Farmaceutiska tjänsters synlighet på apotek

(1)

Examensarbete, 30 hp Apotekarprogrammet, 300 hp Rapporten godkänd: VT2021

Handledare: Andy Wallman & Elisabeth Helgesson, Examinator: Sofia Mattsson

Farmaceutiska tjänsters synlighet på apotek

Vidareutveckling och

validering av observationsmall

Elin Nygaard

(2)

(3)

Sammanfattning

Introduktion: Apotekens uppdrag är att bidra till korrekt läkemedelsanvändning och främjad hälsa i befolkningen. Utöver grunduppdraget har apoteken kompetensen att bistå med utökad rådgivning i form av farmaceutiska tjänster, som syftar till att öka

följsamheten till läkemedelsbehandling. Få kunder känner till att apoteken erbjuder farmaceutiska tjänster, varvid marknadsföring av dessa är nödvändig för att synliggöra tjänsterna. Däremot saknas det studier som undersöker hur den visuella informationen kring farmaceutiska tjänster faktiskt ser ut på de fysiska apoteken. Våren 2020

påbörjades ett arbete med att utveckla en observationsmall för att studera farmaceutiska tjänsters synlighet på apotek. Denna studie syftar till att vidareutveckla och validera den befintliga observationsmall som utformades under det tidigare examensarbetet.

Metod: Vidareutvecklingen av observationsmallen följde ett agilt arbetssätt, där mallen testades på apotek parallellt med att den utvecklades. En slutgiltig version av

observationsmallen testades på 17 olika apotek vid två tillfällen, för att säkerställa mallens reliabilitet. För att mäta interbedömarreliabiliteten testade en utomstående observatör mallen på tre olika apotek.

Resultat: Mallen uppvisade hög validitet och test-retest reliabilitet utifrån de tester som gjordes, vilka analyserades med chi-2-test och t-test. Tidsåtgången var i genomsnitt 8,37 minuter per apotek, vilket visar på hög feasibility. Farmaceutiska tjänster utgjorde endast 12 % av alla anslag om apotekstjänster. Av de två farmaceutiska tjänster som

observerades på apoteken var dosdispenserade läkemedel den tjänst som förekom mest frekvent, med ett snitt på 0,47 anslag per apotek. Därefter följde läkemedelsrådgivning, som marknadsfördes med 0,24 anslag i snitt per apotek. Inget samband kunde påvisas mellan apotekets storlek, läge eller kedja och dess marknadsföring.

Diskussion: Det agila arbetssätt som användes för vidareutveckling av

observationsmallen föreföll positivt. Perioden för datainsamling var mycket speciell, eftersom den sammanföll med den andra vågen av coronapandemin. Till följd av detta var många tjänster pausade, vilket kan ha påverkat resultatet genom att farmaceutiska

tjänster eventuellt var mindre synliga än vanligt. Trots det fanns det observerbara resultat, vilket visar på att mallen lyckas fånga synligheten av tjänster. Jämfört med det tidigare examensarbetet hade andelen anslag om tjänster som utförs fysiskt på apotek minskat.

Slutsats: För att garantera observationsmallens användbarhet och säkerhet krävs ett större antal apoteksbesök. Observationsmallen kan i framtiden användas för att kartlägga marknadsföringen av farmaceutiska tjänster på apotek, och därigenom vara en faktor till att en förändring kan komma åstad, som i förlängningen kan leda till förbättrad

läkemedelsanvändning hos befolkningen.

Nyckelord: farmaceutiska tjänster, visuell information, marknadsföring apotek

(4)

(5)

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 1

1.1 Apotekens uppdrag ... 1

1.2 Farmaceutisk kompetens hos apotekspersonal... 1

1.3 Farmaceutiska tjänster på apotek ... 2

1.4 Marknadsföring av farmaceutiska tjänster ... 3

1.5 Modeller runt marknadsföring och observation ... 4

1.6 Observationsstudier ... 5

1.6.1 Observationsstudier av marknadsföring på apotek ... 5

2. Syfte ... 5

3. Frågeställningar ... 6

4. Metod ... 6

4.1 Malldesign ... 6

4.2 Validitet och reliabilitet ... 7

4.3 Tillvägagångssätt för utveckling av en användbar observationsmall ... 7

4.4 Statistiska test ... 8

5. Resultat ... 9

5.1 Vidareutveckling av observationsmall ... 9

5.1.1 Utfall i de olika stegen av utveckling av observationsmallen ... 9

5.1.2 Sammanställning av apoteken i validitetstestning ... 12

5.2 Pilotstudie – testning av slutgiltig observationsmall ... 12

5.2.1 Slutgiltig testning/Reliabilitetstestning ... 12

5.2.2 Faktorer som leder till huvudsakligt intryck - farmaceutisk kompetens21 5.2.3 Interbedömarreliabilitet ... 22

5.3 Tidsåtgång ... 23

5.4 Digital kontra fysisk marknadsföring av apotekstjänster ... 24

6. Diskussion ... 25

6.1 Metoddiskussion ... 25

6.2 Resultatdiskussion ... 26

6.2.1 Diskussion av frågeställningar ... 26

6.2.2 Diskussion av övriga resultat ... 27

7. Slutsats ... 30

8. Tack ... 30

9. Referenser ... 31

(6)

(7)

1 1. Introduktion

1.1 Apotekens uppdrag

Apoteken räknas som en del av hälso- och sjukvården och har en mycket viktig roll i form av att ansvara för att säkra god läkemedelstillgång över hela landet [1]. Apoteken har tre grundläggande uppdrag som beskrivs enligt följande i lagen om handel med läkemedel: “I öppenvårdsapotekens grunduppdrag ingår att verka för en god och säker

läkemedelsanvändning genom att:

1. säkerställa att konsumenten så snart det kan ske får tillgång till förordnade läkemedel och varor,

2. ge sakkunnig och individuellt anpassad information och rådgivning, och 3. genomföra och upplysa om utbyte av läkemedel.” [2]

Genom detta ska apoteken bidra till korrekt läkemedelsanvändning och främjad hälsa i befolkningen.

Good Pharmacy Practise (GPP) är riktlinjer som apoteken ska arbeta efter för att uppnå önskad kvalitet i sitt arbete. Det ska fungera som ett stöd för att hantera oklarheter mellan händelser i den praktiska vardagen och de föreskrifter och lagar som apoteken förväntas förhålla sig till [3]. GPP innebär bland annat att apotekens huvudsakliga fokus ska vara leverans av läkemedel och hälsoprodukter av god kvalitet, rådgivning och information till patienter, samt övervakning av effekterna av patienternas

läkemedelsanvändning [4]. Eftersom apoteken hör till hälso- och sjukvården ska dess personal arbeta för att förbättra folkhälsan, och föra ett samarbete med andra

professioner inom hälso- och sjukvården [3].

