I detta avsnitt kommer studiens kvalitativa undersökningsmetod presenteras. Inledningsvis redogörs tematisk analys vilket är studiens analysmetod, följt av metodens begränsning och fördelar. Sedan presenteras studiens trovärdighet och vikten av transparens, följt av vår förförståelse, etiska överväganden, material och urval samt vårt tillvägagångssätt.
10 4.1 Analysmetod
Tematisk analys är en metod vars ändamål är att identifiera, analysera och upptäcka mönster i det empiriska materialet för att därigenom skapa teman på ett organiserat och detaljrikt vis (Braun & Clarke, 2006:6). Teman kan vara repetitioner, ordval, metaforer, kategorier, övergångar, likheter och skillnader samt mycket mer (Bryman, 2016:705). Analysmetoden saknar dock en tydlig beskrivning av tekniker och det finns inget entydigt svar på dess angreppssätt, detta medför dock att analysmetoden har en stor flexibilitet (Bryman, 2011:528;
Braun & Clarke, 2006:4-6). Till skillnad från andra metoder är den tematiska analysen inte förankrad i någon bestående teori, vilket möjliggör för metoden att användas inom olika teoretiska ramar. Metoden kan således utgå ifrån ett konstruktivistiskt synsätt såväl som fenomenologiskt och hermeneutiskt (Braun & Clarke, 2006:8). Till följd av metodens flexibilitet finns många olika tillvägagångssätt vid användning av tematisk analys som forskningsmetod. Vad som dock är gemensamt för tematisk metod, oaktat hur uppdelningen görs, är att forskaren läser igenom materialet ett flertal gånger för att skapa sig en uppfattning över möjliga tematiska fördelningar (Bryman, 2016:707).
Vi har i denna uppsats valt att använda oss av kategorisering för att skapa våra teman, som vi sedan placerat i ett index likt Framework-metoden för att lättare få en överblick över materialet som ska analyseras. Denna strategi möjliggör för skapandet av centrala teman med tillhörande subteman, som därefter organiseras i en matris (Bryman, 2016:704).
Denna studie utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt vilket vidare kommer genomsyra studiens tolkningsprocess. Med detta antas att sociala företeelser skapas i en interaktion mellan aktörer och är föränderliga i tid och rum (Bryman, 2011:36). Världen konstrueras inte enligt en sanning, utan vår uppfattning och tolkning gör att det finns olika sätt att se på världen (Bergström & Boréus, 2012:27). Utifrån ett konstruktivistiskt synsätt antas att kategorier inte på förhand innehar givna essenser, utan dessa konstrueras och får sin mening mellan individers interaktion. En kategori som organiserad brottslighet kan i denna bemärkelse betraktas som en social konstruktion då den på förhand inte har en given mening, utan skapas genom ett samspel. I enlighet med ett konstruktivistiskt synsätt betraktas inte det som presenteras som definitivt, utan är enbart en viss skildring av den sociala verkligheten (Bryman, 2011:37). I förevarande studie har vi utgått från en deduktiv inriktning då våra teman skapats i enlighet med en förbestämd teoretisk ram (Bryman, 2016:705). Clark & Braun menar att konstruktivister vanligtvis utgår från en deduktiv inriktning, då teman identifieras och sedan analyseras de bakomliggande antagandena i enlighet med teorin (Clark & Braun, 2006:13).
Denna form av inriktning tenderar att återge mindre beskrivning av den totala empirin och
11
fokuserar mer på en detaljerad analys av utvalda delar av empirin (Braun & Clarke, 2006: 12).
Detta ansåg vi fördelaktigt eftersom vi kommer fokusera på vissa teman med tillhörande delteman inom ramen för denna studie.
