Metoden som denna studie byggde på var strukturerad, icke-deltagande observation.
Detta grundades på att det är den metod som bäst reflekterar vad kunden möts av på apoteket, vilket var det perspektiv som studien tog sin grund i. För att den strukturerade observationen skulle kunna genomföras utvecklades en observationsmall. Arbetet byggde vidare på en mall från ett tidigare examensarbete på detta område [20].
4.1 Malldesign
Den observationsmall som utvecklades under det tidigare examensarbetet
vidareutvecklades utifrån de riktlinjer som står att finna i litteraturen kring enkätmetodik och utformning av observationsscheman och empiri. Det första steget var att tydligt specificera vad som skulle mätas, vilket var farmaceutiska tjänsters synlighet på apotek.
Därefter designades observationsmallen om på ett sådant sätt att dokumentationen av observationen var enkel att använda och inte gav något utrymme för feltolkning, samt fångade de aspekter som var centrala för att besvara frågeställningen i studien. Viktigt för observationsmallens utformning var att den var enkel och snabb att använda och följde en logisk observationsordning. Förutom en objektiv bedömning av reklamen på apoteket ansågs det även behövas en fråga gällande det sammantagna intrycket. – ”Är huvudfokus farmaceutiska tjänster eller annan, produktsäljande reklam?”
Mallens utformning diskuterades med handledarna och därigenom togs en första mallstruktur fram, som byggde vidare på den observationsmall som utformades i våras [20]. Eftersom mallen skulle syfta till att belysa det en kund hade uppfattat i form av reklam på apoteket, ansågs att observationens tid borde vara begränsad. Det en kund inte har sett under exempelvis 10 min på apoteket borde man bortse ifrån, eftersom kunder inte ska behöva leta upp reklamen aktivt för att uppfatta den. Muntlig information om observationen förbereddes innan apoteksbesöken och gavs till apotekspersonalen när så önskades. Även skriftlig information, inklusive kontaktuppgifter till studenten och handledaren, gavs till apoteken i de fall där det efterfrågades (bilaga 1).
De viktigaste faktorerna och formerna för visuell information kring farmaceutiska
tjänster som finns på apoteken ansågs vara nödvändiga att inkludera i mallen. Därför var det av stor vikt att det gjordes många apoteksbesök under tiden mallen utvecklades. Så många olika typer av apotek som möjligt avsågs att inkluderas för att så mycket visuell information som möjligt skulle kunna observeras och bedömas med hjälp av mallen. För att en slutsats skulle kunna dras om att observationsmallen var tillämpbar borde den pilottestas på 20 olika apotek [32]. Detta grundas på det tillvägagångssätt som användes i en annan studie som syftade till att validera ett observationsschema [32]. Enligt
grundläggande enkätmetodik bör en upprepning av datainsamlingen göras med ungefär två veckors mellanrum för att säkerställa reliabilitet [34]. Detta översattes till att den
7
färdiga observationsmallen användes på samma apotek (17 olika) med två veckors mellanrum.
4.2 Validitet och reliabilitet
För att en hög kvalitet hos observationsmallen skulle uppnås behövde validitet och reliabilitet säkerställas. Validitet innebär att det som avses mätas i undersökningen är det som faktiskt mäts [34]. I denna studie innebär det att underlaget för observationen mäter visuell information kring farmaceutiska tjänster på apotek. För att validitet skulle uppnås i denna studie utvecklades mallen under tiden den testades på apotek. Därvid förväntades merparten av de faktorer som kan tänkas uppkomma och anses relevanta kring visuell marknadsföring på apotek fångas upp och dessa inkluderades i observationsmallen.
Reliabilitet innebär att mätinstrumentet ger samma svar varje gång det används,
oberoende av vem som använder det [34]. Detta testades genom att mallen användes på samma apotek vid upprepade tillfällen, samt att en utomstående observatör använde mallen på några olika apotek.
4.3 Tillvägagångssätt för utveckling av en användbar observationsmall
Utvecklingen av observationsmallen följde ett agilt arbetssätt [35]. Det första utkastet på mallen testades på fem olika apotek. Utifrån resultaten upprepades mallen och testades därefter på ytterligare fem andra apotek. Denna process upprepades tills en användbar mall var utvecklad, vilket den förväntades vara efter att ha genomgått fyra liknande testsessioner [31], men enbart tre testsessioner visade sig vara tillräckligt. Syftet med denna första testning var att få fram en mall som var användbar och valid. Den slutgiltiga versionen av observationsmallen användes sedan på 17 nya apotek vid två olika tillfällen med två veckors mellanrum, för att säkerställa observationsmallens reliabilitet genom att jämföra svaren från de två reliabilitetstesten, samt ytterligare stärka bevisen för att mallen är användbar. Dessutom använde en utomstående observatör den slutgiltiga versionen av mallen på några apotek, för att interbedömarreliabiliteten skulle kunna mätas genom att jämföra de två observatörernas samstämmighet. Preliminära data av resultaten från de testade apoteken sammanställdes och analyserades för att definiera vad som senare kan mätas vid framtida användning av observationsmallen.Nedan följer en tidslinje över datainsamlingen.
Figur 1. Projektöversikt.
8
Apoteksbesöken genomfördes i november och december, vilket innebar att de sammanföll med den ökade smittspridningen av covid-19 [36]. Dessutom påverkades mätperioden av att julsäsongen pågick i handeln under denna period. Datainsamlingen anpassades utifrån de restriktioner som var gällande under den aktuella perioden. De åtgärder som vidtogs var att kollektivtrafik undveks, munskydd användes, samt att apoteksbesök enbart gjordes när folkmängden på apotek var sådan att restriktioner kunde åtföljas.
4.4 Statistiska test
De statistiska test som användes i studien var chi-2-test och t-test. Chi-2-test användes för att jämföra frekvenserna av olika svar som erhölls vid de två reliabilitetstesten. T-test användes för att jämföra medelvärdet av antalet tjänster per apotek vid de båda
reliabilitetstesten. Således användes både dessa mått för att undersöka eventuell statistisk signifikant skillnad mellan reliabilitetstest 1 och reliabilitetstest 2.