De finns de som menar att apotekens utveckling det senaste decenniet inte enbart är av det positiva slaget när det kommer till deras roll i vårdkedjan. Sedan apoteksmarknaden omreglerades 2009 har konkurrens mellan olika apotekskedjor skapats, vilket har lett till att apoteken har utvecklats i en mer kommersialiserad riktning. Det diskuteras kring att apoteken, ur ett sjukvårdperspektiv, ligger vid ett vägskäl där ett val måste tas kring en sammarbetsväg med primärvården för att öka apotekens betydelse i vårdkedjan, eller om de ska fortsätta att i huvudsak vara en detaljhandel [5].

1.2 Farmaceutisk kompetens hos apotekspersonal

Apoteken är arbetsplats för två huvudsakliga yrkesgrupper; apotekstekniker och farmaceuter. När det kommer till apotekens grunduppdrag är det farmaceuter som har det yttersta ansvaret för att dessa ska åtföljas. Av de som arbetade på apotek 2018 var över 50 % farmaceuter [1]. Genom sin stora tillgång på farmaceutisk kompetens har apoteken goda möjligheter att bidra till bättre läkemedelsanvändning, något som regeringen i sin proposition “Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden” från 2017 bedömer bör utnyttjas i högre grad [6]. Såväl stora kostnader som minskat lidande för patienter finns att spara genom att öka följsamheten till ordinerad behandling, vilket kan göras genom att i större utsträckning använda sig av den farmaceutiska kompetens apotekspersonalen besitter [7]. Ett sätt att utnyttja apotekens farmaceutiska kompetens är att implementera farmaceutiska tjänster på apoteken. Det är inte enbart regeringen som är av åsikten att den farmaceutiska kompetensen på apotek inte utnyttjas till fullo.

Även apotekens medarbetare anser att deras farmaceutiska kunskap kan användas på ett bättre sätt och mer utvecklat än i grunduppdraget, och uttrycker en önskan om att apoteken ska utveckla sitt arbete mot farmaceutiska tjänster [7].

(8)

2

För att den farmaceutiska kompetensen ska kunna utnyttjas och för att en utveckling av rådgivningen ska kunna ske måste apoteken få ersättning för det. Den ersättning som apoteken erhåller för receptexpedition utgörs av handelsmarginalen, som fastställs av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) på uppdrag av regeringen.

Handelsmarginalen ska fungera som ersättning för den rådgivning som ges och göra att den totala ekonomiska affären blir lönsam för apoteken. Nivån på handelsmarginal är densamma idag som den var vid omregleringen 2009, och har därmed försvagats med 11

% till följd av inflationen. I nuläget erfar apoteken en ekonomisk förlust genom att

expediera recept, eftersom handelsmarginalen inte är tillräckligt stor, vilket kompenseras genom att öka försäljningen av övriga varor. Detta kan i sin tur bidra till att apoteken rör sig mer mot att vara en detaljhandel, istället för att utnyttjandet av den farmaceutiska kompetensen ökar. En förutsättning för att apoteken ska kunna utveckla sin rådgivning och i högre grad bidra till säker läkemedelsanvändning är att de inte missgynnas ekonomiskt av det. Därför måste regeringen och TLV komma fram till en hållbar ekonomisk lösning på detta så att apoteken ges möjlighet att åtfölja sina uppdrag [8].

1.3 Farmaceutiska tjänster på apotek

Definitionen av farmaceutisk tjänst lyder enligt TLV som följer: “En farmaceutisk tjänst är rådgivning om läkemedelsanvändning som utförs av farmaceut på öppenvårdsapotek som går utöver den rådgivning som ingår i grunduppdraget. Grunduppdraget avseende rådgivning regleras i lagen om handel med läkemedel och i Läkemedelsverkets

föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Tjänsten kan utföras genom ett fysiskt möte eller via digital interaktion mellan farmaceut och patient på öppenvårdsapotek. Ofta krävs en tilläggsutbildning för farmaceuter som utför farmaceutiska tjänster.” [7] Till farmaceutiska tjänster räknas alltså insatser och rådgivning som inte ingår i grunduppdraget. Det finns även övriga hälso- och

läkemedelsrelaterade tjänster på apotek som inte kräver farmaceutisk kompetens, vilket gör att de inte räknas till de farmaceutiska tjänsterna. Däribland finner vi exempelvis hudanalys, blodtrycksmätning, vaccinationer, läkartjänster och blodprover [7].

TLV utförde år 2018 på uppdrag av regeringen en förstudie inför försök med

farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek, i syfte att öppenvårdsapoteken på sikt ska bidra i högre utsträckning till god och säker läkemedelsanvändning [7]. Under december 2020 fattades beslutet att TLV under en treårsperiod får i uppgift att utveckla

farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek [8]. Sveriges Apoteksförening belyser i sin branschrapport för 2020 att farmaceutiska tjänster, alltså rådgivning vid annat tillfälle än receptexpedition, bör etableras som en naturlig del i ett apoteksbesök istället för att, som i dagsläget, tillhöra ovanligheterna [9]. Det övervägande syftet med att tillhandahålla farmaceutiska tjänster på apotek är att öka följsamheten och därmed bidra till att förbättra läkemedelsanvändningen [7].

Antalet kunder som tar del av farmaceutiska tjänster anses vara relativt lågt [5]. En förklaring till det kan vara att apoteken till följd av den ökade konkurrensen efter omregleringen har försäljning av produkter som primärt fokus, både hälsofrämjande produkter och produkter som inte är relaterade till hälsa. Det kan även bero på personalbrist och ett krav på att snabbt expediera recept, vilket gör att det inte finns tillräcklig tid för att utföra farmaceutiska tjänster [5]. Många apotekstjänster är kostnadsfria för kunden [9], och bristande ersättning för utförandet av tjänsterna kan också göra att det inte finns tillräckliga incitament för att farmaceutiska tjänster i hög grad ska implementeras i apotekens uppdrag. De apotek som inte tillhör någon kedja utan istället är fristående antas i de flesta fall ha en lägre grad av kommersialism, vilket visar sig genom att de lägger större vikt vid rådgivning och hälsorelaterade tjänster [5].

I en samhällsekonomisk utvärdering av en skattefinansierad tjänst för att hjälpa statinanvändare i Norge, visade sig tjänsten ur ett samhällsperspektiv generera en ekonomisk vinst på 48 miljoner norska kronor. Beräkningen gjordes genom att den hälsoekonomiska vinsten vägdes mot skattefinansieringskostnader och ökad resursåtgång

(9)

3

för patienter och apotek. Besparingarna som gjordes i form av minskat behov av sjukvård samt värdet av vunna levnadsår översteg kostnaderna och den samhällsekonomiska vinsten blev 2500 norska kronor per patient [10]. Utvärderingen visar att implementering av farmaceutiska tjänster kan ge en ekonomisk vinning ur ett samhällsperspektiv.

