B ROTTSBEKÄMPNING

I dagens moderna samhälle finns uppsatta lagar och regler av staten inom vilka invånarna har viss handlingsfrihet. Den individuellas frihet står således mot kollektivets solidaritet (Flyghed, 2000:12). Vilket osökt för en vidare till frågan om var den reella gränsen mellan upprätthållande av ordning och individers grundläggande fri- och rättigheter går egentligen.

Proportionalitetsprincipen uttrycker att myndigheter inte får använda sig av mer ingripande åtgärder än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet (Åklagarmyndigheten, u.å.). Kort sagt måste ändamålet helga medlen. En annan viktig rättslig princip är legalitetsprincipen som innebär att inget brott föreligger om det inte är lagstadgat vid överträdelsetillfället (Åklagarmyndigheten, u.å.).

Ett av förslagen i 34-punktsprogrammet är hemliga tvångsmedel. Flyghed menar dock att det saknas kunskap om den påverkan som hemliga tvångsmedel inom brottsbekämpning har på individer (Flyghed, 2007:59-60). Han lyfter även att polisens befogenheter vid hemlig telefonavlyssning inte är särskilt effektiva eftersom det i en mätning från 2003 enbart var 46% av fallen där hemlig avlyssning haft betydelse för utredningen (Flyghed, 2005:399). Denna mätning genomförs av regeringen varje år vilket utmynnar i en rapport om effektiviteten av hemliga tvångsmedel. Motsvarande siffror idag om effekten av hemlig avlyssning har sjunkit, då senaste mätningen från 2018 visar att hemlig avlyssning haft betydelse för utredningen i 41% av fallen (Skr. 2019/20:56, s. 16). Andra exempel på brottsbekämpande initiativ fokuserar på gränsöverskridande operationer, åtgärder för att rubba nätverk och insatser mot vittnesskydd. Åtgärder likt dessa saknar dock många gånger en långsiktig prevention, vilket är väsentligt för att upprätta strukturer i förebyggandet av organiserad brottslighet (Levi & Maguire, 2004:410; Rostami, 2016: 284). För att nå förståelse om en kriminell organisation behöver den delas upp i mindre delar och när detta görs går det att hitta potentiella svaga punkter, mot vilka resurser kan sättas in för att upplösa organisationen (Levi & Maguire, 2004:409).

7 3.4 Brottsprevention

Brottsprevention är ett samhälleligt fenomen vilket baseras på uppfattningen om sambandet mellan individen och samhället samt att det mellan dessa finns inbyggda förebyggande teorier och verksamheter (Sahlin, 2008:18). Vad samhället består av är föränderligt och differerar över tid och rum, däremot är prevention starkt förenad med offentliga myndigheters verksamhet och är i förlängningen styrd av politiken. Därav är den dominerande preventionen knuten till de uppställda normer som finns i det tids- och rumsbaserade samhället och därutöver påverkad av de rådande maktstrukturerna som definierar samhällets problem (Sahlin, 2008:18).

Definitionerna om vad som utgör brottsprevention är lika många som det finns forskare på området, Lab till skillnad från Sahlin menar att begreppet brottsprevention omfattar alla åtgärder som åsyftar att minska den faktiska brottsnivån eller samhällets upplevda rädsla för brott (Lab, 2016:29). Sarnecki har utvecklat Labs syn på brottspreventiva åtgärder till att även omfatta sannolikhet, därav menar Sarnecki att brottspreventiva åtgärder minskar sannolikheten för att brott begås eller reducerar brottens skadeverkningar (Sarnecki, 2015:101).

Sahlin menar att det som kallas brottsprevention inte är en modell för att intervenera i brott, utan att det är ett sätt att konstruera brottslighetens orsaker, eftersom det föreligger samverkan mellan problemen och dess åtgärder. Hon anser att ett samhälles reella brottsnivå inte enbart påverkas av vad som görs för att motverka den på ett övergripande offentligt plan, utan att det även påverkas av mindre allmäntagna beslut, exempelvis kommunala beslut, som inte fattas explicit för att motverka brottslighet (Sahlin, 2008:80).

