I denna del kommer metodvalet avhandlas utifrån forskningsdesign, datainsamlingsmetod, urval och genomförandet. Studiens tillförlitlighet,
forskningsetiska överväganden och litteratursökning kommer även att presenteras.
3.1 Forskningsdesign
Denna studie har haft en kvalitativ forskningsdesign då syftet handlade om att få reda på hur förskollärare berättade att de arbetade för att utforma förskolans miljöer för att de skulle kunna bidra till utveckling för alla barn. Bryman (2018) lyfter att en kvalitativ forskningsdesign ger respondenten möjlighet att svara utförligt på frågorna som ställs och utifrån sitt eget ordval dessutom gärna med exempel som kan ge detaljer till svaren. Vid en kvalitativ studie önskas utförliga svar för att utifrån dessa kunna bryta ner och analysera svaren.
3.2 Datainsamlingsmetod
Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign kunde semistrukturerade intervjuer användas som metod för att samla in data till studien. De
semistrukturerade intervjuerna gav oss möjlighet att vara flexibla mot förskollärares svar genom att ytterligare frågor kunde ställas under intervjun (Bryman, 2018). En
intervjuguide (se bilaga 2) hade skapats inför intervjuerna för att det fanns en vilja att få fram förskollärares beskrivning av hur de utformade miljön för att främja barns utveckling. Frågorna som ställdes under intervjun utformades som frågeordsfrågor vilket menas att frågorna inte bara kunde besvaras med ett ja eller nej och de ställdes inte heller på ett sätt som bidrog till att de blev ett påstående utifrån SCB (2016).
Intervjuguiden hade några större grundfrågor som ställdes utifrån förskolans läroplan och beroende på svaren ställdes ytterligare frågor för att alla förskollärare skulle få chansen att ge ett svar inom alla områden. Ett exempel var att en av de större frågorna inriktades på miljön och om inte en förskollärare hade berättat något om utemiljön ställdes en fråga om det innan intervjun fortsatte. Intervjuprocessen blev också flexibel vilket lyfts i Bryman (2018) då det fanns ett intresse av att
förskollärare skulle få beskriva utifrån hur de tolkade de större frågorna som ställdes.
En förhoppning fanns att få ett fylligt material inför resultat och analysdelen genom att ställa breda och öppna frågor.
3.3 Urval
Urvalet i denna studie utgick ifrån några av Brymans (2018) urval, vilka blev målstyrt urval och bekvämlighetsurval när rektorer och förskollärare valdes ut. Ett
bekvämlighetsurval gjordes för att underlätta sökandet av förskollärare som ville delta i studien. Vilket handlade om att vi sedan innan hade någon typ av tidigare relation med de förskollärare och rektorer som tillfrågades. Detta gav förhoppningar om att fler skulle välja att delta. Att även utgå ifrån ett målstyrt urval gjorde att en möjlighet gavs att välja förskollärare som utifrån sin kunskap kunde ha information om det valda syftet. Valet att genomföra intervjuer på olika förskolor i olika
kommuner och län hade att göra med att vi ville undersöka om det såg olika ut på olika förskolor gällande förskollärares beskrivelse av utformningen i miljön. Utifrån det syfte som skulle besvaras i studien behövde det vara deltagare till studien som hade en förskollärarutbildning. Alla tio förskollärare som tillfrågades valde att delta.
Åldersspannet på deltagarna landade på 33–62 år och de arbetar med olika åldersgrupper.
3.4 Genomförande
Det första som gjordes i studien var att ta fram ett syfte och frågeställningar. Därefter gjordes ett missivbrev (se bilaga 1) med information om studien och hur vi förhöll oss till de etiska regler som Vetenskapsrådet (2017) ställer i samband med deltagande i en studie. De etiska reglerna handlar om att skydda de som intervjuas. När
missivbrevet hade färdigställts skickades det ut till rektorer via mejl för att ge ett godkännande till att få intervjua förskollärare i deras enheter vilket alla rektorer gav godkänt till. Nästa steg blev sedan att fråga de förskollärare som vi ville intervjua genom telefonsamtal, mejl eller sms. När vi hade fått godkänt att de ville delta bestämdes en tid och tillvägagångssätt för att utföra intervjun. Sedan skickades ett mejl med missivbrevet till de förskollärare som ville delta för att de skulle få samma information som tilldelades rektorerna.
