För att undersöka hur samtida föräldrar i Sverige resonerar kring normer om kön och barnuppfostran har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Uppsatsen baseras på sju semistrukturerade intervjuer som vi analyserat tematiskt.
3.1 Urval
Informanter för studien har hittats via kontakter inom förskolor i Stockholm. Ett krav för urvalet av informanter i studien är att de har minst ett barn mellan åldrarna ett till fem år och är villiga att tala om genus och könsnormer. De föräldrar som deltog i studien var mellan 29–
38 år gamla. I studien har två par intervjuats varav ett av paren intervjuades tillsammans och ett av paren intervjuades var för sig. Första parintervjun skedde med båda respondenterna vid samma tillfälle. Vi märkte under intervjuns gång att det fanns tendenser till att den ena partnern tog över intervjun och tystade den andra partnern. Eftersom dynamiken föräldrar, eller par, emellan inte är relevant för studien, men tog mycket utrymme i parintervjun valde vi vid nästa tillfälle att intervjua partners individuellt. En fördel med att intervjua paren ihop var emellertid att vi fick följa parens diskussioner om ämnet och de kunde till exempel ibland bidra med att utveckla varandras resonemang.
I studien har alltså informanter som är relevanta för forskningsfrågan valts ut, det innebär att ett målstyrt urval har använts. I och med detta urval är det inte möjligt att göra en
generalisering till populationen utan deltagarna har valts ut med forskningsmålet som huvudfokus (Bryman, 2011: 392). I och med att urvalet består av personer som velat ställa upp på att prata om ämnet och själva haft ett visst intresse för området är det oundvikligt att det uppstår en viss typ av bias. Detta innebär att det är svårt att uttala sig om någon generell uppfattning om ämnet bland småbarnsföräldrar rent allmänt, däremot tror vi att vår uppsats kan säga något generellt om Stockholmsbaserade småbarnsföräldrar som tänker på
könsnormer. Urvalet av respondenter har alltså skett på en grund direkt hänvisad till forskningsfrågorna som även inbegriper en avgränsning av urvalet (Bryman, 2011: 350).
Det är i detta fall svårt att uttala sig om varför vissa föräldrar inte ville ställa upp på intervjuer men möjliga anledningar kan vara att de som valts ut för studien, småbarnsföräldrar, troligtvis inte har mycket tid över för att kunna ställa upp. En annan tänkbar förklaring kan vara att ämnet kan upplevas kontroversiellt eller svårt att prata om, samt att en känsla av att det finns ett rätt och ett fel kan tänkas upplevas av personer som inte är insatta i ämnet och fältet. I informationsbrevet som vi skickade till förskolor förtydligade vi att förkunskaper i ämnet inte är nödvändigt för att delta i studien (se Bilaga 2).
3.2 Tillvägagångssätt
I och med att materialinsamlingen pågick under covid-19-pandemin har alla intervjuer skett på distans via digitala program som Zoom och Skype. Föräldrarna tillfrågades först vilket program de föredrog att använda och därefter skickades en länk till respondenterna via mail som de kunde använda för att ansluta sig till intervjun. En av respondenterna hade inte möjlighet att ladda ner program som Zoom och Skype, därför utfördes den intervjun via Messengers videofunktion. Fördelen med att utföra intervjuerna digitalt var att både
intervjuaren och respondenten kunde sitta i hemmiljö, samt att tiden för intervjun var flexibel då varken respondenterna eller uppsatsförfattarna behövde resa någonstans. Nackdelen med att hålla intervjuerna på distans var att vi saknade den naturliga kontakten som annars fås när intervjuer sker ansikte mot ansikte.
Frågorna för den semistrukturerade intervjun består av olika kategorier (se Bilaga 1).
Inledningsvis börjar intervjun med personliga och enkla frågor. De allmänna frågorna om deltagarnas bakgrund ställs i början för att få informanten bekväm i situationen.
Sedan behandlades kategorin “Skillnad på pojkar och flickor?” för att få igång tankarna om de skillnader informanten kan se mellan könen på en mer allmän nivå.
Efter detta leddes intervjuerna in på egna tankar om ämnet. Här fick informanten besvara frågor om vad de själva tänker på när de hör ordet genus och om de jobbat med genus hemma, både innan och efter de fick barn.
Med hjälp av intervjuguiden har samtalen under intervjuerna hållit sig inom samma ämnesområden och den semistrukturerade utformningen på intervjun gav möjlighet att fördjupa sig i särskilda områden som informanten själv valde att lägga stor vikt vid, men hjälpte även till att hålla kvar intervjun inom den ram som intervjun var ämnad att undersöka (Bryman, 2011: 415).
Den semistrukturerade utformningen av intervjuerna var att föredra då det dels fanns ett tydligt fokus på genus i intervjun men även att intervjuerna genomförts av två olika författare.
Med hjälp av den semistrukturerade utformningen har vi då kunnat få förhållandevis likartade intervjuer innehållsmässigt som möjliggör en viss grad av jämförbarhet (Bryman, 2011: 416).
3.3 Etiska aspekter
Deltagarna i studien valde själva att ställa upp på studien efter information om ämnet i en inbjudan som skickats ut med hjälp av kontakter inom förskolor i Stockholm. De som deltog i studien fick instruktioner om att deltagandet var frivilligt, kunde avbrytas när som helst samt att alla svaren de lämnade skulle komma att analyseras och användas i uppsatsen, dock med anonymiserade uppgifter. Detta skedde i enlighet med informationskravet samt
samtyckeskravet som kräver att man som forskare innan intervjun säkerställer att informanten fått information om studiens syfte, deltagarnas uppgift och villkor för deltagande
(Vetenskapsrådet, 2002: 7–10). Innan vi startade inspelningen försäkrade vi att deltagarna gav samtycke till att samtalet spelades in, för att sedan transkriberas och att ljudfilen därefter raderas. Detta i enlighet med samtyckeskravet som förutsätter att man som forskare säkerställer att samtycke är inhämtat från deltagaren. Deltagarna informerades i början av intervjun om att det är frivilligt för dem att ställa upp och att det är möjligt att avbryta när som helst (Vetenskapsrådet, 2002: 7–9).
Vi valde att utesluta frågor som direkt relaterar till informanternas egna barn, utan enbart till informanterna och deras tankar om genus och barn generellt. Om frågor ställts om hur barnen till informanterna agerar hade det kunnat inkräkta på barnens integritet. Därmed har frågor om
barn och genus ställts om barn i största allmänhet. De tillfällen då informanterna valt att prata om sina egna barn har uppgifter om barnen anonymiserats genom att inte benämna barnen vid namn i transkriberingen. Detta har skett i enlighet med konfidentialitetskravet
(Vetenskapsrådet, 2002: 12). För att ytterligare säkerställa att uppgifter som lämnats under intervjuerna inte går att hänvisa till informanterna i fråga har riktiga namn på informanter, dess partners och barn inte tagits med i transkriberingarna (Bryman, 2011: 133).