Examensarbete, 15 hp
Freds- och konfliktstudier C, 30 hp VT2021
Jag kan inte och vill inte återvända
En kvalitativ studie om
internationella studenternas orsaker för att inte återvända till sina hemländer
Doline Niyomufasha
1 Acknowledgment
First, I would like to give you oh dear Lord my gratitude, for you have once again showed me your goodness. This verse comes to my heart when I think of your goodness, “Jeremiah 29:11” (“For I know the plans I have for you,” says the Lord. “They are plans for good and not for disaster, to give you a future and a hope” (NLT)).
Secondary, I would like to thank all my interviewees. Without you this research would have never been possible and without going any farther I would like to wish you all nothing but the best and may the good Lord keep blessing you all.
Third, Mom, my greatest supporter, thank you for always believing in when no one else does.
(Mama mubyeyi wanjye nkunda Imana yanyihereye, Ndagushimira cyane kuko utigeze narimwe untererana. Imana yo mwijuru ijye ihora ikumpera imigisha).
Fourth, I would also like to thank the rest of my family for always been there for me. You guys have done so much for me during this time, and I thank God for each one of you.
Fifth, my love and my wonderful friends, you are all God sent and because you my university life was so much easier. No one mention and no one forgotten, much love.
Finally, I would also like to thank all my teaches for your patience with me!
2
Abstract
I can’t, and I don't want to return
The purpose of this thesis is to analyze the various reasons that have contributed to the decision of international students not to return to their home countries after completing their studies, with a focus on students from Rwanda, Nigeria, and Cameroon. The study will include information about student’s home countries to provide a greater understanding of where they come from and how this has contributed to the decisions they have made.
The push and pull factor theory will help to understand the different reasons why people choose to immigrate instead of staying in their home countries and what becomes a pull factor in the whole process. To gain even more insight into the students' choice not to return home, semi- structured interviews with the 10 individuals will become important. By interviewing the 10 individuals from Rwanda, Nigeria, and Cameroon, one could tell that the countries have had a major impact on the students' choice not to return home. Results showed that many chose not to return home because of the political instability that council in their home countries, some also felt living a life where they did not have to worry about tomorrow was an important factor in not going back home. The conclusion drawn was that countries were losing talented people because of their inability to put the needs of their citizens first.
Keyword: International student´s, Push-factor, Pull-factor, home countries, Rwanda, Cameroon, Nigeria, Returning, Migration
3
Innehållsförteckning
1 Inledning... 5
1.1 Problemformulering ... 6
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
1.2.1 Frågeställningar ... 7
1.3 Avgränsningar ... 7
1.4 Bakgrund om länderna ... 7
1.4.1 Kamerun ... 7
1.4.2 Rwanda ... 8
1.4.3 Nigeria ... 10
1.4.4 Sverige ... 11
2 Tidigare forskning och teoretisk ramverk ... 13
2.1 Tidigare forskning ... 13
2.2 Teoretisk ramverk ... 14
2.2.1 Politisk och ekonomisk orsak ... 15
2.2.2 Andra orsaker ... 15
3 Metod och material ... 16
3.1 Val av metod ... 16
3.2 Urval ... 17
3.3 Undersökningsetiska principer ... 17
3.4 Materialinsamling ... 18
3.5 Problemdiskussion och avgränsningar ... 19
3.6 Bearbetning av material ... 20
3.7 Reliabilitet och validitet ... 20
4 Resultat och analys ... 21
4.1 Resultat ... 21
4.1.1 Kamerun och (den engelskdel av landet) ... 21
4.1.2 Rwanda ... 23
4.1.3 Nigeria ... 26
4.2 Analys och diskussion ... 28
5 Slutsatser ... 31
5.1 Vidare studier ... 31
6 Referenser ... 32
7 Bilagor ... 35
7.1 Bilaga 1... 35
4 Förkortningar
HDI Human Development Index
NF Nationernas Förbunds
UPC Union des Populations du Cameroon
CPDM Cameroon People's Democratic Movement
GPI Global Peace Index
WHI World Happiness Index
Boko Haram Jama'atu Ahlis Sunna Lidda'awati wal-Jihad
RPF Rwandas Patriotiska Front
DR KONGO Demokratisk Republiken Kongo
AFDLC Alliance of Democratic Forces for the Liberation of Congo
FLN National Liberation Front
5
1 Inledning
Internationaliseringen av högre utbildningen har ökat kraftigt under det senaste åren och flera studenter från olika delar av världen har börjat att söka sig till olika utbildningsmöjligheter utanför sina egna hemländer (Bijwaard and Wang 2016). Internationell studentrörlighet har under de senaste 20 åren utvidgats enormt, till exempel beräknas 5,6 miljoner studenter världen över ha lämnat deras hemländer för studier i utomlands och det är mer än vad det var år 2005.
Rent statistiskt har internationella och utländska studenter ökat med omkring 4,8% årligen mellan år 1998 och 2018 (Zealand 2018). Internationella studenter har också under lång tid setts som temporära besökare som bosätter sig och studerar i ett annat land men som sedan återvänder tillbaka till sina hemländer (Arthur and Nunes 2014).
Enlig Tran Le Huu Nghia är länder som USA, Australien, Tyskland, Frankrike, Kanada och Storbritannien mycket attraktiva värdländer för internationella studenter. Samtidigt som de asiatiska länderna också har fått ett ökat antar internationella studenter de senaste åren, till exempel har internationella studenter i Kina ökat från 77 715 år 2003 till 377054 år 2014 (Le Huu Nghia 2019). Franck Dago och Simon Barussaud påstår i deras studie att det pågår en växande studentrörlighet med stor andel studenter från utvecklingsländer särskilt länderna söder om Sahara som blir lockade till Västeuropa. Samtidigt som Västeuropa vill locka högkompetenta studenter från alla delar av världen med hjälp av ”utbildningspolitik och utveckling av kunskapsekonomi” (Dago and Barussaud 2021). Internationella studenter brukar för det mesta ses som önskvärda invandrare i de olika värdländerna på grund av de olika kunskaper studenterna besitter (King and Raghuram 2013). Därför åker de flesta studenterna inte utomlands med studier som avsikt, utan visa åker för att uppleva andra kulturer. Det finns dock en liten minoritet som ser studier som en invandringsmöjlighet. Tran Le Huu Nghia menar också att det ofta finns orsaker bakom studenternas invandringsintentioner såsom upptäcka andra kulturer eller ser det som en utväg till ett bättre liv som hemlandet inte kan ge (Le Huu Nghia 2019). Även om internationella studenter är önskvärda för det mesta har det också framkommit att det inte alltid är positiv med studentrörlighet. Länder som USA, Australien, Storbritannien och Kanada anser att studentrörlighet har påverkat deras migrationspolitisk (Tran and Gomes 2017).
6 1.1 Problemformulering
Ett antal studier har tidigare undersökt varför en del internationella studenter inte återvänder hem efter deras avslutade högskolasstudier. Nancy Arthur & Sarah Flynn fann att friheten till att kunna förflytta sig mellan olika länder, livskvalitet, bättre karriär, familjebildning och permanent uppehållstillstånd i värdlandet var det som avgjorde ifall studenterna skulle välja att återvända till sina hemländer eller inte (Arthur and Flynn 2013). Kevin J. A. et al. påstår också att hög arbetslöshet, önskan om högre inkomst, demografiska förändringar och möjlighet till att arbeta i flera länder var det vanligaste skälen till att stunderna sökte sig till internationella studierna, samtidigt som detta bidrog till att studenterna inte ville återvända hem (Kevin J. A.
et al. 2017).
Det finns också forskning som visar att fattigdom är en orsak till att studenterna inte återvänder hem på grund av att de inte visste om de skulle får arbete eller inte. De olika författaren har varit bra på att hitta olika orsaker till studenternas ovillighet att återvända hem, dock finns det kunskapsluckor som behövs fyllas. Politik är en faktor som inte lyfts upp i de olika studierna.
