Prop. 2017/2018:245 - Nya skatteregler för företagssektorn

Mot bakgrund av Rådets direktiv 2016/1164 om skatteflykt, BEPS-projektet och företagsskattekommitténs yttrande, upprättade Finansdepartementet promemorian Nya skatteregler för företagssektorn.⁸⁵ Promemorian bearbetades och ledde fram till prop.

2017/2018:245 som trädde i kraft som lag i Sverige 1 januari 2019.⁸⁶ I följande två kapitel redogörs propositionens påverkan på ränteavdragsbegränsningarna.

76 2013 års lagstiftning, 24 kap. 10 a-f §§ SFS 2012:757.

77 Ibid, 10 c §.

78 Ibid, 10 d-f §§.

79 Kommittédirektiv 2011:1 Översyn av företagsbeskattning, s. 1–2.

80 SOU 2014:40, s. 23.

81 16 kap. 1 § IL.

82 SOU 2014:40, s. 60.

83 Ibid, s. 61.

84 Prop. 2017/18:245, s. 60.

85 Finansdepartementets promemoria, Fi2017/02752/S1, Nya skatteregler för företagssektorn, s. 2.

86 Lag om ändring i inkomstskattelagen, SFS 2018:1206.

13 3.6 Vad innebär den generella ränteavdragsbegränsningen?

Genom lagregleringar från och med 1 januari 2019 begränsades avdragsmöjligheterna för räntor ytterligare. Den generella ränteavdragsbegränsningen stramar åt möjligheterna att bokföra räntor skattemässigt utifrån nivån på vinsten och är hänförliga till både interna och externa skuldförhållanden. Syftet med reglerna är att öka den skattemässiga neutraliteten mellan eget och finansierat kapital.⁸⁷ Regleringen omfattar juridiska personer och handelsbolag med en eller flera juridiska personer som ägare.⁸⁸ Lagrummen återfinns i 24 kap. 21–29§§ IL och tar sikte på alla juridiska personer och svenska handelsbolag. Vissa handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer undantas dock från bestämmelserna.⁸⁹ Ränteavdragsbegränsningen tar sikte på företag som har ett negativt räntenetto, med ett negativt räntenetto menas skillnaden mellan skattepliktiga ränteinkomster och avdragsgilla ränteutgifter.⁹⁰ Den generella ränteavdragsbegränsningen innehåller en huvudregel och en förenklingsregel.

Huvudregeln, även kallad EBITDA-regeln, innebär att ett företag har avdragsrätt på högst 30 procent av avdragsunderlaget.⁹¹ Ett negativt räntenetto som inte kan dras av, ska sparas till kommande beskattningsår och måste dras av inom sex år mot avdragsunderlaget för att inte gå förlorade.⁹² Avdragsunderlaget är resultatet av näringsverksamheten före avdragsbegränsning för negativt räntenetto och avdrag för kvarstående negativt räntenetto.⁹³

Ökat med nedanstående poster:

- Ränteutgifter som inte begränsas av andra regler än den generella avdragsbegränsningen.

- Årliga värdeminskningsavdrag som görs enligt räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdesavskrivning.

- Årliga värdeminskningsavdrag på byggnad eller nyttjanderättshavares förbättringar.

- Årliga värdeminskningsavdrag på markanläggning.

- Avdrag för avsättning till periodiseringsfond.⁹⁴ Minskat med nedanstående poster.

- Ränteinkomster.

- Överskott som belöper sig på andelar i handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.

- Återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond.⁹⁵

Förenklingsregeln ger rätten att dra av ett negativt räntenetto upp till fem miljoner kronor.

Vidare, om företaget ingår i en intressegemenskap får det totala beloppet inte överstiga

87 Prop. 2017/18:245, s. 1.

88 24 kap. 21 § IL.

