• No results found

Att tolka ”resursskolans uppdrag” som ett dilemma är nog den mest rättvisa bilden av den komplexitet som själva resursskolans ”smygexistens” verkar vila i enligt flera forskare och rapporter (Sandén, 2000; Karlén, 2001; Malmgren Hansen, 2002; Ahlin & Mörk, 2005; Forkby, 2005; Gabrielsson, Jensfelt & Johansson, 2006; Andersson & Sellbjer, 2008; Skolverket, 2007b, 2011b; Bolin 2011). Vidare verkar resursskolans ursprung och reglering vila i resterna av ”skoldaghem” sedan Lgr 80. Decentralisering av grundskolan verkar ha utgjort den anledning till att resursomfördelning i grundskolan myntat ”resurs” ”skola”. En funktion för att kommuner skall kunna möta alla elevers rättighet till måluppfyllelse. Resursskolans existens utgör en paradox genom att verksamheten strider mot skollagen, saknar en definierad styrning, uppträder i olika skepnader och förväntas stödja elever i särskild skolknipa utan att vägledas av styrdokument, enligt Skolverket (2007b, 2011b). Trotts statlig styrning av grundskolans uppdrag och laglig reglering av särskild stöd saknas en gemensam grundsyn, gemensamma normer och värderingar som i förhållandet K1 och K2.

Inte desto mindre uppenbart blir det när Skolverket (2011b, 2007b) erkänner att flera fenomen liknande resursskolan existerar trotts att detta strider mot skollagen (2010:800), samtidigt påtalas det att skolan är i behov av särskilda lösningar med bredare samhällsstöttandefunktioner, vilket inte är reglerat i lag än. K1 ligger antagligen 6 år före K2 i kapplöpningen, från kompensatoriskt perspektiv, (Nilholm, 2007, 2003) mot deltagarperspektiv (Ahlberg, 2007). Detta är enligt K1 utsaga beroende av ett gott ledarskap, en gemensam grundsyn, en gemensam strävan mot ett gemensamt mål. Om fallet K1 och K2 är riktigt kommer praxis i grundskolan kanske alltid att ligga i bakvattnet av specialpedagogisk forskning mot framtidens förordade kommunikativ-relationsinriktade perspektiv (Ahlberg, 2007), dilemma-perspektiv (Nilholm, 2005, 2007) och samhällspolitiska system (Helldin, 2007). Då resursskola utgör en specialpedagogisk angelägenhet. Specialpedagogik har sitt ursprung i idén om att skolan skall vara en öppen medborgerlig rättighet för alla, (Persson, 1998; Emanuelsson, Persson & Rosenqvist, 2001; Malmgren Hansen, 2002; Nilholm, 2003, 2005, 2007a,b; Brodin & Lindstrand, 2004; Ekström, 2004; Ahlberg, 2007; Skolverket, 2007b; 2011b). Resursskolans existens får en törn utifrån inkluderings och exkluderingsdebatten inom den specialpedagogiska disciplinen genom att resursskolan riskerar att utgöra ett segregerande organ inom specialpedagogiken, när specialpedagogikens existensberättigande har för egentlig avsikt att överbrygga och verkar för ”en skola för alla” i ”en skola för alla” enligt flera forskare (Tössebro, 2004; Forkby, 2005; Nilholm, 2006; Heimdahl Mattsson, 2006; Rosenqvist, 2007; Skolverket, 2011b, 2007b). Vidare beskriver författarna (Persson, 1998; Imsen, 1999; Ahlberg, 2007;