Att studera hur politiken i hemländerna påverkar studenternas val om att återvändande eller inte är avgörande för att kunna förstår studenternas egna skäl till att stanna kvar i värdländerna. Det finns inte heller en liknade studier i Sverige eller Skandinavien. Många av dessa studier genomfördes bland annat i Kanada, USA, Storbritannien, Kina, Australien. Men inte i Sverige, därför är det nödvändigt att en liknade studie görs samt utifrån ett freds och konflikt perspektiv.
De flesta författarna beskrev studenternas ovillighet att återvända till sina hem utifrån en global perspektiv, men de undersökte inte något specifik land för att titta om det fanns olika faktorer i hemlandet som bidrog till att Studenterna inte ville återvända hem.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka och analysera varför en del internationella studenter från olika delar av Afrika inte återvänder hem efter deras avslutade utbildning. Undersökningen kommer att rikta sig till studenter från det tre afrikanska länderna Rwanda, Kamerun och Nigeria. För att förstår varför studenterna från dessa länder valde att stanna kvar efter deras avslutade studier, kommer undersökningen att belysa historisk händelser och omständigheter i deras länder för att få en bättre förståelse för vad som har påverkat de beslut studenterna tog om att stanna kvar i deras värdländer.
Studien strävar efter att förstå vad som ligger bakom en människas val om att lämna allting bakom sig för ett liv i ett främmande land. Den undersöker vidare om politik är orsaken till att
7
studenterna inte väljer att återvända till sina hemländer? Syftet är också att undersöka om studier är en utväg från hemländerna.
1.2.1 Frågeställningar
1. Vad är det som gör att en del internationella studenter med afrikansk bakgrund inte återvänder efter studier?
2. Hur ser deras ursprungsländer ut jämfört med Sverige?
3. Används studierna som en orsak till migration?
1.3 Avgränsningar
Undersökningen kommer endast att fokusera på mastersstudenter som har eller som studerar vid Umeå universitet. Studiens riktas till de studenterna som härstammar från Rwanda, Kamerun och Nigeria.
1.4 Bakgrund om länderna 1.4.1 Kamerun
Enligt världsbanken är Kamerun ett lägre medelinkomstland med invånare på mer än 25 miljoner år 2018. Kamerun ligger på Atlantens utkant och Centralafrika, landet har två gränsregion nord- och sydväst mot Nigeria och dessa två regionen är engelsktalande medan resten av landet är fransktalande. Landet är rikt på naturresurser såsom ”gas och olja, jordbruksprodukter som kaffe, bomull, kakao, majs och kassava”(The World Bank 2021).
Kamerun ligger på plats 153 år 2019 i Human Development Index (HDI) (UN 2020) på grund av svaga institutioner, vilket försvårar landets utveckling. Utöver det lider landet även av korruption och det gör att staten hamnar på plats 166 av 190 ekonomier i världensbank (The World Bank 2021).
Kamerun var en tysk koloni fram till slutet av andra världskriget. När Tyskland förlorade kriget hamnade landet under Nationernas förbunds mandat (NF) och därmed delades landet i två delar, en fransk- och engelsk del. 1960 blev den franskdelen av Kamerun självständig och 1961 blev även den engelskadelen fri med hjälp av den marxistiskt parti Union des Populations du Cameroon (UPC) som bildade 1948 för att befria Kamerun och enade landet.
När båda delarna blev självständiga började de att integrera sig med varandra. Efter att Kamerun hade blivit fristående blev Ahmadou Ahidjo landets president 1960 och var vid makten fram till slutet av 1982 men under hans tid regerade han med diktatur, det fanns noll demokrati under hans styre. I Slutet av 1982 tog Paul Biya makten och nationen blev till flerpartidemokrati december 1990 vid namnet Cameroon People's Democratic Movement (CPDM). Paul Biya fick
8
även stanna kvar vid makten i det första demokratiska valet 1992, omvaldes igen 1997 och 2004 dock säger Oppositionen att inget av dessa val var fria eller rättvisa (UCDP n.d.).
Idag 2021 är Paul Biya 88 år gammal och fortfarande Kameruns president efter att har blivit omvald 2018 för yttligare 7 års mandat. Situationen i Kamerun har under de senaste året förvärras. Det nordligaste regionen av landet har kämpat länge med attacker från den
”nigerianska islamistiska rebellgruppen Jama'atu Ahlis Sunna Lidda'awati wal-Jihad som är mycket känd under namnet Boko Haram. Samtidig som landet också har haft ett antal uppror från grupper som vill ha självständighet i det engelsktalande regionen (Alltså den engelskadel vill bli fri från den franskdel). Situation började september 2017 och det har tvingat mer 500 000 människor på flykt, samtidigt som 400 civila beräknas har förlorat sina liv och mer än 200 militärer och poliser och har också förlorat sina liv.
Utöver konflikter som pågår i landet är Kamerun även fattigt, 12% av landet befolkningen är fattiga där 56% av de fattiga bor i Norra delen av landet (engelskdel) (The World Bank 2021).
Landet har låg politiska och medborgerliga rättigheter och hamnar på 7/40 på politiska rättigheter och 11/60 medborgerliga rättigheter(Freedomhouse 2020). Enligt fredindex 2020 (global peace index (GPI)) ligger Kamerun på plats 141 och landet har gått ner ett steg jämfört med tidigare år(Peace and World 2020). På World Happiness index (WHI) hamnar landet på plats 91 av 149 länder i världen om att ha lyckliga människor mellan år 2018 och 2020(Helliwell et al. 2021).
1.4.2 Rwanda
Rwanda är ett litet tätbefolkat land i Östafrika med cirka 12,5 miljoner invånare (2018).
Rwandas grannländer är Demokratisk republiken Kongo (dr Kongo), Uganda, Burundi, och Tanzania. Landets mål är att bli en medelinkomstland år 2035 och höginkomstland år 2050 (Worldbank 2021). År 2020 låg landet på 160 plats under låginkomstländer (UN 2020).
Rwanda var en belgisk koloni och när belgier kom till Rwanda 1916 införde de ”identitetskort som skulle klassificera människor efter deras etnisk tillhörighet”. De tyckte att tutsierna var bättre än hutuer och de tutsi-befolkningen som dessutom var minoriteter tyckte om idéen. Det gjorde att de hade bättre liv än hutuer, de fick bättre jobb, utbildning osv. Det varade i drygt 20 år. Ilskan bland Hutuer växte mer och mer och 1959 nådde hutuerna sina mål, mer än 20 000 tutsier förlorade sina liv, vilket ledde till att flera tutsier flydde Rwanda till Burundi, Uganda och Tanzania. 1962 blev Rwanda självständigt från Belgien, och i sin tur gav de sin stöd till hutuernas politisk partiet vilket också gjorde att flera tutsier lämnade landet. De flesta tutsier hamnade i flyktingläger i Uganda och ” i dessa läger blomstrade extremismen och en väpnad oppositionsorganisation bildades.” 1990 invaderade Rwandas patriotiska front (RPF) landets
9
norra region. Konflikten kan delas i två delar, 1990–1994 och 1997–2002. Tutsiernas rebellgruppens mål vara att kräva demokratin och tutsiflyktingars rättighet att återvända till sitt hemland Rwanda. Det sittande regeringen gjorde det dock inte lätt, de menade att landet var överbefolkade och att de borde stanna i de länderna de befann sig i. Detta gjorde inte flyktingar glada och det var så konflikten började. 1994 sköts Rwandas dåvarande president Juvénal Habyarimanas flygplan ner (ingen vet vem som sköt ner flygplanet) och därmed började folkmordet som varande i 100 dagar(UCDP n.d.).
1994 när RPF hade vunnit och tagit makt från huturegeringen var det många hutuer som flydde till Zaire (dagens Demokratiska republiken Kongo). Det beräknas att mer än 1 miljoner hutuer inklusive olika hutugrupper som hade deltagit i folkmordet flydde till dr Kongo. Konflikten mellan 1997–2002 är svår att förstå men en sak som är säker är att RPF tillsammans med
”kongolesiska rebellorganisationen Alliance of Democratic Forces for the Liberation of Congo (AFDLC) invaderade landet för att ta utrota hutuer men också för att hjälpa Laurent-Désiré Kabila att ta över dr Kongo. Än idag finns inga uppgifter om hur många hutuer som mördades.
(UCDP n.d.).
