vissa frågor (6.5.3 sid 248) I de kommuner där ankomstcenter är lokaliserade kommer en stor press att uppstå på bland annat utbildningsverksamheten. En

genomströmning av asylsökande och nyanlända kommer skapar en

ryckighet i verksamheten och förutsättningarna kommer att kräva att

förhållandevis mycket personella resurser avsätts, att skollokaler

finns samt tillgång till tolkar och elevhälsa. Konsekvenser för

(18)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 5(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1

_______________________________________________________________________________________________

_____

Kommunerna får ansvar för vissa asylsökandes boende under väntetiden (7.1 sid 259)

Valdemarsviks kommun ställer sig positiva till att kommunerna själva får organisera boendeplatser. Kommunerna kan därmed själva styra om vart dessa ska lokaliseras vilket kan medföra en spridning av boendeplatser inom kommunen.

Valdemarsviks kommun innehar inte något kommunalt

fastighetsbolag vilket innebär att kommunen måste teckna hyresavtal med privata fastighetsägare. Detta har tidigare gjorts av

Migrationsverket och kommunen bedömer att vi bör kunna ta över detta förfarande. Det ställer dock nya krav på kommunens

organisation, vilket förutsätter kostnadstäckning från statligt håll.

När det gäller de andelstal som Migrationsverket ska fastställa bör kommuner få möjlighet att önska hur många som kommunen vill ta emot. I andra sammanhang har önskemål framkommit om att vissa kommuner vill ha möjlighet att ta emot fler och vissa färre på grund av bostadssituationen och möjligheter på arbetsmarknaden. Att teckna avtal/överenskommelser, som bygger på samarbete mellan två eller flera kommuner om anvisning av nyanlända och asylsökande ska vara möjligt. På detta sätt skapas lokalt anpassad mottagning, som underlättar mottagning av flyktingar och etableringen.

Utgångspunkten för detta förslag är att alla kommuner tar ansvar och ser till att uppnå den ”bästa lösningen” utifrån både ett individ- och samhällsperspektiv.

Kommunen bedömer att fördelningsmodellen ska bygga på

befolkningsunderlag och på det mottagande som kommunen totalt sett har, det vill säga utöver asylsökande även antalet nyanlända.

Mottagandeutredningen bör kompletteras med normen för standard på boenden. Efter en sådan angiven norm kan nivån på den statliga ersättningen sättas.

Ett mottagande som förstärker såväl etablering som återvändandeperspektivet (7.1.1)

Valdemarsviks kommun anser att det måste till en tydlighet i hur bedömning om möjlighet till uppehållstillstånd ska kommuniceras till den enskilde. Det finns en överhängande risk att en positiv

bedömning och en tidig anvisning till en kommun kan uppfattas som ett positivt beslut på en asylansökan.

Fler asylsökande till kommuner med goda

(19)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 6(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1 etableringsförutsättningar (7.1.4)

Mottagandeutredningen anger att Migrationsverket ska fastställa andelstalen för mottagande i varje kommun och ta hänsyn till

etableringsförutsättningar i respektive kommun. Etableringsmöjlighet är en faktor som är föränderlig och det innebär att det krävs att anpassningar av andelstalen kan göras utifrån nya förutsättningar.

Ett förtydligande måste göras gällande hur avvägningen mellan individens etableringsmöjligheter och kommunens anvisningstal ska gå till.

Väntan med etableringsfrämjande insatser (7.2 sid 285)

Valdemarsviks kommun ställer sig tveksam till att kommunerna ges ansvar avseende etableringsfrämjande insatser som även omfattar kontakter på arbetsmarknaden. Vår uppfattning är att det sannolikt är mest effektivt om en av organisationerna är ansvarig för hela

etableringsprocessen. Idag är det Arbetsförmedlingens uppdrag och erfarenheterna visar att organisationen behöver fokusera mer på stödet till nyanlända under etableringstiden, för att bättre resultat ska uppnås.

Lokal förankrad verksamhet för framtida etablering (7.2.1 sid 285)

Kommunen har god kunskap om förutsättningar på den lokala arbetsmarknaden. Enligt utredningen ska ansvaret för den enskilde sedan övergå till Arbetsförmedlingen efter att denne erhållit

uppehållstillstånd. Förslaget innebär att kommunerna och Arbetsförmedlingen innehar samma uppdrag men för olika målgrupper. Fördelningen riskerar leda till förvirring och är inte kostnadseffektiv med hänvisning till de parallella system som byggs upp, dock mot olika målgrupper. I avsnitt 7.2.6 anges även hur kommunen ska utföra kontroll av vissa arbetsgivare, något som Arbetsförmedlingen genomför i större omfattning. Även här finns en problematik i parallella processer där fler aktörer arbetar med liknande uppdrag.

Valdemarsviks kommun bejakar ambitionerna gällande lokalt

förankrad etablering som initieras redan under asyltiden. Det innebär att Arbetsförmedlingen måste vara lokalt förankrad, med handläggare som är väl insatta i det lokala näringslivets förutsättningar

Ett värdigt och socialt hållbart eget boende (7.3 sid 305)

(20)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 7(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1

_______________________________________________________________________________________________

_____

möjligheter till egen bosättning i vissa socialt utsatta områden.

Kommunen menar att hela kommuner ska kunna undantas under vissa perioder. Detta gäller kommuner som över tid har ett

sammantaget mycket stort mottagande av nyanlända.