Emanuelsson, Persson & Rosenqvist, 2001; Nilholm, 2003, 2005, 2007a,b) tidskronologiskt de olika paradigmrester som kan förväntas vilar inom skolors subkulturer eller ”skolkoder”. Olika syn på eleven i förhållandet grundskolans uppdrag utgör en variabel som mer tillskrivs skolans behov än elevens. Sammanställningen av respondenternas utsagor visat att uppdragsbeskrivningar eller verksamhetsbeskrivningar tenderar att skötas lokalt, godtyckligt eller som i fallet K2 i oenighet, eller helt saknas. Resursskolan har inte något specifikt uppdrag som egenskolform. I stället verkar resursskolan utgöra en kommunal behovsbaserad ”hitte på” rättvisa. Det verkar inte råda enighet mellan makro- eller mikronivå därför kan betydelsen av ”ad hoc” utgöra en misstänkt verklighet av resursskolans egentliga uppdrag, tolkat utifrån respondenterna och Skolverket (2003, 2007b, 2011b). Detta i sig hade kanske inte behövt en studie för att peka på, då rapporter, forskning och författare pekar i den riktning. Begreppet olika skol-koder (Imsen, 1999) styrker bilden av oenighet kring

resursskolans uppdrag inom K2, mellan K2 och K1, mellan K1, K2, lagar, förordningar, forskning och litteratur. Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU7, och skolreformen 2011 utgör ytterligare parametrar att lägga till i risken för bristande likvärdighet och med ökande sociala skillnader som resultat. Sammantaget inbjuder oklarheter till Durkheims anomi-tillstånd (Gytz Olesen, Møller Pedersen och Johansson, 2004) då grundskolan utgör en samhällelig institution som alla medborgare skall gå igenom enligt lag om skolplikt. Grundskolan utgör i samma andetag en medborgerlig rättighet till stöd för att alla har rätt till att lyckas nå de statligt ställda kraven för måluppfyllelse, utifrån allas lika rätt till samma grundskoleutbildning. För att undvika den totala innebörden av fenomenet anomi krävs det uppmärksamhet och engagemang av skolan, för att stötta upp de konflikter och efterföljande systemkriser som riskerar att uppstå ur bristfällig reglering inom samhällsgemensamma intresseområden, allt enligt Durkheims socialkonstruktivistiska teori. Vidare poängterar Gytz Olesen m.fl. att en socialiseringsprocess enligt Durkheim endast kan fungera optimalt under naturliga- spontana-former och misslyckas om den blir påtvingad. Framgångsfaktorn för grundläggande värderingar och normer inom socialainstitutioner stabiliseras genom att uppfattas som meningsfullt, acceptabelt och rättvist för att inte leda till kris, konflikt och desintegration. Skolan utgör en socialiserande institution för att forma ansvarstagande, kritiskt tänkande entreprenörer. Frågan är vems normer, värderingar och kultur som skall forma grundskolan om inte elevens behov, förmåga, intressen och starka sidor tas hänsyn till. Det verkar finnas en konflikt mellan individ, grupp, organisation och rådande samhällssystem. Ur specialpedagogisk synvinkel verkar resursskolans dilemma vila just i paradoxen exilasyl (Forkby, 2005), vilket utgör glappet mellan eleven, hemskolan och bådas behov, efterfrågan av externt särskilt stöd. Både K1 och K2 lyfter området ansvarsuppdraget som en viktig del i resursskolans uppdrag, därför borde resursskolans främsta uppdrag kanske vara att flexibelt bygga bort glappen i grundskolan, som av K2 beskrivs som ett problem och av K1 som en styrka, se figur 7.1. Den professionella dialogen verkar utan tvekan vara det effektivaste verktyget för appropriering ”att fullt ut först kulturen man ingår i” på alla nivåer. För att nå en god nivå av samförstånd och av alla önskvärd utveckling behövs en dialog på professionell nivå, mellan alla professioner. Socialiseringsprocessen kan enligt Dukheim (Gytz Olesen, Møller Pedersen och Johansson, 2004) endast ske genom styrning och kommunikation mellan människor, sk. intersubjektivitet vilket enligt (Säljö 2000) innebär att jag kan se vad du ser i problemet och tvärtom, i betydelsen ”vi kan dra lika, och åt samma håll, vi är nöjda”.

