2.1 Tidigare forskning
En studie av Arthur och Flynn som utfördes i Kanada visade att internationella studenter var mycket villiga att stanna kvar i Kanada när deras 3 årig utbildning och arbetstillstånd hade gått ut. De skulle stanna på grund av att Kanada hade bättre levnadsstandard, och möjligheter att kunna förflytta sig mellan olika länder var bättre, familjevillkor, permanent upphålltillstånd, samtidigt som de strävade efter en säker och en stabil framtid (Arthur and Flynn 2013).
Kevin J. A. et al. Studerad orsaker bakom utlandsstudenternas ovillighet att återvända till sina hemländer. Författarna studerade dessa orsaker utifrån det neoklassiskt ekonomiska teori där de kom fram till att sysselsättningen och löneskillnader i USA och hemländerna var mycket annorlunda. De faktorer som motiverade studenter att söka sig till internationella studier var blanda annat hög arbetslöshet, Demografisk förändringar, hög ungdomspopulation och med det manar Kevin J.A.et al. att i utvecklingsland med en hög ungdomspopulation blir även konkurrensen om arbete stor, vilket i sin tur bidrar till att ungdomar väljer att vidare utbilda sig utomland och ibland väljer även studenter att inte återvända (Kevin J.A. et al. 2017).
Tran Le Huu Nghia gjorde en studier i Vietnam där han undersökte studenternas intention om att studera utomlands samt att återvända. Hans undersökning var utifrån en ”push och pull-modellen”. Författaren undersökte push faktorer till varför studenterna valde att studera utanför deras eget land. Le Huu Nghia fann då att en del studenter kände att kvalité på utbildning i hemlandet var dålig, politiska svårigheter, sociala orättvisor, dålig livskvalité och korruption inom utbildningen system. Studenter kände därför att göra en studiemigration som det enda val de kunde ta.
Dessa faktorer var också en del av skäl till att studenterna inte planerade på att återvända till sina hemländer när de hade avslutade utbildningen, samtidigt som det också fanns de som vald att stanna kvar på grund av familjesituationen i Vietnam. En pullfaktor i det hela var framför att studenterna hade hört mycket bra saker om västvärldsutbildningar. Visa studenter såg internationella studier som en bra erfarenheter för framtida karriär (särskild de som ville starta eget företag i framtiden, samt att kanske kunna får en framtida samarbetspartner), andra ville uppleva ett annat kultur och det finns de som hade sett många filmer och ville uppleva det i verkliga livet (Le Huu Nghia 2019).
Tidigare studier visar tydliga faktorerna till varför vissa studenter inte återvänder till sina hemländer. Dock är det lite fokus på hur statsskicket ser ute i de respektive nationer. Det fanns inga studier som talar om vilken påverkan statsskicket hade på individernas val gällande att inte
14
återvända till sina hemländer. Många av dessa studier har inte heller studerat hur de politiska faktorerna påverkade studenternas val om att stanna i värdländerna eller inte. Samtidigt som studien inte heller har studerats ur ett svensk perspektiv tidigare och som en kan utläsa från inledningens del, är inte Sverige en av mest attraktiva länder när det kommer till internationella studenters val av värdländer.
2.2 Teoretisk ramverk
Modellen Push-pullfaktor kom på slutet av 1800-talet och den fick stark betydelse inom migrationsforskningen under hela 1900-talet. Push-pullfaktorer förklara framför allt olika orsaken till migration. Push-faktorn kan beskrivas som ett sätt att knuffa/skjuta i väg människor.
Fattigdom, landsbrist, folkökning, arbetslöshet, klass, politiskt förtryck osv. är en del av hur push faktorer kan se ute. Pull-faktorer är de faktorer som fyller människors förväntningar när det gäller deras beslut om migration. Det är sakerna som ”drar” eller ”lockar” de till att vilja flytta, det kan till exempel vara Arbete, utbildningen, yttrandefrihet, fred, demokrati, möjligheter, säkerhet/trygghet och levnadsstandard, osv. (Hans Lödén 2019).
När man talar om Push-pullfaktor är det också viktigt att förstå vad migrationen är. Ordet migration betyder förflyttningen av människor mellan olika platser(Juan Ramos 2017).
Baruch et al. undersökte varför människor med hög kompetens lämnade sina hemländerna för att immigrera. Författarna utformade en enkäter till ett antal universiteten i USA och Storbritannien där internationella studenterna fick möjligheter till att dela med sig av sina erfarenheter och drivkraften till varför de blanda annat inte ville återvända hem. Studenternas intention om att stanna berodde på ifall de fick arbete, deras familjeband i värdland. Samtidigt som” Push/pull” modellen påverkade individernas val av att stanna eller återvända (Baruch et al. 2007).
Här är det några saker som kännetecknar push och pullfaktor enligt Juan Ramos (2017) beskrivning.
Push
- Brist på infrastruktur såsom otillräcklig på tjänsterna.
- Hunger som många gånger bero på dåliga skördar och klimatförhållande.
- Brist på bra medicinsk vård.
- Arbetslöshet som varar under en lång tidsperiod.
- Fattigdom
- Brist på utblandning - Hög kriminalitet
- Politiska förföljelse som kan ibland leda till fängelse.
15 Pull
- Ekonomisk trygghet som också ger frihet och stabilitet.
- Bättre infrastruktur som leder till tillräcklig tjänster.
- Bättre hälsovård
- Bättre möjligheter till anställning och utbildning - Låg grad av kriminalitet
- Mindre korruption - Bra livskvalité
- Demokrati och politisk stabilitet
2.2.1 Politisk och ekonomisk orsak
Juan Ramos menar att det finns olika politiska skäl till migration när det gäller push-pullfaktorn.
Krig, politiska konflikter eller diktaturstyre, politisk förföljelse kan var en push faktor för en individ att emigrera och lämna sitt land eftersom han/hon inte känner sig trygg i sitt eget hem.
Ekonomi är också en av det vanliga push-pullfaktorn när det gäller migration, människor kan till exempel uppleva att deras ekonomiska behov inte blir tillfredsställda i deras hemländer och det kan till exempel var på grund av politisk instabilitet i deras nation som gör att ekonomi inte är tillräckligt bra vilket sin tur leder till att folk väljer att lämna deras hem. I detta mån skulle man också säga att fattigdom och hög arbetslöshet driver människor iväg (Juan Ramos 2017).
2.2.2 Andra orsaker
Även om de politiska och ekonomiska orsakerna kan räknas som de största anledningarna till push-pullfaktorer finns det också andra skäl som bidrar till migrationen. Juan Ramos fortsätter och beskriver de olika orsaker. Det finns den social push-faktorn som också är många gånger kopplade till ekonomi. Det kan till exempel vara att det är brist på bra medicinska resurser, utbildning, levnadsstandard, samt att det kanske råder hög kriminalitet vilket gör att de olika individer inte känner sig trygga. En push faktor kan också vara att man vill flytta för att vara med sina nära och kära. Andra skäl såsom naturkatastrofer (jordbävningar, orkaner) kan också vara en push faktor. Å ena sida finns det många olika push-pullfaktorer när det kommer till olika individers val av migration(Juan Ramos 2017).
16