Även kommunerna ska medverka i den sociala prövningen. Detta bör då hanteras i samråd mellan Migrationsverket och kommunernas socialtjänst.

En sömlös övergång från asylsökande till nyanländ (8.1 sid 317) Att mottagandeutredningen pekar ut att statens förlängda ansvar sträcker sig längre än till tidpunkten för uppehållstillstånd är bra.

Kommunen menar att ersättningen under det så kallade glappet ska hanteras av Migrationsverket under hela perioden fram till

etableringsersättningen kommer den enskilde tillhanda. Det är det mest kostnadseffektiva och innebär att den process som annars krävs för ett beslut om ekonomiskt bistånd kan undvikas. Det är

orimligt att ha ett system som innebär att kommunsektorn belastas för att statliga myndigheter inte håller angiven tidsram.

Samråd mellan staten och kommunsektorn (9.7 sid 364) Att samråd mellan staten och kommunerna sker är bra.

Valdemarsviks kommun ställer sig dock frågande till varför Länsstyrelserna ska vara en part i detta. Med tanke på att

Migrationsverket fastställer andelstal bör Migrationsverket vara den myndighet som har ansvar för de regionala samrådsformerna. I samrådet bör även Arbetsförmedlingen finnas med.

En tydligare ordning för samarbetet med det civila samhällets organisationer (9.8 sid 366)

Förslaget enligt 9.8 berör endast individer i ankomst- eller

avresecenter. Det bör även tillkomma text som inkluderar det civila samhällets arbete i kommunerna. Detta är en viktig del i att underlätta etablering för enskilda både asylsökande och nyanlända. Statens stöd till den civila sektorn är viktigt för att stödja den grundläggande samhällsstrukturen.

Vi lämnar förslag till en principmodell för ersättning (10.1.3) Valdemarsviks kommun påpekar vikten om att kommunerna måste få kostnadstäckning för de kostnader som uppkommer i samband med mottagandet av asylsökande och nyanlända. Ytterligare

arbetsuppgifter till kommunerna som mottagandeutredningen

föreslår, bostadsfrågan samt arbetsmarknadsförebyggande insatser,

måste kompenseras utifrån de faktiska kostnader som uppstår.

(21)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 8(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1 Mottagandeutredningens uppdrag omfattar inte nivåer på ersättning.

När en sådan diskussion blir aktuell ska kommunerna vara en del av den dialog som måste komma till stånd mellan staten och

kommunerna.

Valdemarsviks kommun förespråkar ett system med återsökningar av faktiska kostnader istället för schablonersättningar till kommuner. För att fortsätta arbeta med återsökning krävs en förenklad handläggning genom exempelvis digitala lösningar. Utbetalningar från

Migrationsverket måste innehålla vad medlen avser och hur det förhåller sig till inskickad ansökan, för en effektiv hantering.

Om ett system om ersättningar via schabloner skulle verkställas måste kommuner få kostnadstäckning för den ökade administrativa bördan som flyttas från statliga myndigheter till kommunerna.

Kommunen bedömer att ett schablonsystem kommer att skapa en skevhet i kompensationsnivån, en del kommuner riskerar att bli underkompenserade och andra överkompenserade. Det är därför angeläget att systemet med faktiska kostnader behålls, med en effektiv hantering. Dagens administration är tung, men det är inte rimligt att åtgärda det problemet med ett system, i vilket kommunerna riskerar att faktiska kostnader inte täcks.

Statlig ersättning till kommuner för mottagande av asylsökande (10.1.5 sid 383)

Enligt mottagandeutredningens förslag ska ersättning för

boendeplatser utgå med 115 kronor per plats och dygn. Ersättningen avser hyra, el, vatten, underhåll och administration och utgår från dagens kostnadsnivå. Många kommuner kommer att tvingas bygga boenden, som sannolikt kommer att kosta väsentligt mer jämfört med de boendekostnader som gäller idag. Frågan om hur ”faktisk

kostnads-principen” ska hanteras gällande boendekostnader och nybyggnationer behöver utredas vidare.

Med den föreslagna nivån bedömer vi att kommunerna kommer att behöva skapa boenden som inte håller den standard som är gängse i dagens samhälle. Frågan om vilken boendestandard som krävs behöver förtydligas.

Statlig ersättning till kommuner för mottagande av nyanlända invandrare (10.1.6 sid 395)

Mottagandeutredningen anger ekonomiskt bistånd som en insats som

inte är riktad endast till nyanlända. Kostnaderna som uppstår här

anser utredningen vara en strukturell faktor och ska hanteras genom

(22)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 9(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1

_______________________________________________________________________________________________

_____

deltar i etablering. Mottagandeutredningen föreslår även att en gräns för ersättning om utbetalning av ekonomiskt bistånd sätts till två år.

Genom att utgifter för ekonomiskt bistånd efter två år ska hanteras genom det kommunala utjämningsystemet blir effekten att

kommunerna får bära kostnader för dessa utgifter om det kommunala utjämningsystemet inte kompletteras med faktorer som ytterligare kompenserar kommuner för ökade kostnader inom området. Om detta inte sker på sikt leder detta till att kommunen inte får täckning för faktiska kostnader. I dagsläget kan Valdemarsviks kommun inte bedöma huruvida det kommunala utjämningsystemet kan komma att täcka ökade strukturella kostnader för verksamheten efter år 2.

