För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar tillämpas den rättsdogmatiska metoden. Rättsdogmatikens ändamål är att finna en lösning på ett juridiskt problem och ställer samtidigt krav på öppenhet och transparens med en hög nivå av akribi.2 Analysen görs i en bestämd riktning där riktningen styrs utifrån de traditionella rättskällorna som används för att fastställa gällande rätt.3
Den valda metoden är lämplig att använda för att uppnå uppsatsens syfte och för att kunna besvara frågeställningarna. Metoden syftar till att fastställa gällande rätt och inom skatterätten har Nullum Tributum Sine lege myntats som betyder ingen skatt utan lag.4 Uppsatsen utgår från bestämmelserna i ovan angivna bestämmelser i inkomstskattelagen och förarbetena till de nya räntebegränsningsreglerna i prop. 2017/18:245, samt utlåtande från underinstanserna. I uppsatsen kommer även rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen att redovisas genom målnummer 4849-4850-18, 2021-03-21 som är av betydelse för tolkningen och tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna.
En metodisk övergång görs genom att tillämpa den rättsanalytiska metoden för att nyanserat analysera gällande rätt.5 Metoden ger större möjlighet att tillämpa andra källor utöver de traditionella rättskällorna, såsom underrättspraxis och vetenskapliga artiklar.6 Vidare tillåter metoden användning av så kallad soft-law, vilket kommer att förekomma i form av publikationer från Skatteverket för att få stöd av källor som inte är gällande rätt.
Ytterligare en källa som inte är gällande rätt är BEPS-projektet. Projektet skapades på initiativ av OECD-länderna med syftet att upprätta en internationell skatteram och att korrekt beskattning ska göras i landet där det värdeskapande arbetet utförs.7 BEPS är rekommendationer som inte är juridiskt bindande för medlemsstaterna, men utgör en viktig grund för hur lagstiftningen är utformad. Rekommendationerna ger värdefull vägledning med beaktande av uppsatsens syfte. BEPS-projektet behandlas utförligare i avsnitt 3.2.
2 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Norstedts Juridik, Stockholm, 2018, s. 45.
3 Ibid, s. 50.
4 Ljungman, Seve, Om skattefordran och skatterestitution, Stockholm 1947, s.21.
5 Korling, Fredrik och Zamboni, Mauro, Juridisk Metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 37.
6 Ibid, s. 21.
7 https://www.oecd.org/tax/beps/about/, hämtad 2021-04-21.
3 1.4 Avgränsningar
I uppsatsen kommer koncernbidragsreglerna eller underskottsavdragsreglerna inte redogöras då dessa frågor är för omfattande och avviker från syftet kommer de således att exkluderas. Uppsatsen avgränsar sig från att behandla ränteavdragsbegränsningar vid finansiellt leasingavtal. Ränteavdragsbegränsningsreglerna för investmentbolag behandlas inte heller då dessa specialregler endast träffar en minimal del av alla företag.
Ränteavdragsbegränsningar för vissa ränteutgifter på efterställda skulder diskuteras inte på ett djupare plan då syftet är att fokusera på de generella och riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna.
Under avsnitt 3.5 kommer ändringar i ränteavdragsbegränsningsreglerna, att endast beröra de mest centrala händelserna för Sveriges tidigare ränteavdragsregler.
Det finns 67 remissvar8 till promemorian Nya Skatteregler för företagssektorn. Uppsatsen kommer inte behandla alla remissvar då vi anser att yttranden från vissa myndigheter, organisationer och företag väger tyngre än andra. Att analysera alla yttranden från remissinstanserna hade krävt ett för omfattande arbete.
