För att jämföra och analysera vad som skrivs fram i styrdokumenten gällande vad som ska tränas och bedömas/betygsättas utifrån valt innehåll inom yrkesutbildning, har komparativ textanalys använts för att närmare studera textmaterialet. Det handlar om jämförande studier av ett antal innehåll och förmågor, som kan likställas mellan de olika ländernas läroplaner. Förmågor som eleverna ska ges möjlighet att träna under sin utbildning som ska bedömas för att gynna elevernas individuella kunskapsutveckling mot olika mål.
Komparativ textanalys skapar varierade möjligheter gällande lämpliga analysmetoder i
förhållande till studiens syfte. Metoden har använts och varit passande som ett analytiskt verktyg för att synliggöra möjliga likheter i innehåll och skillnader gällande vad som ska bedömas i läroplaner inom yrkesutbildning i Sverige och på Kuba.
Komparativ textanalys
En komparativ textanalys utgår främst från att jämföra just olika texter med varandra menar Hellspong (2001). Det kan finnas olika utgångspunkter; att hitta skillnader/ likheter, att använda sig av enskilda texter eller att undersöka hela genrer (ibid). Det viktiga är att förklara vilka relationer som finns mellan texterna och hur dessa är skapade, framför allt på grund av att en text alltid “läses och förstås i relation till andra texter” utifrån denna metod, menar författaren
(ibid:78). Inom en komparativ textanalys kan vilka texter som helst användas, men det är en fördel om det finns ett konkret samband mellan dem. Det är då lättare att faktiskt jämföra dem och uppnå ett tillfredsställande resultat än om sambandet skulle vara mer “diffust och svårhanterligt”
(Hellspong, 2001:79). Det finns dock uppfattningar om att denna metod inte skulle kunna
tillämpas på alla sorters texter, då det är en förutsättning att “texterna som ska kompareras inte kan vara alltför olika – då klassas de som ojämförbara” (Alvesson & Sköldberg, 2008:151).
Den komparativa textanalysens kunskapssyn är en form av “syftesrelaterad analys” (Säfström &
Östman 1999:115) som ämnar bidra till kritiska samtal gällande ett fenomen, och önskar inte göra några generella anspråk (Säfström & Östman 1999, Stukát 2011:36f).
Exponerande samt klargörande kritik
Säfström & Östman (1999:115) talar om syftesrelaterad analys i två varianter; exponerande samt klargörande kritik och skriver: ”Den exponerande kritiken identifierar och synliggör
begränsningar, svagheter, nackdelar, motsättningar etc. inom t.ex. en tradition, kultur, diskurs, text eller diskussion” (ibid:115), men författarna menar att den klargörande kritiken baseras mer på jämförelser inriktade mot syften och mål (ibid:117f).
Vidare kan klargörande kritik ytterligare delas in i två kategorier där en del mer ”identifierar”
samt ”synliggör” motsättningar eller alternativ inom vad som skrivs fram inom exempelvis texter i olika läroplaner. Den andra ämnar ”belysa en verksamhets antaganden”, exempelvis antaganden om kursinnehåll som ska tränas, genom att klargöra de konsekvenser som följer av dem i relation till mål, som exempelvis kunskapskraven (Säfström & Östman 1999:118).
31 Komparativ textanalys (Säfström & Östman 1999) bidrar i arbetet med denna studie till kritiska samtal utifrån det som framkommer inom ramarna för studiens resultat och tidigare forskning.
Den exponerande kritiken bidrar till att identifiera och synliggöra, exempelvis eventuella begränsningar eller motsättningar inom eventuella skillnader som framkommer och den klargörande kritiken bidrar till att göra jämförelser mot syften och mål som texter/innehåll i läroplaner och varför jag ser dessa metoder som passande för studiens analysarbete. Komparativ textanalys önskar inte göra några generella anspråk (Säfström & Östman 1999, Stukát 2011), vilket jag inte heller har för avsikt att göra genom arbetet med denna studie, vilket också gör att jag ser dessa metoder som passande för analysarbetet. Analysmetoden var inte given från början, då det visade sig att arbetet till en början vek av mot ett mer läroplansvetenskapligt resonemang kring målstyrning och tematik (hur ett tema kan vara ordnat) och mer i riktning mot tolkning av textens struktur utifrån att jag började arbeta utifrån Hellspongs (2001) komparativa analys. En sorts strukturell analys där forskaren försöker få fram hur texten är uppbyggd tillsammans med dess bakgrund (Hellspong 2001). I den här studien handlar det om text i två länders läroplaner.