En kanadensisk studie har visat att farmaceutisk vård ger bättre resultat på

blodtryckssänkande behandling jämfört med traditionell vård. I artikeln gjordes en ekonomisk utvärdering av farmaceutisk vård hos patienter med högt blodtryck. Genom att översätta den genomsnittliga minskningen i blodtryck som fås genom farmaceutisk vård till den minskning i kardiovaskulära- och renala händelser detta skulle ge under en tidsperiod på 30 år, skulle farmaceutiska vård leda till en minskning på nästan en halv miljon kardiovaskulära och renala händelser. Detta skulle i sin tur spara en miljon levnadsår. Dessutom hade de ekonomiska besparingarna uppgått till över 15 miljarder dollar. Genom att farmaceuter blir en del av patienters blodtryckskontroll erhålls alltså bättre resultat till lägre kostnad. Denna ekonomiska utvärdering visar att det finns stora möjligheter att inte bara förbättra folkhälsan genom att erbjuda farmaceutiska tjänster, utan också gå med ekonomisk vinning [11].

Förutom farmaceutiska tjänster forskas det även på andra faktorer som kan leda till förbättrad rådgivning och därmed öka följsamheten. Till det hör bland annat Karin Svensbergs projekt med titeln “Vad är viktigt för dig?”. Projektet handlar om att

undersöka utfallet av att använda en question promt list vid receptexpedition, vilket är en lista på frågor som kan ställas till farmaceuten när patienten hämtar ut receptbelagd medicin. Frågorna, som kan betraktas som en form för visuell information, ska ligga väl synliga på receptdisken och underlätta för patienten att ställa frågor under en

receptexpedition. Syftet är att öka patientens delaktighet i rådgivningen [12-14].

Apoteken själva anger att de arbetar med att erbjuda farmaceutiska tjänster i högre utsträckning nu än för några år sedan. En stor begränsning i apotekens arbete anges vara bristen på ekonomisk ersättning för utförandet av farmaceutiska tjänster. Eftersom det i huvudsak är staten som får ekonomisk vinning av att läkemedelsanvändare nyttjar farmaceutiska tjänster, anser apoteken att det också är staten som bör stå för

finansieringen av tjänsterna. Därtill är det få kunder som inser nyttan av att använda sig av farmaceutiska tjänster, vilket gör att deras betalningsvilja är mycket låg. En annan begränsning när det gäller utförandet av farmaceutiska tjänster är att många apotek inte har en avskild yta som kan användas för detta, men på allt fler apotek dyker hälsorum eller rådgivningsrum upp, vilket förbättrar möjligheten att genomföra tjänster. En hälsotjänst som förväntas bli alltmer efterfrågad på apotek är vaccination, varvid apoteken arbetar med att kunna tillhandahålla denna tjänst [15, 16].

1.4 Marknadsföring av farmaceutiska tjänster

Marknadsföring är ett brett uttryck som kan ta form i någon av följande metoder; reklam, kundklubb, butiksinredning, mun-till-mun (word-to-mouth), event, public relations, personlig försäljning och uppföljning av köp. Det används för att upplysa konsumenter om att en vara eller tjänst existerar och för att få dem att bli intresserade av att

konsumera det som företaget tillhandahåller [17]. Marknadsföring omfattar arbetet med att få ut produkterna eller tjänsterna på marknaden. Reklam ingår i sista steget, där blivande kunder exponeras för produkterna eller tjänsterna för att uppmanas till köp [18].

Farmaceutiska tjänster anses vara i början av sin livscykel, och således något som inte alla kunder känner till. För att få kunder att använda sig av farmaceutiska tjänster krävs det att apoteken skapar ett behov för dem, samt synliggör de tjänster som tillhandahålls. I ett första skede genererar tjänsterna sannolikt ingen ekonomisk vinst, men de resurser som läggs på tjänsterna och deras marknadsföring i ett tidigt skede kan ses som en investering inför framtiden. Om otillräckliga resurser läggs på att marknadsföra farmaceutiska tjänster riskerar de att försvinna till följd av att de förblir okända för konsumenterna [19].

Därav krävs det att dessa farmaceutiska tjänster marknadsförs. Att skapa ett behov för

(10)

4

farmaceutiska tjänster, och därmed öka användningen av dem, kan även vara ett sätt att få apoteksanställda farmaceuter att känna att deras kunskaper kommer till användning.

Därigenom finns även en chans att öka intresset för att som farmaceut arbeta på apotek och utgöra en lockelse för apoteksförlagd farmaci.

På de olika apotekskedjornas hemsidor marknadsförs olika tjänster, vilka har

sammanställts i en tabell i ett tidigare examensarbete på detta område [20]. Tabellen har omarbetats och uppdaterats till följande lista:

Apoteket AB: DosPac, Rådgivning läkemedel, Blodsockerkoll, Förnya recept,

Antikroppstest Covid-19, Allergikoll (pausad), Artroskoll, Friskintyg Covid-19, Hörselkoll, PCR-test för covid-19, Vaccination, Doktor 24 Mottagningar, Symptomkoll, Sök vård online, Träffa psykolog online, Blodtryckskoll, Rådgivning hudvård (pausad),

Öronhåltagning [21]. Alla tjänster som utförs fysiskt av apotekspersonal är pausade med anledning av coronapandemin.

Apotek Hjärtat: Läkemedelsabonnemang, Läkemedelsrådgivning (Personlig läkemedelsrådgivning, Råd vid förkylning och influensa, Elektroniskt expertstöd), Blodtrycksmätning, Födelsemärkeskontroll, Hjärtats hälsokvitto, Vaccinationer, Min doktor, Intruktionsfilmer från Medicininstruktioner, Hjärtats hemgaranti, Hyra bröstpump, Medicinsk öronhåltagning, Köp dina linser på Apotek Hjärtat,

Ansiktsbehandling med Dermalogica, Covid-19 antikroppstest [22]. Med reservation för att vissa apotek har pausat tjänsterna.

Kronans Apotek: Fråga farmaceuten, MinDos, Covid-19 Antikroppstest, Drop in- tjänster (pausad), Mät blodtryck (pausad), Kroppssammansättning (pausad), Mät lungkapacitet (pausad), Få recept utskrivet (pausad), Kolla prickarna (pausad), Provtagning (pausad), Vaccination, Ring och hämta, Öronhåltagning (pausad), Ansiktsbehandling (pausad) [23].

Apoteksgruppen: Vaccination, Elektroniskt expertstöd (EES), Antikroppstest Covid-19, Enkel och trygg födelsemärkeskontroll, Snabb receptförnyelse i mobilen, Beställ via telefon, betala och hämta dina varor utanför apoteket [24].

Loyds Apotek: Värkutvärdering, Sluta röka, Blodtrycksmätning, Hudanalys, Öronhåltagning (pausad) [25].