2001 tillämpade Rwanda Gacaca (gränsrotsdomstol), Gacaca skulle ställa alla som hade begått folkmordet inför rätten och döma dem, med hjälp av att offer pekade fram sin förövare, samtidigt som förövaren också fick möjlighet att erkänna brott och be om förlåtelse(Geraghty 2021).
När det kommer till politiska rättigheter ligger Rwanda på 8/40 enligt freedomhouse som också beskriver hur landets president Paul Kagame har makt att utse vem som blir premiärministern osv. I valet som hölls 2017 fick han 98,8% av alla röster men det var på grund av att de andra kanditanter inte direkte fick rättighet att ha kampanjer på samma sätt, samtidigt som vissa medborgare tvingades att delta i RPF:s mötena och rösat på Paul Kagame. Lagen har också ändrat efter att han blev vald på en 7 års mandat till 5års, vilket betyder att han har möjligheter att leda landet yttligare två mandatet fram till 2034. Det Medborgerliga fri- och rättigheter ligger på 13/60. Regeringen har tillämpat lagar och begränsning av yttrandefrihet, pressfrihet för media. Människor riskerar sina liv och fängelsestraff om de säger något som de inte borde säga.
Till exempel i februari 2020 arresterades Kizito Mihigo som hade gjort en sång som ifrågasatt regeringens berättelse om folkmordet. Kizito Mihigo dog i häktet men myndigheten hävda att han begick självmordet, människorättsorganisationer påstår dock att han blev mördade utomrättsligt(Freedomhouse n.d.).
Landet har en av de olyckligaste människor i världen. Rwanda ligger på plats 147 av 149 beräknade länder i världen enligt WHI 2021 (Helliwell et al. 2021). När det gäller hur fredfull
10
landet är, ligger Rwanda på plats 81 av 163 av de beräknade länder 2020 (Peace and World 2020).
1.4.3 Nigeria
Nigeria är Västafrikas viktigaste aktör och har cirka 202 miljoner invånare och beräknas ha världens största ungdomspopulation. Nigeria är rikt på naturresurser såsom guld, kol, olja med mera. Landet är Afrikas främsta oljeexportör samtidigt som den har det mesta naturgasreserverna (The World Bank n.d.). Trots all rikedomar på naturresurser som landet erhåller är Nigeria en av världens fattigaste land. Staten ligger blanda låginkomstländer på plats 161 (UN 2020).
1914 bildades Nigeria som en förenande nation av Storbritanniens koloniala egendom i området. När landet blev självständigt 1960 fanns det stor förhoppningar om att Nigeria skulle blir en av de mäktigaste postkoloniala nationer i Afrika. Allt det var på grund av att landet hade god ekonomisk utveckling, det fanns olja, folkmängden var bra osv, det fanns dock saker som tyvärr drabbade landets utveckling. Innan britterna lämnade landet delade de befolkningen i olika etniska grupper vilket kom att påverka landets utvecklingen starkt. Nigeria blev uppdelad i tre olika regioner där olika grupper dominerade som mest. Hausa-Fulan huvudområde Norra Nigeria, Yoruba väst, Igbo i öst och andra minoritets grupper fick var här och där. Religiösa skillnader var också en sak som separerade människors sätt att komma överens. Södra delen dominerade kristendom och norra delen islam. De tre folkgrupper tävlade länge om vem som skulle få styra och få de statliga resurser och ju mer tid gick dessutom mer blev det värre(Heerten and Moses n.d.).
Första var det etniska gruppen Igbo som genomförde en statskupp som bidrog till en motkupp av militärer som var rädda att Igbo skulle få makt. Konflikten bidrog dock till att man avskaffade civilt styre och därmed blev Yakubu Gowon president. När
Olusegun Obasanjo kom på makten 1970 tog han tillbaka civilt styre. Nigeria har sen 1946 genomgått olika typer av konflikter såsom ”mellanstatliga, inomstatliga, icke-statliga och ensidiga konflikter” (UCDP n.d.).
Värt att nämna är att 1966 det nigerianska militärstyrkor genomförd en statskupp för att skapa en mer stark och korruptionsfri stat. Detta ledde dock till en konflikt om ledningsmakt. 2009 skede en konflikt mellan säkerhetsstyrkor och den islamiska gruppen Jama'atu Ahlis Sunna Lidda'awati wal-Jihad (Boko Haram). Gruppen ville ta makten i landet för att kunna öka islam genom hela landet, dock dog gruppens ledare efter fyra dagars strid. 2010 kom Boko Haram i gång igen och denna gång fick de mer kontroll över större område. År 2015 var konflikt om
11
regeringsmakt avslutade. Även om regeringen var glad över seger förkommer det fortfarande att gruppen attackerar civila och militären(UCDP n.d.).
Det finns ingen fred i Nigeria och enlig GPI ligger landet på plats 147 av de 163 beräknade länderna (Peace and World 2020).
I juni 2020 kidnappades fem biståndsarbetare och blev mördade av gruppen Boko Haram, gruppen försökte dessutom mörda delstatens guvernör under samma år, samt att 50 militärer och 70 civila beräknas ha mördats av gruppen. Landet är delvis fri i den mån att röster på ledare går på rätt sätt och enligt freedomhouse ligger landet på plats 21/40 om att har politiska rättigheter och 24/40 när det kommer till medborgare rättigheter. (Freedomhouse n.d.).
När det kommer till att mäta hur lyckliga människor är ligger landet på 116 av 149 länder (Helliwell et al. 2021).
1.4.4 Sverige
Sverige ligger i norra Europa och är en del av skandinaviska halvön(NE n.d.). Sverige har drygt 10 miljoner invånare år 2020 (SCB 2021), det är ett industriland som ligger på plats 7 av 189 beräknade länder i världen med ett bra humankapital (UN 2020).
Sverige är ett demokratisk- och monarkin styre och staten har funnits sen medeltiden i olika storlekar och under år 1500 ansågs landet som en modern nation. 1600-talet växte landet enorm i storleken men 1809-talet förlorade dock staten sitt östra delen (dagens Finland) till Ryssland och senare tappade land även kontroll över Norge under 1905-talet. Sen år 1900 har Sverige haft stabilt och en stadig flerpartidemokrati. Trots att Sverige mellan 1700–1800 talet var svag gällande politik och militärt vald landet att inte vara en del av imperie- och koloniala övertagande och under andra världskriget (1939–45) och kalla kriget (1945-91) valde dessutom landet att inte lägga sig i vilket gjord Sverige neutral(UCDP n.d.).
År 1974 antog Sverige en ny regeringsreform som betydde att kungen skulle ha mindre inflytande och makt i samhället. Lagen innebörd att ”all offentliga makt i Sverige skulle avgöras av folket” enligt 1§ i kap1. Kap 1, 2 § säger också att ”den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet”.
Även om den svenska statschefen inte har makt om att bestämma över offentliga makt ska han ändå underrättas om rikets angelägenheter (kap 5. 3§) samtidigt som han eller hon måste samråda med landets statsminister innan han/hon reser utomlands. Här finns det dessutom en demokrati och en lag som gör att konungen/drottningen kan ersättas av tronföljaren om de inte skulle fullföljer sina plikter (under kapitel 5)(Riksdagen 2018).
Svenska befolkningen har ”friheter och politiska rättigheter som är lagligt garanterade” och den måste följas båda i praktiken och rättsstatsprincipen. Sverige får 100/100 när det gäller Politisk-
12
och civila rättigheter(Freedomhouse n.d.). Under kapitel 2 finns det olika rättigheter som är garanterade för medborgaren såsom yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, religionsfrihet, samtidigt som individen inte får blir frihetsberövande osv (Riksdagen 2018).
Sverige kom även på sjätte plats om att vara en av de lyckligaste land i världen enligt WHI (Helliwell et al. 2021). Landets GPI ligger dessutom på plats 15 som fredligaste land i världen.
Att Sverige hamnar på 15 på plats på GPI kan bero framförallt på landets höga vapenexporten vilket är bra(Peace and World 2020).