Detta för att på så sätt försöka synliggöra olika element och hur dessa hänger ihop i samspel med sin omgivning, metoden kan hjälpa forskaren att bryta ner en text i mycket små delar (Hellspong 2001). Det här har varit min mening att göra i denna studie, det vill säga, hitta små delar text inom vilka jag försökt urskilja och tolka likheter och skillnader gällande innehåll och kunskapskrav, samt hur det är tänkt att dessa ska bedömas.
Syftet med denna studie är att försöka synliggöra valda innehåll av vad som skrivs fram i två läroplaner gällande liknande innehåll som ska tränas och bedömas inom yrkesutbildning. Detta för att eventuellt kunna finna skillnader i vad som ska bedömas och utifrån dessa kunna göra
antaganden om konsekvenser för elevers lärande, utifrån målstyrning och tidigare forskning.
Självfallet ser jag det vara av vikt att skriva fram det som framkommer, genom arbetet, på ett systematiskt sätt, men också på ett enkelt sätt för läsaren. För detta behövde jag en analysform som kunde hjälpa mig att avgränsa mina frågeställningar och behandla likheter och skillnader gällande vad som skrivs fram i styrdokumenten gällande innehåll och förmågor som ska tränas och bedömas. Detta för att ges goda möjligheter att kunna analysera, diskutera och göra
antaganden gällande möjliga konsekvenser för elevers lärande, utifrån valda delar av respektive lands läroplan för yrkesutbildning. För att därefter försöka att koppla det som framkommer till målstyrning och tidigare forskning inom bedömning. Jag anser att vald metod från Säfström &
Östman (1999) har kunnat bidra till detta.
Texterna i de bägge ländernas styrdokument gällande yrkesutbildning har först jämförts och ett antal liknande innehåll har valts ut. Innehåll som eleverna ska ges möjlighet att träna och där förmågor ska bedömas mot olika krav och mål. Därefter analyseras resultaten utifrån tidigare forskning och på så sätt bidrar den syftesrelaterade analysmetoden till den typ av kritiska samtal som Säfström och Östman (1999) beskriver. Samtal/diskussion kan föras kring eventuella antaganden om konsekvenser för elevers lärande i relation till tidigare forskning och
styrdokument, utan att ha för avsikt att göra några generella anspråk (Säfström & Östman 1999, Stukát 2011).
32
Urval
Valet att studera vad som skrivs fram i olika länders styrdokument, inom yrkesutbildning, gällande vad som ska ges möjlighet att tränas, förmågor som ska bedömas, samt eventuella skillnader. motiveras av eget arbete inom utveckling av yrkesutbildning och mitt intresse för det didaktiska forskningsområdet gällande bedömningsfrågor och yrkesutbildning och ser genom arbetet med denna studie en möjlighet till att kunna öka mina kunskaper inom området.
När jag inför arbetet med detta uppsatsarbete dessutom erbjöds möjligheten att åka till Kuba, för att delta i ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Universidad el Pinar del Rio, såg jag ytterligare en möjlighet till att kunna bredda mina kunskaper genom att på detta sätt, inte enbart genomföra en nationell jämförande studie, utan få möjlighet till att genomföra en
internationellt jämförande studie gällande vad som ska tränas och bedömas inom yrkesutbildning.
Därför blev valet naturligt att börja med att studera liknande innehåll, i svenska och kubanska nationella styrande dokument för yrkesutbildning, hur detta skrivs fram i läroplanerna för att också försöka finna skillnader inom vad som ska bedömas för att kunna göra antaganden om
konsekvenser för elevers lärande utifrån främst litteraturstudier. Genom att göra studier på detta sätt såg jag mig kunna nå ökad kunskap gällande inte enbart innehåll, vad som ska tränas och bedömas, utan också kunna lära mig något utifrån eventuella skillnader som framkommer.
Parallellt med detta har jag en förhoppning om att denna studie ska kunna bidra till andra individers intresse för vidare forskning inom olika områden som exempelvis internationellt jämförande studier, läroplansteoretiska forskningsområden och didaktiska forskningsområden, då främst inom bedömning och yrkesutbildning.
