I följande avsnitt presenteras studiens metodansats och hur vi gått tillväga gällande sökprocessen, metodval, urval, genomförande, bearbetning och analys av vår data,
tillförlitlighet samt forskningsetik. Alldeles i slutet av avsnittet förs en kritisk diskussion kring metoden.
4.1 Sökprocessen
I denna studie har vi använt oss av olika former av litteratur, tryckta böcker, vetenskapliga artiklar samt elektroniska böcker. Vi använde oss av flera olika sökmotorer för att hitta relevant litteratur, däribland Uppsala universitets biblioteks digitala sökmotor, Google Scholar och databasen ERIC. De nyckelord vi sökte på var organizational socialization,
organisatorisk socialisation, nyanställd, orientation, introduktion, organisatorisk
socialisation, lärande på arbetsplatsen, job-embeddedness, introduction of new employees, introduktion av nyanställda, arbetsplatslärande, workplace learning, employee orientation, onboarding, personnel management. Dessa sökord gav oss mycket och brett material men ett
sökord som styrde oss till just det ämnet vi valt var orientation. Det sökordet ledde oss in på ett antal review-artiklar som handlade om organisatorisk socialisation och gav vägvisning till den relevanta forskningen. När vi sökte vidare efter ytterligare material använde vi oss endast av sökordet organizational socialization, som i sin tur ledde in på en mängd relevant litteratur inom forskningsfältet som vi använt oss av genomgående i denna rapport.
4.2 Val av metod
Som tidigare nämnts så har det främst genomförts studier baserade på kvantitativa metoder inom området organisatorisk socialisation. För att bidra till forskningen och ge en mer målande bild av nyanställdas upplevelser av sin introduktion har istället, till skillnad från majoriteten av tidigare forskning, en kvalitativ metodansats använts i denna studie. Frågeställningarna har utformats på ett sätt som tillåts besvaras genom kvalitativ metod. Ahrne och Svensson (2011) beskriver det som att det datamaterial som framkommer ur kvalitativa metoder hjälper en att studera fenomen som är svåra att förnimma direkt, exempelvis tankar, känslor, upplevelser, beslutsfattande och intentioner till skillnad ifrån kvantitativa metoder som istället får fram en mängd eller i vilken utsträckning ett fenomen sker. Eftersom denna studie har som syfte att bidra med upplevelser var det inte av relevans att få in många svar eller i vilken frekvens något sker. Dock anser Alvehus (2014) att kvalitativ metod även intresserar sig för samband, bara för att metoden är kvalitativ betyder det inte att att allt som har med kvantitet att göra är oväsentligt. Han menar vidare på att om man påstår att sin uppsats baseras på en kvalitativ metod så avgränsar man den inte särskilt mycket. Om ett större antal intervjupersoner använder liknande slags uttryck, eller
återberättar händelser på samma tema är detta av intresse för forskaren. Att något
förekommer sällan innebär dock inte att fenomenet per automatik är meningslöst (Alvehus, 2014). Vidare menar Alvehus (2014) sammanfattningsvis att kvantiteter i många fall spelar en viktig roll i kvalitativ forskning men inte samma entydiga roll som då statistiska samband är avgörande för tolkningen av data, utan snarare att kvantitativa aspekter måste underkastas tolkning. I denna studie har det inte genomförts ett stort antal intervjuer men det har varit av
intresse att titta på återkommande svar och upplevelser samt liknande sätt hos intervjupersonerna att tala om saker.
Kvalitativ forskning brukar enligt Bryman (2011) lägga betoning på den kontext en individ verkar i. Studien har ett fenomenologiskt förhållningssätt och som vid kvalitativa studier utgör ett intresse av att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2014). Vidare innebär ett fenomenologiskt förhållningssätt att beskriva världen som den upplevs av de sociala aktörerna och antagandet är att den relevanta verkligheten är vad människor uppfattar att den är (Kvale & Brinkmann, 2014). Denna studie syftar att belysa hur individer upplever och reflekterar kring sin organisatoriska socialisation på arbetsplatsen. Eftersom denna studies syfte är att belysa hur medarbetare upplever sin introduktion används en kvalitativ metodansats och detta i form av kvalitativa intervjuer (Bryman, 2011).