4.2 Begränsningar och fördelar
Återkommande kritik som riktats mot tematisk analys är frånvaron av tydliga riktlinjer (Braun
& Clarke, 2006:5; Bryman, 2011:528). Tematisk analys erbjuder mindre utrymme för tolkning av de bakomliggande motiven till 34-punktsprogrammet och lämpar sig därför bättre vid analyser som åsyftar att beskriva empirin (Braun & Clarke, 2006:12ff). Om målet med analysen hade varit att utröna vad som lett fram till åtgärdsförslagen hade Bacchis diskursanalys varit ett bättre alternativ för att se problemframställningar och diskurserna i de aktuella sammanhangen (Braun & Clarke, 2006:12ff). Men eftersom vi ämnar lyfta regeringens motiveringar till de förslagna/införda åtgärderna i 34-punktsprogrammet för att bekämpa den organiserade brottsligheten, är tematisk analys en mer fördelaktig metod. De teman som identifierats ämnar att presentera och analysera de åtgärder som framförs. En begränsning med att använda en deduktiv ingång är att den låter teorin agera vägledare i materialet, medan en induktiv metod möjliggör för att de teman som skapats är förenliga med materialet och inte det teoretiska intresset. Som forskare kan vi emellertid inte frångå vår subjektiva position, våra teoretiska eller epistemologiska föreställningar, vilket gör att materialet inte skapas i ett epistemologiskt vakuum (Braun & Clarke, 2006:12ff). Det som är fördelaktigt med tematisk analys är den frihet som erhålls vid skapandet av teman vilket gjort att vi översiktligt kunnat inhämta den stora mängd data som utgör 34-punktsprogrammet och identifiera återkommande mönster. Genom att se till repetitioner, likheter, skillnader och språkliga kopplingar etcetera och vårt teoretiska intresse kunde vi återskapa en helhet av teman och delteman utifrån 34-punktsprogrammet och sedermera presentera detta i en översiktlig matris (Bryman, 2011:528).
4.3 Studiens trovärdighet och vikten av transparens
Vid bedömningen av en studies tillförlitlighet och kvalitet brukas begrepp som validitet och reliabilitet men inom kvalitativ forskning är det svårt att bedöma studiers resultat i enlighet med dessa mätinstrument. Den subjektiva tolkningen som utgör kvalitativ metod medför att tillförlitligheten kan stärkas och bedömas i enlighet med andra kriterier (Bryman, 2011:355).
För att stärka tillförlitligheten inom en kvalitativ studie bör transparens eftersträvas. Med detta menas att studien ska vara väl motiverad i samtliga steg av forskningsprocessen vilket möjliggör för läsaren att bedöma om tolkningen framstår som rimlig.
12
För att stärka trovärdigheten i föreliggande studie har vi i största möjliga mån försökt redogöra för vårt metodval, tillvägagångssätt och studiens för och nackdelar så läsaren kan få ta del av hur vi tänkt. Vi har även ställt en alternativ metod och forskningsinriktning mot den valda så läsaren får en uppfattning kring hur detta kan ge upphov till en annan tolkning. I analysen har även citat framförts för att läsaren själv ska kunna bedöma om tolkningen är rimlig.
Forskningstexten ska således vara så genomskinlig som möjlig, för att texten därigenom ska kunna diskuteras och framförallt kritiseras (Ahrne & Svensson, 2015:24-25). I bedömningen av validitet ingår även forskarens delaktighet, då forskaren omedvetet är med i skapandet av studieobjektet. Genom att reflexivt granska sin egen delaktighet och hur detta påverkar resultatet kan validiteten förbättras. Enligt kvalitativ forskning är det omöjligt att inte låta personliga värderingar påverka resultatet, varför vi försökt vara så transparenta med vår framställning som möjligt (Bryman, 2011:355).
4.4 Förförståelse
Vid analys av studiens inhämtade material är det av vikt att se till sin egen förförståelse och tolkning av materialet (Ahrne & Svensson, 2015:210; Thurén, 2019:115). Vi som författar denna studie är båda kriminologistudenter, vilket givit oss en naturlig fördel i att förstå det teoretiska materialet vi presenterat. Vidare är en av oss juriststudent, vilket föranlett en god insikt i straff- och lagföringsprocessen. Våra tankar om organiserad brottslighet var att det är ett begrepp som används till det mesta och inte har något egentlig riktning, vilket vi var nyfikna på att undersöka. Ingen av oss är särskilt kriminalpolitiskt insatta, men när vi läste igenom 34-punktsprogrammet första gången reagerade vi på hur konstruktionen av organiserad brottslighet inrymdes under olika begrepp, vilket medförde att vi blev intresserade av att analysera motiven till dessa förslag. Detta tillsammans med vårt metodval och vår teoretiska utgångspunkt påverkar det analytiska utfallet och tolkningen av materialet (Ahrne & Svensson, 2015:210).