13
2 Tidigare forskning och teoretisk ramverk
2.1 Tidigare forskning
En studie av Arthur och Flynn som utfördes i Kanada visade att internationella studenter var mycket villiga att stanna kvar i Kanada när deras 3 årig utbildning och arbetstillstånd hade gått ut. De skulle stanna på grund av att Kanada hade bättre levnadsstandard, och möjligheter att kunna förflytta sig mellan olika länder var bättre, familjevillkor, permanent upphålltillstånd, samtidigt som de strävade efter en säker och en stabil framtid (Arthur and Flynn 2013).
Kevin J. A. et al. Studerad orsaker bakom utlandsstudenternas ovillighet att återvända till sina hemländer. Författarna studerade dessa orsaker utifrån det neoklassiskt ekonomiska teori där de kom fram till att sysselsättningen och löneskillnader i USA och hemländerna var mycket annorlunda. De faktorer som motiverade studenter att söka sig till internationella studier var blanda annat hög arbetslöshet, Demografisk förändringar, hög ungdomspopulation och med det manar Kevin J.A.et al. att i utvecklingsland med en hög ungdomspopulation blir även konkurrensen om arbete stor, vilket i sin tur bidrar till att ungdomar väljer att vidare utbilda sig utomland och ibland väljer även studenter att inte återvända (Kevin J.A. et al. 2017).
Tran Le Huu Nghia gjorde en studier i Vietnam där han undersökte studenternas intention om att studera utomlands samt att återvända. Hans undersökning var utifrån en ”push och pull- modellen”. Författaren undersökte push faktorer till varför studenterna valde att studera utanför deras eget land. Le Huu Nghia fann då att en del studenter kände att kvalité på utbildning i hemlandet var dålig, politiska svårigheter, sociala orättvisor, dålig livskvalité och korruption inom utbildningen system. Studenter kände därför att göra en studiemigration som det enda val de kunde ta.
Dessa faktorer var också en del av skäl till att studenterna inte planerade på att återvända till sina hemländer när de hade avslutade utbildningen, samtidigt som det också fanns de som vald att stanna kvar på grund av familjesituationen i Vietnam. En pullfaktor i det hela var framför att studenterna hade hört mycket bra saker om västvärldsutbildningar. Visa studenter såg internationella studier som en bra erfarenheter för framtida karriär (särskild de som ville starta eget företag i framtiden, samt att kanske kunna får en framtida samarbetspartner), andra ville uppleva ett annat kultur och det finns de som hade sett många filmer och ville uppleva det i verkliga livet (Le Huu Nghia 2019).
Tidigare studier visar tydliga faktorerna till varför vissa studenter inte återvänder till sina hemländer. Dock är det lite fokus på hur statsskicket ser ute i de respektive nationer. Det fanns inga studier som talar om vilken påverkan statsskicket hade på individernas val gällande att inte
14
återvända till sina hemländer. Många av dessa studier har inte heller studerat hur de politiska faktorerna påverkade studenternas val om att stanna i värdländerna eller inte. Samtidigt som studien inte heller har studerats ur ett svensk perspektiv tidigare och som en kan utläsa från inledningens del, är inte Sverige en av mest attraktiva länder när det kommer till internationella studenters val av värdländer.
2.2 Teoretisk ramverk
Modellen Push-pullfaktor kom på slutet av 1800-talet och den fick stark betydelse inom migrationsforskningen under hela 1900-talet. Push-pullfaktorer förklara framför allt olika orsaken till migration. Push-faktorn kan beskrivas som ett sätt att knuffa/skjuta i väg människor.
Fattigdom, landsbrist, folkökning, arbetslöshet, klass, politiskt förtryck osv. är en del av hur push faktorer kan se ute. Pull-faktorer är de faktorer som fyller människors förväntningar när det gäller deras beslut om migration. Det är sakerna som ”drar” eller ”lockar” de till att vilja flytta, det kan till exempel vara Arbete, utbildningen, yttrandefrihet, fred, demokrati, möjligheter, säkerhet/trygghet och levnadsstandard, osv. (Hans Lödén 2019).
När man talar om Push-pullfaktor är det också viktigt att förstå vad migrationen är. Ordet migration betyder förflyttningen av människor mellan olika platser(Juan Ramos 2017).
Baruch et al. undersökte varför människor med hög kompetens lämnade sina hemländerna för att immigrera. Författarna utformade en enkäter till ett antal universiteten i USA och Storbritannien där internationella studenterna fick möjligheter till att dela med sig av sina erfarenheter och drivkraften till varför de blanda annat inte ville återvända hem. Studenternas intention om att stanna berodde på ifall de fick arbete, deras familjeband i värdland. Samtidigt som” Push/pull” modellen påverkade individernas val av att stanna eller återvända (Baruch et al. 2007).
Här är det några saker som kännetecknar push och pullfaktor enligt Juan Ramos (2017) beskrivning.
Push
- Brist på infrastruktur såsom otillräcklig på tjänsterna.
- Hunger som många gånger bero på dåliga skördar och klimatförhållande.
- Brist på bra medicinsk vård.
- Arbetslöshet som varar under en lång tidsperiod.
- Fattigdom
- Brist på utblandning - Hög kriminalitet
- Politiska förföljelse som kan ibland leda till fängelse.
15 Pull
- Ekonomisk trygghet som också ger frihet och stabilitet.
- Bättre infrastruktur som leder till tillräcklig tjänster.
- Bättre hälsovård
- Bättre möjligheter till anställning och utbildning - Låg grad av kriminalitet
- Mindre korruption - Bra livskvalité
- Demokrati och politisk stabilitet
2.2.1 Politisk och ekonomisk orsak
Juan Ramos menar att det finns olika politiska skäl till migration när det gäller push-pullfaktorn.
Krig, politiska konflikter eller diktaturstyre, politisk förföljelse kan var en push faktor för en individ att emigrera och lämna sitt land eftersom han/hon inte känner sig trygg i sitt eget hem.
Ekonomi är också en av det vanliga push-pullfaktorn när det gäller migration, människor kan till exempel uppleva att deras ekonomiska behov inte blir tillfredsställda i deras hemländer och det kan till exempel var på grund av politisk instabilitet i deras nation som gör att ekonomi inte är tillräckligt bra vilket sin tur leder till att folk väljer att lämna deras hem. I detta mån skulle man också säga att fattigdom och hög arbetslöshet driver människor iväg (Juan Ramos 2017).
2.2.2 Andra orsaker
Även om de politiska och ekonomiska orsakerna kan räknas som de största anledningarna till push-pullfaktorer finns det också andra skäl som bidrar till migrationen. Juan Ramos fortsätter och beskriver de olika orsaker. Det finns den social push-faktorn som också är många gånger kopplade till ekonomi. Det kan till exempel vara att det är brist på bra medicinska resurser, utbildning, levnadsstandard, samt att det kanske råder hög kriminalitet vilket gör att de olika individer inte känner sig trygga. En push faktor kan också vara att man vill flytta för att vara med sina nära och kära. Andra skäl såsom naturkatastrofer (jordbävningar, orkaner) kan också vara en push faktor. Å ena sida finns det många olika push-pullfaktorer när det kommer till olika individers val av migration(Juan Ramos 2017).
16
3 Metod och material
Denna sektion presenterar vilka metoder och material som har använts för att besvara uppsatsens syftet och frågeställningar. Sektionen kommer att vara indelade i följande underrubriker. Val av metod, urval, etik, materialinsamling, problemdiskussion och avgränsningar, validitet och reliabilitet. Bryman påstår att det finns två olika typer av forskningens metoder, det kvalitativ och den kvantitativ metoden (Bryman 2018, s.111–115).
Denna studie kommer därför att ha en av dessa forskningsmetoden vilket är det kvalitativ forskningsmetod. Det kvalitativ metod handlar om ord, det är en metod som möjliggör för forskare att fråga olika individer om deras upplevelse, åsikt, känslor osv (Bryman
2018, sid.454–479).