89 Ibid, 2 § 2 st.

90 Ibid, 23 §.

91 Ibid, 24 §.

92 Ibid, 26 § 2 st.

93 Ibid, 25 §.

94 Ibid, 25 § 2 st.

95 Ibid, 25 § 3 st.

14 fem miljoner kronor.⁹⁶ För att tillämpa förenklingsregeln för en intressegemenskap krävs det att fördelningen av avdragen redovisas öppet i inkomstdeklarationen och att företagen i intressegemenskapen har samma tidpunkt att lämna in inkomstdeklarationen.⁹⁷

Den generella ränteavdragsbegränsningens existens reglerar således ett företags möjlighet att få avdragsrätt på ett negativt räntenetto. Enligt huvudregeln ges avdragsrätt på negativt räntenetto upp till 30 procent av företagets EBITDA.

3.7 Vad innebär ränteavdragsbegränsningar på vissa skulder inom en intressegemenskap?

Reglerna som endast tar sikte på ränteavdragsbegränsningar för skuldförhållanden inom en intressegemenskap benämns som de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och dessa återfinns i 24 kap 16–20 §§ IL.

De riktade ränteavdragsbegränsningarna tillåter endast avdrag för ränteutgifter om det företag i intressegemenskapen, faktiskt har rätt till ränteinkomsten som motsvarar ränteutgiften, har hemvist inom EU eller EES, alternativt en stat som Sverige har skatteavtal med. Förutsättningen för avdragsrätt är också att ränteinkomsten ska ha beskattats med minst 10 procent enligt gällande lagstiftning i den stat där företaget har sin hemvist, i de fall företaget bara skulle haft den inkomsten.⁹⁸

Vid skulder som ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte är i samma intressegemenskap och skulden avser anskaffning av delägarrätter, bedöms den förstnämnda skulden också anses gälla förvärvet.⁹⁹

Det finns två undantagsregler som ger Skatteverket rätt att vägra ränteavdrag inom en intressegemenskap. Den första är om ränteutgifterna bedöms ha uppstått genom ett skuldförhållande som uteslutande eller så gott som uteslutande uppkommit i syfte att intressegemenskapen ska få en västlig skatteförmån.¹⁰⁰ Den andra undantagsregeln är om en skuld till ett företag i intressegemenskapen avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen, då ges avdragsrätt endast om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.¹⁰¹

Ränteutgifter till extern part omfattas inte av de riktade avdragsbegränsningarna. Ett förfarande för att runda lagstiftningen hade således varit möjligt med så kallade “back-to back lån”. Ett back-to-back-lån går ut på att ett företag inom intressegemenskapen lånar ut kapital till en extern part, som i sin tur lånar ut kapitalet till ett annat företag i samma intressegemenskap. Lagstiftaren har begränsat möjligheten att använda ett sådant förfarande i 24 kap. 20 § IL.

Ränteavdragsbegränsningar på vissa skulder inom en intressegemenskap stramar således åt möjligheterna för ett företag att göra avdrag för ränteutgifter på lån från andra företag inom samma intressegemenskap. För att ränteutgifterna ska vara avdragsgilla ställs det krav på räntemottagarens hemvist, att skuldförhållandet inte uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att ge intressegemenskapen en väsentlig skatteförmån.

96 24 kap. 24 § 1–2 st IL.

97 Ibid, 24 § 3 st.

98 Ibid, 18 §.

99 Ibid, 19 § 2 st.

100 Ibid, 18 § 2 st.

101 Ibid, 19 §.

15 Dessutom att mottagaren skulle ha beskattats med minst 10 procent om denne bara haft ränteintäkten som inkomst.

3.7.1 Hur tillämpas ränteavdragsbegränsningar på vissa skulder inom en intressegemenskap?

För att pröva ränteavdragsbegränsningreglernas tillämplighet på vissa skulder inom en intressegemenskap måste vi utgå från en turordning.

Den initiala frågan är om den faktiska ränteutgiften också definieras som ränta enligt definitionen av ränteutgifter i 24 kap. 2 § IL. Om utgiften sedan konstateras utgöra ränta, är följdfrågan vad avser räntebetalningarna? 24 kap. 9 § IL stipuleras bestämmelser om ränteutgifter för vissa efterställda skulder. 24 kap. 10–15 §§ IL fastställer bestämmelser om ränteutgifter hänförliga till vinstandelslån.