Vidare menar Sahlin att förebyggande åtgärder inte enbart behöver baseras på teorier om problemet då en negativ utveckling kan förebyggas effektivt utan att orsakerna undanröjs (Sahlin, 2008:83).

Brottsförebyggande insatser brukar delas in i två kategorier, social brottsprevention och situationell brottsprevention vilka vidare kan delas in i tre nivåer; primär, sekundär och tertiär. I enlighet med den sociala brottspreventionen riktas insatser i syfte att minska eller förändra individens benägenhet till kriminalitet, medan situationell brottsprevention riktas till att förändra eller påverka miljön. Primär brottsprevention är allmänna insatser som riktas mot samhället i stort eller till geografiskt avgränsande områden innan kriminalitet uppstår. Sekundär brottsprevention avser insatser som riktas specifikt till individer eller områden som bedöms vara i en risk att utveckla kriminalitet. Tertiär brottsprevention är insatser som riktas till individer eller områden som redan har en utvecklad kriminalitet där åtgärderna är tillsedda att förebygga fortsatt negativ utveckling (Brå, 2003:8;

Sarnecki, 2015:108-109).

8 3.4.1 Skolan som brottspreventiv åtgärd

Det finns otaliga tolkningar om vad brottspreventiva åtgärder innebär, vad det grundas i och hur det bäst förebyggs. Merton (1938) har inom ramen för sin teoribildning uttryckt att bristen på möjligheter för samhällets socioekonomiskt utsatta är en orsak till kriminalitet. För att förebygga detta är en brottspreventiv möjlighet att se över samhällets strukturella förhållanden (Sarnecki, 2015:114). I en offentlig utredning beskrivs skolan som den viktigaste arenan för brottsförebyggande insatser. Skolan ger barn och ungdomar möjlighet till en positiv social integrering i samhället, vilket har brottsförebyggande effekter (SOU 1999:61, s. 44). Wahlgren menar att det vid diskussioner om brottsförebyggande arbete avseende ungdomsbrottslighet alltid talas om att samarbete mellan skola, socialtjänst och polis måste förbättras och utvecklas samt att detta är en kriminalpolitisk punkt som kriminologer och politiker okonventionellt är överens om (Wahlgren, 2014:17). Som exempel på detta visar forskning avseende ungdomars risker för brottslighet och utanförskap att avslutad skolgång eller ofullständiga betyg tenderar att korrelera med brottslighet (Gauffin m.fl, 2013).

3.5 Organiserad brottslighet som begrepp

Innebörden av begreppet “organiserad brottslighet” är väl omdiskuterat eftersom begreppet saknar en vedertagen definition. Inom begreppet organiserad brottslighet ryms en rad olika organisationsformer och vad som avses med organiserad brottslighet kommer därför skifta beroende på hur begreppet används (Brå, 2016:9). Begreppet återfinns beskrivet första gången år 1950, där det användes för att skildra vissa former av kriminella aktiviteter. Sedan dess har uttrycket organiserad brottslighet varierat kraftigt. Det mest väsentliga för organiserad brottslighet har stundvis ansetts vara den hierarkiska strukturen, periodvis den kommersiella marknaden men även det kriminella nätverket och dess efterföljande strukturer (von Lampe, 2016:35).

Det råder en acceptans i svårigheten att komma fram till en allmänt vedertagen definition av organiserad brottslighet. Sammantaget verkar det dock föreligga vissa attribut som är avgörande för om något anses utgöra organiserad brottslighet eller inte. Det beskrivs oftast som en hierarkisk grupp som i samförstånd begår brottslighet och använder våld med ett icke-politiskt syfte (von Lampe, 2016:18).

