Denna sektion presenterar vilka metoder och material som har använts för att besvara uppsatsens syftet och frågeställningar. Sektionen kommer att vara indelade i följande underrubriker. Val av metod, urval, etik, materialinsamling, problemdiskussion och avgränsningar, validitet och reliabilitet. Bryman påstår att det finns två olika typer av forskningens metoder, det kvalitativ och den kvantitativ metoden (Bryman 2018, s.111–115).
Denna studie kommer därför att ha en av dessa forskningsmetoden vilket är det kvalitativ forskningsmetod. Det kvalitativ metod handlar om ord, det är en metod som möjliggör för forskare att fråga olika individer om deras upplevelse, åsikt, känslor osv (Bryman
2018, sid.454–479).
3.1 Val av metod
Som det är redan nämnde tidigare är syftet med forskningen att ta reda på varför vissa/en del internationella studenter väljer att inte återvända till sina hemländer efter deras avslutade studier. Den bästa metoden att förstå en individ är genom att tala med den och förstå vart den kommer ifrån. Därför kommer undersökningen gå ut på att intervjua olika studenter från 3 olika länder Rwanda, Nigeria och Kamerun, utöver det kommer det också att finnas ett bakgrundskapitel där du som läsaren kan ta del av innan du läser studiens resultat. Kapitalet handlar om studenternas hemländerna och den beskriver historiskt händelse och hur det har sett ut där. Det forskningsmetod som har valts är semistrukturerade intervjuer.
Syftet med semistrukturerade intervjuer är att den skapar ett stort utrymme för författaren till att han/hon kan få mer förståelse kring intervjupersoners erfarenheter.
Målet med denna forskningsmetod är då att skaffa sig mer kunskap kring varför vissa studenter väljer att inte återvända till sina hem när deras studier är avslutade. Denna metod ger forskaren möjligheten till att får tala med olika individer om deras val och om vad som har fått de att ta dessa beslut, samtidig som denna typ av studien inte kan tala för alla studenter eftersom det är omöjligt att veta om alla faktiskt vill stanna. Denna undersökning fokuserar endaste på personer som faktiskt har bestämt sig för att inte återvända.
Semistrukturerade intervju handlar framför allt att författaren har specifika frågor som han/hon vill ha svar på och det brukar kallas för intervjuguide (färdiga frågor) dock har intervjupersonen frihet till att svar på frågor hur han/hon vill/känner. Frågor behöver inte heller komma i rätt ordning. Studien kan ha olika fall för att sedan jämföra de med varandra, denna typ av metod är också utmärkt för den som är intresserade för hur människor uppfattar de olika ställda frågor (Bryman, 2018, s.563). Semistrukturerade intervju är den perfekta metoden för den vill kunna
17
få möjlighet till att ställa följdfrågor och förklara när någon inte förstår. Denna forskningsdesign är utmärkt för denna studie eftersom den ger författaren utrym till att ställa frågor, följdfrågor, samt förklara hur han/hon vill eller menar.
3.2 Urval
För att hitta personer som skulle intervjuas för studierna används det så kalla det målstyrt urval, vilket betyder att de studenterna som intervjuades var de som redan visste med säkerhet att de inte ville återvända till sina hemländer inom en snar framtid. Målstyrt urval innebär att författaren väljer sina intervjupersoner utifrån visa kriterier (Bryman, 2011, s. 434). Det var det som gjordes i denna studie det var viktigt att de personer som skulle intervjuas inte ville återvända till sina hemländer eftersom studiens syfte var att skapar en förståelse kring varför vissa väljer att inte återvända till sina hemländer när deras studier är avslutade, vilka faktorer ligger bakom deras beslut osv. På grunda av syftet var det därför viktigt att de som intervjuades inte ville åka hem.
Urval av internationella studenterna från Rwanda, Kamerun och Nigeria gjordes på grund av att alla dessa länder delade historien om att vara koloniserat men också alla länder har olika bakgrunder av konflikter och därför var det också viktigt att se hur de liknade varandra men också länderna olikhet.