1.5 Disposition
I kapitel två förklaras viktiga termer som är av betydande vikt för uppsatsens syfte, såsom väsentligen affärsmässigt motiverat, uteslutande eller så gott som uteslutande skatteförmån och etableringsfriheten. I kapitel tre förklaras kedjan till den nuvarande normgivningen för ränteavdragsbegränsningsreglerna genom BEPS-projektet, EU-rätt och Rådets Direktiv 2016/1165 samt prop. 2017/18:245. Avslutningsvis beskrivs de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. I kapitel fyra redogörs termerna “uteslutande eller så gott som uteslutande uppkommit för att ge intressegemenskapen en väsentlig skatteförmån” och “väsentligen affärsmässigt motiverat”. I kapitel fem analyseras rekvisiten “uteslutande eller så gott som uteslutande uppkommit för att ge intressegemenskapen en väsentlig skatteförmån” och hur rekvisiten “väsentligen affärsmässigt motiverat” förhåller sig till etableringsfriheten. I kapitel sex presenteras uppsatsens sammanfattande slutsatser som grundas på materialet som tidigare har redogjorts för.
1.6 Tidigare forskning
Det finns flertalet examensarbeten inom området för ränteavdragsbegränsningsreglerna.
Majoriteten av tidigare uppsatsers syfte har varit att analysera de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. Denna uppsats skiljer sig från dessa genom en unik frågeställning och med en nisch på de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. I vårt material använder vi oss även av mål 4849-4850-18, Lexel AB mot Skatteverket, den 22 mars 2021. Målet är så pass nyligen prövat att det inte har använts i tidigare uppsatser.
För närvarande finns det ingen praxis på 2019 års ränteavdragsregler. Högsta förvaltningsdomstolen har med förhandsavgörande från EU-domstolen prövat
tillämpningen av 2013 års regler.9 Utöver det har Skattenytt publicerat några artiklar där ränteavdragsbegränsningsreglerna analyseras.10
8 https://www.regeringen.se/remisser/2017/06/remiss-av-promemorian-nya-skatteregler-for-foretagssektorn/, hämtad 2021-05-15.
9 EU-domstolen mål C-484/19 Lexel mot Skatteverket.
10 Mattias Dahlberg, Sveriges ränteavdragsbegränsningar och EU-domstolens avgörande i mål C-484/19 Lexel AB mot Skatteverket. Fredrik Ohlsson, EU-rätten och 2013 års ränteavdragsbegränsningar. Peter Melz, Peter Nilsson & Erik Norrman, Bolagsskattereformen 2019 – ränteavdragsbegränsningar.
4
2 Terminologi
Under avsnitt 2.1–2.3 definieras termer som är vitala utifrån uppsatsens syfte där läsaren ges ökad förståelse för innebörden av termerna. Avslutningsvis förklaras övriga viktiga juridiska termer som är återkommande i uppsatsen såsom intressegemenskap, ränteutgift, delägarrätt och kriterierna för att klassas som en icke samarbetsvillig jurisdiktion.
2.1 Vad anses vara uteslutande eller så gott som uteslutande väsentlig skatteförmån?
Uttrycket uteslutande eller så gott som uteslutande förekommer i inkomstskattelagen och är ett kvantifierande uttryck som anges i procent. I inkomstskattelagen anger uttrycket en viss mängd från cirka 90 - 95 procent upp till 100 procent.11
Termen skatteförmån myntades först i förarbetena till skatteflyktsreglerna. Där framgår det att en skatteförmån är en förmån som tillkommer den skattskyldige och är inte oväsentlig. Skatteförmån ska inte bara anses vara skattefördelaktig, men allt som innebär en lättnad eller fördel vid taxeringen. Förmånen ska uppkomma genom att skattesubjektet direkt eller indirekt medverkat till skattelättnaden.12 Det finns ingen begränsning när i tiden skatteförmånen ska uppkomma. Förmånen behöver inte heller vara realiserad för att utgöra en skatteförmån.13
Termen skatteförmån har sedan utvecklats genom rättspraxis.
- Det innebär en skatteförmån om en inkomst blir skattefri istället för skattepliktig.14 - Vidare konstateras att utnyttjande av koncernbidragsreglerna kan anses innebära en
skatteförmån.15
- Ett tillvägagångssätt som ger upphov till ett skattemässigt underskott anses vara en skatteförmån.16
2.2 Vad är väsentligen affärsmässigt motiverat?
Ett förvärv som är väsentligen affärsmässigt motiverat är när förvärvet till cirka 40 procent grundar sig på affärsmässiga skäl.17 Uttrycket väsentligen affärsmässigt motiverat återfinns i avdragsbegränsningsreglerna.18 Om en skuld till ett företag i intressegemenskapen avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag inom intressegemenskapen, krävs det att förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat för ett beviljat ränteavdrag.19
Hur bedömningen går till för att avgöra om ett förvärv till cirka 40 procent grundar sig på affärsmässiga skäl analyseras i kapitel 6.
