I detta avsnitt kommer studiens metodologiska delar att beskrivas närmare. Inledningsvis metod för datainsamling, följt av urval, genomförande, databearbetning och analysmetod.
Slutligen redovisas reflektion över metoden samt reflektion över våra etiska ställningstaganden.
6.1 Metod för datainsamling
Med vårt syfte som utgångspunkt där vi vill erhålla förskollärares och rektorers egna uppfattningar kring barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare och rektorer förhåller sig till bedömningen som görs när ett barn identifieras samt hur de beskriver hur bedömning görs har vi valt att använda oss av kvalitativ samtalsintervju. Dalen (2007, s.9) lyfter att det är en väl lämpad metod när forskaren vill ta reda på respondenternas beskrivningar av hur de själva upplever, tänker och resonerar om sin livsvärld. Vi har tillämpat den
semistrukturerade intervjun och utifrån detta arbetat fram en
intervjuguide (se bilaga 3) med teman som innehar flera på förhand strukturerade frågor.
Anledningen till att vi valde den semistrukturerade intervjun är för att den skapar utrymme för att följa upp intervjupersonens oväntade svar vilket ger oss möjlighet för rikare
diskussioner och fler beskrivningar som kan ge svar på våra forskningsfrågor (Justensen, Mik-Meyer, 2011 s.46).
6.2 Urval
Datainsamlingen utfördes genom intervjuer av fem förskollärare respektive fem rektorer från olika förskolor i Svealand där antal år och erfarenheter inom yrket varierade. För att uppnå en viss bredd och mättnad i vår undersökning valdes totalt tio intervjupersoner ut, både förskollärare och rektorer då båda yrkeskategorierna arbetar i förskolan. Enligt Esaiasson (2007, s.292) behövs cirka tio personer för att uppnå en teoretisk mättnad. Respondenterna valdes ut genom ett så kallat bekvämlighetsurval. Trost (2005, s.120) beskriver bekvämlighetsurvalet som ett praktiskt och strategiskt urval där forskaren fyller på allteftersom man finner sådana personer som tycks passa. Anledningen till att det blev ett bekvämlighetsurval för oss grundar sig på det som Bryman (2011, s.433) lyfter, tillgängligheten av intervjupersoner. Till en början sträckte vi oss brett via sociala medier där vi skickade ut förfrågningar om det eventuellt fanns intresse och deltagande i vår studie.
Responsen var låg och vi fick därmed rikta oss mot den redan etablerade kontakten där vi visste att intresse till medverkan fanns. Sedan fördes kontakten vidare via mejl där intervjupersonerna tilldelades information om studien och hur intervjuerna var tänkta att genomföras.
Deltagarna i studien är totalt tio respondenter med två yrkestitlar i förskolan, förskollärare och rektorer.
• Rektor A har arbetat i verksamheten i 20år
• Rektor B har arbetat i verksamheten i 34år
• Rektor C har arbetat i verksamheten i 28år
• Rektor D har arbetat i verksamheten i 40år
• Rektor E har arbetet i verksamheten i 23år
• Förskollärare A har arbetat i verksamheten i 1 år
• Förskollärare B har arbetat i verksamheten i 36år
• Förskollärare C har arbetat i verksamheten i 5år
• Förskollärare D har arbetat i verksamheten i 12år
• Förskollärare E har arbetat i verksamheten i 24år
6.3 Genomförande
I samband med den etablerade kontakten med de rektorer och förskollärare som valt att delta i vår studie fick de per mejl en medgivandeblankett för påskrift och godkännande (se bilaga 2) samt hur intervjuerna kommer dokumenteras. Intervjuguiden delades inte ut i samband med detta då Kvale och Brinkman (2014, s.101) lyfter fördelen med att inte göra detta. De menar att följdfrågorna som formuleras vid intervjusituationen inte går att formulera i förväg. Intervjuerna genomfördes i digital form där respondenterna själva fick välja vilken digital plattform de kände sig mest bekväma med samt när intervjuerna skulle äga rum. Esaiasson (2007, s.302) menar att det är av vikt att intervjuerna genomförs på en plats där intervjupersonerna känner sig så bekväma som möjligt och utefter de rådande förutsättningarna valdes digital form. Intervjuerna dokumenterades genom de ljudinspelningsfunktioner som fanns tillgängliga via de digitala tjänsterna samt via våra mobiltelefoner. Detta för att kunna fånga upp så rika detaljer som möjligt från våra intervjupersoner. Justensen & Mik-Meyer (2011, s.48) menar att det annars kan vara svårt att, eller näst intill omöjligt att föra omfattande detaljerade anteckningar för hand. Innan vi genomförde de intervjuer som ligger till grund för vårt resultat i studien genomförde vi en pilotstudie för att undersöka hur väl vår intervjuguide var formulerad, hur vi själva agerade som intervjuare samt test av hur väl tekniken fungerade. Dalen (2007, s.36) framhåller att en provintervju är ett måste vid en kvalitativ intervjustudie just för att testa ovanstående saker. Detta var behövligt då vi behövde omformulera vår intervjuguide eftersom några av frågorna uppfattades som svåra av intervjupersonen och vi märkte att vi behövde vara mer lyhörda för detaljer för att kunna ställa följdfrågor.