I Polismyndighetens beskrivning av den organiserade brottsligheten benämns de kriminella nätverken som centrala och lägesbilden som beskrivs är att de flesta brott idag begås av löst sammansatta kriminella nätverk (Polismyndigheten, 2017:1). Även andra myndigheter använder kriminella nätverk som begrepp när de talar om den organiserade brottsligheten och

9

menar att de kriminella nätverken i högre utsträckning verkar gränsöverskridande (Polismyndigheten, 2019:4). Brottsförebyggande rådet beskriver istället organiserad brottslighet som en vinstinriktad nätverksbaserad verksamhet i projektform som genom otillåten påverkan likt hot, trakasserier, våld och korruption skyddar och främjar kriminella aktiviteter. Inom dessa nätverk förekommer en arbetsordning där verksamheten huvudsakligen bedrivs diskret, men även kan komma till uttryck i gäng med synliga symboler (Brå, 2009:34).

Likt definitionen av vad organiserad brottslighet faktiskt innebär, saknas det även en vedertagen definition av gäng i allmänhet (Rostami, 2013:38). Vi väljer därför att lyfta Kleins (1995) definition av gäng, då den är flexibel och haft en central del i utvecklingen av begreppet (Rostami, 2016:42). Klein menar att kriminalitet är en väsentlig komponent i definitionen av gäng, men att det inte kan betraktas som ett homogent fenomen. Det råder tydliga och strukturella skillnader mellan gatugäng, fängelsegäng, motorcykelgäng och gäng som enbart fokuserar på narkotika. Brottsutövningen kommer därav att variera vilket gör att betraktandet av diverse gäng inte kan ske utifrån ett perspektiv, i synnerhet inte när det gäller gängbekämpning och prevention (Rostami, 2013:40-42). Om myndigheter, media och politiker använder samma begrepp för alla former av gäng utan att ta hänsyn till de organisatoriska skillnader som föreligger går det inte att nå en förståelse av grundproblemet och därmed kan inte rätt åtgärder sättas in (Rostami, 2016: 279).

Det är även svårt att utröna om kriminaliteten som ska motverkas är faktisk organiserad brottslighet, eftersom det inte är ett särskilt brott, utan snarare handlar om hur ett brott begås och av vilka gärningsmän (Brå, 2009:36). Trots att det inte finns någon vedertagen uppfattning om vad begreppet organiserad brottslighet omfattar, verkar ändå alla institutioner för samma mål gällande vad de alla uppfattar som organiserad brottslighet (von Lampe, 2016:18). Till följd av det inte finns en enad övertygelse om vad organiserad brottslighet är, kommer oklarheter fortsätta att uppstå i vad begreppet omfattar eller ej (von Lampe, 2016:34).

4. Metod

I detta avsnitt kommer studiens kvalitativa undersökningsmetod presenteras. Inledningsvis redogörs tematisk analys vilket är studiens analysmetod, följt av metodens begränsning och fördelar. Sedan presenteras studiens trovärdighet och vikten av transparens, följt av vår förförståelse, etiska överväganden, material och urval samt vårt tillvägagångssätt.

10 4.1 Analysmetod

Tematisk analys är en metod vars ändamål är att identifiera, analysera och upptäcka mönster i det empiriska materialet för att därigenom skapa teman på ett organiserat och detaljrikt vis (Braun & Clarke, 2006:6). Teman kan vara repetitioner, ordval, metaforer, kategorier, övergångar, likheter och skillnader samt mycket mer (Bryman, 2016:705). Analysmetoden saknar dock en tydlig beskrivning av tekniker och det finns inget entydigt svar på dess angreppssätt, detta medför dock att analysmetoden har en stor flexibilitet (Bryman, 2011:528;

Braun & Clarke, 2006:4-6). Till skillnad från andra metoder är den tematiska analysen inte förankrad i någon bestående teori, vilket möjliggör för metoden att användas inom olika teoretiska ramar. Metoden kan således utgå ifrån ett konstruktivistiskt synsätt såväl som fenomenologiskt och hermeneutiskt (Braun & Clarke, 2006:8). Till följd av metodens flexibilitet finns många olika tillvägagångssätt vid användning av tematisk analys som forskningsmetod. Vad som dock är gemensamt för tematisk metod, oaktat hur uppdelningen görs, är att forskaren läser igenom materialet ett flertal gånger för att skapa sig en uppfattning över möjliga tematiska fördelningar (Bryman, 2016:707).