Snöbollsurval var det också en metod som används mycket i letande gångs efter intervjupersonerna. Enligt Bryman (2018, s.504–505) Snöbollsurval är en teknik där forskaren väljer medveten en liten grupp av människor som i sin tur kan ge förslag på andra personer som skulle vara passande för undersökningen. Snöbollsurval var mycket effektivt i denna studier eftersom världen befann sig i Covid19-pandamin och därmed svårt att hitta intervju personer med distans studier som pågick för många. De personen som intervjuades var totalt 10 personer.
4 deltagare från Rwanda, 3 från Kamerun och 3 från Nigeria. För att skydda intervjupersoners identitet kommer inte det nämnas någonting annat om dem, inte deras kön, ålder, längde de har varit här, det de studerar/studerade osv.
3.3 Undersökningsetiska principer
(Vetenskapsrådet, 2002) har skrivit fyra olika grundläggande forskningsetiska principer som forskare ska utgå ifrån vid datainsamling.
- Informationskravet
Innebär att forskaren meddela alla deltagare vad studiens syfte är och hur deras informationen kommer att användas.
18 - Samtyckeskravet
Innebär att deltagaren själv bestämmer hur mycket han/hon vill medverka i studien, vilket också betyder att om en deltagare inte längre skulle vilja vara en del av studien har han/hon rätt att avstå utan några problem.
- Konfidentialitetskravet
Uppgiften om deltagarna ska tas väl hand om så att ingen som inte har rätt till det ska kunna kommer åt det. Deltagarna ska kunna känna sig trygga om att deras identitet inte kommer att identifieras av någon som helst.
- Nyttjandekravet
Innebär att de uppgifter som har samlats inne kommer att endaste använda vid studiesyfte och inget annat.
Alla deltagarna blev informerat två gånger i början och slutet av intervjun om studien syfte, om hur deras uppgifter skulle användas, samt att det var frivilligt och att när som helst kunde de stoppa intervju om de inte längre kände sig trygga eller om de helt enkelt inte längre ville delta in undersökningen. Alla fick också vet i början att de skulle vara anonyma genom hela undersökningen, så anonyma att man inte ens nämner deras kön eller vad de studerade. Det enda man får veta om studenterna är att de är alltingen från Rwanda, Kamerun eller Nigeria samt att de studerar/studerat vid Umeå universitet, det är allt. Att nämna hur länge de hade varit i Sverige kändes inte rätt heller med den anledning att ingen ska kunna ha en möjlig chans att kunna identifiera de om det skulle kom till nivå. Största anledningen till denna typ av anonymitet beror på att många av dessa studenter har utelämnat mycket känsliga information om sig själva men också om deras hemländer. Det kändes därför viktigt att skydda de på alla sett och vis. Att till exempel inte nämna deras kön och utbildning beror också på att om det skulle komma till den nivå att deras hemländer skulle försöker hitta personer som har utlämnat dessa uppgifter vill jag som forskare skydda dessa deltagare från något ofattbart samt att ingen annan student ska råka illa ute för något som de kanske inte ens har gjort.
3.4 Materialinsamling
Med semistrukturerade intervju kan forskare var hur flexibel den vill. Till exempel behöver inte han/hon följa de förberedande frågor i turordning, utan forskare kan ställa olika frågor beroende på hur deltagarna svarar samt att forskare kan ställa följdfrågor och förklara för deltagarna om till exempel någon inte skulle förstå frågan. Det som är bra med denna typ av metod är bland
19
annat att deltagarna får en chans att uttrycka och ge sina svara på ett sätt som passar dem (Bryman, 2018 s.563). Vid intervju började jag med att ställa frågor som inte hade något med syftet att göra. Det var bara uppvärmningsfrågor för att underlätta för uppsatsensfrågor, sedan fanns det också avslutningsfrågor som lättade lite på trycket. Utöver intervjuer behövdes också andra information till de olika delar i uppsatsen. Därför hittades fakta genom några av dessa nyckelordet. International student’s / internationella studenter var viktigt vid sökande efter fakta om vad som kännetecknar en internationell student. Migration tillsammans med push-pullfaktor var också viktig vid sökande information till uppsatsens teoretisk ramverk eftersom migration beskrev blanda annat varför människor förflyttar sig och push- och pullfaktor tar upp olika orsaker och frestelse som lockar en person till att vilja flytta. Rwanda, Nigeria och Kamerun användes mycket för att hitta information om studenternas hemländer. Ordet som Återvända och hemländer användes också vid sökande efter tidigare studier som tittade mycket på olika orsaker som var avgörande för att studenter skulle vilja stanna kvar i deras värdländerna.