3.1 Val av metod
Som det är redan nämnde tidigare är syftet med forskningen att ta reda på varför vissa/en del internationella studenter väljer att inte återvända till sina hemländer efter deras avslutade studier. Den bästa metoden att förstå en individ är genom att tala med den och förstå vart den kommer ifrån. Därför kommer undersökningen gå ut på att intervjua olika studenter från 3 olika länder Rwanda, Nigeria och Kamerun, utöver det kommer det också att finnas ett bakgrundskapitel där du som läsaren kan ta del av innan du läser studiens resultat. Kapitalet handlar om studenternas hemländerna och den beskriver historiskt händelse och hur det har sett ut där. Det forskningsmetod som har valts är semistrukturerade intervjuer.
Syftet med semistrukturerade intervjuer är att den skapar ett stort utrymme för författaren till att han/hon kan få mer förståelse kring intervjupersoners erfarenheter.
Målet med denna forskningsmetod är då att skaffa sig mer kunskap kring varför vissa studenter väljer att inte återvända till sina hem när deras studier är avslutade. Denna metod ger forskaren möjligheten till att får tala med olika individer om deras val och om vad som har fått de att ta dessa beslut, samtidig som denna typ av studien inte kan tala för alla studenter eftersom det är omöjligt att veta om alla faktiskt vill stanna. Denna undersökning fokuserar endaste på personer som faktiskt har bestämt sig för att inte återvända.
Semistrukturerade intervju handlar framför allt att författaren har specifika frågor som han/hon vill ha svar på och det brukar kallas för intervjuguide (färdiga frågor) dock har intervjupersonen frihet till att svar på frågor hur han/hon vill/känner. Frågor behöver inte heller komma i rätt ordning. Studien kan ha olika fall för att sedan jämföra de med varandra, denna typ av metod är också utmärkt för den som är intresserade för hur människor uppfattar de olika ställda frågor (Bryman, 2018, s.563). Semistrukturerade intervju är den perfekta metoden för den vill kunna
17
få möjlighet till att ställa följdfrågor och förklara när någon inte förstår. Denna forskningsdesign är utmärkt för denna studie eftersom den ger författaren utrym till att ställa frågor, följdfrågor, samt förklara hur han/hon vill eller menar.
3.2 Urval
För att hitta personer som skulle intervjuas för studierna används det så kalla det målstyrt urval, vilket betyder att de studenterna som intervjuades var de som redan visste med säkerhet att de inte ville återvända till sina hemländer inom en snar framtid. Målstyrt urval innebär att författaren väljer sina intervjupersoner utifrån visa kriterier (Bryman, 2011, s. 434). Det var det som gjordes i denna studie det var viktigt att de personer som skulle intervjuas inte ville återvända till sina hemländer eftersom studiens syfte var att skapar en förståelse kring varför vissa väljer att inte återvända till sina hemländer när deras studier är avslutade, vilka faktorer ligger bakom deras beslut osv. På grunda av syftet var det därför viktigt att de som intervjuades inte ville åka hem.
Urval av internationella studenterna från Rwanda, Kamerun och Nigeria gjordes på grund av att alla dessa länder delade historien om att vara koloniserat men också alla länder har olika bakgrunder av konflikter och därför var det också viktigt att se hur de liknade varandra men också länderna olikhet.
Snöbollsurval var det också en metod som används mycket i letande gångs efter intervjupersonerna. Enligt Bryman (2018, s.504–505) Snöbollsurval är en teknik där forskaren väljer medveten en liten grupp av människor som i sin tur kan ge förslag på andra personer som skulle vara passande för undersökningen. Snöbollsurval var mycket effektivt i denna studier eftersom världen befann sig i Covid19-pandamin och därmed svårt att hitta intervju personer med distans studier som pågick för många. De personen som intervjuades var totalt 10 personer.
4 deltagare från Rwanda, 3 från Kamerun och 3 från Nigeria. För att skydda intervjupersoners identitet kommer inte det nämnas någonting annat om dem, inte deras kön, ålder, längde de har varit här, det de studerar/studerade osv.
3.3 Undersökningsetiska principer
(Vetenskapsrådet, 2002) har skrivit fyra olika grundläggande forskningsetiska principer som forskare ska utgå ifrån vid datainsamling.
- Informationskravet
Innebär att forskaren meddela alla deltagare vad studiens syfte är och hur deras informationen kommer att användas.
18 - Samtyckeskravet
Innebär att deltagaren själv bestämmer hur mycket han/hon vill medverka i studien, vilket också betyder att om en deltagare inte längre skulle vilja vara en del av studien har han/hon rätt att avstå utan några problem.
- Konfidentialitetskravet
Uppgiften om deltagarna ska tas väl hand om så att ingen som inte har rätt till det ska kunna kommer åt det. Deltagarna ska kunna känna sig trygga om att deras identitet inte kommer att identifieras av någon som helst.
- Nyttjandekravet
Innebär att de uppgifter som har samlats inne kommer att endaste använda vid studiesyfte och inget annat.
Alla deltagarna blev informerat två gånger i början och slutet av intervjun om studien syfte, om hur deras uppgifter skulle användas, samt att det var frivilligt och att när som helst kunde de stoppa intervju om de inte längre kände sig trygga eller om de helt enkelt inte längre ville delta in undersökningen. Alla fick också vet i början att de skulle vara anonyma genom hela undersökningen, så anonyma att man inte ens nämner deras kön eller vad de studerade. Det enda man får veta om studenterna är att de är alltingen från Rwanda, Kamerun eller Nigeria samt att de studerar/studerat vid Umeå universitet, det är allt. Att nämna hur länge de hade varit i Sverige kändes inte rätt heller med den anledning att ingen ska kunna ha en möjlig chans att kunna identifiera de om det skulle kom till nivå. Största anledningen till denna typ av anonymitet beror på att många av dessa studenter har utelämnat mycket känsliga information om sig själva men också om deras hemländer. Det kändes därför viktigt att skydda de på alla sett och vis. Att till exempel inte nämna deras kön och utbildning beror också på att om det skulle komma till den nivå att deras hemländer skulle försöker hitta personer som har utlämnat dessa uppgifter vill jag som forskare skydda dessa deltagare från något ofattbart samt att ingen annan student ska råka illa ute för något som de kanske inte ens har gjort.
3.4 Materialinsamling
Med semistrukturerade intervju kan forskare var hur flexibel den vill. Till exempel behöver inte han/hon följa de förberedande frågor i turordning, utan forskare kan ställa olika frågor beroende på hur deltagarna svarar samt att forskare kan ställa följdfrågor och förklara för deltagarna om till exempel någon inte skulle förstå frågan. Det som är bra med denna typ av metod är bland
19
annat att deltagarna får en chans att uttrycka och ge sina svara på ett sätt som passar dem (Bryman, 2018 s.563). Vid intervju började jag med att ställa frågor som inte hade något med syftet att göra. Det var bara uppvärmningsfrågor för att underlätta för uppsatsensfrågor, sedan fanns det också avslutningsfrågor som lättade lite på trycket. Utöver intervjuer behövdes också andra information till de olika delar i uppsatsen. Därför hittades fakta genom några av dessa nyckelordet. International student’s / internationella studenter var viktigt vid sökande efter fakta om vad som kännetecknar en internationell student. Migration tillsammans med push-pullfaktor var också viktig vid sökande information till uppsatsens teoretisk ramverk eftersom migration beskrev blanda annat varför människor förflyttar sig och push- och pullfaktor tar upp olika orsaker och frestelse som lockar en person till att vilja flytta. Rwanda, Nigeria och Kamerun användes mycket för att hitta information om studenternas hemländer. Ordet som Återvända och hemländer användes också vid sökande efter tidigare studier som tittade mycket på olika orsaker som var avgörande för att studenter skulle vilja stanna kvar i deras värdländerna.
3.5 Problemdiskussion och avgränsningar
De flesta intervjuer utförds på campus. Det var många personer som kände att ämnet var känslig och fördrog därför att träffas i verklighet vilket var bra för studien eftersom man kunde läsa av hur olika individer påverkades av olika frågor som ställdes. Även om det var underlättande för studien att träffa deltagarna på plats fanns det också visa svårighet. Att inte låta sig påverkas av det studenterna delade med sig var en utmaning, till exempel när de delade med sig något som man kanske kände igen sig i, eller när de delade något så känslig att man nästan ville ge de en kram och dela sin åsikt och erfarenhet. De intervjuer som var via zoom var mycket lättare att handskas med eftersom man där inte kunde se deras kroppsspråk och därför inte påverkades på samma sätt heller.