Vi har i denna uppsats valt att använda oss av kategorisering för att skapa våra teman, som vi sedan placerat i ett index likt Framework-metoden för att lättare få en överblick över materialet som ska analyseras. Denna strategi möjliggör för skapandet av centrala teman med tillhörande subteman, som därefter organiseras i en matris (Bryman, 2016:704).

Denna studie utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt vilket vidare kommer genomsyra studiens tolkningsprocess. Med detta antas att sociala företeelser skapas i en interaktion mellan aktörer och är föränderliga i tid och rum (Bryman, 2011:36). Världen konstrueras inte enligt en sanning, utan vår uppfattning och tolkning gör att det finns olika sätt att se på världen (Bergström & Boréus, 2012:27). Utifrån ett konstruktivistiskt synsätt antas att kategorier inte på förhand innehar givna essenser, utan dessa konstrueras och får sin mening mellan individers interaktion. En kategori som organiserad brottslighet kan i denna bemärkelse betraktas som en social konstruktion då den på förhand inte har en given mening, utan skapas genom ett samspel. I enlighet med ett konstruktivistiskt synsätt betraktas inte det som presenteras som definitivt, utan är enbart en viss skildring av den sociala verkligheten (Bryman, 2011:37). I förevarande studie har vi utgått från en deduktiv inriktning då våra teman skapats i enlighet med en förbestämd teoretisk ram (Bryman, 2016:705). Clark & Braun menar att konstruktivister vanligtvis utgår från en deduktiv inriktning, då teman identifieras och sedan analyseras de bakomliggande antagandena i enlighet med teorin (Clark & Braun, 2006:13).

Denna form av inriktning tenderar att återge mindre beskrivning av den totala empirin och

11

fokuserar mer på en detaljerad analys av utvalda delar av empirin (Braun & Clarke, 2006: 12).

Detta ansåg vi fördelaktigt eftersom vi kommer fokusera på vissa teman med tillhörande delteman inom ramen för denna studie.

4.2 Begränsningar och fördelar

Återkommande kritik som riktats mot tematisk analys är frånvaron av tydliga riktlinjer (Braun

& Clarke, 2006:5; Bryman, 2011:528). Tematisk analys erbjuder mindre utrymme för tolkning av de bakomliggande motiven till 34-punktsprogrammet och lämpar sig därför bättre vid analyser som åsyftar att beskriva empirin (Braun & Clarke, 2006:12ff). Om målet med analysen hade varit att utröna vad som lett fram till åtgärdsförslagen hade Bacchis diskursanalys varit ett bättre alternativ för att se problemframställningar och diskurserna i de aktuella sammanhangen (Braun & Clarke, 2006:12ff). Men eftersom vi ämnar lyfta regeringens motiveringar till de förslagna/införda åtgärderna i 34-punktsprogrammet för att bekämpa den organiserade brottsligheten, är tematisk analys en mer fördelaktig metod. De teman som identifierats ämnar att presentera och analysera de åtgärder som framförs. En begränsning med att använda en deduktiv ingång är att den låter teorin agera vägledare i materialet, medan en induktiv metod möjliggör för att de teman som skapats är förenliga med materialet och inte det teoretiska intresset. Som forskare kan vi emellertid inte frångå vår subjektiva position, våra teoretiska eller epistemologiska föreställningar, vilket gör att materialet inte skapas i ett epistemologiskt vakuum (Braun & Clarke, 2006:12ff). Det som är fördelaktigt med tematisk analys är den frihet som erhålls vid skapandet av teman vilket gjort att vi översiktligt kunnat inhämta den stora mängd data som utgör 34-punktsprogrammet och identifiera återkommande mönster. Genom att se till repetitioner, likheter, skillnader och språkliga kopplingar etcetera och vårt teoretiska intresse kunde vi återskapa en helhet av teman och delteman utifrån 34-punktsprogrammet och sedermera presentera detta i en översiktlig matris (Bryman, 2011:528).

4.3 Studiens trovärdighet och vikten av transparens

Vid bedömningen av en studies tillförlitlighet och kvalitet brukas begrepp som validitet och reliabilitet men inom kvalitativ forskning är det svårt att bedöma studiers resultat i enlighet med dessa mätinstrument. Den subjektiva tolkningen som utgör kvalitativ metod medför att tillförlitligheten kan stärkas och bedömas i enlighet med andra kriterier (Bryman, 2011:355).