Valdemarsviks kommun anser att ersättning för utbetalning av ekonomiskt bistånd ska utgå längre än 2 år alternativt att etableringsperioden förlängs, när det finns skäl för detta på individnivå. Erfarenheten är att statens uppdrag inom etablering hittills inte har genomförts på 2 år. Mot bakgrund av detta bör ersättningstiden förlängas.

Statistiken visar att nyanlända idag är i arbete snabbare än tidigare.

För att skapa incitament för att etableringstiden ska vara så kort som möjligt, ska etableringsersättningen styras till när inträde på

arbetsmarknaden sker eller yrkesinriktade studier startar. Nuvarande ersättningsnivåer inom etableringssystemet bör ses över.

Ekonomiska incitament för hög måluppfyllelse (10.2 sid 414) Valdemarsviks kommun tillstyrker inte utredningens förslag till ett generellt statsbidrag som ersätter kommunerna i förhållande till måluppfyllelse.

Kommunerna bör själva få råda över de generella statsbidragen. Att koppla ett generellt statsbidrag till måluppfyllelse inskränker på det kommunala självbestämmandet.

Att införa en så kallad målpeng, som incitament för kommunerna att nå målet, det vill säga att uppnå sitt andelstal för mottagande, bedömer vi vara uddlöst. Nivån på incitamentet om 210 kronor per invånare är av den storleken att vissa kommuner kan avstå summan för att slippa uppfylla angiven måluppfyllelse. Vi bedömer att nivån om 210 kronor behöver vara väsentligt högre för att uppnå önskad effekt samt att ytterligare utredning om form av sanktioner mot kommuner ska genomföras. Utredningen ska ange huruvida

sanktioner kan delas ut till de kommuner som inte uppfyller angiven

måluppfyllelse.

(23)

2018-09-12 KS-KcS.2018.33 10(10)

Ert Dnr

A2018/00777/1

Erland Olauson (S) Monika Hallberg

Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef

(24)

21

Sammanfattning

Mottagandeutredningen har fått i uppdrag av regeringen att föreslå ett sammanhållet system för mottagande av asylsökande och ny- anlända. Utredningen redovisar i detta betänkande ett huvudförslag där staten, kommunerna och landstingen tar ett gemensamt ansvar för mottagandet. Detta förslag förordar utredningen.

Vi redovisar även ett alternativt upplägg där staten tar ansvar för mottagandet av asylsökande på i huvudsak egen hand.

Reformer behövs

Regeringens direktiv och utredningens analys delar bilden av ett mottagande i behov av reformer. En central utgångspunkt har varit att åtgärda bristen på helhetsperspektiv i mottagandet. Avsaknaden av helhets- och systemtänkande leder till långa väntetider, försenad etablering eller återvändande liksom till höga kostnader för sam- hället och enskilda.

En allvarlig brist i nuvarande mottagande är att planering och lokalisering av verksamheten utgår från var det finns tillgängliga bostäder. Då andra aspekter, som förutsättningar för etablering eller ett jämnare mottagande mellan landets kommuner, inte beaktas kan inte dagens ordning lösa uppgiften på ett långsiktigt hållbart sätt.

Särskilt allvarligt är att ett begränsat antal kommuner fått ta ett oproportionerligt stort ansvar med betydande påfrestning på välfärds- verksamheter och lokalsamhälle som följd.

Det stora utnyttjandet av eget boende för asylsökande förstärker en ojämn fördelning mellan kommuner och bidrar inte sällan till en socialt icke önskvärd situation. Samtidigt kan eget boende ha positiva effekter.

(25)

Sammanfattning SOU 2018:22

Systemet för ersättningar till kommuner och landsting är ineffektivt och administrativt betungande. Kommunsektorn tvingas i dag vänta allt för länge på ersättning från staten.

Ett system för ordning och reda

Problemen ovan ger att vi lämnar förslag till ett sammanhållet mot- tagandesystem utifrån följande ställningstaganden:

– Koncentrera resurser tidigt i processen. Utredningens förslag bygger på att använda resurser tidigt under mottagandet i syfte att indi- viderna ska komma rätt från början genom ett samlat möte med Sverige i obligatoriska ankomstcenter.

– Förkorta väntetider och använd väntan aktivt. Genom vistelse i ankomstcenter ges möjligheter till en rättssäker och snabb pröv- ningsprocess där asylsökande och myndigheter finns tillgängliga för varandra. Tiden ska nyttjas aktivt med obligatorisk samhälls- information och kartläggning liksom hälsoundersökning.

– Etablering eller återvändande i fokus från start. Den väntetid som kan uppstå efter ankomstcentret används till fortsatt samhälls- information, undervisning i svenska eller insatser för att för- bereda för ett effektivt återvändande. Fokus ska redan från start ligga på individens etablering i Sverige eller på återvändande till annat land.

– Minska behovet av eget boende (EBO). Förslagen innebär att eget boende för asylsökande sker under ordnade former. Dels genom att erbjuda ett ordnat mottagande som alternativ, dels genom att begränsa möjligheterna till eget boende genom en social pröv- ning.