När det kommer till avgränsningar var tiden ett faktum. Som det nämndes tidigare var totalt 10 personer som intervjuades, alla hade mycket att säga och visa hade lite mer än andra.
Intervjutiden var mellan 17–30 minuter per person men det fanns någon individ som pratade i en timme och 30 minuter och att stoppa någon som är passionerat var inte lätt. Alla intervjuer spelades upp på ett SD-kort och sedan transkriberades de på datorn och det blev totalt 37 sidor vilket är mycket med tanken på att det inte fanns mycket tid. Glömdes nästan nämna att intervjuer skedde på engelska och kinyarwanda, en översättnings gjordes till svenska och bara det var en tidskrävande.
20 3.6 Bearbetning av material
Som det är redan nämnd spelades intervjuer på ett SD-kort och sedan transkriberades de på datorn. Bryman (2018, s.566) nämner att det är bra att ha en bandspelare eftersom det hjälper forskaren att få ner allt från intervjupersoner och därmed minskar risker för förvirringar, Han säger vidare att när man endaste antecknar ökar risken för att inte få ner alla ord som deltagarna säger. Att spela inne intervjuer bidra till att forskare kan fokusera bättre på det som sägs samt visa personer att man är lyhörd och tar till sig det som sägs. Detta var det som gjords också i denna undersökning. De olika deltagare spelades inne och allt skrevs ner i efterhand. Eftersom intervjuer var på olika språk var det nödvändigt att spela inne för att se till att det som studenterna sa inte kom bort.
3.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet som också betyder tillförlitlighet innebär att man ska får samma resultat varje gång man använder samma metod på samma forskning(Sundberg and Harbom 2020). När det kommer till kvalitativ undersökningen kan det vara svårt att lita på tillförlitlighet eftersom man inte kan direkt pausa sociala miljön. För att hitta ett sätt att lita på materialinsamling ställer det extern reliabilitet några krav. En kvalitativ forskare ska kunna till exempel gå till en liknade sociala miljö och upprepa samma undersökning (Bryman 2018, s.465). I denna studier skulle man då behöva använda samma tänk för att hitta tillförlitlighet. Här kan man till exempel hitta liknad kandidater för undersökning, ställa samma frågor, använda samma intervjuform och på så sätt mäta hur väl det stämmer överens med som har gjorts. Det som har gjort att studien är tillbörligt är att det har intervjuats flera kandidater som har kommit med liknade berättelse och därför anser jag som forskare att studien har en hög reliabilitet.
Validitet är samma sak som giltighet och den innebär att man mäter rätt saker i rätt situation.
Validitet berättar för oss i vilken grad en variabel tar upp det vi är ute efter(Sundberg and Harbom 2020). Validitet handlar om hur ser sammanband mellan forskarens intervjuer och hur kan det besvara frågeställningar. Validiteten ska helt enkelt bearbeta studiens giltighet (Bryman 2018, s.465–467). För att öka studien giltighet var det viktigt att alla fick samma frågor samt att de frågor som ställdes hade utformats utifrån studiens syfte och frågeställningar.
21
4 Resultat och analys
Under detta kapital kommer resultat från de data som har samlats inne att presenteras. Det är information från 10 olika intervjupersoner där de redogjorde deras orsaker till att inte vilja återvända till sina hemländer efter deras avslutade studier. Resultat kommer också att beskrivas utifrån länderna studenterna kommer från och det är på grunda av att kunna underlätta läsningen och skapa mer förståelse vad olika studenter har sagt. I analys diskuteras resultat utifrån svar från intervjupersoner, teoretiskramverk och fakta om deras hemländer.
4.1 Resultat
4.1.1 Kamerun och (den engelskdel av landet)
4.1.1.1 Varför vald/vill du stanna?
Politiska instabilitet, ekonomisk standard, levnadsmöjligheter och säkerhet i hemlandet är de främsta orsaker till att studenterna inte vill/väljer att återvända till Kamerun. Det pågår en konflikt mellan Kameruns engelska och franskdel. Den engelskadelen vill bli självständigt men den franskadelen vill inte det och har bidragit till att det pågår någon slags kalla kriget där flera människor har förlorat sina liv. S1 nämner att han/hennes liv har varit i fara på grund av att han/henne hade en familjemedlem som arbeta i parlamentet. ” Mitt liv har varit på spel och jag har varit och är efterlyste, så jag har all anledning att stanna här i Sverige, inte nödvändigt Sverige men utanför Kamerun, JAG MÅSTE! Jag kan inte gå tillbaka till Kamerun”.
När det kommer till säkerhet mellan länderna beskrivs Kamerun som en mycket osäker stat.
Mycket orolighet, maktkampen mellan den engelsk och fransk delen har bidragit till att de flesta människor i Kamerun lever i rädsla. S2 ” vi går igenom en säkerhetskris och det är en av anledning till att man inte vill återvända, det pågår konflikter och om jag väljer att återvända riskerar jag att mista mitt liv”.
Sverige beskrivs som en fredfull nation där säkerhetspersonaler är barmhärtiga än militärer i Kamerun. S2 ”Sverige är mycket bra. Här kan jag leva i fred, bilda familjen utan att oroa mig för dem. Allting är så mycket organiserat och det är ett industriland medan mitt hemland är utvecklingsland och det är inte alls organiserat”. Att inte behöva kämpa för överlevande var det också något som studenterna tyckte var bra med Sverige.
4.1.1.2 Upplevelse av säkerhet i hemlandet
Alla var överens om att de inte upplevde någon säkerhet i deras hemland och efter 2016 blev situationen ännu värre. De flesta känner också att de har blivit frihetsberövat eftersom de till exempel inte kan gå ut på kvällen utan att riskera deras liv. Något som har också normaliserat
22
i den engelska regionen är skjutningar. S3 berättar att ”ibland när man hörd skjutningar blev man tvungen att lägga sig på golvet och inte i sängen eftersom man kunde riskera även att bli mördad i sitt eget hem men när man log på golvet så kunde de tro att man redan var död”.
De åsikter som studenterna har om sitt hemland är att landet har; Diktatorledning, hög kurroption, noll demokrati. S1 säger, ”hur kan mitt land inte vara diktatorledning när vi har ännu idag samma president som har varit vid makt i 40 år? Det går även rykte om att presidentens son kommer att ta makten efter pappan. Så nu har det blivit som mer familj sak, det liknar en kungadöme /monarki och inte en presidentstyre, allt jag kan säg är att statsskicket i mitt hemland är värdigt dåligt”.
4.1.1.3 Ordet återvända!
Återvända är ett ord som många försöker att undvika så mycket som möjligt! Studenterna känner att det inte finns mycket att återvända till mer än bara död, trauma, kamp och alla svårighet som liv har att komma med i deras hemland.
S1 säger, ”det finns det här psykologiska trauma som spelar upp i mina tankar, som frågar vart ska du återvända? Du återvänder till en pool av död”. ”Om mitt liv har varit jagade tidigare kommer inte sluta att jagas nu. Så att återvända! vart ska jag återvända? till döden?
Korsfästa mig själv? Nej, Jag är inte Kristus! Så det finns ingen återvändo. Jag måste stanna kvar”.
S3 säger att ”Hemma är hemma och där kan man allt återvända oavsett hur dålig det än är.
Men självklart vill jag inte heller återvända på grund av att jag är orolig över mitt liv”
S2 berättar att ”När jag tänker på ordet återvända tänker jag på strid så det uppmuntra mig inte till att vilja återvända, för jag vet vad som väntar mig när kommer dit. Samtidigt som jag tänker att om jag ska återvända behöver jag en större vapen för att kunna bekämpa vad som väntar mig, för sist jag var där hade jag en liten vapen och det hjälp inte, det är en kamp att leva där, det är en daglig strid”.
4.1.1.4 Var idéen med studier att stanna här?
Ett JA från alla ”YES, from the very-moment I come here I decide to not go back” Det var lättare att komma hit via studiervisum än att emigrera via hav och riskera att dö. Att söka asyl
23
var också inget någon var intresserade av för att de kände att man kanske kunde få ett beslut när man redan var död, vilket inte skulle vara till något nytta.