För att stärka tillförlitligheten inom en kvalitativ studie bör transparens eftersträvas. Med detta menas att studien ska vara väl motiverad i samtliga steg av forskningsprocessen vilket möjliggör för läsaren att bedöma om tolkningen framstår som rimlig.

12

För att stärka trovärdigheten i föreliggande studie har vi i största möjliga mån försökt redogöra för vårt metodval, tillvägagångssätt och studiens för och nackdelar så läsaren kan få ta del av hur vi tänkt. Vi har även ställt en alternativ metod och forskningsinriktning mot den valda så läsaren får en uppfattning kring hur detta kan ge upphov till en annan tolkning. I analysen har även citat framförts för att läsaren själv ska kunna bedöma om tolkningen är rimlig.

Forskningstexten ska således vara så genomskinlig som möjlig, för att texten därigenom ska kunna diskuteras och framförallt kritiseras (Ahrne & Svensson, 2015:24-25). I bedömningen av validitet ingår även forskarens delaktighet, då forskaren omedvetet är med i skapandet av studieobjektet. Genom att reflexivt granska sin egen delaktighet och hur detta påverkar resultatet kan validiteten förbättras. Enligt kvalitativ forskning är det omöjligt att inte låta personliga värderingar påverka resultatet, varför vi försökt vara så transparenta med vår framställning som möjligt (Bryman, 2011:355).

4.4 Förförståelse

Vid analys av studiens inhämtade material är det av vikt att se till sin egen förförståelse och tolkning av materialet (Ahrne & Svensson, 2015:210; Thurén, 2019:115). Vi som författar denna studie är båda kriminologistudenter, vilket givit oss en naturlig fördel i att förstå det teoretiska materialet vi presenterat. Vidare är en av oss juriststudent, vilket föranlett en god insikt i straff- och lagföringsprocessen. Våra tankar om organiserad brottslighet var att det är ett begrepp som används till det mesta och inte har något egentlig riktning, vilket vi var nyfikna på att undersöka. Ingen av oss är särskilt kriminalpolitiskt insatta, men när vi läste igenom 34-punktsprogrammet första gången reagerade vi på hur konstruktionen av organiserad brottslighet inrymdes under olika begrepp, vilket medförde att vi blev intresserade av att analysera motiven till dessa förslag. Detta tillsammans med vårt metodval och vår teoretiska utgångspunkt påverkar det analytiska utfallet och tolkningen av materialet (Ahrne & Svensson, 2015:210).

Vi har i så stor utsträckning som möjligt försökt förhålla oss neutrala vid författandet av denna studie men vår förförståelse kom till användning avseende åtgärden ”Förverkning av brottslingars tillgångar” eftersom inrikesminister Mikaels Dambergs uttalande vid en polisiär insats fick stor spridning i både media och på sociala medier. Därav tog vi med detta citat i studien, trots att instagraminlägget inte är en del av 34-punktsprogrammet eller dess förarbeten (mer om detta uttalande i avsnitt 5.1.4).

Bryman lyfter att en litteraturgenomgång på ämnet som ska studeras är fördelaktigt i sökandet efter kunskap. I enlighet med detta inhämtades och instuderades därför material på såväl tidigare forskning som uppsatser på området (Bryman, 2011:97). Därtill utvidgades vår

13

förförståelse och vi blev mer insatta i de tidigare teorier och begrepp som tillämpats i annan forskning. Detta har i sin tur hjälpt oss tolka materialet med ny kunskap (Thurén, 2019:115).

Tolkningen är subjektiv därav kommer vår förförståelse påverka resultatet eftersom vi är delaktiga i konstruktionen av studieobjektet. Det är därför angeläget att kontextualisera resultatet parallellt med sin egen delaktighet och påverkan (Bryman, 2011: 355; Bergström &

Boréus, 2012:32, 41).

