4. Metod
I det här avsnittet kommer vi att redogöra för val av metod, vårt urval, trovärdighet, forskningsetiken samt hur vi genomfört och analyserat vår studie. Även hur de insamlade materialet behandlas och bearbetas samt att vi tagit hänsyn till de forskningsetiska
ställningstagandena under studiens gång.
4.1 Metodval
I studien undersöker vi förskollärarens resonemang kring förskollärares förhållningsätt och arbetssätt i den fria leken med syfte att främja barns kamratrelationer, samt att undersöka förskollärarnas tolkning av barns relationsbyggande under fri lek. I studien har vi valt att använda oss av metoden kvalitativ intervju med fokus på intervjuer med förskollärare. Det gör vi för att få ett tydligt svar där de själva med egna ord får utveckla hur de arbetar och vilket förhållningssätt de har. Malmqvist (2009, s.131) lyfter att i kvalitativa intervjuer ska man försöka lyckas få så mycket information som möjligt utan att påverka för mycket. Thuren (2019, s.44) skriver att en kvalitativ metod gör det enklare att synliggöra enstaka händelser och detaljer jämfört med en kvantitativ studie. Därför har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod istället för kvantitativ.
Kvale och Brinkman (2004, s.160) lyfter att det finns olika metoder för att ställa frågor och i den kvalitativa metoden går det att synliggöra hur något sker eller upplevs. Enligt Kilström
12 (2009, s.48–49) så är en kvalitativ intervju en form av ett vanligt samtal men med fokus på ett visst ämne. Intervjuaren har ansvaret att respondenten håller sig till ämnet. Om
respondenterna får berätta om sina egna erfarenheter, det vill säga sådant som är självupplevt, blir svaren mer tillförlitliga. Informanternas egna erfarenheter var utgångspunkt i den
intervjuguide vi utarbetade inför intervjuerna (se bilaga 2). Vi har valt att göra
semistrukturerade intervjuer vilket innebär att intervjun handlar om ett bestämt ämne, har en viss struktur men också möjliggör flexibilitet (Dalen, 2015, s.34).
4.2 Urval
Vi har valt att endast intervjua förskollärare i vår studie. Urvalet av deltagare i studien är förskollärare som arbetar eller nyligen har arbetat med äldre barn som är 3–6 år. Vi valde att fokusera på äldre barnen då vi anser att de har kommit längre i sina
kompisrelationer och kan uttrycka sig mer verbalt. Anledningen till att vi valde att
intervjua förskollärare är för att fokusera på en yrkesroll och de kunskaper de tillägnat sig i sin utbildning. Det är även förskollärarna som har det främsta ansvaret för barnens
helhetsutveckling i förskolan och ser till att läroplansmålen följs, som exempelvis
“förskollärare ska ansvara för att utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och
samvaron i barngruppen” (Skolverket, 2018, s.12). Vi har valt att genomföra fem intervjuer i Mellansverige med förskollärare som arbetar på fem olika förskolor. Detta för att upptäcka olika arbetssätt och förhållningssätt för att kunna jämföra resultaten vi får. Enligt
Malmqvist (2009, s.126) så är målet i de kvalitativa intervjuerna att hitta variation att
analysera. På grund av tidsramen har vi valt fem förskollärare då analyser och att bearbeta fler intervjuer hade tagit för lång tid. De fem förskollärarna vi intervjuade har arbetat som
förskollärare i 1, 4, 8, 30 och 30 år. En annan typ av urval handlar om vilka situationer som vi bad förskollärarna att reflektera över och berätta om under intervjuerna. Vi valde fri lek som ett särskilt fokus i intervjuerna. Anledningen till detta var att förskollärarna under fri lek har möjlighet att betrakta och tolka barnens kamratkultur, eftersom de själva inte är lika aktiva med att upprätthålla aktiviteter under dessa stunder.