– Ta tillvara hela Sveriges kapacitet och kompetens. Huvudförslaget bygger på att staten, kommunerna och landstingen, utifrån en tydlig ansvarsfördelning och ordning för finansiering, gemensamt sköter mottagandet. Därmed utnyttjas den samlade kapa- citeten och kompetensen i 290 kommuner och 20 landsting liksom

(26)

SOU 2018:22 Sammanfattning

23

Ett samlat första möte med Sverige

Att göra rätt från början, att koncentrera resurser och insatser tidigt i asylprocessen för att motverka att asylsökande passiveras av en lång väntan är en tanke som vägleder mottagandet i andra jämför- bara länder. En snabb och effektiv start på en asylsökandes vistelse i Sverige ger väsentliga vinster såväl för myndigheter som för den enskilde.

Mottagandeutredningen föreslår därför att staten inrättar ankomstcenter för samtliga asylsökande. Centren ska möjliggöra en snabb och rättssäker prövning, tydligare styrning och skapa ordning och reda i mottagandet. I centren är det obligatoriskt för alla asylsök- ande att bo och delta i verksamheten. Asylansökan bör endast kunna lämnas in vid ett ankomstcenter eller vid gränsen.

Ankomstcentren ska ge ett samlat första möte med Sverige där de asylsökande finns tillgängliga för myndigheterna samtidigt som de snabbt får träffa relevanta aktörer. Tiden i ankomstcentret ska användas effektivt. Fokus ska ligga på att direkt komma igång med prövningen liksom på att utföra de åtgärder som kräver personlig medverkan.

De asylsökande ska även få grundläggande samhällsinformation.

En första kartläggning av utbildnings- och yrkesbakgrund ska ske och en hälsoundersökning erbjudas.

Under tiden i ankomstcentret sker också anvisning till fortsatt boende i syfte att staka ut en tydlig väg för den fortsatta tiden i Sverige.

Ankomstcenter på rätt plats och med rätt förutsättningar

De statliga ankomstcenter vi föreslår utgör en viktig investering för ett långsiktigt hållbart mottagande. Det är därför centralt att de utformas och lokaliseras så att verksamheten kan bedrivas effektivt.

Utredningen anser att centren bör vara större anläggningar där samtliga relevanta aktörer är representerade med rätt bemanning, kompetens och närvaro.

De kommuner där centren lokaliseras ska ha goda förutsätt- ningar för detta. Det bör handla om större kommuner som ur olika aspekter, exempelvis närhet till internationell flygplats, är lämpliga

(27)

för en lokalisering. Inrättandet av ankomstcenter bör ske i dialog med berörd kommun.

Ankomstcentren anskaffas på långsiktiga avtal för kostnadseffek- tivitet och kontinuitet.

Väntan i kommun – att komma rätt från start

Samtliga kommuner ska dela på ansvaret att erbjuda vissa asyl- sökande boende och tidiga insatser efter den inledande vistelsen i ankomstcentren. Det ger goda förutsättningar för en aktiv och meningsfull väntan på beslut.

Bosättningslagens principer gäller därmed från start för många asylsökande. Detta förstärker kopplingen mellan tiden som asyl- sökande och som nyanländ invandrare. Det möjliggör förberedelse för etablering tidigt efter ankomsten och bidrar till ett helhetsperspektiv på den enskildes första tid i Sverige.

Förslaget sätter ett tydligt fokus på etableringsförutsättningar vid anvisningen. Det ger bättre planeringsförutsättningar för kommunerna samtidigt som ansvaret fördelas jämnare mellan dessa.

Förslaget innebär att många asylsökande får ett bättre alternativ till eget boende och att fler omfattas av ett ordnat mottagande. När hela landets kapacitet tas till vara blir det också enklare att klara variationer av antalet asylsökande.

Mottagande är inte en verksamhet som är väsensskild från väl- färdsuppdraget i stort. Det är i hög grad kommunsektorn som har den kompetens och kapacitet som krävs för uppdraget. Normali- sering är effektivt när staten använder sig av en tillgänglig resurs och ersätter kommunsektorn för deras insatser i stället för att bygga upp parallella statliga strukturer.

Bostadssituationen är ansträngd i nästan hela Sverige. Resultatet av bosättningslagen visar dock att de allra flesta kommuner har förmåga att ordna boenden åt nyanlända invandrare. Vi menar också att kommunerna har bättre förutsättningar att identifiera och använda tillgängliga bostäder än vad som är fallet om man går via centrali- serade upphandlingar där den lokala kunskapen inte tas tillvara.

(28)

25

heter man hyr i flera kommuner så att dessa kan användas i den kommunala bostadsplaneringen.

Länsstyrelserna får vidare ett ansvar för att stötta kommunerna i anskaffandet av boenden liksom tillgång till utvecklingsmedel för att stimulera nya lösningar inom området.

Väntan i kommun kommer dock inte att gälla för samtliga asyl- sökande. Personer som antas ha små möjligheter att få uppehålls- tillstånd eller vars ärenden handläggs enligt Dublinförordningen ska vänta kvar i statens ankomst- eller avresecenter.

Lokal förankring i tidiga insatser

Utredningen anser det centralt att mottagandet ger asylsökande förutsättningar för att förbereda sig för etablering i Sverige såväl som för återvändande till ett annat land. Passivitet och dåligt ut- nyttjad väntetid ska undvikas.

Bland de insatser som är mest angelägna att börja med är tydlig samhällsinformation som ger den asylsökande kunskap om det land man befinner sig i, vad som förväntas av en och vad man själv kan förvänta sig av vistelsen i Sverige.

Vidare är språkundervisning central liksom kunskap om den svenska arbetsmarknadens funktionssätt och regelverk.