4.1.1.5 Varför Just Sverige
De flesta hade ingen aning om hur Sverige som land var. De kom i kontakt med landet i samband med sökande efter internationella studier och det var efter då som de började utbilda sig själv om hur Sverige fungerade och en del hade vänner som hade pratat bra om landet vilket gav de mer anledningar till att sök hit. Studenterna fick då senare se också att landet var mycket fridfull vilket var det som lockade de flesta hit. En av Studenterna berättade dock att det här är han/hennes andra masters i Europa. Han/hon har studerat i X landet här i Europa där han/hon fick gå igenom rasism så djup att han/hon ibland inte fick handla mat på grunda av hans/hennes hudfärg. De dåliga bemötandet som personen gick igenom var det som bidrog till att han/hon sökt sitt andra masters här i Sverige.
S1”Jag upplevd rasism i X landet mer än jag någonsin kunde förställa mig. Min första vecka i X landet för att vara exakt min tredje dag i det landet, Jag gick till en mataffär för att köpa något att äta och dricka då jag var mycket törstig och hungrig. Jag blev stoppade vid dörren och blev tillsagd att de inte sold inte till svarta människor och det här var på en mataffär.
SORRY WE DON’T SELL TO BLACKS! Om du inte är psykologiskt starka skulle du bara fall ner på marken”.
4.1.2 Rwanda
4.1.2.1 Varför vald/vill du stanna?
För de studenter som hade barn, var det tillgänglighet och bra kvalité på utbildning, jobbsäkerhet och livskvalité avgörande för att inte återvända hem. De som inte hade barn tyckte att säkerhet/trygghet, lyckan och att kunna känna sig uppfylld på alla sätt och vis det viktigaste, vilket de inte kände att de kunde få i hemlandet. Jobbsäkerhet, låg politisk säkerhet, livskvalité, arbetslöshet, fattigdom, tillgång till ny kunskap och rädsla för ett krig. Detta var sakerna som alla var överens om och som var också en del av deras orsak till att inte vilja återanvända till Rwanda.
S4 ”Den rwandiska utbildningen har fortfarande många svårigheter den är inte riktig stabil.
Därför tänker jag stanna här oavsett priset”.
S5 ”Jag vill stanna här på grunda av att det finns bättre säkerhet jämfört med Rwanda och för att det är enklar att leva här och bygga morgondagens framtid”
24
S6 ” Säkerheten i hemlandet ger ingen garanti och även om man tänker investera i något vet man inte hur det kommer att se ute inom två år, man är alltid rädd på att det kan blir krig när som helst och det ger ingen säkerhet”.
4.1.2.2 Säkerhet mellan länderna
Alla är överens om att det finns för mycket skillnader mellan Rwanda och Sverige för att man ens ska kunna jämföra det.
S4 ”Du kan se att det finns säkerhet men den är för mycket i det mån att det finns militärer i varje hörn, vilket gör att man inte längre känner sig trygg, för när det är militäre och poliser överallt får man en känsla av att något inte riktigt står rätt till”.
Precis som S4 säger har även de andra studenterna sagt på liknade sätt. Säkerhet som finns där är inte stabil för att man ska kunna känna sig trygg. Det finns också olika rebellgrupper utanför landet men också inom.
S4 ” Ibland kan man till exempel höra att poliser har dödat människor, Militär har skjutit folk och våldtagit kvinnor och flickor, även att FLN har attackerat en vis område och dödat människor och allt detta är sakerna som skadar säkerhet i allmänhet”.
Fattigdomen, jobbsäkerhet, politisk säkerhet, individsäkerhet och dålig relation med grannländer var det också sakerna som de flesta nämnde.
S4 ”Man har ett arbete men känner sig inte trygg eftersom man kan förlora jobbet när som helt”.
S5 ”Du kan tävla om ett jobb och vinna den men ändå inte får den, det förkommer att man köper jobb eller att den går till chefernas släktingar och vänner”.
S4 ”Det är många som är medlemmar i RPF för att kunna få möjlighet till jobb inte för att de brinner för parti i sig utan för att de inte har något annat val”
S6 ”Den säkerheten som finns i flera länder i Afrika och Rwanda framför allt är säkerheten som är bara formellt på paper och nyheter som visar att säkerheten finns beroende på vem som säger det. Säkerheten finns på paper men går man i verklighet får man en annan bild av säkerhet än det som talas i rapporter och nyheter”.
25
”Rwandiska regeringens fördrar och vill att alla ska var en del av landet politiska parti RPF och när du inte gå med i part kan de börja ifrågasätta dina val/anledningar till att inte gå med, visa kan till med säga att du inte tycker om landet”.
S4 ”Sakerna som är oftast negativ för landet brukar inte får talas ut till allmän. Allt detta är ett bevis på att det inte finns någon bra säkerhet i landet. Rwanda har dessutom en del problem med våra grannländer, ex. Uganda som dessutom hjälpte Rwanda att stoppa folkmord 1994”.
Många beskriver Sverige som ett land där jobbsäkerhet, politisk säkerhet, individsäkerhet och rättvisan är en självklarhet för medborgarna.
S4 ”Här i Sverige låter vi våra bilar var ute, vi går ute när som helst, visa gånger stänger vi inte vår husdörrar och det händer ingenting. Här finns det mycket säkerhet och det är värdigt sällan som jag ser en polis ut, samma sak med militärer och ibland kan man undra om landet ens har militärer. Det känns som att säkerhet här är en av landets traditioner”.
S5 ”Här i Sverige när man får ett jobb är man garanterande säkerhet och trygghet om att inte förlora jobbet till någon annan”.
S6 ”Sverige har en bra ledning och regeringen bryr sig om sina medborgare vilket du inte kan se i Rwanda”.
4.1.2.3 Ordet återvända!
Det är en känslan om att inte känna sig trygg. Många känner att även om de återvänder kommer det aldrig att gå bra för de även om de skulle starta eget verksamhet.
S4 ”Jag känner mig inte trygg, Jag önskar mig inte det. Jag älskar mitt hemland men jag önskar mig inte att återvända dit på grund av all politiska problem och hat som finns mellan människor. Även om man återvänder hem kommer det aldrig att gå bra för en till och med om man skulle starta eget”.
S5 ”Det är svårt att gå från ett land som har god säkerhet till ett som inte har det. Det svårt att planera sitt liv när man vet att det finns något bättre där ut. När man lever i en omgivning som är ostabill kan man inte lita på att morgondagen kommer bli bra”.
26 4.1.2.4 Var idéen med studier att stanna här?
Alla förutom en sa ja och den som sa nej förklarade sedan att när han/hon såg hur livskvalité, hur jämlika människor var, landets säkerhet kändes inte länge lika roligt att återvända till.
S5”Man kan säga att största anledningen till att komma hit var att bosätta mig här än att studera. Det finns inget visum som man kan ansöka om at flytta till ett land bara så där.
Studierna var helt enkelt min utväg”.
4.1.2.5 Varför Just Sverige
Alla var överens om att de kom hit på grunda av de möjligheterna de fick, samtidigt som Sverige är blanda de bästa rankad länderna i världen där människor har bra säker, lyckligt liv och hög politik säkerhet och livsvillkor.
S6 ”Jag vald inte utan det var det enda möjlighet som fanns”.
4.1.3 Nigeria
4.1.3.1 Varför vald/vill du stanna?
Många valde att stanna på grunda av bättre möjlighet utanför Nigeria men också på grund av instabilitet och konflikt i hemlandet, en del som inte var klara med studier visste inte om de vill stanna just här i Sverige. De var dock överens om inte återvända till Nigeria vad som än hände.
Många planerar på att flyttar till andra länder såsom Kanada, USA osv.
4.1.3.2 Säkerhet mellan länderna
Studenterna upplever att det är enorma skillnader när det kommer till säkerhetssystem hem i Nigeria och här i Sverige.
S7 ”I Nigeria lever man i rädsla 24/7, rädsla om att blir attackerade när som helst och om jag skulle vilja gå ut sent på kvällen kan jag inte göra det ensam, jag måste göra det i sällskap med andra, för om jag skulle råka blir attackerade skulle de andra göra någon slags motstånd åtminstone”.