Jag kommer genom studien övergripande beröra olika målsystem då jag ser detta vara av vikt för att i ett senare skede kunna diskutera eventuella skillnader som framkommer gällande vad som ska bedömas, men jag kommer inte att på något fördjupat plan gå in på hur styrdokument och nämnda målsystem och läroplaner kan vara utformade. Jag kommer inte heller i senare delar av studien genomföra analyser och jämförelser på något generellt plan mellan de olika ländernas målsystem och läroplaner, mer än att jag kommer att föra en diskussion utifrån studiens resultat i relation till respektive lands målsystem, teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning. Detta för att avgränsa mig till det som är av störst relevans för denna studie där jag ämnar analysera ett antal valda, likvärdiga innehåll som ska ges möjlighet för yrkeselever att tränas, med tillhörande förmågor som ska strävas efter samt uppnås och bedömas, som jag finner jämförbara i två länders läroplaner (Sverige och Kuba).
Detta för att få svar på studiens frågeställningar om yrkesutbildning och vad som skrivs fram gällande förmågor som ska tränas och bedömas. Urvalet har gjorts genom att välja ut olika innehåll med dess förmågor av vikt att ha med sig inom yrkesutbildning i form av tre olika kategorier av förmågor som; affektiva, kognitiva/metakognitiva, praktiska/tekniska förmågor.
Inom ramarna för dessa mer övergripande förmågor har de förmågor som ska tränas och som förefaller vara likvärdiga, valts ut utifrån grad av likvärdighet, det vill säga, de förmågor som jag uppfattat vara mest lika varandra utifrån det som framkommer i bägge länders styrdokument inom yrkesutbildning styrdokumenten gällande vad som ska tränas och bedömas. Samt förefaller ligga innanför ramarna för både strävansmål och uppnåendemål, det vill säga, mål som finns med som ska ges möjlighet att tränas, men inte nödvändigtvis bedömas för betygsättning, samt mål som ska
33 bedömas för betygsättning. Förmågor som jag uppfattar vara intressanta att studera utifrån syftet med studien och som ska ges möjlighet att tränas och som också ska bedömas:
• Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet/Arbetsdisciplin och attityd
• Kognitiva och metakognitiva förmågor
• Hantering och skötsel av utrustning
Jämförda yrkesutbildningar ingår i respektive lands nationella utbildningssystem. I Sverige handlar det om gymnasial yrkesutbildning, på Kuba nationell yrkesutbildning på jämförelsevis liknande nivå och åldersgruppen gällande individer som läser på dessa yrkesutbildningar är också jämförbara då eleverna i båda länder generellt är mellan 15 - 19 år.
För att få svar på min första frågeställning angående vad yrkeselever ges möjlighet att träna, utifrån gällande förmågor, utifrån innehåll i olika länders läroplaner inom yrkesutbildning och vilka likheter finns? Har jag valt att studera innehåll som berör teman som affektiva och
kognitiva/metakognitiva och praktiska/tekniska förmågor inom teknisk/hantverksteknisk yrkesutbildning i de bägge länderna. Utifrån ovan olika teman har sen ett urval gjorts utifrån närläsning av innehåll som jag funnit förefalla lika (Säfström & Östman 1999) och därför jämförbara (Hellspong, 2001:79, Alvesson & Sköldberg, 2008:151) och som fått representera ett antal förmågor av olika art, utifrån valda teman, som får representera vad som ska tränas och uppnås gällande förmågor i dessa olika länders läroplaner, inom yrkesutbildning. Stundtals har jag obevekligen varit tvungen att relatera dessa texter till övrig text i ländernas läroplaner och
program- och kurskursplaner men i huvudsak har fokus legat på dessa textpartier.
För att få svar på min andra frågeställning angående vad det finns för skillnader gällande vad som ska bedömas och uppnås inom yrkesutbildning utifrån hur detta skrivs fram i olika länders läroplaner? Har jag valt att studera förmågor som ska tränas och uppnås utifrån gällande kunskapskrav och strävansmål. Inom affektiva och kognitiva/metakognitiva och
praktiska/tekniska förmågor, inom teknisk/hantverksteknisk yrkesutbildning. I styrdokument inom ramarna för två länders läroplaner. Jag har studerat strävans- och uppnåendemål tillhörande tidigare utvalt innehåll som utgör liknande förmågor som ska ges möjlighet att tränas. Detta för att försöka få syn på eventuella skillnader gällande vad och hur det är tänkt att dessa förmågor ska bedömas av lärare, utifrån hur det skrivs fram i respektive lands läroplan. En aspekt av varför jag inte valt att på något djupare plan studera och/eller plocka ut innehåll inom flera yrkesinriktningar som exempelvis jordbruk, restaurang med flera, är för att det skulle ha varit för tidskrävande att översätta alla delar av Kubas läroplan samt att båda ländernas läroplaner innehåller en för
omfattande mängd material möjliga att redogöra för inom ramarna för studiens omfång och då jag själv är behörig lärare inom hantverk, hantverksteknik och formgivning, ligger utbildningsområdet som studerats nära mitt eget kunskapsområde.