Genom att kommunerna ges huvudansvaret för tidiga insatser till de asylsökande som har en god prognos för bifall ges insatserna en lokal förankring vilken stärker förutsättningarna för etablering.

Insatserna ska ges i form av en trappa. Ju längre tid man väntar desto mer fördjupas innehållet.

Ett effektivt återvändande

För att upprätthålla en långsiktig och human migrationspolitik som värnar asylrätten är det avgörande att personer som har ett verk- ställbart avlägsnandebeslut återvänder snabbt.

Frågor om återvändande har generellt sett inte varit i fokus i mottagandet. Utredningen anser därför att insatser på detta område bör utvecklas.

(29)

Med den ökade tydlighet som våra förslag innebär ges bättre förutsättningar för förberedelser för ett effektivt återvändande. Tidiga och tydliga signaler om vad som är rimligt att förvänta sig av asylprocessen liksom insatser som fokuseras på återvändande är avgör- ande för om återvändandet ska fungera väl.

Mottagandeutredningen föreslår också att det ska vara obligatoriskt att bo i ett avresecenter för personer med verkställbara av- lägsnandebeslut samt för personer med beslut om överföring enligt Dublinförordningen.

Eget boende (EBO) begränsas

Sverige använder eget boende för asylsökande i en grad som saknar motsvarighet i något jämförbart land. Under rätt förutsättningar kan eget boende vara positivt. I vissa kommuner har dock boende- formen lett till betydande sociala problem för enskilda och lokal- samhället.

Utredningens förslag om en tydligt utpekad väg för den asyl- sökande kommer att innebära ett lägre utnyttjande av eget boende under dåliga sociala förhållanden. Trots detta kompletteras för- slagen med en tydlig begränsning av möjligheten till eget boende.

Utgångspunkten för utredningens förslag är att en prövning av boendet ska säkerställa att detta är socialt hållbart. Prövning ska bara ske i kommuner med socioekonomiskt utsatta stadsdelar. Migra- tionsverket prövar, efter ansökan från den asylsökande, boendet utifrån kriterier som storlek på bostad och antal boende.

Asylsökande som väljer att bo i ett eget boende som inte lever upp till kriterierna i den sociala prövningen förlorar rätten till dag- ersättning och särskilt bidrag. Vidare ska asylsökande som inte klarar av sin försörjning flytta till ett offentligt anordnat boende. Asyl- sökande har alltså inte rätt att få boendet ordnat av den kommun man befinner sig i.

(30)

27

Initialt mottagande av ensamkommande

Mottagandeutredningen föreslår att det införs en ny ersättning för beredskap till ankomstkommuner för ensamkommande barn. Staten ersätter kommunerna för den beredskap de upprätthåller för att klara en snabb uppgång av antalet ensamkommande barn.

Utredningen föreslår också att Migrationsverket ska kunna göra en så kallad ankomstanvisning. Detta för att göra det möjligt för kommunerna i ett län att dela på ansvaret för det initiala mottagandet i situationer då det kommer många ensamkommande barn.

Effektivare ersättning till kommunsektorn

Frågan om en tillitsfull samverkan mellan staten och kommunsektorn är avgörande för att mottagandet ska fungera. Utredningens förslag till nytt ersättningssystem präglas därför av att tydlighet främjar tillit och att skattemedel ska användas effektivt.

Förslaget innebär att man går från fokus på detaljer till fokus på väsentligheter. Ersättningarna ska vara förutsägbara och utbetalas snabbt och utan mer än nödvändig ärendehantering. Förslaget med- för därför lägre kostnader för administration.

Vårt förslag bygger nästan uteslutande på schablonersättningar som betalas ut utan ansökan. Kommunerna ska ersättas för sina nya uppgifter genom schablonersättningar för boende för asylsökande, tidiga insatser för asylsökande och insatser för barn i ankomstcenter. Ersättningen för asylsökande barn i förskola och skola ska betalas ut utan ansökan. Staten ska ersätta kommunerna för initiala kostnader för mottagande av nyanlända invandrare, inklusive för- sörjningsstöd de två första åren, genom en schablonersättning. Ersätt- ning till landsting för hälsoundersökningar ska betalas ut utan an- sökan. Grundersättningen och vissa ventiler för höga kostnader kopplade till enskilda fall behålls.

Systematisk uppföljning av kostnader liksom inbyggda incitament för att främja måluppfyllelse ingår också i det nya ersättnings- systemet.

(31)

Skillnader i ett alternativt upplägg

Under utredningens arbete har vi sett exempel på tillitsfullt samarbete mellan statliga myndigheter och kommuner. Vi har även sett exempel på motsatsen.

Brist på tillitsfull samverkan skulle kunna försvåra genomföran- det av utredningens huvudförslag. Utredningen väljer därför att lägga fram ett alternativt upplägg för att ge staten handlingsmöjlig- heter om man inte skulle komma överens med kommunerna om genomförandet av huvudförslaget.

I stort överensstämmer det alternativa upplägget med huvud- förslaget. Staten ansvarar dock i detta alternativ själv för boende och tidiga insatser för samtliga asylsökande under hela asyltiden.

Förslaget om ankomstcenter och koncentrerade insatser tidigt är desamma. Begränsningen av eget boende likaså. Utgångspunkten om schablonbaserade ersättningar till kommunsektorn kvarstår även om det blir färre uppgifter som kommunerna ska ersättas för.