7.4 Specialpedagogisk implikation

Uppsåtet att låta resultatet av studien utgöra en emancipatorisk grogrund till en dialog som ifrågasätter och kritiserar fenomenet ”resursskolans uppdrag” vilar i idén sociokulturellt förhållningssätt, Säljö (2000). Tankeprocessen under sammanställningen av studien har öppnat min speciallärarögon betydligt och vidgat förståelsen för grundskolans inbyggda dilemma i paradoxen ”en skola för alla. En annan sak är att studien utspelas exakt i skarven av skolreform och paradigm, vilket tvingat mig till att sätta mig in i skollagen (2010:800) och Lgr 11. Jag som forskare inser att det å ena sidan finns en naivitet i ”jakten på resursskolans uppdrag” efter som det kan tolkas som att jag är inkompetent och inte har förstått mitt uppdrag, vilket var är en sanning innan dessa fortsatta studier. Å andra sidan skulle resultat av en liknande undersökning som denna förtydligat att det finns en mer omfattande förvirring kring vad som är grundskolans uppdrag. I vilket fall hade en liknande och mer omfattande undersökning med samma utslag som denna undersökning blivit kontroversiell eftersom fler inom pedagogprofessionen omedvetet då erkänt att de inte känner till sitt uppdrag. Ett sådant resultat skulle försämra trovärdigheten för både grundskolan och specialpedagogiken som profession. Slutsatsen av studien utgörs enligt min mening, av att det saknas tydlighet och ledning för en organisation liknande resursskolan. Det behövs en ”socialiseringsprocess” kring uppdraget, särskild undervisningsgrupp. Historiskt verkar specialpedagogiken inte riktigt ha uppfattat sitt huvuduppdrag; att utforska eleven för att kunna undanröja de hinder som gjort att just den individen ”eleven” har hamnat i problem, för att ommöjligt kunna förändra omgivningen så att individen ”eleven” åtminstone kan erbjudas stöd i sådan omfattning att de lägst ställda målen för utlovad grundskoleutbildning garanterat nås, eller helst längre. Enligt skollagen (2010:800) skall stödet till en elev i grundskolan ges i sådan omfattning som elevens behov och förmåga kräver, för att eleven åtminstone skall nå de lägsta målen enligt Lgr 11. Stödet skall utgå ifrån en kartläggning på individ-, grupp-, organisations och samhälls-nivå, följt av en utredning och analys som ligger till grund för utformandet av lämpliga åtgärder, vilka skall ta hänsyn till elevens behov, förmåga, intressen och starka sidor. Stöd i särskild undervisningsgrupp får inte utgöra en permanent lösning, utan skall ständigt omprövas och utvärderas i förhållande till elevens behov, förmåga, intressen och starka sidor, (Skollagen, 2010:800; Skolverket, 2011b, 2007b). Begreppet ”resursskola” utgör ingen specifik skolform med särskilt uppdrag, utan utgör en särskild undervisningsgrupp (Malmgren Hansen, 2002; Brodin & Lindstrand, 2004; Ekström, 2004; Skollagen, 2010:800; Skolinspektör, 2011; Skolverket, 2007b, 2011b). Resursskolan utgör en

elevvårdande insats utifrån ett åtgärdsprogram från en avlämnande ordinarie hemskola. Rektor från avlämnande hemskola kan enligt skollagen 2010:800 kap 3, inte överlämna ansvaret för eleven om externt elevstöd blir aktualiserat. Åtgärdsprogram och efterkommande särskilt stöd utgör en specialpedagogisk angelägenhet, enligt Brodin & Lindstrand, (2004), Salamancadeklarationen, (2006) samt Skolverket, (2011b). Därför utgör resursskolan en specialpedagogisk angelägenhet för elever i behov av stöd i tredje steget, vilket innebär särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp, i enlighet med elevvårdande verksamhet och specialpedagogiskt stöd, enligt skollagen (2010:800) kap 3. Uppdraget för särskild undervisningsgrupp skiljer sig inte från andra grundskolors uppdrag utan lyder under samma statligt utbildningspolitiskt reglerande, Skollagen (2010:800), Grundskoleförordning (2011:185) och uppdraget Lgr 11.