Vi har i så stor utsträckning som möjligt försökt förhålla oss neutrala vid författandet av denna studie men vår förförståelse kom till användning avseende åtgärden ”Förverkning av brottslingars tillgångar” eftersom inrikesminister Mikaels Dambergs uttalande vid en polisiär insats fick stor spridning i både media och på sociala medier. Därav tog vi med detta citat i studien, trots att instagraminlägget inte är en del av 34-punktsprogrammet eller dess förarbeten (mer om detta uttalande i avsnitt 5.1.4).
Bryman lyfter att en litteraturgenomgång på ämnet som ska studeras är fördelaktigt i sökandet efter kunskap. I enlighet med detta inhämtades och instuderades därför material på såväl tidigare forskning som uppsatser på området (Bryman, 2011:97). Därtill utvidgades vår
13
förförståelse och vi blev mer insatta i de tidigare teorier och begrepp som tillämpats i annan forskning. Detta har i sin tur hjälpt oss tolka materialet med ny kunskap (Thurén, 2019:115).
Tolkningen är subjektiv därav kommer vår förförståelse påverka resultatet eftersom vi är delaktiga i konstruktionen av studieobjektet. Det är därför angeläget att kontextualisera resultatet parallellt med sin egen delaktighet och påverkan (Bryman, 2011: 355; Bergström &
Boréus, 2012:32, 41).
4.5 Etik
Inom vetenskaplig forskning finns olika etiska överväganden som bör beaktas i enlighet med vad som undersöks. Centralt för dessa etiska överväganden är forskningskravet och individskyddet, vilka är i ständig interaktion med varandra. Forskningskravet åsyftar den skyldighet forskaren har mot samhället och dess medborgare för att bedriva forskning av hög kvalitet. Individskyddet avser forskarens skyldighet att värna om de individer som ingår i forskningen vilket konkretiseras i fyra grundläggande krav: information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet, 2002:5-6). Materialet som inhämtats för denna studie utgår från sekundärdata av offentligt myndighetsmaterial, vilket inte avser information om individer, varför individkravet inte aktualiseras. Vår empiri består av regeringens förslag på åtgärder för att bekämpa den organiserade brottsligheten och utgår från offentliga dokument som inte har någon särskild individ omnämnd eller som avsändare, vilket gör att de etiska kraven bör anses uppfyllda. Däremot är vi medvetna om den etiska problematik som kan uppstå när dokumentforskningsmaterial som skapats i ett särskilt syfte används i ett annat sammanhang (Denscome, 2009:213ff).
4.6 Material och urval
Eftersom syftet med denna studie är att ur ett konstruktivistiskt perspektiv se hur konstruktionen av fenomenet organiserad brottslighet ter sig i de motiv som framhålls av regeringen och hur de uppställda åtgärderna ämnar lösa den, kommer vi kontextualisera de 34-punkterna och analysera dem såsom de är uppställda samt delar av det bakomliggande materialet till utredningen (Ahrne & Svensson, 2018:175). Studiens analysmaterial består av det som presenteras i 34-punktsprogrammet samt bakomliggande förarbeten i form av pressmeddelanden, propositioner, faktablad, lagrådsremisser och direktiv som finns i direkt anslutning till punkterna på Justitiedepartementets webbsida. För förtydligande har vi valt att publicera allt material vi analyserat i bilaga tre - analyserat material. Utöver det material som presenteras i 34-punktsprogrammet har vi även valt att lyfta ett omtalat inlägg som Mikael
14
Damberg lagt ut på Instagram gällande beslagtagning av en jacka. Uttalandet går att koppla till punkten om förverkning av brottslingars tillgångar, som ännu inte har några förarbeten. Inlägget blev väl kritiserat och har i dagsläget tagits bort från Dambergs Instagram, därför har vi valt att hänvisa till SVT nyheter som publicerat en skärmdump av inlägget (SVT, 2019).