Intervjuerna skedde både digitalt över zoom eller som en fysisk träff på förskolan. De tillfrågade fick själva välja om intervjun skulle ske digitalt eller fysiskt och detta för att underlätta deras möjlighet till medverkan. Vi hade informerat varje förskollärare via mejl om deras möjlighet till att få välja hur de ville ses för intervjun. Under intervjun medverkade en av studenterna då vi kände att det kändes mest rättvist gentemot de förskollärare som intervjuades då vi annars riskerade att hamna i en maktposition. 30 minuter beräknades till varje intervju vilket delgavs genom missivbrevet till varje förskollärare. Detta för att varje förskollärare skulle bli medveten om tidsåtgången för att kunna avsätta tid med en förhoppning om att få utförliga svar vilket också gav resultat. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning på mobiltelefonen för att vi skulle kunna fokusera på den som intervjuades och för att sedan kunna transkribera. Enligt Bryman (2018) blir det lättare att lägga fokus på de som intervjuas och kunna följa upp det som sägs om det inte samtidigt behöver antecknas. Det underlättar även för kommande transkribering då det gick att spola i inspelningen och lyssna ett flertal gånger. De flesta förskollärare gav långa och utförliga svar vilket gjorde att vi efter intervjuerna bestämde oss för att inte transkribera ordagrant. Vi valde bort att transkribera material som vi inte fann intressanta för studien något som Bryman (2018) menar på är godtagbart då alla delar i intervjun kanske inte bidrar till det som ska undersökas. Det blev ändå ett rikt material som bestod av sammanlagt 68 sidor i typsnitt Georgia, 12 punkter,
radavstånd 1,15. När transkriberingarna hade slutförts fick den andra studenten ta del av både ljudfil och transkribering för att kunna se och höra om ljudinspelningen och transkriberingen överensstämde med varandra.
Utifrån valet att ha öppna frågor under intervjun blev valet av dataanalysmetod tematiserad analysmetod något som Bryman (2018) skriver om. Vi valde olika fraser att kolla utifrån det syfte och frågeställningar som studien grundar sig på. Exempel på fraser vi tittade efter i transkriberingarna var barns behov individuellt, barns behov i grupp och även miljön inomhus och utomhus. Dessa fraser färgkodades för att lättare se vilket område de tillhörde när teman skulle göras. Utifrån fraserna hade vi först tre större teman som sedan arbetades ner till mindre teman för att göra texten mera överskådlig. I transkriberingarna kunde vi se att de flesta förskollärare nämnde vikten av att se alla individer men också att utomhusmiljön kunde vara svår att använda på samma sätt som inomhusmiljön.
3.5 Tillförlitlighet
Bryman (2018) skriver att det finns fyra delar som behöver tas i beaktning under genomförandet av en studie för att få den tillförlitlig. Dessa fyra är trovärdighet, överförbarhet, styrka och konfirmera och pålitlighet.
Trovärdighet handlar om att studiens innehåll ska följa de forskningsetiska regler som finns, samtidigt som resultatet ska visas upp för de som deltagit menar Bryman (2018). Detta för att de som deltagit ska få en möjlighet att bekräfta att det som framkommit i resultatet är korrekt. Dock har vi valt att inte delge resultatet till de förskollärare som deltog i studien då vi upplever att kraven utifrån de
forskningsetiska reglerna som skrevs fram i missivbrevet (se bilaga 1) har följts och att resultatet enbart har skrivits fram utifrån det som förskollärare delgivit oss. För att styrka detta valdes att båda skulle lyssna på ljudfilerna och läsa
transkriberingarna vilket skulle kunna kopplas till en ökad trovärdighet. Resultatet som framkommit har enbart tagits ur de transkriberingar som gjorts och resultatet har skrivits fram utifrån en tematisk analys. Under intervjuerna fick de som deltog svara öppet och delge det som de ansåg vara av intresse.