Att göra en jämförande studie mellan Sverige och Kuba ser jag vara av intresse i
utbildningssammanhang, utifrån flera aspekter. Dels för att landet i sig förefaller vara relativt olika utifrån att Sverige är ett höginkomstland och Kuba ett låginkomstland, dels för att länderna
generellt har olika kultur, historia, samt ligger långt ifrån varandra geografiskt och har olika position geografiskt, södra och norra halvklotet etcetera. Men det förefaller också existera likheter
34 när det kommer till ländernas skolsystem, vilket skapar fördelar när det kommer till möjligheter att jämföra. All skolundervisning är kostnadsfri på Kuba, både grundskola, gymnasium och högskolestudier, i likhet med Sverige och grundskolan är obligatorisk och nioårig, samt att över 95 procent av eleverna efter, i likhet med Sverige vid cirka 14–15 års ålder, är behöriga och fortsätter till studier på gymnasium och/eller yrkesutbildning på Kuba (Unesco 2022). I Sverige är 87 procent behöriga till gymnasiestudier efter grundskolan (Folkhälsomyndigheten, 2022). Dessutom ser jag valet av länder vara av intresse för att inom internationellt jämförande pedagogik visar sig studier som berör två länder eller fler förekomma till 6 procent och studier som berör två länder eller fler och som dessutom jämför höginkomstland och låginkomstland förekomma till endast 1 procent (Daun, 2018).
Detta ligger till grund för att jag kan se denna studie vara av vikt, både för att synliggöra och belysa och föra kritiska samtal kring fenomen inom bedömning, men också för att göra ett försök till att öka intresset för jämförande internationella studier inom pedagogik och didaktik, som inte enbart handlar om nationella jämförelser eller jämförelser med närliggande länder, då dessa redan genomförs i större omfattning (ibid.).
För att kunna göra kvalitativa urval har jag också studerat vad som skrivs fram i Sveriges läroplan gällande vård och omsorg (Skolverket 2022a, 2015) och inte omedelbart kunnat se att skrivelserna där är så pass annorlunda från hantverk (Skolverket 2022d) att det hade påverkat resultatet
nämnvärt. Jag har dock inte haft möjlighet att gå igenom Kubas läroplan gällande vård och omsorg på samma sätt för att på så sätt stödja mitt argument. Jag kommer inte heller att belysa hur dessa två länders olika läroplanssystem är strukturerade på något fördjupat plan då detta inte heller är möjligt att redogöra för inom ramarna för studiens omfång, dock ser jag det vara av relevans för studien att belysa ländernas två olika målsystems övergripande skillnader. Detta för att en
grundläggande beskrivning av de skillnader som framkommit genom arbetet med studien som skulle kunna påverka lärares arbete genom exempelvis olika värderingar av vad man ser vara av vikt att bedöma inom liknande kunskapsområde och kan därför skapa konsekvenser för elevernas lärande.
Upplägg och genomförande
Skollag och gällande styrdokument är statliga föreskrifter som styr arbetet inom skolan. Att studera kursplaners antagande om en viss kunskap krävs för att synliggöra vilka förmågor, samt kvaliteter av kunskap som bör tränas och värderas ser jag vara av vikt för att på olika sätt försöka öka allas vår samlade förståelse för dessa styrande dokument. För att kunna beskriva och
analysera innehåll i de båda ländernas läroplaner har jag bearbetat materialet på det sätt som skrivs fram här nedan.