De mest påtagliga skillnaderna är tre till antalet. För det första tar staten alltså själv ansvar för boende och tidiga insatser för samtliga asylsökande under hela asyltiden. För det andra är det alternativa upplägget än mer fokuserat på prövningsprocessens behov.

För det tredje innebär det alternativa upplägget avsevärt mer geo- grafiskt koncentrerade lösningar än när samtliga kommuner delar på uppgiften att ordna boende och tidiga insatser.

Det alternativa upplägget kan dock inte ses som ett helstatligt spår där staten löser alla uppgifter på egen hand. Enligt utredningens uppfattning vore det ineffektivt att bygga upp parallella statliga funktioner för till exempel skola, sjukvård och socialtjänst. Inom dessa områden finns kompetensen inom kommunsektorn. Denna bör nyttjas även i ett alternativt upplägg och staten ska då ersätta kommuner och landsting för deras insatser genom ett reformerat ersättningssystem.

(32)

29

Lättläst sammanfattning

Mottagandeutredningen har undersökt hur Sverige på ett bättre sätt

ska kunna ta emot de flyktingar som kommer hit.

Vi föreslår att staten, kommunerna och landstingen ansvarar för detta tillsammans.

Vårt näst bästa förslag är att staten gör det själv.

Olika namn på flyktingar

När människor frågar om de får stanna i Sverige kallas det för att de ansöker om asyl.

De är asylsökande.

Det kan vara barn som kommer ensamma eller vuxna och barn i familj.

Den som får stanna i Sverige får asyl.

Då kallas man för nyanländ eller flykting.

Man är en person som nyss anlänt till Sverige och fått tillstånd att stanna här.

Sveriges sätt att ta emot asylsökande och flyktingar behöver förändras.

Idag får många människor som söker asyl i Sverige vänta alldeles för länge.

De får vänta på ett svar om de får stanna.

De får vänta på att börja jobba.

(33)

Lättläst sammanfattning SOU 2018:22

De får vänta på en bostad.

Det är jobbigt att vänta och allt detta kostar pengar.

Vi har undersökt

hur Sverige kan göra detta på ett bättre och smartare sätt.

Med våra förslag kan väntetiderna bli kortare.

Vi vill göra det enklare att samarbeta för alla som möter flyktingarna under deras första tid i Sverige.

Den första tiden i Sverige är viktig.

Då vill vi att många saker ska ske.

Det går lättare om allt finns på samma ställe.

Ankomstcenter

Därför föreslår vi ankomstcenter.

Där måste alla asylsökande bo och delta i tidiga insatser som vi snart ska förklara.

Ansökan om asyl bör bara kunna lämnas in i ett ankomstcenter

eller vid gränsen till Sverige.

I ett ankomstcenter ska vi samla allt som en asylsökande behöver:

• asylprövning

• information om Sverige

• hälsoundersökning

(34)

SOU 2018:22 Lättläst sammanfattning

31

• förberedelse för att återvända till ett annat land.

När alla asylsökande finns på samma plats går det snabbare för de svenska myndigheterna att hjälpa till.

Därför föreslår vi också att

möjligheterna till eget boende (EBO) minskar.

Vi föreslår att dessa ankomstcenter ska finnas i stora kommuner som har nära till en flygplats.

Det kommer bli stora anläggningar där olika myndigheter ska få plats.

Personer som troligtvis inte får stanna i Sverige ska bo kvar i dessa ankomstcenter

eller i ett avresecenter.

Där väntar man

innan avresan från Sverige är bokad.

Andra kan få vänta i en kommun Alla Sveriges 290 kommuner ska ta emot asylsökande,

som ännu inte fått uppehållstillstånd och som först bott på ett ankomstcenter.

Kommunerna ska ta fram boenden

och hjälpa dem under deras första tid i Sverige.

Migrationsverket ska lämna tillbaka

de lägenheter som de hyr i olika kommuner.

Vi tycker att kommunerna ska sköta boendena själva.

Länsstyrelserna får ett uppdrag att hjälpa kommunerna med boenden.

(35)

Tidiga insatser

Vad gör man när man väntar?

Kommunerna ska ge dem som väntar tidiga insatser.

Det kan vara:

• information om Sveriges lagar och regler

• kurser i svenska

• information om hur det går till att arbeta i Sverige.

Ju längre tid man väntar, desto mer ska man få lära sig.

De som inte får asyl

de som inte får stanna i Sverige måste lämna landet snabbt.

De måste bo på ett avresecenter.

Färre i eget boende (EBO) Vissa kommuner har tagit emot

väldigt många asylsökande i eget boende (EBO).

Ibland har det inte fungerat bra.

Om någon ansöker om eget boende i dessa kommuner så kommer Migrationsverket kontrollera

• hur stor bostaden är

• hur många som bor i den.

Om den asylsökande ändå väljer att bo där, så förlorar han eller hon pengar.

Ingen dagersättning

eller särskilt bidrag betalas ut.

Asylsökande som inte klarar sig utan dessa pengar

(36)

SOU 2018:22 Lättläst sammanfattning

33

Ensamkommande barn

Vi föreslår en ny ersättning till kommuner så att de kan vara förberedda

att ta emot barn

som kommer ensamma till Sverige.

Staten ska ge pengar för dessa förberedelser till kommunerna.

När det (an)kommer många barn samtidigt till Sverige behöver flera kommuner dela på arbetet.

Migrationsverket ska kunna bestämma vilka barn som ska till vilka kommuner under den första tiden.