Överförbarhet handlar enligt Bryman (2018) om hur resultatet som framkommit kan användas och överföras till en annan miljö, där förskolans verklighet blir beskriven på ett mer djupgående sätt. Då intervjuerna genomfördes i olika län, med olika rektorer och ett varierat åldersspann på deltagarna, skulle studien kunna ses som överförbar då det framkommit olika sätt att arbeta och förhålla sig till. Utifrån att alla förskolor har samma läroplansmål och riktlinjer att följa och sträva mot skulle det som framkommit i resultatet kunna användas i andra miljöer och situationer.
Möjlighet att styrka och konfirmera innebär enligt Bryman (2018) att forskaren utifrån sin studie har en förståelse för att det inte finns ett rätt svar, samt att
forskaren har agerat i god tro. Studiens genomförande och slutsats ska inte styras av egna värderingar eller teoretiska inriktningar. Det sociokulturella perspektivet som har använts i denna studie har enbart använts som grund men inte påverkat studiens utförande. Vi har under pågående framställning av studien agerat i god tro och
försökt hålla egna värderingar utanför.
Pålitlighet handlar enligt Bryman (2018) om att arbetsprocessen ska beskrivas på ett tydligt sätt där forskaren redogör för de olika delarna i studien. Vi har redogjort för de olika momenten i arbetsprocessen på ett utförligt sätt.
3.6 Forskningsetiska överväganden
Inför forskning finns det fyra olika krav att efterfölja vilka är Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet något som Bryman (2018) skriver fram.
Informationskravet utgår ifrån att de som ska delta i en studie fått information om att deras deltagande är frivilligt, vilket syfte studien hade och en förklaring på hur
studien skulle gå till. Samtyckeskravet innebär att deltagare i en studie blir medvetna om att de själva har en möjlighet att styra över sitt deltagande. Genom att
missivbrevet som hade information om studien skickades ut till rektorer och förskollärare kunde de få ta del av information om studiens syfte. Samtidigt som vi både i missivbrevet (se bilaga 1) skrev och hänvisade till Vetenskapsrådet om att de fick avböja sin medverkan när de ville och påminde om detta innan inspelningen av intervjuerna startades. Anledningen till valet att skicka ut missivbrevet även till rektorer handlade om att vi ville få ett samtycke till att få intervjua förskollärare i rektorernas enhet.
Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna i studien ska få reda på att deras identitet och övriga uppgifter som samlas in inte kommer att kunna kopplas till
person, förskola eller ort. Även detta togs upp i missivbrevet och i direkt anslutning till intervjuerna innan datainsamlingen påbörjades för att förtydliga det för
deltagarna. Nyttjandekravet handlar om att det material som samlades in under intervjuerna inte får användas till något annat syfte än vad vi delgivit de
medverkande. Deltagarna delgavs även i missivbrevet att det insamlade materialet efter avslutad studie kommer att raderas.
Vetenskapsrådet (2017) skriver fram att det finns olika övergripande regler som ska tillämpas inför forskning för att resultatet ska vara trovärdigt och inte skada de som medverkat till resultatet. Forskare ska skriva fram resultatet sanningsenligt och genom metoden ska det gå att få fram hur forskningen genomförts. När intervjuerna transkriberades valde att bara ta med det som ansågs relevant för studien. Vi har gjort det som går för att denna studie ska bli trovärdig och av hög kvalité. Det som skrivs fram är saker som vi känner att vi kan styrka eller har material att stödja oss emot. Detta då vi inte haft för avsikt att ha egna åsikter i det material som använts från tidigare forskning, resultatet eller litteratur vilket kopplas till Vetenskapsrådet (2017) och vad som anses vara hög kvalité.