Det finns en rad olika vägar till reklamexponering kring farmaceutiska tjänster för apotekskunder. Som kundklubbsmedlem erhålls regelbundna, personligt anpassade reklamutskick som innehåller både reklam om produkter och om tjänster som apoteket tillhandahåller. Annonser på sociala medier är en annan källa till reklam, som tar allt större plats i samhället. Även under ett samtal med en farmaceut på apoteket kan farmaceutiska tjänster komma på tal. Eftersom det inte går att utgå ifrån att alla apotekskunder är kundklubbsmedlemmar, använder sig av sociala medier eller har ett aktivt samtal med en farmaceut kring farmaceutiska tjänster vid varje apoteksbesök är det av intresse att undersöka vilken visuell marknadsföring kunder utsätts för på det fysiska apoteket. Denna studie kommer således att fokusera på den visuella

informationen kring farmaceutiska tjänster som kunder exponeras för på apotek.

1.5 Modeller runt marknadsföring och observation

En produkts marknad beror på tre saker: Att kunder ska känna ett intresse för att konsumera produkten, att de ska kunna betala för den och att de ska vilja betala för den [19]. Därtill finns det en mängd olika faktorer som kan påverka kunders köpmönster, vilket har påvisats i vetenskapliga studier. Flera studier visar att höjden reklamen är placerad i har betydelse för hur stor uppmärksamhet den får. Produkter som är placerade på mellersta eller översta hyllan uppmärksammas i högre utsträckning än produkter som är placerade på understa hyllan [26]. Därtill har det visats att varor som är placerade i

(11)

5

ögonhöjd registreras i högre grad än varor med andra placeringar. Dessutom är vertikalt organiserade bildskärmar generellt överlägsna andra placeringar [27]. Undersökningar har visat att kunder föredrar att röra sig utmed väggarna i en butik och därmed undvika gångar, vilket kan innebär att reklam som är placerad längs med väggarna får mer uppmärksamhet [28]. Butikens färgval kan ha en påverkan på kunders uppfattning om butiken. Generellt sett har kalla färger en rogivande effekt som gör att kunder uppfattar sortimentet som mer relevant, vilket gör att de tenderar att spendera längre tid i butiken.

Varma färger drar till sig uppmärksamhet men gör även att kunder uppfattar sortimentet som ofullständigt [29].

1.6 Observationsstudier

De vanligaste studietyperna är experimentella studier och observationsstudier. De sistnämnda är lämpliga när man vill undersöka hur något ter sig utan att någon form av åtgärd har vidtagits [30]. En observation kan vara både strukturerad och ostrukturerad.

En strukturerad observation bygger på att systematiskt observera beteenden eller andra skeenden utifrån förutbestämda riktlinjer, ofta i form av ett observationsschema. De riktlinjer som observationsschemat innefattar ska vara utmärkande och konkreta så att de fångar den information som är av intresse för observationen. Strukturerade observationer är ofta icke deltagande genom att observatören inte påverkar det som observeras på något sätt, samt att de som observeras inte är medvetna om att observationen pågår [31]. Det vanligaste som observeras är människors beteende, varvid det finns en uppsjö av olika studier där olika beteenden observeras med hjälp av observationsscheman. I en studie utvecklades och validerades ett observationsschema för att bedöma barns kreativa förmåga [32]. Metoden som användes för att utveckla det observationsschemat kan appliceras även på andra områden.

1.6.1 Observationsstudier av marknadsföring på apotek

När det gäller observationsstudier av marknadsföring på apotek, finns det bland annat en studie där den visuella informationen på apotek undersöktes. Detta gjordes i form av att studera butiksmiljöer på olika apotek och jämföra deras kommersiella attribut [33].

Däremot är kunders perspektiv på visuell marknadsföring av farmaceutiska tjänster på apotek ett hittills outforskat område. I ett tidigare examensarbete från Umeå Universitet vårterminen 2020 inleddes ett arbete med att utveckla en observationsmall för att studera farmaceutiska tjänsters synlighet på apotek [20]. Detta examensarbete är avsett att vidareutveckla arbetet som påbörjades i våras.

2. Syfte

Syftet med studien är att utforma en observationsmall avsedd för tränade observatörer, för att i framtida större studie kunna observera farmaceutiska tjänsters synlighet på apotek ur ett kundperspektiv. Dessutom kommer mallen att testas på ett begränsat antal apotek, i syfte att genomföra en första validering av observationsmallen samt att få en bild av fysiska apoteks marknadsföring av farmaceutiska tjänster.

(12)

6 3. Frågeställningar

- Vilka frågor bör observationsmallen innehålla för att ge svar på synligheten av farmaceutiska tjänster på apotek?

- Hur ser marknadsföringen av farmaceutiska tjänster ut på de apotek där observationsmallen har testats?

- Är observationsmallen användbar och säker?

- Hur väl överensstämmer den digitala marknadsföringen med den fysiska marknadsföringen kring farmaceutiska tjänster?

- Går det att utifrån pilotstudien se ett mönster gällande visuell information kring farmaceutiska tjänster på olika typer av apotek?

4. Metod

Metoden som denna studie byggde på var strukturerad, icke-deltagande observation.

Detta grundades på att det är den metod som bäst reflekterar vad kunden möts av på apoteket, vilket var det perspektiv som studien tog sin grund i. För att den strukturerade observationen skulle kunna genomföras utvecklades en observationsmall. Arbetet byggde vidare på en mall från ett tidigare examensarbete på detta område [20].

4.1 Malldesign

Den observationsmall som utvecklades under det tidigare examensarbetet

vidareutvecklades utifrån de riktlinjer som står att finna i litteraturen kring enkätmetodik och utformning av observationsscheman och empiri. Det första steget var att tydligt specificera vad som skulle mätas, vilket var farmaceutiska tjänsters synlighet på apotek.

Därefter designades observationsmallen om på ett sådant sätt att dokumentationen av observationen var enkel att använda och inte gav något utrymme för feltolkning, samt fångade de aspekter som var centrala för att besvara frågeställningen i studien. Viktigt för observationsmallens utformning var att den var enkel och snabb att använda och följde en logisk observationsordning. Förutom en objektiv bedömning av reklamen på apoteket ansågs det även behövas en fråga gällande det sammantagna intrycket. – ”Är huvudfokus farmaceutiska tjänster eller annan, produktsäljande reklam?”

Mallens utformning diskuterades med handledarna och därigenom togs en första mallstruktur fram, som byggde vidare på den observationsmall som utformades i våras [20]. Eftersom mallen skulle syfta till att belysa det en kund hade uppfattat i form av reklam på apoteket, ansågs att observationens tid borde vara begränsad. Det en kund inte har sett under exempelvis 10 min på apoteket borde man bortse ifrån, eftersom kunder inte ska behöva leta upp reklamen aktivt för att uppfatta den. Muntlig information om observationen förbereddes innan apoteksbesöken och gavs till apotekspersonalen när så önskades. Även skriftlig information, inklusive kontaktuppgifter till studenten och handledaren, gavs till apoteken i de fall där det efterfrågades (bilaga 1).