7.5 Metoddiskussion

Den absolut störst utmaningen i valet av fenomenologisk forskningsmetod utgjordes av sammanställningen och efterföljande koncentrationen av empirins olika spår. Utsagan från K1 är i stort kronologiskt beskriven så som resursskolans uppdrag beskrevs. I K2 var respondenternas utsagor varierande trots att de fragmentariskt tydligt korrelerade, även i förhållandet till K1. Problemet uppstod i att hitta rätt redskap för summeringen då det krävdes tematiskt gemensamma hållpunkter. Sammantaget tog det 4 veckor att slutföra sammanställningen från transkriberingen av de 7+3 olika respondenterna, till att succesivt ha skurit ned och förtydligat kärnpunkter på ett avgränsat och begripligt vis. Under resans gång reviderades, avskalades och förfinades begreppskategorierna vid tre tillfällen. Fenomenologisk forskningsmetod har därför upplevts som ett tidskrävande men oerhört spännande och givande redskap i sökandet efter fenomenets väsen. För mig var arbetet mödan värd eftersom detektivarbetet med att söka efter problemet i problemet utmanade, fördjupade och tydliggjorde nya tankedimensioner, som med all säkerhet hade uteblivit i valet av annan forskningsmetod.

7.6 Fortsatt forskning

Förslag till fortsatt forskning är frågor som frekvent återkommit till mig under arbetets gång. Alla de paradoxer som skolan verkar inbäddad i innefattar att granska skolpliktens betydelse i förhållandet till specialpedagogikens betydelse, för att elever skall kunna lyckas i grundskolan. I ljuset av den utbildningspolitiska visionen ”en skola för alla” verkar grundskolans uppdrag endast vila i händerna på specialpedagogiska insatser. Är skolreformen 2011 avsedd för

framtida verkningsgrader. Vilka märkbara förändringsfaktorer har då påverkat specialpedagogiska insatser inom grundskolans uppdrag? Intressant är även vilken attitydpåverkan skolreformen kommer att innebära för skolans organisation, kunskapssyn och elevsyn. Blev skolreformen 2011 en socialt differentierande härd för ökad segregation och socialutslagning ledande mot anomi, Gytz Olesen, Møller Pedersen och Johansson, (2004) eller ökade skolreformen 2011 måluppfyllelsen för alla i grundskolan. En annan intressant infallsvinkel, och som saknas i denna studie, är elevperspektivet på resursskolans uppdrag. Därför skulle framtida forskning också kunna innebära att undersöka skolreformen 2011 i förhållandet till elevers syn och önskemål kring hur grundskolan enligt elever borde ha utformat specialpedagogiskt stöd. Kanske behövs ytterligare ett paradigmskifte som regleras genom att ifrågasätta skolplikten i relation till en skolrättighet i grundskolan. Låt gälla att K1 beskriver ansvarsuppdraget som den avgjort viktigaste delen i resursskolans uppdrag. Låt även respondent Q:s beskrivning av resursskolans funktion i K2 gälla ”verksamheten finns och lönen betalas ut”. Om summan av K1 och K2 kan beskrivas genom talesättet ”alla sätt är bra utom de dåliga” tillåts debatten om resursskolans uppdrag föras vidare genom att resultatet av studien får vila i följande fråga: Vem ska bryr sig och varför?

Respondent X i K2 ställer frågan om resursskolans uppdrag:

”alltså vad vill kommunen med resursskolorna egentligen varför har man resursskolor? är vi bara en container för dom som inte platsar på hemskolorna eller vill man att vi skall göra ett eget uppdrag och hur ser det uppdraget ut i så fall?”

Respondent T i K1 svarar på frågan om resursskolans uppdrag:

”alltså uppdraget som vi pratar om det är ju vi själva som har tagit fram det…e…så att vi ligger lite i framkant…vi ger ju dom som skall styra oss, så att säga…vi ger ju dom kartan så här vill vi jobba…är det okey?... istället för att vi skall vänta på att det skall komma nått utifrån så är det bättre att vi levererar tänkte vi.”

Referenser

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. I Berndsson & B Persson & E Ullstadius (red.) Tema: Specialpedagogik, Pedagogisk Forskning i Sverige, 12 (2), 84–95.