13 4.3 Genomförande
Vi kontaktade rektorer via mejl med informationsbrevet (bilaga 1) gällande studiens syfte och för att få ett godkännande om medverkan. Rektorerna kontaktade sedan förskollärare för att se deras intresse om att medverka i vår studie. Tyvärr fick vi inte den respons vi hade förväntat oss, några svarade att tiden inte fanns till att medverka och resterande svarade inte. Därför fick vi tänka om och kontakta förskollärare som vi har i vårt nätverk och via en grupp på Facebook för förskollärare. Förskollärarna fick förfrågan om möjlighet att träffas fysiskt eller via möte digitalt på Zoom. På grund av rådande omständigheter av pandemin Covid-19 skedde samtliga intervjuerna digitalt via zoom, då det var ett önskemål från respondenterna. Några av respondenterna ville även ha intervjufrågorna i förväg och därför tog vi ett beslut att låta alla få ta del av intervjuguiden (se bilaga 2) innan intervjun för att alla skulle få lika förutsättningar. Innan intervjuerna informerade vi
respondenterna om de forskningsetiska principerna och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Vi valde att spela in intervjuerna med hjälp av en av våra mobiltelefoner som var på flygplansläge under inspelningen, samt använda oss av papper och penna ifall det skulle uppstå problem med det inspelade materialet. Att spela in intervjuerna är ett bra sätt att få med allt som respondenterna säger, enligt Kihlström (2009, s.51). Under intervjun antecknade en av oss medan den andra intervjuade. Det för att säkerställa att vi inte missade någon viktig information. För att analysera och tolka materialet använde vi oss av vårt syfte och
frågeställningar. Intervjuerna varade mellan 20–30 minuter. Kihlström (2009, s.51–52) menar att en intervju inte ska pågå längre än en timme, just för att hålla koncentrationen uppe hos de medverkande. Genom att ställa uppföljningsfrågor går det att få respondenten att berätta mer, vilket vi valde att göra under våra intervjuer. Anledningen till att vi valde att spela in intervjuerna var för att kunna transkribera materialet och komma ihåg allt som sägs. Enligt Dovemark (2009, s.148) transkriberar man för att sedan kunna göra en analys. Eftersom vi genomförde alla intervjuer via Zoom kände vi att respondenternas kroppsspråk försvann och några av de medverkande tappade även koncentrationen då de blev distraherade av saker som hände runt omkring dem under intervjun, då de var i sin hemmiljö när intervjun skedde.
Kihlström (2009, s.54) skriver att den som intervjuar ska visa intresse och vara en god lyssnare. Blir respondenten personlig är det bra att byta fokus. Detta är något vi fick erfara under våra intervjuer då en av respondenterna blev extra personlig och vi fick därför styra tillbaka den till ursprungsfrågan. En intervjuguide är som ett manus som täcker några
14 av ämnena man vill ta upp men också ha frågor formulerade mer i detalj (Kvale &
Brinkmann, 2014, s.172).
4.4 Analysmetod
Efter våra genomförda intervjuer som vi spelat in har vi transkriberat samtliga ordagrant.
Kihlström (2009, s.148) skriver att vid transkribering skrivs hela intervjun ner ordagrant och denna princip har vi följt. När vi skrev resultatet har vi dock tagit bort så kallade
“hummanden” och gjort om talspråket till skriftspråk för läsbarhetens skull. Det betyder exempelvis att vi ändrat “såna” till sådana och “dom” till ”de" eller ”dem”. Först läste vi genom hela materialet förutsättningslöst. Vi gjorde sedan en tematisk läsning där vi tittade på återkommande mönster i materialet. I det arbetet var vi vägledda av våra frågeställningar.
Tematisk analys är bra att använda sig av om man studerar olika människors svar och vill se vad de säger om samma ämne (Löfgren, 2021, s.168). Enligt Löfgren (2021, s.168) handlar den tematiska analysen om att hitta sådant som framstår viktigt för respondenten, inte det temat som konstruerats i intervjuguiden. Dessa teman går att uppmärksamma utifrån vad de som berättar återkommer till i sin berättelse. En metod vi använt oss av i bearbetningen var att färgmarkera svaren från respondenterna i olika färgkoder för att kunna sortera in materialet.
Genom att färgmarkera kunde vi tydligt utläsa vad de olika respondenterna svarade på frågorna och hur svaren kunde tematiseras.
Vi tolkade sedan det som framkommit i varje tema med hjälp av de teoretiska begrepp som studien utgår ifrån. Det betyder att vi intresserade oss särskilt för hur man kan förstå stöttning, kamratkultur, inkludering och exkludering. I vårt resultat har vi valt att integrera vår tematiska analys med vårt teoretiska perspektiv. Vi presenterar därför de teman som vi fått fram
samtidigt som vi presenterar den förståelse av resultatet som möjliggörs av de teoretiska begreppen.