2.3 Vad innebär etableringsfriheten?
Etableringsfriheten är en grundläggande frihet inom EU. Syftet med etableringsfriheten är att näringsidkare som lagligen är verksamma i en medlemsstat får stadigvarande och
11 Prop. 1999/2000:2 del 1 s. 498.
12 Prop. 1982/83:84 s. 17.
13 RÅ 2010 ref 51.
14 RÅ 1997 ref. 67.
15 RÅ 2002 ref 24.
16 RÅ 1997 ref. 67.
17 Prop. 2017/18:245, s. 194.
18 24 kap. 19 § IL.
19 Ibid.
5 kontinuerligt bedriva verksamhet i en annan medlemsstat.20 Med etableringsfriheten strävar EU efter att åstadkomma likhet i etableringsförutsättningarna bland medlemsstaterna.
Det är förbjudet att inskränka en medborgares etableringsrätt i ett annat EU-land som egen företagare som genom exempelvis via bolag, dotterbolag eller filial bedriver verksamhet inom unionen. En medborgare som är etablerad i ett annat EU-land ska ha lika rätt och på samma villkor rätten att bedriva verksamhet i landet så som en inhemsk medborgare. Ett registrerat företag som är bildat inom unionen och som bedriver verksamhet inom unionen ska betraktas som en fysisk medborgare i medlemsstaterna.21 EU-domstolen har fastslagit att skattelagstiftning som hindrar etableringsfriheten kan behandlas med stöd av fördraget om EU:s funktionssätt.22 Etableringsfriheten har direkt effekt, vilket betyder att nationella bestämmelser som strider mot etableringsfriheten åsidosätts i de fall bestämmelserna inte kan rättfärdigas och det finns andra möjliga åtgärder som är mindre ingripande.23
2.4 Övriga viktiga termer
2.4.1 Vad är en intressegemenskap?
I detta avsnitt beskrivs termen intressegemenskap efter hur definitionen används i begränsad avdragsrätt för vissa ränteutgifter (24 kap. 16 2 st § IL) och avdrag med stöd av förenklingsregeln för negativa räntenetton (24 kap. 24 § IL).
Intressegemenskap är en vanlig förekommande term i inkomstskattelagen. Termen kan också ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det används. Det finns i huvuddrag tre olika begreppsförklaringar av en intressegemenskap som är följande:
väsentligt inflytande eller i huvudsak under gemensam ledning, väsentligt inflytande och moderföretag och dotterföretag eller i huvudsak gemensam ledning.24
I de riktande ränteavdragsbegränsningsreglerna definieras en intressegemenskap som att ett av företagen har, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt ett väsentligt inflytande i det andra företaget, alternativt om företagen står i huvudsak under gemensam ledning.25
I de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna är definitionen av en intressegemenskap mer uttömmande. Termen återfinns främst i 1 kap. 4 § ÅRL26 och används vid tillämpning av förenklingsregeln vid negativt räntenetto.27 Där stadgas att ett företag anses vara i intressegemenskap om den juridiska personen innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen.28
20 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Artikel 49.
21 Fördraget om Europeiska unionens Funktionssätt, artikel 49 och 54.
22 EU-domstolen mål 270/83 Avoir Fiscal.
23 RÅ 2008 ref 30.
24 https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2021.6/331804.html, hämtad 2021-04-28.
25 24 kap. 16 § 2st IL.
26 24 kap. 22 § IL.
27 Ibid, 24 §.
28 1 kap. 4 § 1p ÅRL, SFS 1995:1554.