Ahlin, Åsa & Mörk, Eva (2005). Vad hände med resurserna när den svenska skolan decentraliserades? IFAU Institutet för arbetsmarknads politiska institutet, rapport 2005:1 Andersson, Håkan & Sellbjer, Anders (2008). Den sista utvägen, tretton skolledares syn på externa placeringar. Masteruppsats, Malmö högskola, skolutveckling och ledarskap.

Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skola. Lund: Studentlitteratur.

Bolin, Anette (2011). Shifting Subordination, Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers Nr. 2011:2: Institutionen för Socialt Arbete. Göteborgs universitet, Printed in Sweden by: Intellecta Infolog AB.

Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlit- teratur.

Egelund, Niels & Tetler, Susan (2009). Effekter af specialundervisningen :pædagogiske vilkår i komplicerede læringssituationer og elevernes faglige, sociale og personlige resultater. (1 ufg, 1 opl uppl.). København: Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag.

Ekström, Pija (2004). Makten att definiera: en studie av hur beslutsfattare formulerar villkor för specialpedagogisk verksamhet, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Emanuelsson, Ingemar, Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det special-pedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

Ferguson, Dianne L (2009). Introduction: Honoring and celebrating diversity in educational research. Educare, vetenskapliga skrifter 2009:4 (s. 9-19). Malmö: Malmö Högskola.

Forkby, Torbjörn (2005). ”Ungdomsvård på hemmaplan. Idéerna, framväxten, praktiken”. (Dr avh.) Institutionen för socialt arbete (Göteborg 2005).

Gabrielsson, Ann-Charlotte, Jensfelt, Charlotta & Johansson, Viveka (2006). Vikten av det pedagogiska arbetssättet och förhållningssättet i mötet med elever skoldaghem/resursskola. Examensarbete 10 poäng. Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Malmö högskola Lärarutbildningen.

Gytz Olesen, Søren, Møller Pedersen, Peter & Johansson, Ingmar (2004). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv : en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Focault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens. Lund: Studentlitteratur.

Hattie, John (2009). Visible Learing. London: Routledge.

Helldin, Rolf (2007). Klass, kultur och inkludering: En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forskning. I. Berndsson & B. Persson & E. Ullstadius (red.) Tema: Specialpedagogik, Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(2), 119–134

Heimdal-Mattsson, Eva (2006). Mot en inkluderande skola? Skolledares syn på specialpedagogiska insatser. En jämförande studie 1996 och 2006. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2009). Att platsa i en skola för alla :elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan : [med samtals guide] (2 uppl.). Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Idar Magne, Holme & Bernt Krohn, Solvang (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld: introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Johnsen Høines, Marit (2000). Matematik som språk: Verksamhetsteoretiska perspektiv. Liber Karlén, Maj-Britt (2001). Skoldaghem-resursskola-heldagsskola. Kärt barn har många namn. Att Undervisa. 5:2001

Keller, Pierre & Ebrary, Inc (1999). Husserl and Heidegger on human experience. Cambridge, U.K.; New York: Cambridge University Press.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 2:5, Studentlitteratur AB, Lund

Lgr 80 (1980) Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Liber. Lgr 11, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket.

Malmgren Hansen, Audrey (2002). Specialpedagoger - nybyggare i skolan. Stockholm: HLS förl. (Studies in educational sciences).

Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm: Liber,

Nilholm, Claes (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(2), 124–138.

Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”- vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr: 28. Myndigheten för skolutveckling.

Nilholm, Claes (2007a). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur AB.

Nilholm, Claes (2007b). Forskning om specialpedagogik: Landvinningar och utvecklingsvägar. I. Berndsson & B. Persson & E. Ullstadius (red.), Tema: Specialpedagogik, Pedagogisk Forskning i Sverige, 12 (2), 96-108.

Nilholm, Claes, Persson, Bengt, Hjerm, Mikael & Runesson, Susanna (2007), Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd- en enkätundersökning. Jönköping: Högskolan i Jönköping.

Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2007). Att se möjligheter i svårigheter, Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Studentlitteratur AB: Lund.

Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. (Specialpedagogiska rapporter, nr 11) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för special-pedagogik.

