I följande kapitel presenteras studiens kvalitativa ansats, datainsamlingsmetod, urval och avgränsningar. Hur genomförandet gick till samt analysmetoden. Avslutningsvis redogörs för de forskningsetiska överväganden som gjorts och studiens tillförlitlighet. I studien har fem lärare intervjuats om sina erfarenheter av att arbeta med Singaporemodellen och intervjuerna har analyserats tematiskt.
4.1 Val av metod
Den kvalitativa metoden i denna studie bygger på semistrukturerade intervjuer (se Bilaga 1). Metoden är flexibel och tillåter den som intervjuar att vara spontan och ger även en möjlighet att interagera med deltagaren under intervjun. Intervjuguiden består av delvis öppna frågor där deltagarna får möjlighet att besvara frågorna utifrån sin erfarenhet och återberätta sin upplevelse. Det ger också en möjlighet till att ställas följdfrågor beroende på hur deltagaren svarar. Deltagarens svar utgör den kvalitativa datan i denna studie (Christofferssen & Johannessen, 2015). Intervjuer är ett kraftfullt och effektivt redskap i verktygslådan inom den kvalitativa forskningen (Alvehus, 2019) och är en vanlig metod inom kvalitativ forskning. Genom den blir deltagarnas röster hörda och de får en möjlighet att berätta om sina erfarenheter och upplevelser kring Singaporemodellen (Alvehus, 2019). För att tyda det som efterfrågas är målet med den kvalitativa intervjun att skildra deltagarens omvärld. Med intervjuer får deltagarna god möjlighet att beskriva sin omvärld, det framkommer lämpligast när deltagaren själv får svara fritt under intervjun. När man genomför intervjun bör man vara mottaglig för individuella variationer samt vara beredd på att anpassa frågorna beroende på situationen och hur intervjun fortskrider. Samtidigt måste man hålla sig till ämnet som intervjun skall belysa med deltagarnas svar. Det är betydelsefullt att deltagarna skildrar svaren utifrån den egna omvärlden och göra den begriplig för oss andra (Christofferssen & Johannessen, 2015).
4.2 Intervjuer och urval
På grund av Covid 19-pandemin genomfördes intervjuerna via Zoom och därefter dokumenterades och transkriberades de i sin helhet för att få ett transparant helhetsintryck. En stor fördel med att genomföra intervjuer via Zoom är att man inte är beroende av deltagare i sitt närområde utan man kan nå ut till hela landet.
Alla deltagare har fått ta del av samma frågor under intervjuerna och det har inte på förhand funnits några svarsalternativ. Jag har intervjuat fem lärare som arbetar i årskurs 4–6, de har erfarenhet av att arbeta med Singaporemodellen. Ett bekvämlighetsurval gjordes (Bryman, 2018), deltagare rekryterades via sociala medier till denna studie.
Kriterierna för att medverka i studien var att lärarna skulle vara verksamma matematiklärare i årskurs 4–6 samt att de skulle arbeta med Singaporemodellen. Ett inlägg med urvalskriterierna publicerades inledningsvis i två lärarforum i vilket deltagarna till studien efterfrågades. Ett privat meddelande skickades till administratören i forumet eftersom responsen var sval. Genom administratören fick jag en lista mailad på tänkbara lärare i Sverige som uppfyllde kriterierna för deltagandet. Därefter mejlades information om vem jag var samt vad jag sökt, ut till samtliga lärare på listan och tre av dem svarade att de gärna ville medverka i studien. Även administratören uppfyllde kriterierna och var angelägen om att medverka. Den femte av deltagarna i studien rekryterades genom personlig kontakt på den verksamhetsförlagda utbildningen. Efter fem genomförda intervjuer framkom det inga nya resultat och då avslutades insamlingen på grund av mättnad i data (Bryman, 2018). Mättnaden i data berodde troligtvis på urvalskriterierna och att intervjun utgick ifrån samma frågor. Liknande svar framkom i samtliga intervjuer och därför togs beslutet att avsluta eftersom det ansågs att det troligen inte skulle framkomma någon ytterligare större variation i svaren. Deltagarna i studien har arbetat som lärare alltifrån tre år upp till 50år. Det är en stor variation inom lärarprofessionen, en arbetar som obehörig lärare, en är klasslärare med fördjupning i matematik, två speciallärare i matematik och slutligen en är biträdande rektor men även matematikutvecklare på sin skola.
Lärare 1 (L1) Speciallärare 50 år
Enligt Bryman (2018) är tematisk analys en av de vanligaste metoderna att använda vid en kvalitativ studie. De aktuella teman i denna studie är kopplade till studiens fokus och även till forskningsfrågan. Teman bygger på koder vilka har identifierats från transkriberingen, teman i detta sammanhäng är rubrikerna under resultatet. Teman kan identifierats utifrån kategorier i den insamlade data (Bryman, 2018).