6 Äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar.29
Äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.30
Äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.31
Inkomstskattelagen kompletterar ÅRL:s definition av intressegemenskap genom att ta sikte på några ytterligare situationer. Följande konstellationer ska också anses vara en intressegemenskap: företag som direkt eller indirekt äger andel i ett svenskt handelsbolag eller den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen, företaget och handelsbolaget respektive den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen.32
2.4.2 Vad är en ränteutgift?
Syftet med uppsatsen är som tidigare nämnt ränteavdragsbegränsningsreglerna, den initiala frågan är således vad ränteutgifter faktiskt är.
Länder definierar ränteutgifter på olika sätt, men OECD skriver i BEPS:s åtgärdsplan att ränta ska definieras som ränta på alla typer av skulder, ekonomiska betalningar likvärdig ränta och utgifter i samband med finansiering.33 Avgörande i bedömningen om en kostnad kan klassas som ränta är om utgiften kan kopplas direkt eller indirekt till en kostnad för en kredit.
Sveriges tolkning av ränteutgifter är i likhet med BEPS tolkning.
Ränteutgifter är en bred term och vad som definieras som vara ränteutgifter är ränta och andra utgifter, kredit samt utgifter som är jämförbara med ränta.34 Huvudregeln inom svensk lagstiftning är att en ränteutgift är en kostnad för att uppbära en kredit. Den summa som gäldenären betalar till borgenären utöver kapitalbeloppet som en ersättning för finansieringen.35 Indirekta kostnader för att uppbära en kredit anses vara ränteutgifter, en så kallad dold räntekomponent. I vissa fall kan även ersättningar från derivatinstrument bedömas utgöra ränta.36
2.4.3 Vad är en delägarrätt?
Delägarrätter definieras som en samlad skatterättslig term för aktier och andra värdepapper.37 Bedömningen huruvida ett värdepapper ska anses vara en delägarrätt är om värdet eller avkastningen direkt eller indirekt samspelar med det utgivande företagets ekonomiska utveckling. Det finns emellertid ingen statisk definition av termen då finansmarknaden ständigt konstruerar nya produkter. Konstruktioner som liknar
29 Ibid, 2p.
30 Ibid, 3p.
31 1 kap. 4 § 4p ÅRL.
32 24 kap. 22 § 2st IL.
33 OECD (2015), MEASURING AND Monitoring BEPS, Action 4 – 2015 Final Report, OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, OECD Publishing, Paris, s. 29.
34 24 kap. 2 § IL.
35 Prop. 2017/18:245, s. 202.
36 Ibid, s. 188.
37 48 kap. 2 § 1st IL.
7 delägarrätter beskattas också som delägarrätter.38 Syftet med bestämmelserna om delägarrätter är att klargöra hur beskattningen ska ske på dessa värdepapper.39
2.4.4 Vad är en icke samarbetsvillig jurisdiktion?
En jurisdiktion är ett område som är begränsat geografiskt och äger rättsbefogenhet.
EU har upprättat en förteckning, som benämns som “svarta listan”, över jurisdiktioner utanför EU som inte anses vara samarbetsvilliga vad gäller internationella skattestandarder. Förteckningen uppdateras två gånger per år och offentliggörs i EU:s officiella tidning.40 I den senaste förteckningen från 22 februari 2021, bestod listan av 12 icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.41
Förteckningen benämns som Svarta listan.42 Syftet med den Svarta listan är att uppmana medlemsländerna och EU-institutionerna att ha i beaktande jurisdiktioner förekommande på listan, i frågor som gäller utrikespolitik, utvecklingssamarbete och ekonomiska förbindelser.43 Detta för att sända ett tydligt budskap till de berörda jurisdiktionerna och uppmana till en ändrad skattelagstiftning. Enligt svensk lagstiftning föreligger avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner.44
För att jurisdiktionerna ska bli bortplockade från listan krävs att en av följande åtgärder tillämpas: skärpt övervakning av vissa transaktioner, ökad risk för revision för skattesubjekt som utnyttjar gränsöverskridande skattearrangemang som omfattas dessa jurisdiktioner och ökad risk för revision för skattesubjekt som gynnas av de aktuella systemen.45
EU-rådet anser att Svarta listan har varit en stor framgång genom att de flesta berörda jurisdiktionerna aktivt har vidtagit åtgärder för att uppfylla internationella skatte-rekommendationer.46 Förteckningen har dock fått kritik från flera håll, bland annat från Oxfam som är en internationell hjälporganisation som hävdar att den inte innehåller några EU-länder som anklagas för att främja skatteurholkning, som till exempel Luxemburg, Malta och Nederländerna.47
38 Ibid, 2 st.
39 Prop. 2005/06:39, s. 53.
40 https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/eu-list-of-non-cooperative-jurisdictions/, hämtad 2021-04-15.