Framgent kommer denna uppsats analys utgå från våra utvalda punkter i 34-punktsprogrammet samt de delar av förarbetena som presenteras i bilaga tre, vilket innebär att studien består av ett målstyrt urval. Vid användning av ett målstyrt urval väljs forskningsmaterial som är relevant för att kunna besvara undersökningens forskningsfrågor (Bryman, 2016:496). Vidare är även urvalet teoretiskt i den mening som Glaser & Strauss åsyftar eftersom vi hade en kontinuerlig process i vårt insamlande av data (Glaser & Strauss, 1967:45).
4.7 Tillvägagångssätt
Vi har valt att främst fokusera på två av fyra redan existerande teman inom 34-punktsprogrammet för att begränsa omfattningen av uppsatsen något. Dessa två kategorier är
”Verktyg i brottsbekämpning” (fortsättningsvis; brottsbekämpning) och ”Förbyggande av brott” (fortsättningsvis; brottsförebyggande arbete). Anledningen till denna avgränsning är dels tidsaspekten och omfånget, dels att vårt intresse ligger i brottskontroll och hur de brottspreventiva insatserna bedrivs. Vi är även intresserade av att se åtgärderna ställda mot den personliga integriteten och då är framförallt brottsbekämpning en intressant kategori att analysera. Utifrån dessa huvudteman har vi skapat delteman för att kunna besvara uppsatsens forskningsfrågor och få förståelse för materialet (Bryman, 2016:703). Analysen kommer dock framställas numeriskt efter våra utvalda åtgärdspunkter och inte efter våra skapade delteman.
Detta för att åtgärderna skiljer sig och vissa av åtgärderna i 34-punktsprogrammet är återkommande i mer än ett deltema, därav diskuteras samt analyseras respektive punkt ur olika perspektiv. Brottsbekämpning har vi delat in i följande delteman som vi skapat utifrån vår teoretiska utgångspunkt: integritetskränkande åtgärder, utökad polisbefogenhet och utökad lagstiftning, se bilaga 1. Vi har valt att göra denna uppdelning eftersom vi är intresserade av att undersöka hur regeringen tänkt arbeta mot den organiserade brottsligheten. Eftersom åtgärderna i huvudsak handlar om att poliser ska få fler befogenheter blev en självklar kategori
”utökad polisbefogenhet”. Detta vill vi dock ställa mot individens integritet och proportionalitetsprincipen, varpå deltemat ”integritetskränkande åtgärder” skapades. Slutligen grundas många av förslagen på lagförändringar, varefter sista deltemat ”utökad lagstiftning”
konstruerades. När vi fastställt våra delteman sammanfattade vi de uppställda punkterna
15
avseende brottsbekämpning i 34-punktsprogrammet i numerisk ordning och satte in alla åtgärder under de delteman som är passande för den aktuella åtgärden. Vi numrerade även åtgärderna för att skapa tydlighet så läsaren själv ska kunna följa med i våra jämförelser med 34-punktsprogrammet. Störst fokus i analysen kommer vara på deltemat utökad polisbefogenhet och integritetskränkande åtgärder, eftersom detta är kärnan i våra frågeställningar. Med hänvisning till uppsatsens omfång tar vi upp fyra åtgärder inom brottsbekämpning som vi markerat i gult för att skapa tydlighet i vår matris, dessa är: (1) Tillåta hemlig avlyssning, (2) enklare att använda hemliga tvångsmedel, (3) husrannsakan utan förundersökning och (9) förverkning av ”brottslingars” tillgångar.
Avseende temat brottsförebyggande arbete gjorde vi inledningsvis en indelning i tre olika delteman, men allteftersom arbetet fortlöpte insåg vi att vår disposition främst fokuserade på de åtgärder som hänförts till deltemat satsningar. De tre åtgärder som tas upp är:
(27) Trygghetsberedning, (28) satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst samt (29) socialtjänst på kvällar och helger i utsatta områden. Vi valde således att fokusera på de åtgärder som avsåg att avsätta mer resurser från statsanslag för verkställande och inte de åtgärder som är mer ingripande i bemärkelsen att tvångsvårda barn eller de av en mer judiciell natur.