De viktigaste faktorerna och formerna för visuell information kring farmaceutiska

tjänster som finns på apoteken ansågs vara nödvändiga att inkludera i mallen. Därför var det av stor vikt att det gjordes många apoteksbesök under tiden mallen utvecklades. Så många olika typer av apotek som möjligt avsågs att inkluderas för att så mycket visuell information som möjligt skulle kunna observeras och bedömas med hjälp av mallen. För att en slutsats skulle kunna dras om att observationsmallen var tillämpbar borde den pilottestas på 20 olika apotek [32]. Detta grundas på det tillvägagångssätt som användes i en annan studie som syftade till att validera ett observationsschema [32]. Enligt

grundläggande enkätmetodik bör en upprepning av datainsamlingen göras med ungefär två veckors mellanrum för att säkerställa reliabilitet [34]. Detta översattes till att den

(13)

7

färdiga observationsmallen användes på samma apotek (17 olika) med två veckors mellanrum.

4.2 Validitet och reliabilitet

För att en hög kvalitet hos observationsmallen skulle uppnås behövde validitet och reliabilitet säkerställas. Validitet innebär att det som avses mätas i undersökningen är det som faktiskt mäts [34]. I denna studie innebär det att underlaget för observationen mäter visuell information kring farmaceutiska tjänster på apotek. För att validitet skulle uppnås i denna studie utvecklades mallen under tiden den testades på apotek. Därvid förväntades merparten av de faktorer som kan tänkas uppkomma och anses relevanta kring visuell marknadsföring på apotek fångas upp och dessa inkluderades i observationsmallen.

Reliabilitet innebär att mätinstrumentet ger samma svar varje gång det används,

oberoende av vem som använder det [34]. Detta testades genom att mallen användes på samma apotek vid upprepade tillfällen, samt att en utomstående observatör använde mallen på några olika apotek.

4.3 Tillvägagångssätt för utveckling av en användbar observationsmall

Utvecklingen av observationsmallen följde ett agilt arbetssätt [35]. Det första utkastet på mallen testades på fem olika apotek. Utifrån resultaten upprepades mallen och testades därefter på ytterligare fem andra apotek. Denna process upprepades tills en användbar mall var utvecklad, vilket den förväntades vara efter att ha genomgått fyra liknande testsessioner [31], men enbart tre testsessioner visade sig vara tillräckligt. Syftet med denna första testning var att få fram en mall som var användbar och valid. Den slutgiltiga versionen av observationsmallen användes sedan på 17 nya apotek vid två olika tillfällen med två veckors mellanrum, för att säkerställa observationsmallens reliabilitet genom att jämföra svaren från de två reliabilitetstesten, samt ytterligare stärka bevisen för att mallen är användbar. Dessutom använde en utomstående observatör den slutgiltiga versionen av mallen på några apotek, för att interbedömarreliabiliteten skulle kunna mätas genom att jämföra de två observatörernas samstämmighet. Preliminära data av resultaten från de testade apoteken sammanställdes och analyserades för att definiera vad som senare kan mätas vid framtida användning av observationsmallen.

Nedan följer en tidslinje över datainsamlingen.

Figur 1. Projektöversikt.

16/11:

Version 1 testades på fem apotek

19/11:

21/11:

23/11:

•Version 4 fastställdes som den slutgiltiga versionen

23-27/11:

Pilottest av slutgiltig version på

17 olika apotek

7-11/12:

Upprepning av pilottest

på samma 17 apotek för att testa

reliabilitet

11/12: Test av inter- bedömar- reliabilitet

på tre apotek

(14)

8

Apoteksbesöken genomfördes i november och december, vilket innebar att de sammanföll med den ökade smittspridningen av covid-19 [36]. Dessutom påverkades mätperioden av att julsäsongen pågick i handeln under denna period. Datainsamlingen anpassades utifrån de restriktioner som var gällande under den aktuella perioden. De åtgärder som vidtogs var att kollektivtrafik undveks, munskydd användes, samt att apoteksbesök enbart gjordes när folkmängden på apotek var sådan att restriktioner kunde åtföljas.

4.4 Statistiska test

De statistiska test som användes i studien var chi-2-test och t-test. Chi-2-test användes för att jämföra frekvenserna av olika svar som erhölls vid de två reliabilitetstesten. T-test användes för att jämföra medelvärdet av antalet tjänster per apotek vid de båda

reliabilitetstesten. Således användes både dessa mått för att undersöka eventuell statistisk signifikant skillnad mellan reliabilitetstest 1 och reliabilitetstest 2.

(15)

9 5. Resultat

5.1 Vidareutveckling av observationsmall

Under datumen 16-23/11 testades observationsmallen på totalt 20 olika apotek i syfte att vidareutveckla och validera den (figur 1). Testningen genomfördes i fyra omgångar, med fem nya apotek per testomgång.

5.1.1 Utfall i de olika stegen av utveckling av observationsmallen

Utifrån det agila arbetssätt som har följts gjordes ändringar i observationsmallen efter varje testomgång. Dessa står att finna i följande avsnitt om respektive testomgång.

5.1.1.1 Testomgång 1

Skalan över huvudsakligt intryck (figur 2), avseende känslan på apoteket, uppfattades som svår att fylla i på ett konsekvent sätt. Det noterades att ifyllningen av skalan blev något slumpartad och därför inte uppfattades som tillförlitlig. Därför togs denna bort och ersattes med frågan ”Vad ger apoteket för huvudsakligt intryck (ute och inne

sammantaget)?” med svarsalternativen ”Detaljhandel” och ”Farmaceutisk kompetens”

(figur 3).

Figur 2. Skala över huvudsakligt intryck inifrån – togs bort

Figur 3. Huvudsakligt intryck inne och ute – lades till

Rutorna i matrisen för visuellt format för tjänster uppfattades som små och svåra att få plats att skriva i. I kombination med att det högsta antal reklam som förekom på ett apotek under denna testomgång var sju stycken, minskades antalet rader från 14 till 12.

Tidsåtgången under denna testomgång var 7-11 minuter. Den genomsnittliga observationstiden var 9,2 minuter per apotek.

På ett av apoteken under denna testomgång var det mer reklam om tjänster än vad det fanns plats för i matrisen. Därför ändrades matrisen så att tjänsterna skulle antecknas i kolumner istället för i rader, eftersom det då fanns mer utrymme att lägga till fler

tjänster. En rad med benämningen ”Upprepas” lades till i matrisen, där det kunde anges om reklamen upprepades i exakt samma format/storlek/placering osv, eftersom det många gånger blev tidskrävande att fylla i exakt samma sak flera gånger (figur 4).

(16)

10

Figur 4. Matris för ifyllnad av observerade tjänster inne – ny version

Under ”Vad är huvudbudskapet i visuella intryck? Rangordna” lades ”Covid-19- information” till eftersom det var något som förekom i hög utsträckning på de flesta apoteken (figur 5).