Om ingen av ovan bestämmelser är hänförliga till de konstaterade ränteutgifterna måste vi bedöma om ränteutgifterna utgår till ett företag i en icke samarbetsvillig stat eller jurisdiktion. Ränteutgifter till ett företag i en icke samarbetsvillig stat eller jurisdiktion är nämligen inte avdragsgilla.¹⁰²

Erläggs betalningen till en jurisdiktion eller stat som bedöms som samarbetsvillig, prövas ränteutgiftens avdragsmöjligheter utifrån 24 b kap. IL för en så kallad hybrid missmatchning. Hybrid missmatchning uppkommer genom gränsöverskridande situationer där transaktionen medför dubbla avdrag eller att avdrag beviljas utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning.¹⁰³

Är transaktionen konstaterad som en ränteutgift och ingen av nämnda bestämmelser träffar sakläget, prövas reglerna om ränteavdragsbegränsningar på vissa skulder inom en intressegemenskap med stöd av 24 kap. 16–20 §§ IL. I detta skede undersöks företagsformen och huruvida en intressegemenskap föreligger. Avdragsrätt för ränteutgifter föreligger om företaget inom intressegemenskapen faktiskt har rätt till ränteinkomsten som motsvarar ränteutgiften samt att mottagaren hör hemma i en stat inom EES. Alternativt att mottagaren hör hemma i en stat som Sverige ingått skatteavtal med som inte är begränsat till vissa skulder, eller om ränteinkomsten skulle ha beskattats med minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där företaget hör hemma, om företaget bara skulle haft den inkomsten.¹⁰⁴

Det finns dock två undantagsregler som stadgar avdragsförbud även om ovanstående kriterier är uppfyllda. Om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, föreligger inte avdragsrätt för ränteutgifter.¹⁰⁵ Alternativt om ränteutgiften uppkommit på grund av ett förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen, får avdrag endast göras om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.¹⁰⁶

Slutligen, om inte ränteutgiften är begränsad enligt ovan nämnda bestämmelser, prövas avdragsrätten utefter bestämmelserna om den generella ränteavdragsbegränsningen med stöd av 24 kap. 21–29 §§ IL.

102 24 kap. 15 a- 15 b §§ IL.

103 Prop. 2017/18:245 s 1.

104 24 kap. 18 § IL.

105 Ibid, 18 § 2 st.

106 Ibid, 19 §.

16 Sammanfattningsvis, för att pröva om ränteavdragsbegränsningarna på vissa skulder inom en intressegemenskap är tillämpliga utgår vi efter en turordning. Först bedöms om kostnaden för finansieringen utgör ränta utefter lagens definition av ränta, sedan prövas vad skulden avser och var mottagaren av ränteintäkten har sin hemvist. Därefter prövas om skuldförhållandet har uppkommit för att ge intressegemenskapen en väsentlig skatteförmån och hur mottagaren av ränteintäkten beskattas i de fallen ränteintäkten var företagets enda inkomst. Om ingen av ovan regler träffar skuldförhållandet prövas reglerna mot de generella ränteavdragsbegränsningarna.

3.8 Analys

Den internationella diskussionen har speglats av att syftet med ränteavdragsbegränsningsreglerna är att skydda nationernas skattebaser, medan i Sverige har resonemanget främst handlat om att öka neutralitet mellan finansierat kapital och eget kapital. Till följd av Sveriges internationella åtagande har nu 2019 års ränteavdragsbegränsningsreglerna utformats för att hantera båda problemen. De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna tar sikte på att motverka skatteplanering och skydda nationers skattebaser. Samtidigt reducerar de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna möjligheterna att få avdragsrätt för ränteutgifter och ger en mer neutral behandling mellan finansierat kapital och eget kapital.

Introduktionen av EBITDA-regeln är av omfattande karaktär och ger upphov till stora omställningar för företag som träffas av bestämmelserna då ränteavdragsbegränsningsreglerna utgör ett undantag från att ränta är avdragsgillt enligt 16 kap. 1 § IL. Företag som får begränsad ränteavdragsrätt till följd av EBITDA-regeln kommer få en ökad skattebelastning. Den generella ränteavdragsbegränsning drabbar hårt på branscher där hög skuldsättning är vanligt förekommande, såsom fastighetsbranschen till skillnad mot verksamheter som i högre utsträckning finansieras med eget kapital.

