Meningskoncentration, respondent Q K2. Citaten är tagna ur en större sammanhängande transkriberad text och ligger till grund för uttalanden av respondent Q.
Q1.(2f, 4abc, 5ce) “Okey du vill prata om ett uppdrag ut ifrån mina erfarenheter…ett kriterie på att vi antar elever här…tar vi in elever för att vi tror att…att vi kan hjälpa,… nej… det var det inte…utan vi tar in för att rektor skriker…okey…jag bara konstaterar fakta…inte så länge jag har jobbat i den här verksamheten har vi varit styrda av tankar kring vad som varit bra eller dåligt för eleven vi styrs av en godtycklig utvärdering utifrån elevens situation i skolan.”
Q2.(1c, 2abcdef, 3abc, 4ac, 5ce) ”jag förstår inte riktigt frågorna kring ett uppdrag…jag skulle vilja utgå från det lilla och fråga… varför beter sig elever illa… och vad har vi tänkt att vi i bästa fall hjälper en elev som kommer till resursskolan med… hur skall det se ut när den fungerar… den fungerar inte nu säger vi, det är alldeles uppenbart men…men…vad är kriteriet för att vi har lyckats…vi funderar ju aldrig på det utan vi tar emot eleverna och sen så hoppas vi på att det skall gå bra…vi har nämligen inte bestämt oss för vad betyder fungerar.
Q3.(2abcde, 4C, 5ce) ”det är inte så att det är bra där och sen blir det dåligt…det är inte svart eller vitt det är en alldeles för grov bild…det stämmer inte…jag utgår alltid ifrån att dom redan har försökt och gjort allt de kan för att komma tillrätta med problemen…men då måste jag ju tänka annorlunda…för jag kan inte göra samma saker som dom redan har gjort…vad vi behöver en gemensam filosofi.”
Q4.(4ABC, 5ce) ”vi gör lite si och dom gör lite så…så ser det ut i vår verksamhet tycker jag…tills vi vet varför vi tar emot och vad vi kan göra och vad vi har tänkt att vi skall hjälpa den här med så kan vi bara hålla på att tycka olika…detta tycker inte jag är en bra modus operandi.. därför att vi vet inte vad vi håller på med…så ser jag det.”
Q5.(2CEf, 5e) ”vad vi inte har fattat är att beteende är transaktionellt…det vill säga att det du gör mot någon ger förutsättningar att göra nånting tillbaka och då uppstår tillexempel att det kommer en lärare och som pekar på en elev och säger ändra honom…om eleven identifieras som ett bekymmer då kan jag egentligen ingenting göra…förståelsen för detta avtar på vägen mot högstadiet, för på förskolan och lågstadiet har man mycket mer fokus på hela individen barnet alltså och på mellanstadiet på eleven och på högstadiet ämnen och målen...man tar inte hänsyn till att elevens kognitiva ålder där kanske inte motsvarar åldern i kyrkoboken, på samma sätt, utan man kör på…elever som släpar efter utgör ett behov av att mötas som en människa…inte som en individ du utsätter för undervisning…detta har dom mycket svårare att förstå och ta till sig på högstadiet, det är min bestämda erfarenhet… rent statistiskt alltså.”
Q6.(2BEf, 4c)”för jag tror nämligen …m.m.m.m…att det som styr utvecklingen i skolan är inte alltid styrt av att vi har tänkt oss för…aldrig…det ligger någonstans mellan det politiska uppdraget och det pedagogiska uppdraget…det blir ju kontraproduktivt för läraren att hävda att eleven kanske inte kan lära sig och att vi kanske ska ta hänsyn till det…men vad säger läraren istället…MÅLEN!!!!…uttrycker den stressigt…så målen är viktigare än människan…aktiviteten finns och lönen betalas ut men vi når inte målen…vi kanske aldrig når målen men vi når de här resultaten…är ni fortfarande intresserade av att ta oss då?”
Q7.(2ABCEFf, 5e) ”motsättningen är i varför resursskolan antar en elev för att eleven skriker högst och blir omöjlig och rektor anser att det är omöjligt ta hand om eleven… jag säger inte att skolan är fel…skolsystemet är perfekt som det är
indelat i olika steg och det är inte det jag menar skall förändras…det är bra tänkt den följer barns normala utvecklingen och så…men skolan är idealisk för 70% av eleverna...problemet för resursskolan är att de får ta emot dom som inte motsvarar det normala… i vår professionalitet har vi funderat över varför barn uppför sig illa…för det är det vi skall hålla på med…ingen har någon tanke på det som de delar med resten…så skolan är inte fel det är vi som måste tänka annorlunda…och då måste man först veta vad man pratar om…och då måste man först ha en filosofi om varför de uppför sig illa tror jag…och det har inte vi… och var vi ska hämta kunskapen…ja du kan ju börja med att fråga ägaren…det är min filosofi.”
Q8.(1c, 2BCDEFf, 4ABC, 5e) ”vi frågar aldrig om vi kan hjälpa eleven… vi går på hemskolans upplevda behov… men kunskapen finns där om du bara vill lyssna på den… var ska vi hämta kunskapen om vad som är trasigt…fråga ägaren…men varför ska vi fråga den här eleven vad vi ska göra om vi inte vet vad vi ska göra om vi får ett svar…det är ingen som har sagt vad vi ska göra med barnet här…när du vet vad de här barnet behöver eller vad det är som gör att den uppför sig illa…då är oddsen lite större för att du kan hjälpa den.”
Q9.(2BCDF, 4A) ”man ska aldrig tala om hur en människa ska göra utan man måste fråga den, vad tänker du…varför tänker du att du ska göra si eller så, för när om den redan har bestämt sig att göra nånting annat hamnar man bara i ja och nej diskussioner i stället för att ha nått annat sätt att kommunicera.”
Q10.(4bc, 5e)”jag tror tillexempel att…Det finns inget Vi!...olika pedagoger har olika åsikter om vad de skall göra och hur det skall göras.”
Q11.(2D, 3ABC, 4AB) ”ju mer man lär sig och de bättre man blir på att analysera saker desto klokare saker har man chans att komma fram till.”
Q12.(4A) ”Vi vill alla väl men i ja och nej samtal så bara ”tycker vi” i olika argument, men om vi frågat oss hur var när varför…så uppstår en djupare dialog.”
Q13.(2Ff, 4A) ”man måste fråga eleven hur tänker du, varför måste du gör så…för att komma nära anledningen till att göra saker…ja och nej går bara ut på att få rätt och att någon ska ha fel…”who`s right”…då uppstår det bara en maktkamp i stället för att leta efter det som ligger bakom.”