Migrationsverket ska peka, anvisa och säga:

”Där ska du bo.”

Det ska kallas för en ankomstanvisning.

Pengar till kommunerna på nytt sätt Vi föreslår ett nytt system

för hur pengar från staten

ska betalas till kommunerna och landstingen.

Det blir ett nytt ersättningssystem där vi använder oss av schabloner.

Det betyder att vi räknar ut

ungefär hur mycket pengar som går åt.

Pengarna kan då betalas ut snabbare.

Staten ska ta reda på

hur mycket pengar kommunerna gör av med.

Vi måste veta vad flyktingmottagandet kostar i en kommun.

(37)

Vårt näst bästa förslag

Ibland är det lätt att samarbeta

för statens myndigheter och kommunerna.

Ibland är det svårt.

Därför har vi tagit fram ett alternativt förslag

där staten själv sköter mottagandet av alla asylsökande.

Vårt alternativa förslag är annorlunda på tre sätt:

1. Staten tar ensam ansvar för boende och tidiga insatser

för alla asylsökande under hela asyltiden.

2. Det viktigaste är att det går fort och lätt att pröva ansökan om asyl.

3. Statens ankomstcenter kommer bli stora och bara finnas i några stora kommuner.

Men vi ska inte starta nya statliga skolor, sjukhus eller statlig socialtjänst.

Skola, vård och socialtjänst ska även i fortsättningen

skötas av kommuner och landsting.

(38)

SOU 2018:22

Betänkande av Mottagandeutredningen Stockholm 2018

Ett ordnat mottagande

– gemensamt ansvar för snabb

etablering eller återvändande

(39)

6 Ankomst – ett första samlat möte med Sverige

6.1 Ett ordnat mottagande i ankomstcenter

Förslag: En ordning med särskilda ankomstcenter som Migra- tionsverket ansvarar för införs. Migrationsverket ska ordna boende till alla asylsökande. Det ska vara obligatoriskt för asylsökande att bo i ett ankomstcenter under 30 dagar. Migrationsverket får fatta beslut om att förlänga den obligatoriska tiden i ankomstcenter.

Migrationsverket får anvisa en kommun där den asylsökande ska vänta på beslut i asylärendet. En sådan anvisning bör ske senast sju dagar efter att asylansökan har mottagits. Migrations- verket och Arbetsförmedlingen ska vidta de åtgärder som ska vara genomförda inför ett beslut om anvisning till en kommun så att anvisning kan ske inom föreskriven tid.

Asylsökande som inte bor i ett ankomstcenter under före- skriven tid ska inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag.

Asylsökande som återvänder till ankomstcenter ska åter ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag.

Bedömning: En ansökan om asyl bör lämnas in vid Sveriges gräns eller vid ett ankomstcenter.

Migrationsverket bör prioritera handläggning av ärenden till asylsökande som bor i ankomstcenter under den obligatoriska tiden.

(40)

Ankomst – ett första samlat möte med Sverige SOU 2018:22

220

Migrationsverkets åtgärder inför anvisningen är att registrera ansökan och ta ställning till ärendets utredningsbehov och möjlig- heten att handlägga ärendet i ett snabbt förfarande. Arbetsförmed- lingen ska kartlägga den asylsökandes utbildning och yrkeserfarenheter.

6.2 Ankomstcenter samlas på ett fåtal platser

Bedömning: Ankomstcenter bör vara större anläggningar. De bör vara lokaliserade till större kommuner inom ett begränsat geo- grafiskt avstånd från en internationell flygplats. Centren bör erbjuda både logi och mat.

Migrationsverket bör anskaffa ankomstcenter genom kontrakt med långa avtalstider. Innan staten lokaliserar ett ankomstcenter i en kommun bör Migrationsverket föra dialog med aktuell kommun.

6.2.1 Variationerna försvårar dimensioneringen av boendet Majoriteten av de asylsökande ansöker om asyl i någon av de tre storstadsregionerna.¹⁷ Ankomstboenden finns i dagsläget i nio kommuner och ligger i anslutning till Migrationsverkets ansöknings- enheter. Merparten av dessa ligger i storstadsregionerna.

Migrationsverket har cirka 2 700 platser i ankomstboenden. Av dessa används 600 platser som utreseboende.¹⁸ Storleken på boendena varierar. För närvarande är beläggningen mycket låg och flera boenden används därför som anläggningsboenden.

Kostnaden per plats och avtalslängden varierar mellan de olika anläggningarna. Det går därför inte att säga något om hur kostnaden per plats påverkas av läge, antal platser eller avtalslängd.

17 Under perioden 2 maj till 31 december 2016 lämnades 86 procent av asylansökningarna in i Migrationsverkets region Stockholm, region syd och region väst och under 2017 lämnades 74 procent av ansökningarna in i dessa regioner, skriftliga uppgifter från Migrationsverkets den 20 februari 2017 och den 9 februari 2018.

18 Skriftlig uppgift från Migrationsverket den 25 januari 2018.

(41)

SOU 2018:22 Ankomst – ett första samlat möte med Sverige

Mottagandet kan inte dimensioneras för att klara av stora svängningar som inträffar mycket sällan. För att kunna täcka ett ökat behov av platser som inte ryms inom den beredskap som finns kommer Migrationsverket att behöva anskaffa tillfälliga boenden.