Däremot är EBITDA-regeln positiv i den bemärkelsen att den minskar skattemässiga incitament för att använda sig av extern finansiering och såldes leder det troligtvis även till en generellt högre soliditet bland företag som inte kan tillämpa förenklingsregeln.

Förenklingsregeln som stadgar rätten att dra av ett negativt räntenetto upp till fem miljoner kronor är av stor betydelse för Sveriges småföretagare. Beloppsgränsen på fem miljoner anser vi också vara en rimlig nivå till skillnad mot diskussionerna som fördes tidigt under lagstiftningsförfarandet om att beloppsgränsen skulle ligga på 100 000 kr.

Denna beloppsgräns hade varit för lågt satt och träffat fel målgrupp då vi kan fastslå att de flesta småföretagare inte ägnar sig åt internationell skatteplanering. Avdragsrätten på ränta är av stor vikt för småföretagare då ett generellt problem är att tillhandahålla extern finansiering för att expandera verksamheten.

Slutligen anser vi att utformningen av de riktade ränteavdragsreglerna ger upphov till tolkningsproblem. Vad anses vara uteslutande eller så gott som uteslutande skatteförmån?

Osäkerheten i rättstillämpningen av denna formulering kommer spegla sig negativt på den svenska marknaden. Det borde också påverka ogynnsamt för nya företag som ingår i intressegemenskaper att etablera sig på den svenska marknaden och således minskas den svenska konkurrenskraften.

17 3.9 Sammanfattning

Svensk normgivning inom ränteavdragsregler har haft stor påverkan på grund av Sveriges internationella åtaganden. OECD:s projekt BEPS presenterade 2015 års åtgärdsplan 4, som ger rekommendationer om hur nationella bestämmelser bör utformas för att motverka skatteplanering genom ränteutgifter. BEPS-projektet ledde sedan fram till EU-rådets direktiv 2016/1164 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion. Direktivet stadgade EBITDA-regeln, vars syfte är att begränsa avdragsrätten för företag med negativa räntenetton.

Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § IL är ränta avdragsgillt. År 2009 införde Sverige undantagsregler mot huvudregeln genom avdragsförbud i vissa fall för ränteutgifter inom en intressegemenskap. Reglerna skärptes genom att ta sikte på ytterligare konstellationer år 2013. 2019 infördes EBITDA-regeln i Sverige som reglerar avdragsrätten för ränteutgifter för företag och benämns som de generella ränteavdragsreglerna. Samma år förändrades lagstiftningen för avdragsrätten för ränteutgifter inom en intressegemenskap.

Nuvarande reglerna ger avdragsrätt för ränta om räntemottagaren har sin hemvist inom EES eller en jurisdiktion som Sverige har skatteavtal med. Dessutom får inte skuldförhållandet uppkomma uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Vidare om ränteutgiften avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen måste förvärvet vara väsentligen affärsmässigt motiverat.

För att pröva om ränteavdragsbegränsningsreglerna på vissa skulder inom en intressegemenskap är tillämpliga utgår vi efter en turordning. Den initiala bedömningen är om finansieringskostnaden utgör ränta enligt lagens definition. Om finansieringskostnaden bedöms utgöra ränta, är nästa steg att bedöma vad skuldförhållandet faktiskt avser och hemvisten hos borgenären. Innan de riktade ränteavdragsreglerna tillämpas, och om inte dessa begränsar avdragsrätten ska till sist de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna tillämpas.

18

4 Termerna: Uteslutande eller så gott som uteslutande och väsentligen affärsmässigt motiverat

4.1 Om skuldförhållandet uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att erhålla en väsentlig skatteförmån

Enligt reglerna om ränteavdragsbegränsning får inte ränteutgifter i en intressegemenskap dras av om skuldförhållandet har uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att erhålla en väsentlig skatteförmån. Avdragsförbudet gäller även om övriga rekvisit i lagen är uppfyllda.¹⁰⁷ Redogörelse för termerna “uteslutande eller så gott som uteslutande” och “väsentlig skatteförmån” samt ”skatteförmån” följer nedan.

Avslutningsvis presenteras vår egen analys och en sammanfattning.