3.5 Problemdiskussion och avgränsningar
De flesta intervjuer utförds på campus. Det var många personer som kände att ämnet var känslig och fördrog därför att träffas i verklighet vilket var bra för studien eftersom man kunde läsa av hur olika individer påverkades av olika frågor som ställdes. Även om det var underlättande för studien att träffa deltagarna på plats fanns det också visa svårighet. Att inte låta sig påverkas av det studenterna delade med sig var en utmaning, till exempel när de delade med sig något som man kanske kände igen sig i, eller när de delade något så känslig att man nästan ville ge de en kram och dela sin åsikt och erfarenhet. De intervjuer som var via zoom var mycket lättare att handskas med eftersom man där inte kunde se deras kroppsspråk och därför inte påverkades på samma sätt heller.
När det kommer till avgränsningar var tiden ett faktum. Som det nämndes tidigare var totalt 10 personer som intervjuades, alla hade mycket att säga och visa hade lite mer än andra.
Intervjutiden var mellan 17–30 minuter per person men det fanns någon individ som pratade i en timme och 30 minuter och att stoppa någon som är passionerat var inte lätt. Alla intervjuer spelades upp på ett SD-kort och sedan transkriberades de på datorn och det blev totalt 37 sidor vilket är mycket med tanken på att det inte fanns mycket tid. Glömdes nästan nämna att intervjuer skedde på engelska och kinyarwanda, en översättnings gjordes till svenska och bara det var en tidskrävande.
20 3.6 Bearbetning av material
Som det är redan nämnd spelades intervjuer på ett SD-kort och sedan transkriberades de på datorn. Bryman (2018, s.566) nämner att det är bra att ha en bandspelare eftersom det hjälper forskaren att få ner allt från intervjupersoner och därmed minskar risker för förvirringar, Han säger vidare att när man endaste antecknar ökar risken för att inte få ner alla ord som deltagarna säger. Att spela inne intervjuer bidra till att forskare kan fokusera bättre på det som sägs samt visa personer att man är lyhörd och tar till sig det som sägs. Detta var det som gjords också i denna undersökning. De olika deltagare spelades inne och allt skrevs ner i efterhand. Eftersom intervjuer var på olika språk var det nödvändigt att spela inne för att se till att det som studenterna sa inte kom bort.
3.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet som också betyder tillförlitlighet innebär att man ska får samma resultat varje gång man använder samma metod på samma forskning(Sundberg and Harbom 2020). När det kommer till kvalitativ undersökningen kan det vara svårt att lita på tillförlitlighet eftersom man inte kan direkt pausa sociala miljön. För att hitta ett sätt att lita på materialinsamling ställer det extern reliabilitet några krav. En kvalitativ forskare ska kunna till exempel gå till en liknade sociala miljö och upprepa samma undersökning (Bryman 2018, s.465). I denna studier skulle man då behöva använda samma tänk för att hitta tillförlitlighet. Här kan man till exempel hitta liknad kandidater för undersökning, ställa samma frågor, använda samma intervjuform och på så sätt mäta hur väl det stämmer överens med som har gjorts. Det som har gjort att studien är tillbörligt är att det har intervjuats flera kandidater som har kommit med liknade berättelse och därför anser jag som forskare att studien har en hög reliabilitet.
Validitet är samma sak som giltighet och den innebär att man mäter rätt saker i rätt situation.
Validitet berättar för oss i vilken grad en variabel tar upp det vi är ute efter(Sundberg and Harbom 2020). Validitet handlar om hur ser sammanband mellan forskarens intervjuer och hur kan det besvara frågeställningar. Validiteten ska helt enkelt bearbeta studiens giltighet (Bryman 2018, s.465–467). För att öka studien giltighet var det viktigt att alla fick samma frågor samt att de frågor som ställdes hade utformats utifrån studiens syfte och frågeställningar.
21