Figur 5. Huvudbudskap i visuella intryck inifrån – nytt alternativ lades till

Några apotek hade en lista över vilka tjänster de erbjöd, placerad vid ingången. Därför lades frågan ”Förekommer en lista över tjänster som apoteket erbjuder? Om ja, lista tjänsterna nedan” till i avsnittet om exponering utifrån (figur 6).

Figur 6. Ny fråga gällande lista över tjänster – lades till

Punkten ”Färgval” ändrades till ”Färgtema”, eftersom färgtema uppfattades som ett tydligare ordval samt att färgtema var den benämning som användes i kodningen (bilaga 2).

Förändringen kring huvudsakligt intryck som gjordes i föregående omgång uppfattades som tydligare och mer givande än den skala som användes under första testomgången.

Tidsåtgången under denna testomgång var 4-16 min. Den genomsnittliga observationstiden var 8,7 minuter per apotek.

I matrisen för visuellt format för tjänster, uppfattades rutan där tjänstens namn skulle fyllas i som för liten, varvid rutan förstorades.

Raden med benämningen ”Upprepas” som lades till i matrisen efter andra testomgången uppfattades som användbar. I de fall när apoteken hade mycket reklam om tjänster som upprepades fungerade rutan som ett sätt att spara tid.

Frågorna ”Vad är huvudbudskapet i visuella intryck av apoteket utifrån?” och ”Vad är huvudbudskapet i visuella intryck av apoteket inifrån?” ansågs ha för många punkter att rangordna, vilket försvårade överblicken. Därför lades punkten ”Hälsotjänster” ihop med

”Farmaci tjänster”, vilket resulterade i den nya punkten ”Medicinskt relaterade tjänster”.

(17)

11

Ordningen på punkterna uppfattades under testningen som ologisk, varvid ordningen ändrades till ”Medicinskt relaterade tjänster, Övriga tjänster, Farmaci produkter, Övriga produkter, Covid-19-relaterad information” (figur 7).

Figur 7. Ny version av frågan gällande huvudbudskap i visuella intryck

Punkten ”Antal synlig personal” uppfattades inte fullfölja sitt syfte att beskriva apotekens storlek. Därför ändrades denna punkt till ”Apotekets storlek”, som beskrivs i ungefärligt antal kvadratmeter, samt antal recept- och egenvårdskassor (figur 8).

Figur 8. Ny storleksangivelse

Tidsåtgången under denna testomgång var 8-13 minuter. Den genomsnittliga observationstiden var 10 minuter per apotek.

De korrigeringar som gjordes i observationsmallen inför denna testomgång uppfattades som positiva, varvid version 4 av observationsmallen fastställdes som den slutgiltiga versionen. Till följd av detta räknades apoteken som ingick i denna testomgång med i reliabilitetstestningen.

Genom ovanstående procedur fastställdes vilka frågor observationsmallen bör innehålla för att ge svar på synligheten av farmaceutiska tjänster på apotek. Den slutliga

observationsmallen återfinns i bilaga 3.

(18)

12

5.1.2 Sammanställning av apoteken i validitetstestning

Figur 9. Antal apotek från respektive kedja i validitetstestning.

Av de apotek som utgjorde underlag för validitetstestning var Apotek Hjärtat den mest representerade apotekskedjan, följt av Apoteket AB, Lloyds Apotek, Apoteksgruppen och Kronans Apotek (figur 9).

5.2 Pilotstudie – testning av slutgiltig observationsmall

Den slutgiltiga versionen av observationsmallen testades på 17 olika apotek, mellan 23/11 och 11/12, vilket kan ses som en pilotstudie inför eventuell framtida användning av observationsmallen. Resultaten från dessa 17 apotek kommer presenteras i följande stycken. Tre av dessa apotek observerades dessutom av en utomstående observatör, för att interbedömarreliabiliteten skulle kunna bedömas.

5.2.1 Slutgiltig testning/Reliabilitetstestning

De fem apotek som ingick i sista validitetstestomgången inkluderades även i pilotstudien där reliabiliteten testades, eftersom inga ändringar gjordes i mallen efter testomgång 3.

Därmed blev antalet apotek som inkluderades i reliabilitetstestet större än förväntat, varvid resultatets tillförlitlighet ökade något. De 17 apotek som observerades under denna fas, där apoteken från testomgång 4 är inräknade, utgör grunden för bedömning av reliabilitet och slutsatser kring hur synligheten av farmaceutiska tjänster ser ut på olika typer av apotek. Reliabilitetstestningen utfördes i två olika steg, med två veckors

mellanrum.

6

8

1

2

3

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Apoteket AB Apotek Hjärtat Kronans Apotek Apoteksgruppen Lloyds apotek

Antal apotek

(19)

13

5.2.1.1 Reliabilitetstestning med två veckors mellanrum

Nedan följer frekvenser av olika svar under reliabilitetstest 1 och 2. Redovisningen av resultatet från observationsmallen följer mallens disposition.

Information om aktuellt apotek – sida 1

Figur 10. Antal apotek från respektive kedja i pilotstudien.

Figur 11. Antal apotek med respektive placering i pilotstudien.

6

5

2

1

3

0 1 2 3 4 5 6 7

Apoteket AB Apotek Hjärtat Kronans Apotek Lloyds Apotek Fristående apotek

Antal apotek

5

4 3 1

4

Apotekens placering - fördelning

Köpcenter Vårdnära Torg Glesbygd I anslutning till matvarubutik

(20)

14

Exponering utifrån – sida 2

Tabell 1. Redovisning av svar samt frekvenser av olika svar från observationsmallen sida 2 under reliabilitetstestning 1 och 2.

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1

Frekvens test 2

Medelvärde Signifikans

Det första som syns, störst/sticker ut Andel av apoteken där det första som exponeras tillhör respektive grupp (n=17)

p-värde

Medicinskt relaterade tjänster 17,6% (3) 23,5% (4) 20,55 % 0,67

Övriga tjänster - - - -

Farmaci produkter 11,8% (2) 5,9% (1) 8,85 % 0,55

Övriga produkter 64,7% (11) 47% (8) 55,85 % 0,3

Covid-19-relaterad information 5,9% (1) 23,5% (4) 14,7 % 0,15

Övriga produkter var den kategori som var mest förekommande bland det som syntes först utanför apoteken, följt av medicinskt relaterade tjänster, covid-19-relaterad information och farmaci produkter (tabell 1). Övriga produkter innefattar exempelvis hudvård, smink och julgodis.

Vad är direkt synligt i

skyltfönster/direkt utifrån?

Andel av totala antalet anslag (n=106)

Andel av totala antalet anslag (n=114)

n=110 p-värde

Medicinskt relaterade tjänster 12 % (13) 11,4 % (13) 11,7 % 0,84

Övriga tjänster 14 % (15) 15 % (17) 14,5 % 0,87

Farmaci produkter 4 % (4) 11,4 % (13) 7,7 % 0,03*

Övriga produkter 47 % (50) 41 % (47) 44 % 0,30

Covid-19-relaterad information 23 % (24) 21 % (24) 22 % 0,78

*

Signifikant skillnad.