Persson, Bengt (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände. Björk-Åkesson. E & Nilholm. C (red.) Reflektioner kring specialpedagogik –sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna, (s 52-62). CM Digitaltryck: Bromma

Rosenqvist, Jerry (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. I. Berndsson & B. Persson & E Ullstadius (red.) Tema: Specialpedagogik, Pedagogisk Forskning i Sverige, 12 (2) 109–118

Salamancadeklarationen (2006). (www.unesco-sweden.org) Hämtat: 2011-12-20

Sandén, Ingrid (2000). Skoldaghem: ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Malmö: (Dr avh) Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan.

SBU (2011). Förebygg för barnens skull, Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn, Nr: 401-16. Levi R. (red.), Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn – En systematisk litteraturöversikt. Nr:202 : Erlanders, 2011.

SFS grundskoleförordning (2011:185). Skollagen (2010:800).

Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2007a). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Ågrens tryckeri: Örnsköldsvik.

Skolverkets skrivelse (2007b). Behov av tydligare reglering av särskilt stöd och elevinflytande. 1 (5) (Dnr 69-2007:592).

Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer, Den individuella Utvecklingsplanen, med skriftliga omdömen. Nr:08:1071, Danagårds Grafiska 2008.

Skolverket (2009). Allmänna råd och kommentarer, för arbetet med åtgärdsprogram. Nr:08- 1036, Ordförrådet AB 2010.

Skolverket (2010). Utmaningar för skolan, Den nya skollagen och de nya reformerna.

Skolverket (2011a) Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter.  

Elanders Sverige AB 2011

Skolverket (2011b). Särskilt stöd i grundskolan, en sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Danagårds LiTHO, Ordförrådet AB.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svedin, Carl-Göran (1984). Skoldaghemselever på lågstadiet och deras familjer. (Rapport 181) Linköping: Linköpings universitet, Avdelningen för Barn- och ungdomspsykiatri.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Tössebro, Jan (red) (2004). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.

Westling Allodi, Mara (2007). Equal Opportunities in Educational Systems: the case of Sweden. European Journal of Education, 42(1) 133-146.

Källor från internet

Skolinspektionens rapport 2010 (http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-- granskning/Vanliga-brister/Anpassning-och-sarskilt-stod/) Hämtat 2011-11-01.

(http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/skollagenochandralagar/viktigaforandringar). Hämtat 2011-11-01.

Utbildningsutskottets betänkande, 2010/11:UbU7; Grundskolan (http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens

dokument/Betankanden/Grundskolan_GY01UbU7/) Hämtat 2011-11-01. Personlig kommunikation

Bilaga 1

Missivbrev

Hej!

Jag heter Rickard Galbe och har arbetat som Ma/No lärare ett flertal år inom olika resursskolor.

Jag håller just nu på att avsluta mina studier på speciallärareutbildningen med inriktning mot matematik, läs- och skriv-inlärning på Malmö lärarhögskola. Jag har för avsikt att undersöka uppfattningar om resursskolans uppdrag för att initialt kunna starta en dialog kring

resursskolans framtida uppdrag.

För att kunna få ett så bra underlag som möjligt önskar jag intervjua dig som en empirisk del av mitt examensarbete. Din medverkan kan förväntas bidra med goda erfarenheter, egna tankar och reflektioner kring frågor om resursskolans uppdrag och eventuella områden i behov av utveckling. Dessa erfarenheter kan bidra som en intressant källa i min undersökning. Min önskan är att utgå från halvstrukturerad intervju, vilket i stort efterliknar ett vardagligt samtal kring ett bestämt tema, se nedan:

• Vilka erfarenheter du har kring resursskolans funktion/uppdrag i dag?

Intervjun begränsas till 60 min och kommer att spelas in. Det inspelade materialet kommer att behandlas anonymt enligt sekretesslagen och endast användas som ett sammanställt material till mitt examensarbete. Du ställer upp frivilligt och har all rätt att avbryta din medverkan när du önskar. Du får tillgång till det inspelade materialet om du önskar så. Materialet kommer att förstöras efter slutfört examensarbete och du kommer att få ta del av resultatet.

Mitt önskemål angående tidsperiod utgörs mellan vecka 42 och 43, den tid det passar dig bäst.

Related documents