41 Official Journal of the European Union, Council conclusions on the revised EU list of non-cooperative jurisdictions for tax purpose (2021/C66/10), bilaga 1.
42 Rådets slutsatser om EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, 2020, s. 1.
43 Ibid, s. 5.
44 24 kap. 15 b § IL.
45 Rådets slutsatser om EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, 2020, s. 18.
46 Ibid, s. 2.
47 https://www.oxfam.se/blog/eus-svaga-svarta-lista-gor-att-skattesmitande-foretag-kan-tjana-miljonbelopp-statliga-stodpaket, hämtad 2021-04-16.
8
3 Normgivning
3.1 Inledning
I förevarande kapitel kommer en historisk bakgrund redovisas av ränteavdragsbegränsningarnas föränderlighet till följd av Sveriges åtagande i internationella projekt. Detta för att ge läsaren en ökad förståelse av komplexiteten av ränteavdragsbegränsningarnas utformning. Vidare tar kapitlet fokus på att redogöra för den generella ränteavdragsbegränsningsregeln innan frågeställningen, vad innebär ränteavdragsbegränsningar på vissa skulder inom en intressegemenskap besvaras. Sedan följer en redogörelse av hur dessa regler tillämpas. Avslutningsvis presenteras vår analys och en sammanfattning av kapitlet.
3.2 EU-rätt
På EU-nivå har diskussioner om urholkning av den inre marknadens skattebaser förts under en längre tid. EU strävar efter att stärka konkurrenskraften i medlemsländernas skattesystem och främja samarbeten mellan länders skatteförvaltningar. EU strävar även efter att stödja tillväxt, skydda den inre marknadens beskattning från skadligt skatteundandragande, att upprätta lika konkurrensvillkor och samarbeten inte, bara inom unionen, utan även globalt.48
I och med Sveriges inträde i den Europeiska unionen gav Sverige upp sin suveränitet, således tolkas svensk nationell rätt tolkas numera EU-konformt. Samarbetet med EU och dess medlemsländer baseras på lojalitetsprincipen.49 Principens påverkan innebär att Sverige är skyldig till att vidta lojalt samarbete och tillgodose alla lämpliga åtgärder för att uppfylla fördragen och unionens institutioners akter. Lojalitetsprincipen är också grunden till direkt effekt. Direkt effekt innebär att en EU-rättslig bestämmelse kan åberopas av en enskild person inför nationell domstol utan att bestämmelsen har införlivats i den nationella rätten.50
EU-rätten kan delas upp i tre olika rättskällor. Den första och viktigaste rättskällan är primärrätten som består av fördragen. Fördragen reglerar hur EU:s institutioner ska fungera, vilka beslut som EU får stadga och hur samarbetet inom EU ska gå till.51 I primärrätten återfinns etableringsrätten som stadgar att en medborgares rätt att fritt etablera sig inom EU inte får inskränkas och är förbjudet.52
Den andra rättskällan är sekundärrätt och är förordningar, direktiv och beslut som är bindande rättsakter. Förordningar är bindande och direkt tillämpliga i medlemsländerna.
Direktiv riktar sig till medlemsnationerna för att harmonisera lagstiftningen. Direktivet föreskriver resultatet som ska uppnås medan medlemsländerna får bestämma
48 Europeiska rådet, Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik, 15 januari 2019, avsnitt 1, 1st.
49 Fördraget om Europeiska unionen, artikel 4.3.
50 EU-domstolen mål 26/62 Vand Gend & Loos.
51 Lissabonfördraget och EUF-fördraget.
52 Fördraget om Europeiska unionens Funktionssätt artikel 45.
9 tillvägagångssättet för genomförandet. Sekundärrätten inkluderar även icke bindande rättsakter såsom rekommendationer och yttranden.