4.1.1 Uteslutande eller så gott som uteslutande

Uttrycket uteslutande eller så gott som uteslutande förekommer i inkomstskattelagen och är ett kvantifierande uttryck som anges i procent. I inkomstskattelagen anger uttrycket en viss mängd som är från cirka 90 - 95 procent upp till 100 procent.¹⁰⁸

Det innebär att det ställs höga krav på skatteplanering innan ett skuldförhållande ska anses uppkomma för att få en väsentlig skatteförmån. Regeln är till för att motverka skatteplanering med ränteutgifter inom intressegemenskapen där andra regler inte kommer åt skatteplanering.¹⁰⁹

För att göra en bedömning av skuldförhållandet uppkomst ska man göra en helhetsbedömning av låntagarens ekonomiska situation. Vid den samlade helhetsbedömningen ska man även ta hänsyn till både gäldenärens och borgenärens ekonomiska perspektiv i skuldförhållandet.¹¹⁰

4.1.2 När uppstår en väsentlig skatteförmån?

När en väsentlig skatteförmån uppstår i en intressegemenskap ska man i bedömningsfrågan ta ställning till och fokusera på orsaken till skuldförhållandet.

Skatteförmån i en intressegemenskap uppstår exempelvis när man drar av ränteutgifterna i Sverige och där motsvarande ränteintäkter inte blir beskattade eller lågt beskattade i utlandet. Förfarandet leder till att mindre skatt betalas i intressegemenskapen och är ett skatteupplägg för att erhålla skatteförmån.

Ett annat exempel är när ett företag som har underskott och inte har pengar att låna ut men ändå agerar som långivare genom att en fordran internt flyttas till underskottsbolaget av skattemässiga skäl. På så sätt kan kvitta ränteintäkterna mot underskottet och därmed faller ingen skatt ut.¹¹¹ Det finns inget bestämt beloppsgräns för när väsentlig skatteförmån föreligger, men beloppet ska vara av betydande storlek för att det ska anses som en väsentlig skatteförmån. Tidsaspekten ska också beaktas vid bedömningen och har betydelse om förfarandet medför skatteförmåner och sträcker sig längre än ett beskattningsår.¹¹²

107 24 kap. 18 § 2 st IL.

108 Prop. 1999/2000:2 del 1 s. 498.

109 Prop. 2017/18:245 s. 184.

110 Ibid, s. 186.

111 Prop. 2017/18:245 s. 187.

112 Prop. 2012/13:1 s. 252.

19 4.2 Väsentligen affärsmässigt motiverat

Enligt reglerna om ränteavdragsbegränsningar får inte ränteutgifter i en intressegemenskap dras av om en skuld till ett företag inom intressegemenskapen avser förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen. Avdrag medges bara om förvärvet är “väsentligen affärsmässigt motiverat.¹¹³ Ett förvärv som är väsentligen affärsmässigt motiverat är när förvärvet till cirka 40 procent grundar sig på affärsmässiga skäl.¹¹⁴

Ett affärsmässigt skäl vid internt förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap kan exempelvis vara intressegemenskap som är aktiv i olika länder och behöver omstrukturera sin verksamhet som genomför omorganisation. För att genomföra omorganisation tar man upp lån inom intressegemenskapen från exempelvis en långivare inom intressegemenskapen som är verksam i ett land där det råder lägre företagsbeskattning.

Detta klassas som ett affärsmässigt skäl.

För att bedöma om ett förvärv av delägarrätt är väsentligen affärsmässigt motiverat bör man hämta vägledning från rättspraxis och förarbeten.¹¹⁵ En affärsmässigt motiverad transaktion är en affärshändelse som grundar sig på sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden där fokus inte ligger på eventuella skatteeffekter.¹¹⁶ Ett förvärv av en delägarrätt är väsentligen affärsmässigt motiverat när det föreligger affärsmässiga skäl, det vill säga att förvärvet inte grundar sig på organisatoriska skäl i en intressegemenskap som exempelvis en intern omstrukturering i organisationen.

Interna förvärv av delägarrätter som är finansierade med interna lån inom en intressegemenskap är således inte affärsmässiga då det sker i syfte att omstrukturera i organisationen.