Tematisk analys är en kvalitativ analysmetod som används för att undersöka, identifiera och redovisa teman av insamlade data för att beskriva och sortera den i detalj (Braun &
Clarke, 2006). Denna analysmetod lämpar sig när man vill undersöka hur läraren upplever effekterna och den egna erfarenheten av att undervisa utifrån Singaporemodellen. Genom att hitta tema i den insamlade materialet fångas det viktiga i data upp i förhållande till forskningsfrågan. Det gäller att hitta ett mönster eller betydelse i det insamlade materialet i relation till forskningsfrågan. En klar fördel med att använda sig av tematisk analys är att den är oberoende av studiens teoretiska ramverk (Braun & Clarke, 2006).
I detta avsnitt kommer jag utgå från Braun och Clarke (2006) som redogör för sex olika steg hur man gör en tematisk analys. Det börjar med att lära känna materialet vilket görs under transkriberingen. Hela intervjun har transkriberats i sin helhet för att inte tappa väsentlig information samt för att hela materialet ska vara transparent. Därefter färgkodas transkriberingen för att hitta gemensamma nämnare. De gemensamma nämnarna resulterade i olika färgkoder i materialet. Därefter sorterades färgkoderna och parades ihop med utgångspunkt i studiens frågeställning. I nästa steg granskades grupperna med koder som parats ihop för att slutligen kunna namnges. Tillsammans med den teoretiska kunskap som finns i mitt bagage och med de teman som identifierats kunde jag i det sista
steget namnge teman vilka slutligen blev till sex olika rubriker vilka är; Från det abstrakta till det konkreta, Problemlösning i det kommunikativa klassrummet, Automatisering, Blockmodellen, Specialpedagogisk syn och slutligen Motivation och självkänsla
4.4 Forskningsetiska överväganden
Med hänsyn till de forskningsetiska principerna och de fyra huvudkraven vars syfte är att skydda deltagarna skickades en samtyckesblankett (se Bilaga 2) ut till deltagarna några dagar innan intervjun skulle ske (Vetenskapsrådet, 2002; 2017). Deltagarna var tvungna att ge sitt medgivande innan intervjun kunde påbörjas och eftersom det var vuxna medverkande i studien spelades deras muntliga samtycke in i samband med intervjun. Det räcker med ett muntligt inspelat medgivande när deltagarna är vuxna. Enligt informationskravet är allt deltagande frivilligt och deltagarna kan välja att avbryta sin medverkan närsomhelst under arbetets gång. För att uppfylla samtyckeskravet delgavs studiens syfte i samband med intervjun. Deltagarna blev informerade om att deras deltagande är helt anonymt och inga namn eller skolor kommer att publiceras enligt konfidentialitetskravet. Det vill säga att lärarnas namn är utbytta till L och en siffra och på så vis kan inte läraren bli spårad varken till namn eller tillhörande skola. Slutligen för att uppfylla det sista av de fyra huvudkraven, nyttjandekravet, kommer allt insamlat material endast användas till denna studie. Skulle det däremot användas i ytterligare studier kommer nytt samtycke samlas in. Det inspelade materialet lagras på Malmö Universitets server under projektets gång, och kommer att raderas när arbetet är godkänt.
De som har tillgång till materialet är enbart jag, handledaren till studien och studiens examinator.
4.5 Studiens tillförlitlighet
Denna studie grundas på intervjuer vilka inte ger mätbara resultat. Det grundas i stället på verklighetstrogna data. För att garantera studiens tillförlitlighet har intervjuerna
transkriberats ordagrant i sin helhet (Denscombe, 2018). Studien handlar om att ta reda på vad Singaporemodellen gör för elevernas lärandemöjligheter ur ett lärarperspektiv.
Alla deltagare har fått ta del av samma intervjuguide. Deltagarna talar utifrån egen erfarenhet när det kommer till elever i matematiksvårigheter samt tvåspråkiga elever. De olika skolor som deltagarna är verksamma på skiljer sig åt vad det gäller elevunderlag.
Några av skolorna har elever med utländsk bakgrund andra har enbart elever med svenska som modersmål. Gemensamt för alla skolorna är att de har erfarenhet av elever med matematiksvårighet och språkstörning.
Denscombe (2018) säger att tillförlitligheten i en studie styrks av att resultatdelen innehåller direkta citat hämtade från transkriberingen av intervjuerna. Resultaten av denna studies grundas endast på deltagarnas svar som har sammanställts genom en tematisk analys. Deltagarna brinner för Singaporemodellen, de har ett stort eget intresse i modellen och gjort ett aktivt val att arbeta med den. Därför är resultatet färgat av deras positiva inställning till modellen och ingen generell åsikt, studien anses inte heller vara generaliserbar dels på grund av deltagarnas färgade inställning, samt studiens omfattning (Denscombe, 2018).