Vid en närmare observation av apotekens utsida var ordningen för synligheten: övriga produkter, covid-19-relaterad information, övriga tjänster, medicinskt relaterade tjänster och farmaci produkter (tabell 2).

Punkten ”Farmaci produkter” uppvisade statistiskt signifikant skillnad mellan test 1 och test 2, med ett p-värde på 0,03 vid chi-2-test. I test 1 var 4 % av anslagen som var direkt synliga i skyltfönster/direkt utifrån av kategorin ”Farmaci produkter”, medan

motsvarande andel i test 2 var 11,4 % (tabell 2).

(21)

15

18 % av apoteken hade en lista vid entrén över tjänster som erbjöds (tabell 3).

Tjänster som erbjuds på apoteken (ute)

Andel av apoteken som erbjuder respektive tjänst (n=17)

p-värde

Dosdispensering 5,9 % (1) 5,9 % (1) 5,9 % 1,00

Provtagningskit covid-19 29,4 % (5) 23,5 % (4) 26,45 % 0,70

Onlinedoktor 5,9 % (1) 5,9 % (1) 5,9 % 1,00

Förnya recept - 5,9 % (1) 2,95 % 0,31

Blodtrycksmätning 11,8 % (2) 11,8 % (2) 11,8 % 1,00

Allergikollen 5,9 % (1) 5,9 % (1) 5,9 % 1,00

Öronhåltagning 29,4 % (5) 35,3 % (6) 32,35 % 0,71

Vaccination 5,9 % (1) 5,9 % (1) 5,9 % 1,00

Antikroppstest covid-19 5,9 % (1) 11,8 % (2) 8,85 % 0,55

Hämta förbetalt paket 23,5 % (4) 17,6 % (3) 20,55 % 0,67

Rådgivning på olika språk 11,8 % (2) 5,9 % (1) 8,85 % 0,55

Läkemedelsrådgivning 11,8 % (2) 11,8 % (2) 11,8 % 1,00

E-tjänst: app 11,8 % (2) 17,6 % (3) 14,7 % 0,63

Du ringer in, vi kommer ut 5,9 % (1) 5,9 % (1) 5,9 % 1,00

Pensionärsrabatt 5,9 % (1) - 2,95 % 0,31

Betala med Swish - 5,9 % (1) 2,95 % 0,31

Den tjänst som marknadsfördes utanför apoteken av flest apotek var ”Öronhåltagning”, följt av ”Provtagningskit covid-19” och ”Hämta förbetalt paket” (tabell 4).

Huvudbudskap i visuella intryck utifrån

Andel av apoteken som ger följande huvudbudskap (n=17)

p-värde

Medicinskt relaterade tjänster 17,6 % (3) 23,5 % (4) 20,55 % 0,67

Övriga tjänster 5,9 % (1) 5,9 % (1) 5,9 % 1,00

Farmaci produkter - - - -

Övriga produkter 58,8 % (10) 35,3 % (6) 47,05 % 0,17

Covid-19-relaterad information 17,6 % (3) 35,3 % (6) 26,45 % 0,24

Övriga produkter utgjorde huvudbudskapet för flest apotek (tabell 5).

Resultatet från exponeringen utifrån visar att punkten ”Farmaci produkter” (tabell 2) uppvisar statistiskt signifikant skillnad mellan test 1 och test 2. I övrigt uppvisades ingen statistiskt signifikant skillnad mellan test 1 och test 2 gällande sida 2 (Exponering utifrån) i observationsmallen, vilket tyder på hög reliabilitet för denna del av mallen.

Förekommer en lista över tjänster som apoteket erbjuder?

Andel av apoteken som har en lista över tjänster som erbjuds (n=17)

p-värde

Apoteket har en lista över tjänster som erbjuds 18 % (3) 18 % (3) 18 % 1,00

(22)

16

Visuell information för tjänster – sida 3 och 4

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1 Frekvens test 2 Medelvärde Signifikans

Tjänster som erbjuds på apoteken (inne)

Andel av apoteken som tillhandahåller tjänsten (n=17)

(n=17) p-värde

Sök vård online 23,5 % (4) 23,5 % (4) 23,5 % 1,00

Förnya recept 29,4 % (5) 23,5 % (4) 26,5 % 0,70

Blodtrycksmätning 17,6 % (3) 11,8 % (2) 14,7 % 0,63

Överblivna läkemedel 41,2 % (7) 41,2 % (7) 41,2 % 1,00

Födelsemärkeskontroll 5,9 % (1) - 2,95 % 0,31

Hjärtanalys (abonnemang) 5,9 % (1) 5,9 % (1) 5,9 % 1,00

Öronhåltagning 29,4 % (5) 29,4 % (5) 29,4 % 1,00

Dosdispensering 17,6 % (3) 17,6 % (3) 17,6 % 1,00

Hämta expressbeställning 5,9 % (1) 11,8 % (2) 8,85 % 0,55

Läkemedelsrådgivning 11,8 % (2) 11,8 % (2) 11,8 % 1,00

Provtagningspaket covid-19 11,8 % (2) 17,6 % (3) 14,7 % 0,63

Covid-19 Antikroppstest 11,8 % (2) 11,8 % (2) 11,8 % 1,00

E-tjänst: app - 11,8 % (2) 5,9 % 0,14

De tjänster som flest apotek marknadsförde var ”Inlämning av överblivna läkemedel”

(41,2 %), ”Öronhåltagning” (29,4 %), ”Förnya recept” (26,5 %) och ”Sök vård online”

(23,5 %). Av de farmaceutiska tjänsterna var ”Dosdispensering” den tjänst som marknadsfördes av flest apotek (17,6 %) (tabell 6).

Vilket format förekommer reklamen i? Andel av anslagen som har respektive format (n=66)

Andel av anslagen som har respektive format (n=68)

(n=67) p-värde

Digital skärm 7,58 % (5) 7,35 % (5) 7,46 % (5) 0,96

Reklampelare 13,6 % (9) 8,82 % (6) 11,2 % (7,5) 0,38

Gatupratare - - - -

Golvdekal 6,06 % (4) 7,35 % (5) 6,72 % (4,5) 0,77

Broschyr 15,2 % (10) 10,3 % (7) 12,7 % (8,5) 0,40

Katalog - - - -

Reklamblad - - - -

Skyltfönster 1,52 % (1) - 0,746 % (0,5) 0,31

Påse 12,1 % (8) 11,8 % (8) 11,9 % (8) 0,95

Reklamskylt 43,9 % (29) 54,4 % (37) 49,3 % (33) 0,23

Störst andel av anslagen var i form av reklamskyltar. Därefter var broschyr, påse och reklampelare de vanligaste formaten (tabell 7).

(23)

17

Vilken storlek förekommer reklamen i?