4.5 Tillförlitlighet
När man pratar om trovärdighet, handlar det om att det är insamlat på ett noggrant sätt och i rätt mängd för att kunna dra slutsatser av materialet (Roos, 2021, s.114). Enligt Kihlström
15 (2009, s.231–232) handlar tillförlitlighet om att resultatet är trovärdigt. Kihlström (2009, s.
231–232) menar också att det ökar tillförlitligheten att vara två i arbetet jämfört med att vara ensam. Även vid intervju ökar tillförlitligheten om man är två. Vi tycker att det var bra att vi kunde vara två som var med under intervjun. Därför kunde en av oss hålla i intervjufrågorna och den andra observera intervjustunden och anteckna bredvid. Vi har i studiens metod använt oss av intervjuer. Det kan minska trovärdigheten då vi inte kan säkerställa att vi får samma svar om vi hade intervjuat andra informanter, då vi upplever saker på olika sätt samt har olika erfarenheter. Våra frågor är formulerade så de inte är ledande, vilket ökar trovärdigheten.
Intervjufrågorna granskades och fick förslag på förbättring från vår handledare. Kihlström (2009, s.231-232) menar att giltigheten ökar om någon granskar intervjufrågorna innan intervjun, även att trovärdigheten ökar om intervjun spelas in. Då kommer all information med och ingen viktig information försvinner. En risk om man endast antecknar intervjun är att viktig information försvinner och att egna tolkningar lättare kan ta över istället för det som egentligen har sagts. Därför valde vi att spela in intervjuerna och vi transkriberade
materialet direkt efter intervjun.
4.6 Forskningsetiska överväganden
I vår studie har vi varit måna om att skydda respondenterna genom att ta hänsyn
till personuppgiftslagen, sekretesslagen och forskningsetiska principerna. Forskningsetik handlar om att vara mån om hur de medverkande behandlas (Vetenskapsrådet, 2017, s.16).
Det finns fyra forskningsetiska principer (Björkdahl Ordell, 2007, s.26–27) som syftar till att skydda individens identitet vid forskning. Dessa fyra principer är informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven på god forskningsetik blir uppfyllda om alla principer har beaktats skriver Vetenskapsrådet (2017, s.16).
Informationskravet innebär att alla deltagare i studien ska få information om studiens syfte, de upplyses att deltagandet är frivilligt och att uppgifterna som lämnas enbart används till
studien. Detta krav har vi uppfyllt genom att vara tydlig med att berätta om vår studie, syftet med den och hur den ska genomföras. Vi har även muntligt och skriftligt informerat
med informationsbrev om deltagandets villkor (Vetenskapsrådet, 2002, s.7). Samtyckeskravet innebär att endast de personer som uttryckligen har samtyckt till att delta i studien är de som bidrar till studiens material. Kravet har uppfyllts genom att vi frågar om medverkan och även att vi respekterar förskollärarna som inte vill delta i studien. Konfidentialitetskravet innebär
16 att alla som väljer att delta i studien ska veta att inga personliga uppgifter sprids. Det betyder även att allt material förvaras på rätt sätt och att det inte går att identifiera enskilda personer samt att personerna anonymiseras (Vetenskapsrådet, 2002, s.12). Därför har vi använt oss av könsneutrala och fiktiva namn på förskollärarna som är med i studien då vi anser att det inte är relevant att veta kön på respondenterna. Namnen vi valde är Alex, Love, Kim, Gill och Mio. Detta för att vi vill skydda respondenternas identitet. Vi har sedan sparat allt material på Högskolans server som är en säker plats att spara material på.
Nyttjandekravet innebär att man inte får använda material som är avsett till studien till något annat ändamål (Björkdahl Ordell, 2007, s.26–27). Respondenterna har blivit informerade om att det inspelade materialet spelas in och transkriberas av studiens författare samt att de även kan ta del av materialet om de så önskar. Materialet används endast för studiens syfte och förstörs när arbetet är godkänt, vilket informanterna också fått information
om (Vetenskapsrådet, 2002, s.14, jfr Löfdahl Hultman, 2021, s.36).