”På det vis som jag ser säkerhet hem det är att alla sköter sig själv, vi är våra egna poliser, vägledare, det finns ingen säkerhet där så man måste se efter sig själv så gott man kan, det är så jag ser på saker i mitt hemland, medan här allting är så annorlunda, folk här respektera sig själv och varandra, de har ingen anledningar att skada någon, och det kan jag inte säga om mitt hemland. Jag skulle säga att det är en daglig kamp där, när du vaknar är du rädd att gå ut för du vet inte om du kommer bli påkörd av bil eller om något annat kommer att skada dig”.
27
S8 ”Mitt land är inte säker just nu på grund av att det pågår mycket dödade, tjuvaktighet, det är mycket som inte står rätt till och det är framför allt på grund av att eliter alltså de som leder landet är korrupta”.
S7 ”För mig tycker jag inte att det går ens att jämföra säkerhetssystemen mellan länderna. Man har bra säkerhetssystem här i Sverige. I Nigeria bidra till med poliser till att människor inte känner sig trygga och det är även svårt för individer att vara sig själva”.
Studenterna tycker att de politisk systemet i Sverige är organiserat, det är lugnt, fredligt och man känner sig trygg.
S9 ”Det korta tiden som jag har varit här har jag inte upplevt någon konflikt”.
4.1.3.3 Studenternas tankar om landets ledning.
S7 ”Vem som helst som känner till Nigeria bord vet att staten befinner i akutsituation just nu, för regeringen har misslyckats på alla sätt och vis. ”OM DET HÄR KOMMER ATT HJÄLAP!!!
Så befinner vi oss i krissituation, Nigeria ligger i riskzon, våra ledare har svikit oss och de hjälper inte oss på något sätt, de hjälper inte till att återställa säkerheten, livet, vattenbehov, gatuarbete, allting är ett stort misslyckandet, och det går dålig för oss. Det finns ingen regering policy, det finns inga lagar, det finns inget, landet är bara en röra och jag ska inte ljuga om det, det är sanningen, VI BEHÖVER HJÄLP PÅ RIKTIGT! Politiker leker med våra liv och jag tror att de vill bara döda alla och jag vet inte varför”
S8 ”Mina åsikter är att jag tror att de som styre landet har slut på idéer, helt slut på idéer förstår du? För man kan inte göra samma sak om och om igen och förväntar sig ett annat resultat”. De gör saker om som de gjord för flera decennium sedan, och då kan man fråga sig själv, lever dessa människor i detta decennium eller? De har slut på idéer och jag tycker att de borde ge färska människor en chans att komma till makt så att de kan ta landet framåt för de har ingenting att komma med.
S9 ”Regeringen i Nigeria funkar inte riktigt, ingen ekonomiskt struktur, ingen humankapital och de som har lämnat landet finner ingen motivation till att återvända, de känner sig inte trygga. När man ser det som sker i sitt hem ställer man sig en fråga om man verkligen vill återvända till sitt hemlandet. Människor vågar inte att återvända hem”.
28 4.1.3.4 Ordet återvända
Åter igen är ordet återanvända ett ord som många inte vill höra även här. Många känner sig oroliga för sina liv och vet inte vad som skulle hända med de ifall de bestämde sig för att återvända.
S7 ”Det får mig att känna mig rädd. Man blir ett offer och jag vill inte gå tillbaka för jag vill inte bli ett offer. jag väldigt rädd att återvända hem, faktum att jag har gått ut ur landet och sedan återvända, nej det är en skrämmande tanke när man tänker på allting som kan gå fel.
Tanken att återvända hem skrämmer mig helt enkelt och jag kommer att beskriva Nigeria som ett HELVET”
S8 ”Det är på grund av säkerhets problem som jag inte vågar återvända”.
S9 ”Landet är instabilt och ordet återvända är skrämmande och många människor gillar nog inte att tänka på det. Med tanken på det som pågår i Nigeria måste man fråga sig om det är något som man vill återvända till på en gång”.
4.1.3.5 Var idéen med studier att stanna här
S7 ”JA! Jag sökte olika anledningar för att lämna landet och det är det som pågår i många ungdomars tankar, de vill bara lämna landet och de söker olika vägar såsom studier, äktenskap, jobb. De vill bara lämna landet. För min del var studier min utväg”.
S9 För mig var Studierna mitt främsta fokus och andra möjlighet kom senare.
4.1.3.6 Varför Just Sverige
Många kom till Sverige på grunda av det är här som de fick studieplatser, andra på grund av fred som råder här, bra utbildningsystemet och vänner som tipsade.
S7 ”Jag försökte att ansöka i många andra länder såsom USA, Kanada, Schweiz och fick inte studievisum och stipendier. Sverige var min fjärde land som jag försökte på och jag fick möjlighet så jag kom hit”.
4.2 Analys och diskussion
När det kommer till studiens syfte om varför vissa internationella studenter med afrikansk bakgrund många gånger väljer att inte återvända hem efter deras avslutade studier kan studiens
29
teori, länderna bakgrund och resultat förklarar varför. Studiens teori som är utifrån en push- pullfaktorer teori beskriver bland annat att för att en individ ska ta ett beslut om att flytta måste det finnas något som drar i den och något som push den i väg. Som Juan Ramos (2017) nämner kan politiska förföljelse, hög kriminalitet, långtidsarbetslöshet och individsäkerhet vara push- faktorn i det här fallet för studenternas val om att inte vilja återvända hem var dessa saker en del av deras anledning. Medan en pull-faktorn var motsatsen till push.
De internationella studenter som var i fokus i denna studier är studenter som härstammar från Nigeria, Kamerun och Rwanda. Alla dessa länder har en historia om att ha varit koloniserat av något land i västvärld. Det syns också klart och tydligt att alla tre länder inte riktig har något positiv fred som kan då locka tillbaka sitt folk.
Kamerun till exempel kämpar idag med olika rebellgruppen såsom Jama'atu Ahlis Sunna Lidda'awati wal-Jihad (Boko Haram) och andra grupper som vill ha självständighet i den engelskdel av landet. Flera människor är på flytt och andra har förlorat sina liv båda civila och säkerhetsstyrkorna (UCDP n.d.). Enligt (The World Bank 2021) kämpar landet även med fattigdom i speciellt i den engelsk regionen. Kamerun har även låg politiska och medborgerliga rättigheter (Freedomhouse 2020) och landet är inte heller fredlig. Detta förklarar varför studenterna från Kamerun inte känner sig bekväm med att återvända hem. Det Politisk och ekonomisk instabilitet som råder i landet blir en tydlig push faktor för många. De åsikter som studenterna har om sitt hemland är att landet är diktatorledning, hög kurroption och noll demokrati. Det är inte så konstig när Kamerun har bara haft två statschefer sen landet blev självständig 1960-61(UCDP n.d.).
De studenterna som kommer från Nigeria upplever också nästa samma sak. Precis som Kamerun kämpar även Nigeria med rebellgruppen Boko Haram skillnaden är att studenterna från Nigeria tycker att deras ledare lyssnar mer på rebellgrupper än vad de lyssnar på medborgarna. Sen 2009 har Nigeria genomgått en konflikt om ledningsmakt mellan säkerhetsstyrkor och den islamiska gruppen (Boko Haram). Trots att konflikten mellan denna rebellgruppen och regeligen blev avslutat 2015 förkommer det att gruppen attackerar civila och säkerhetsstyrkor (UCDP n.d.). Landet beskrives inte som fredlig (Peace and World 2020). Till skillnad från Kamerun har Nigeria politisk och medborgare rättigheter till en vis mån. En tydlig push faktor här är att studenterna från Nigeria upplever att det inte finns tillräckligt med resurser för att de ens ska vilja återvända hem, samtidigt som instabilitet och konflikt i landet är också något som få de att inte vilja återvända. Många beskriver Nigeria som ett helvet, de upplever att deras nation har svikit de och att politiker leker med deras liv, det pågår mycket dödandet, korruption och nivån av rädsla blanda Stunderna är hög eftersom många känner att de inte riktig