4.5 Etik

Inom vetenskaplig forskning finns olika etiska överväganden som bör beaktas i enlighet med vad som undersöks. Centralt för dessa etiska överväganden är forskningskravet och individskyddet, vilka är i ständig interaktion med varandra. Forskningskravet åsyftar den skyldighet forskaren har mot samhället och dess medborgare för att bedriva forskning av hög kvalitet. Individskyddet avser forskarens skyldighet att värna om de individer som ingår i forskningen vilket konkretiseras i fyra grundläggande krav: information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet, 2002:5-6). Materialet som inhämtats för denna studie utgår från sekundärdata av offentligt myndighetsmaterial, vilket inte avser information om individer, varför individkravet inte aktualiseras. Vår empiri består av regeringens förslag på åtgärder för att bekämpa den organiserade brottsligheten och utgår från offentliga dokument som inte har någon särskild individ omnämnd eller som avsändare, vilket gör att de etiska kraven bör anses uppfyllda. Däremot är vi medvetna om den etiska problematik som kan uppstå när dokumentforskningsmaterial som skapats i ett särskilt syfte används i ett annat sammanhang (Denscome, 2009:213ff).

4.6 Material och urval

Eftersom syftet med denna studie är att ur ett konstruktivistiskt perspektiv se hur konstruktionen av fenomenet organiserad brottslighet ter sig i de motiv som framhålls av regeringen och hur de uppställda åtgärderna ämnar lösa den, kommer vi kontextualisera de 34-punkterna och analysera dem såsom de är uppställda samt delar av det bakomliggande materialet till utredningen (Ahrne & Svensson, 2018:175). Studiens analysmaterial består av det som presenteras i 34-punktsprogrammet samt bakomliggande förarbeten i form av pressmeddelanden, propositioner, faktablad, lagrådsremisser och direktiv som finns i direkt anslutning till punkterna på Justitiedepartementets webbsida. För förtydligande har vi valt att publicera allt material vi analyserat i bilaga tre - analyserat material. Utöver det material som presenteras i 34-punktsprogrammet har vi även valt att lyfta ett omtalat inlägg som Mikael

14

Damberg lagt ut på Instagram gällande beslagtagning av en jacka. Uttalandet går att koppla till punkten om förverkning av brottslingars tillgångar, som ännu inte har några förarbeten. Inlägget blev väl kritiserat och har i dagsläget tagits bort från Dambergs Instagram, därför har vi valt att hänvisa till SVT nyheter som publicerat en skärmdump av inlägget (SVT, 2019).

Framgent kommer denna uppsats analys utgå från våra utvalda punkter i 34-punktsprogrammet samt de delar av förarbetena som presenteras i bilaga tre, vilket innebär att studien består av ett målstyrt urval. Vid användning av ett målstyrt urval väljs forskningsmaterial som är relevant för att kunna besvara undersökningens forskningsfrågor (Bryman, 2016:496). Vidare är även urvalet teoretiskt i den mening som Glaser & Strauss åsyftar eftersom vi hade en kontinuerlig process i vårt insamlande av data (Glaser & Strauss, 1967:45).

4.7 Tillvägagångssätt

Vi har valt att främst fokusera på två av fyra redan existerande teman inom 34-punktsprogrammet för att begränsa omfattningen av uppsatsen något. Dessa två kategorier är

”Verktyg i brottsbekämpning” (fortsättningsvis; brottsbekämpning) och ”Förbyggande av brott” (fortsättningsvis; brottsförebyggande arbete). Anledningen till denna avgränsning är dels tidsaspekten och omfånget, dels att vårt intresse ligger i brottskontroll och hur de brottspreventiva insatserna bedrivs. Vi är även intresserade av att se åtgärderna ställda mot den

”Verktyg i brottsbekämpning” (fortsättningsvis; brottsbekämpning) och ”Förbyggande av brott” (fortsättningsvis; brottsförebyggande arbete). Anledningen till denna avgränsning är dels tidsaspekten och omfånget, dels att vårt intresse ligger i brottskontroll och hur de brottspreventiva insatserna bedrivs. Vi är även intresserade av att se åtgärderna ställda mot den