Andel av anslagen som har respektive storlek (n=66)

Andel av anslagen som har respektive storlek (n=68)

(n=67) p-värde

A0 7,58 % (5) 4,41 % (3) 5,97 % (4) 0,44

A1 10,6 % (7) 11,8 % (8) 11,2 % (7,5) 0,83

A2 4,54 % (3) 4,41 % (3) 4,48 % (3) 0,97

A3 28,8 % (19) 29,4 % (20) 29,1 % (19,5) 0,94

A4 12,1 % (8) 14,7 % (10) 13,4 % (9) 0,66

A5 6,06 % (4) 8,82 % (6) 7,46 % (5) 0,54

A6 10,6 % (7) - 5,22 % (3,5) 0,006*

A7 19,7 % (13) 26,5 % (18) 23,1 % (15,5) 0,35

*

Signifikant skillnad

A3 var den mest förekommande storleken på anslag. Andel anslag i storleken A6

uppvisade statistiskt signifikant skillnad mellan test 1 och test 2 med ett p-värde på 0,006 vid Chi-2-test. I test 1 var 10,6 % av anslagen i storleken A6 medan inga anslag var i A6 i test 2 (tabell 8).

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1 Frekvens test 2 Medelvärde Signifikans Vilken placering har reklamen? Andel av

anslagen som har respektive placering (flera placeringar är möjliga för samma anslag) (n=66)

Andel av anslagen som har respektive placering (flera placeringar är möjliga för samma anslag) (n=68)

(n=67) p-värde

Entré 15,2 % (10) 16,2 % (11) 15,7 % (10,5) 0,87

Kassa 9,09 % (6) 7,35 % (5) 8,21 % (5,5) 0,71

Receptur 36,4 % (24) 38,2 % (26) 37,3 % (25) 0,82

Längs med vägg 12,1 % (8) 14,7 % (10) 13,4 % (9) 0,66

Mitt i apoteket 19,7 % (13) 17,6 % (12) 18,7 % (12,5) 0,76

I en gång 7,58 % (5) 7,35 % (5) 7,46 % (5) 0,96

Under ögonhöjd 40,9 % (27) 42,6 % (29) 41,8 % (28) 0,31

I ögonhöjd 51,5 % (34) 51,5 % (35) 51,5 % (34,5) 0,99

Över ögonhöjd 7,58 % (5) 7,35 % (5) 7,46 % (5) 0,96

Vertikal 77,3 % (51) 70,6 % (48) 73,9 % (49,5) 0,38

Horisontell 6,06 % (4) 4,41 % (3) 5,22 % (3,5) 0,67

Diagonal - - - -

Receptur, i ögonhöjd och vertikal var de placeringar som var vanligast (tabell 9).

(24)

18

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1 Frekvens test 2 Medelvärde Signifikans Vilket färgtema har reklamen? Andel av

anslagen som har respektive färgtema (n=66)

Andel av anslagen som har respektive färgtema (n=68)

(n=67) p-värde

Varm färg 19,7 % (13) 33,8 % (23) 26,9 % (18) 0,07

Kall färg 51,5 % (34) 38,2 % (26) 44,8 % (30) 0,12

Blandning, lika varm/kall 28,8 % (19) 27,9 % (19) 28,4 % (19) 0,91

Blandning, övervägande varm - - - -

Blandning, övervägande kall - - - -

Det mest förekommande färgtemat på reklamanslagen var kall färg (tabell 10).

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1 Frekvens test 2 Medelvärde Signifikans Anges tid när tjänsten genomförs? Andel av

anslagen (n=66)

Andel av anslagen (n=68)

(n=67) p-värde

Ja 0 % (0) 0 % (0) 0 % (0) -

Nej 100 % (66) 100 % (68) 100 % (67) -

Inget av anslagen innehöll information om tid för genomförande av tjänsten (tabell 11).

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1 Frekvens test 2 Medelvärde Signifikans Anges tjänstens pris? Andel av

anslagen (n=66)

Andel av anlagen (n=68)

(n=67) p-värde

Ja 31,8 % (21) 30,9 % (21) 31,3 % (21) 0,91

Nej 68,2 % (45) 69,1 % (47) 68,7 % (46) 0,91

På 68,7 % av anslagen angavs inte tjänstens pris (tabell 12).

Anges webbadress? Andel av

anslagen (n=66)

(n=67) p-värde

Ja 15,2 % (10) 5,88 % (4) 10,4 % (7) 0,08

Nej 84,9 % (56) 94,1 % (64) 89,6 % (60) 0,08

Webbadress angavs i endast 10,4 % av fallen (tabell 13).

(25)

19

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1 Frekvens test 2 Medelvärde Signifikans Återkommer reklam om tjänsten inne

och ute?

(n=67) p-värde

Ja 31,8 % (21) 32,3 % (22) 32,1 % (21,5) 0,95

Nej 68,2 % (45) 67,7 % (46) 67,9 % (45,5) 0,95

Reklam om samma tjänst återkom både inne och ute i 32,1 % av fallen (tabell 14).

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1 Frekvens test 2 Medelvärde Signifikans Upprepas reklam i exakt samma

format/storlek/placering?

(n=67) p-värde

Ja 25,8 % (17) 35,3 % (24) 30,6 % (20,5) 0,23

Nej 74,2 % (49) 64,7 % (44) 69,4 % (46,5) 0,23

30,6 % av anslagen upprepades i exakt samma format/storlek/placering (tabell 15), där två upprepningar var vanligast (tabell 16).

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1 Frekvens test 2 Medelvärde Signifikans Om ja, hur många gånger upprepas

reklamen?

Andel av olika upprepningar hos de anslag som upprepas (n=6)

Andel av olika upprepningar hos de anslag som upprepas (n=9)

(n=7,5) p-värde

2 gånger 50 % (3) 66 % (6) 60 % (4,5) 0,52

3 gånger 33 % (2) 11 % (1) 20 % (1,5) 0,29

4 gånger - 11 % (1) 6,7 % (0,5) 0,40

5 gånger 17 % (1) 11 % (1) 13 % (1) 0,76

Punkt i observationsmallen Frekvens test 1 Frekvens test 2 Medelvärde Signifikans Huvudbudskap i visuella intryck

inifrån

Andel av apoteken som ger respektive huvudbudskap (n=17)

(n=17) p-värde

Medicinskt relaterade tjänster 17,6 % (3) 17,6 % (3) 17,6 % (3) 1,00

Övriga tjänster 5,88 % (1) - 2,94 % (0,5) 0,31

Farmaci produkter 23,5 % (4) 17,6 % (3) 20,6 % (3,5) 0,67

Övriga produkter 35,3 % (6) 29,4 % (5) 32,4 % (5,5) 0,71

Covid-19-relaterad information 17,6 % (3) 35,3 % (6) 26,5 % (4,5) 0,24

Huvudbudskapet i visuella intryck inifrån dominerades av övriga produkter, följt av covid-19-relaterad information, farmaci produkter, medicinskt relaterade tjänster och övriga tjänster (tabell 17).