6.4 Databearbetning och analysmetod
Intervjuerna spelades in och transkriberades för att vi lättare skulle få en överblick över materialet under granskningen (Bell, 2016, s. 197). För att analysera vårt insamlade material valde vi att använda oss av tematisk analys som metod då vår intervjuguide innehöll olika teman. Detta lyfts fram som ett av de vanligaste tillvägagångssätten när det kommer till kvalitativa data enligt Bryman (2011, s.702–705). De karaktäriserande dragen som tematisk analys har innefattar att en kategori identifieras där en repetition har uppstått ett flertal gånger samtidigt som det ska vara relevant till forskningens syfte och frågeställningar. Detta för att ge forskaren ett bidrag i den teoretiska förståelsen som kan kopplas till den utvalda litteraturen som är framtagen. Utefter detta granskade vi vårt material och uppmärksammade när liknelser eller skillnader i respondenternas resonemang uppstod kring våra forskningsfrågor. Vi letade efter repetitioner, om det fanns några ord, eller liknande uttalanden som återkom i materialet. Till exempel om ett flertal respondenter samtalade om barnet i behov av särskilt stöd på ett liknande sätt så uppmärksammade vi om det fanns gemensamma nämnare i dessa resonemang. I vår analys kommer vi att använda oss utav det relationella perspektivet, kategoriska perspektivet samt dilemma perspektivet inom det specialpedagogiska fältet.
6.5 Metodreflektion
Vi har valt att använda oss av begreppet metodreflektion istället för validitet och reliabilitet eftersom mätning inte är vårt främsta intresse i denna studie. Då vi undersöker rektorer och förskollärares uppfattningar kring ett fenomen så menar vi att dessa begrepp inte är av vikt för vår studie eftersom vi inte är ute efter något ” rätt eller fel ” i frågan, därav är tillförlitligheten god (Bryman 2011, s. 351). Val av intervju som metod lämpade sig väl i relation till vårt syfte och våra forskningsfrågor då respondenternas målande beskrivningar gav oss omfattande redogörelser kring deras synsätt. Vi fick möjligheten att följa upp respondenternas oväntade svar med följdfrågor vilket ledde till fler utförligare svar. Detta menar vi inte hade varit möjligt vid exempelvis enkätfrågor. De nackdelar vi kan tyckas finna med intervju som metod är att svaren är tolkningsbara, det finns alltid utrymme för att vända och vrida på ett visst fenomen utifrån vår förförståelse vilket inte är möjligt vid enkätundersökningar. Vid samtliga intervjuer användes samma intervjuguide, men det ställdes däremot följdfrågor utifrån intervjupersonernas uttalanden.
Esaiasson (2007, s.301) lyfter intervjuareffekter och menar att svaren i intervjuerna kan bli olika beroende på vem som ställer frågorna. Vanligtvis är detta något som tas hänsyn till vid en undersökning men vi menar att detta istället berikade vår studie. Genom att vi använde oss av ljudupptagning under samtliga intervjuer gav det oss möjlighet att endast fokusera på intervjupersonerna istället för att skriva ner allt som beskrevs under tidens gång. Detta medförde att vi inte missade något under intervjuerna och att vi sedan hade möjlighet att gå tillbaka, lyssna och bearbeta materialet.
6.6 Etiska hänsynstaganden
I förberedelsearbetet är det viktigt att ta hänsyn till de etiska aspekterna, särskilt när man har valt samtalsintervju enligt Esaiasson (2007, s.290). Vetenskapsrådet (2017, s.5–6) anger fyra huvudkrav som syftar till att skapa en god relation mellan intervjuaren och intervjupersonerna samt att undvika konflikter eller missuppfattningar.
Nedan redovisas Vetenskapsrådets (2017) fyra krav som vi har utgått ifrån i vår studie:
Det första kravet är informationskravet som innebär att intervjupersonerna får ta del av information rörande studiens syfte samt genomförande. Våra deltagare i studien fick ta del av allt detta genom att vi skickade ut ett informationsbrev där vi beskrev studiens syfte, det berörda ämnet samt hur intervjun skulle genomföras. Det framhålls som vidare önskvärt att uppgifter lämnas om hur och var studien publiceras vilket vi informerade intervjupersonerna muntligt om innan (ibid., s.7).
Det andra huvudkravet är samtyckeskravet som syftar till att intervjupersonen har rätt att bestämma över sitt deltagande. Vi informerade intervjupersonerna både före och precis innan intervjuerna om deras rätt till att neka deltagande när som helst. Vi skickade ut medgivandeblanketter som alla deltagande skrev under och skickade tillbaka till oss innan intervjuns genomförande för att på så vis säkerställa deras godkännande till deltagande (ibid., s.9).
Det tredje huvudkravet är konfidentialitetskravet som säkerställer att deltagarnas identitet inte går att urskilja. Inga obehöriga får ta del av den insamlade data som gjorts och den ska förvaras på ett sådant sätt så att deltagarna inte går att identifiera. Detta genomförde vi genom att påtala för intervjupersonerna att de inte kommer att kunna urskilja några deltagare i studien då information som eventuellt kan medföra detta uteslöts. Vidare informerade vi om att allt inspelat material endast var till för eget bruk (ibid., s.12).
Det sista och fjärde huvudkravet är nyttjandekravet. Vilket innebär att materialet inte får användas till något annat än det avsedda syftet i studien. Detta krav har vi uppfyllt då det insamlade materialet enbart har använts i detta syfte (ibid., s.14).