Materialbearbetning
För att på ett strukturerat sätt redovisa materialbearbetning, analys samt resultat har innehåll och förmågor som ska tränas och bedömas valts ut. Innehåll, i respektive länders läroplaner gällande yrkesutbildning, som kan ses som likvärdiga och på så sätt jämförbara mot olika mål. Därefter förs en diskussion kring resultat utifrån tidigare forskning. Utvalt innehåll ligger till grund för
analysarbetet, därefter redogörs för innehållsliga aspekter samt vad som framgår i analysen. Dessa
35 frågor utgör också övergripande rubrikerna för presentationen av studiens resultat. Under varje rubrik redovisas vad som skrivs fram gällande de svenska respektive kubanska styrdokumenten gällande vad som ska tränas och sen vilka mål som ska uppnås genom att träna dessa innehåll och avslutar kapitlet med en kortare sammanfattning, där jag tar upp likheter och skillnader i ländernas styrdokument som senare synliggörs under analysarbetet.
Komparativ textanalys har använts i denna studie för att kunna jämföra styrdokument gällande vad som ska tränas och vad som ska betygsättas inom yrkesutbildning.
Arbetet har skett med induktiv analys då kategorisering av valda delar av materialet skett genom närläsning (Säfström & Östman 1999). Utifrån denna har jag sedan identifierat de kategorier jag funnit mest relevanta att diskutera för att synliggöra antaganden utifrån studiens frågeställningar:
• Strävansmål samt mål att uppnå
• Förmågor som ska tränas och bedömas
• Skillnader, Sverige kontra Kuba
När alla frågorna har redovisats diskuterar jag med utgångspunkt i studiens resultat antaganden av konsekvenser i relation till målstyrning och tidigare forskning. För att enklare och tydligare kunna genomföra dessa antaganden har strävans- och uppnåendemål som framkommer i studiens resultat delats upp i mindre delar och sammanställts i de tre olika kategorierna affektiva,
kognitiva/metakognitiva samt praktiska/tekniska förmågor (se figur 1, 2 och 3).
Tillförlitlighetsfrågor
När det kommer till val av metod är det viktigt att se över validitet och reliabilitet, validitet beskriver metodens giltighet, det vill säga, att det som mäts verkligen är det som man genom metoden avsett mäta tillfällen (Stukát 2011). Reliabilitet beskriver metodens tillförlitlighet, det vill säga att metoden ska kunna generera samma, eller liknande resultat, när studier genomförs på samma sätt, vid flera olika tillfällen (ibid.). Genom att jämföra liknande texter i form av svenska respektive kubanska statliga styrdokument blir studien av komparativ karaktär (Stukát 2011).
Validiteten för studien ser jag vara relativt hög då det som mäts är det som studien avsett mäta, utifrån text som skrivs fram i två länders statliga dokument i form av läroplaner. Varför jag skriver relativt hög och inte hög, beror på att texten i Kubas läroplan översatts och texten har av denna anledning genomgått minst en omskrivning. Varje omskrivning blir en tolkning i sig. För att öka studiens validitet hade jag kunnat välja att kombinera två undersökningsmetoder (triangulering), som enligt Stukát (2011) och Alvesson & Sköldberg (2008) är en vanlig metod, ”för att man med sammantagna resultatet ska nå längre och med större tillförlitlighet” (Stukát 2011:37).
Jag anser, trots att triangulering hade kunnat stärka studiens validitet, att studiens validitet är relativt hög då de förmågor jag valt ut och som jag belyser i min studie gällande vad som ska tränas, samt det som skrivs fram gällande de utvalda förmågornas kunskapskrav, det vill säga vad som ska bedömas, samt hur, är text från respektive lands läroplan, text från offentliga och statliga dokument.
36 Arbetet har skett med induktiv analys och systematisk kategorisering av valda delar av materialet (Säfström & Östman 1999). Det som avses med studien är detsamma som resultatet av studien redogör för, även om områden som exempelvis likvärdighet och samsyn berörs som inte direkt är relaterat till syftet med studien så ser jag det vara av relevans i relation till bedömningsbegrepp och för diskussion och antaganden om konsekvenser gällande elevers lärande som är en del av
36 Arbetet har skett med induktiv analys och systematisk kategorisering av valda delar av materialet (Säfström & Östman 1999). Det som avses med studien är detsamma som resultatet av studien redogör för, även om områden som exempelvis likvärdighet och samsyn berörs som inte direkt är relaterat till syftet med studien så ser jag det vara av relevans i relation till bedömningsbegrepp och för diskussion och antaganden om konsekvenser gällande elevers lärande som är en del av