Uttrycker affärsmässigt motiverat innebär att den övervägande delen av transaktionen uppstår av affärsmässiga skäl, sunda företagsekonomiska överväganden och inte av skattemässiga skäl.¹¹⁷

Ett förvärv av en delägarrätt är väsentligen affärsmässigt motiverat när det föreligger affärsmässiga skäl, det vill säga att förvärvet inte grundar sig på organisatoriska skäl i en intressegemenskap som exempelvis en intern omstrukturering i organisationen som inte leder till att en affärshändelse. Interna förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap är således inte affärsmässiga då det sker i syfte att omstrukturera i organisationen. Det är en omstrukturering som istället kan genomföras genom kapitaltillskott mellan företagen. Skuldförhållande som uppstår genom ett internt förvärv av delägarrätter som syftar till att genomföra ett externt förvärv är däremot affärsmässigt motiverat och medger avdrag för ränteutgifter.¹¹⁸ I övrigt ska bestämmelsen om skuldförhållanden som uppstår i samband med förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap tolkas restriktiv.¹¹⁹

113 24 kap. 19 § 1st IL.

114 Prop. 2017/18:245 s. 194.

115 E. Perman Borg, 24 kap. 19 § IL, Lagkommentarer.

116 HFD 2011 ref. 90.

117 Ibid.

118 Ibid.

119 Prop. 2012/13:1 s. 256.

20 4.2.2 Svenska ränteavdragsregler mot etableringsfriheten

I och med Sveriges medlemskap i unionen ska Sverige förhålla sig till EU-rätten och anpassa skattelagstiftningen utifrån EU-reglerna. Den svenska skattelagstiftningen skiljer sig och är mindre förmånlig när det gäller räntebetalningar mellan koncernföretag i andra EU-länder, till skillnad från svenska koncernföretag.¹²⁰ Det kan anses strida mot etableringsfriheten eftersom svenska koncerner kan skicka koncernbidrag till varandra för att resultatutjämna resultatet i bolagen. En utförligare förklaring följer nedan.

Med stöd av Högsta förvaltningsdomstolen 2011 ref. 90 bedömer regeringen att ränteavdragsbegränsningsreglerna är förenliga med EU-rätten och att det inte inskränker etableringsfriheten. I referaten som regeringen hänvisar till konstaterar man i ett av förhandsavgöranden om att kraven för avdragsrätten för ränteutgifterna är oberoende av mottagarens hemvist och därmed strider reglerna inte mot EU-rätten. Domen från Högsta förvaltningsdomstolen är avgörande och ger vägledning om hur ränteavdragsbegränsningsreglerna ska tillämpas.¹²¹ Referaten redogör för fyra stycken förhandsbesked som avgjordes hos Skatterättsnämnden som sedan överklagades av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen. Referatet ger vägledning om hur ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. ska tillämpas.

Koncerninterna förvärv av delägarrätter som finansieras genom lån inom koncernen är inte ett skuldförhållande som har kommit till av affärsmässiga skäl och är snarare, så som tidigare nämnt en omstrukturering inom koncernen. Skuldbelastningen inom koncernen ökar inte och ett förvärv skulle kunna genomföras genom kapitaltillskott.¹²²

4.2.3 Högsta förvaltningsdomstolen 2011 ref. 90

Vid prövning av när ett förvärv av en delägarrätt är affärsmässigt motiverat ska vägledning hämtas från bland annat Högsta förvaltningsdomstolen 2011 ref. 90. Under 2011 klargjorde Högsta förvaltningsdomstolen genom en serie överklagade förhandsavgöranden hur rekvisitet affärsmässigt motiverat ska tillämpas.

Koncerninterna förvärv av delägarrätter som finansieras genom lån inom koncernen är inte ett skuldförhållande som har kommit till av affärsmässiga skäl och är snarare, såsom tidigare nämnt en omstrukturering inom koncernen. Skuldbelastningen inom koncernen ökar inte och ett förvärv skulle kunna genomföras genom kapitaltillskott.

4.2.4 EUF-fördraget och tioprocentsregeln

De svenska avdragsbegränsningsreglerna kan anses strida mot EU-rätten när mottagaren,

De svenska avdragsbegränsningsreglerna kan anses strida mot EU-rätten när mottagaren,