Det är inte optimalt att använda tillfälliga boenden eftersom det innebär en osäkerhetsfaktor och att kommunernas förutsättningar att planera sin verksamhet försämras. Alternativet till tillfälliga boenden är att ha en större kapacitet av platser som sällan eller aldrig an- vänds till en hög kostnad. Trots en stor överkapacitet finns det ändå ingen garanti för att tillfälliga boenden helt kan undvikas. Ut- redningen menar att kraftiga ökningar av antalet nya asylsökande i första hand bör hanteras genom politiska beslut som förändrar asyl- lagstiftningen. Om det trots allt skulle uppstå en akut brist på platser bör ett sådant behov täckas med hjälp av tillfälliga boenden.

6.3 Ankomstcenter där individen står i centrum

Förslag: Asylsökande ska erbjudas insatser som syftar till att för- bereda för etablering i Sverige eller återvändande till ett annat land, liksom aktiviteter som syftar till en meningsfull vardag.

Migrationsverket ska ansvara för att, i samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer, informera asylsökande om deras rättigheter och skyldigheter och om att leva i det svenska sam- hället.

Arbetsförmedlingen ska ansvara för att en kartläggning sker av den asylsökandes utbildning och yrkeserfarenheter.

Att delta i samhällsinformation och kartläggning ska vara obligatoriskt för den asylsökande. Migrationsverket ska kunna sätta ned dagersättningen för personer som väljer att inte delta i obligatoriska insatser.

Landstingen ska erbjuda asylsökande som bor i ankomstcenter att göra en hälsoundersökning under den obligatoriska vistelsen i centret.

Bedömning: Regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att,

(42)

Ankomst – ett första samlat möte med Sverige SOU 2018:22

244

straffrättsliga sanktioner och att ytterligare sanktioner i regelverket inom mottagandet varken är lämpligt eller önskvärt.

Det kan även finns andra former av misskötsamhet där det skulle vara önskvärt med tydliga sanktionsmöjligheter. Givet det begränsade utrymme som regelverket ger till ekonomiska sanktioner, och eftersom vi bedömer att det inte finns utrymme för att finansiera andra former av ekonomiska incitament, lämnar vi dock inga förslag på sanktioner i sådana situationer.

6.5 Asylsökande barns skolgång underlättas

Förslag: Migrationsverkets rutin att informera asylsökande barn och deras vårdnadshavare om rätten till utbildning och att lämna vidare uppgifter om barnen till hemkommunen ska ges stöd i författning. Uppgifter om asylsökande barn ska lämnas till kommunen skyndsamt efter att asylansökan har registrerats, eller när det annars finns anledning.

Kommunen ska ansvara för att det finns verksamhet för barn som vistas i ett ankomstcenter. Verksamheten ska syfta till att förbereda barnet för fortsatt lärande, med utgångspunkt i barnets ålder och utbildningsbakgrund. Uppgifter om barnets utbildningsbakgrund ska dokumenteras och överlämnas till den kommun där barnet bor efter vistelsen i ankomstcentret, förutsatt att barnets vårdnadshavare samtycker till detta.

Bedömning: Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att i sam- verkan med Sveriges Kommuner och Landsting ta fram riktlinjer om hur verksamheten för barn i ankomstcentren bör organiseras.

Regeringen bör överväga att se över hur asylsökande barns rätt till utbildning bäst kan tillgodoses i en ny mottagandestruktur.

6.5.1 Bättre samarbete mellan stat och kommun

Migrationsverket har som rutin att informera asylsökande barn och deras vårdnadshavare om det svenska utbildningssystemet och att inhämta samtycke från barnets vårdnadshavare om att lämna uppgifter om barnet vidare till kommunen. Utredningen föreslår att

(43)

SOU 2018:22 Ankomst – ett första samlat möte med Sverige

bli fråga om relativt korta vistelsetider i Sverige, samtidigt som kommunen har ansvar att erbjuda skolgång även vid kortare vistelsetider. Regeringen bör därför även överväga att se över frågan om det finns behov av särskilda utbildningsformer för barn som kan antas vistas kortare tider i utbildningssystemet under asylprocessen.

6.6 Barnets bästa motiverar några förändringar för ensamkommande barn

Förslag: Migrationsverket ska anvisa en kommun, så kallad an- komstanvisning, när ett ensamkommande barn ansöker om asyl.

Den anvisade kommunen ska ansvara för det initiala mottagandet fram till att ansvaret övertas genom boendeanvisning av en annan kommun.

Migrationsverket ska årligen fastställa antal platser som kommuner ska hålla tillgängliga för det initiala mottagandet av ensamkommande barn. Det berör endast de kommuner där ankomstcentren är lokaliserade. Det fastställda antalet platser ska användas för beräkningen av ersättning.

Bedömning: Migrationsverket bör ge ensamkommande barn tyd- lig information om asylprocessen och om mottagandet av ensamkommande barn i Sverige. Informationen ska vara anpassad till och utformad efter barnets ålder och förutsättningar. Migra- tionsverket bör i möjligaste mån försäkra sig om att barnet har tagit del av och förstått informationen.

Det har gjorts relativt omfattande förändringar av mottagandet av ensamkommande barn under det senaste decenniet. Regeringen har också reformerat mottagandet av ensamkommande barn löpande under den tid som utredningen har arbetat. I och med reform- arbetet och att fler förändringar införts relativt nyligen har det varit svårt för utredningen att avgöra vilka ytterligare förändringar av mottagandet av ensamkommande barn som behövs. Givet detta