Subsidiära rättskällor är den tredje rättskällan och är EU-domstolens rättspraxis, allmänna rättsprinciper och internationell rätt. Subsidiära rättskällor kompenserar primär- och sekundärrätten.53
Ett EU-initiativ inom beskattning beslutas av medlemsstaterna, efter förslag från kommissionen. Europaparlamentet har endast en rådgivande roll i dessa beslut. 54 EU har dock begränsade befogenheter att anta rättsakter inom beskattning. Den direkta beskattningen styrs genom ett särskilt lagstiftningsförfarande som fattades 1958.55 Då rådet ska anta en rättsakt krävs nämligen enhällighet på grundval. Enhällighet för beslut inom beskattning gör det svårare för EU att påverka skatteåtgärder jämfört med ordinarie lagstiftningsförfarande där kvalificerad majoritet appliceras.56 Dock har kommissionen tidigare försökt lägga fram förslag att frångå enhällighet till kvalificerad majoritet inom skatteområdet, något som inte godkändes av medlemsstaterna.57
3.3 BEPS-projektet
I en alltmer digital och global ekonomi har inte länders nationella skattelagstiftning inte hunnit utvecklas i samma utsträckning, vilket har lett till asymmetrier i olika länders lagstiftning. Asymmetrier i ländernas lagstiftning möjliggör att intäkter kan allokeras mellan länder för att reducera beskattningen. OECD fick år 2013 uppdrag från G20-länderna att upprätta en åtgärdsplan med syftet att skapa ett gemensamt och internationellt ramverk för skattelagstiftning. OECD står för organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och består av 37 demokratiska industriländer58 vars syfte är att främja välfärdsutvecklingen primärt inom politik och makroekonomi.
Arbetet bedrivs under namnet BEPS som står för Base Erosion and Profit Shifting. BEPS skapar verktyg, rekommendationer och en internationell skatteram för att säkerställa att vinster beskattas i den nation där värdet skapas. Verktygen ger större säkerhet för tillämpningen av internationella skatteregler. Rekommendationernas syfte är att förhindra att skattebaser urholkas genom aggressiva skatteupplägg som baseras på olika länders asymmetri i lagstiftningen och hybridavvikelser. BEPS framhäver att de globala skatteintäkterna minskar med 4–10 procent per år genom aggressiva gränsöverskridande skatteupplägg.59 Slutresultatet presenterade BEPS 2015 med åtgärdsplaner inom 15 olika fokusområden.60
En av BEPS åtgärdsplaner resulterade i en rapport vid namn Limiting Base Erosion Involving Interest Deductions and Other Financial Payments, action 4. Åtgärdsplanen ger rekommendationer om hur nationella lagar bör utformas för att motverka skatteplanering
53 Jan Kleerup m.fl, Mervärdeskatt i teori och praktik, sjätte upplaga 2018, s. 29–39.
54 Europeiska rådet, Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik, 15 januari 2019, avsnitt 1 st 7.
55 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 192.2 och artikel 194.3.
56 Fördraget om Europeiska unionen, artikel 16.3.
57 Europeiska rådet, Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik, 15 januari 2019, avsnitt 3.
58 https://www.oecd.org/about/, hämtad 2021-04-21.
59 OECD (2015), BEPS, Action 4 – 2015 final report, OECD/G20 Base Erosion and Profit Shiftning Project, OECD Publishing, Paris, s. 25–26.
60 https://www.oecd.org/tax/beps/about/, hämtad 2021-04-21.
10 genom ränteutgifter med särskilt fokus på att begränsa rätten för ett företags rätt att få avdrag för ränta på lån inom en intressegemenskap.61
Åtgärdsplanen är konkret med att ränteavdraget ska begränsas, den initiala frågan är
Åtgärdsplanen är konkret med att ränteavdraget ska begränsas, den initiala frågan är