Genom att intervjua personer som är del av en social miljö, exempelvis en organisation, så ges forskaren insikter i efterhand om de förhållanden som råder i denna sociala miljö (Ahrne & Svensson, 2011). Vidare menar Ahrne & Svensson (2011) att intervjuer är ett sätt inom kvalitativ forskning att samla in kunskaper om sociala förhållanden men även enskilda individers känslor och upplevelser. Just eftersom det är olika typer av socialiseringsprocesser och hur lärprocesser sker inom en specifik social miljö som denna studie avser att studera så togs beslutet att intervjuer skulle ge oss den typen av datamaterial på bästa sätt.
Intervjuerna genomfördes som semistrukturerade livsvärldsintervjuer eftersom det är en fenomenologisk metod (Kvale & Brinkmann, 2014). Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren har ett frågeschema med ganska allmänna frågor, dessa frågor kan sedan ställas i olika följd och uppföljningsfrågor kan ställas till det som anses vara viktiga och
betydelsefulla svar (Bryman, 2011). En semistrukturerad livsvärldsintervju har som syfte att söka efter teman i den levda vardagsvärlden utifrån perspektivet av den som blir intervjuad samt få ut beskrivningar av intervjupersonens vardag och verklighet utifrån en tolkning av innebörden hos de beskrivna fenomenen (Kvale & Brinkmann, 2014). Denna form av intervju blir applicerbar i denna studie eftersom syftet är just att få medarbetarnas perspektiv och upplevelser som nyanställda och hur deras introduktion gick till och vad det gav dem. Dock hade vi ett lite större antal frågor som var konstruerade med hjälp av vårt teoretiska ramverk som vi sökte svar på vilket gör att den gick lite mer mot strukturerad intervju än bara
semistrukturerad, den hade ett antal förutbestämda frågor och man kunde därför genomföra samma intervju med olika intervjupersoner (Alvehus, 2014).
Sett till antalet av intervjuer har vi förhållit oss till de ramar som är rimliga för omfattningen av denna typ av studie samt att försöka uppnå en “mättnad” som man talar om när man studerar en begränsad social grupp (Alvehus, 2014). Alvehus (2014) menar vidare på att det är svårt att på förhand säga att ett visst antal är det rätta, eftersom det delvis beror på hur fyllig informationen är som kommer ur intervjuerna. Efter totalt åtta intervjuer upplevde vi att vi hade uppnått en mättnad i materialet för vår studie och valde därför att inte intervjua fler medarbetare på arbetsplatsen om deras introduktion.
4.3 Urval av deltagare
Med anledning av studiens omfattning samt tidsram valde vi att använda oss av
bekvämlighetsurval. Det är enligt Alvehus (2014) urval baserat på vilken typ av deltagare för studien som finns tillgängliga. Det kan bli problematiskt då bekvämlighetsurvalet styr
forskningsfrågan, att den kom till på grund av urvalet och inte för att man tycker ämnet i sig är intressant (Alvehus, 2014). Forskningsfrågorna för denna studie har inte styrts av vår typ av urval, utan formulerades innan vi kom i kontakt med deltagarna för studien. Denna typ av urval valdes med anledning av att vi sedan tidigare varit i kontakt med företaget, via en privat kontaktperson, och denna typ av företag ansåg vi vara särskilt intressant att undersöka då de själva arbetar med HR-relaterade områden där det möjligen fanns någon ytterligare
medvetenhet kring området vi undersökte. Vi har haft riskerna kring urvalet i åtanke, som Alvehus (2014) säger riskerar bekvämlighetsurvalet att representera en viss grupp, snarare än ett bredare fenomen. Det finns en medvetenhet kring att urvalet medfört en risk kring
homogenitet och minskar möjligheterna till generaliserbarhet.
För att förtydliga ytterligare består urvalet av åtta personer på ett företag som arbetar med medarbetarundersökningar. De har olika roller inom företaget, några är projektledare medan vissa är specificerade på ett område inom projekten och en av deltagarna arbetar på marknad. Spridningen av roller kan bidra till ett mer representativt resultat för företaget.
4.4 Genomförande
Första steget för att kunna genomföra vår undersökning var att ta kontakt med vår privata kontaktperson som i sin tur stämde av med chefer på den aktuella arbetsplatsen att vi fick tillåtelse att intervjua anställda inom organisation. Efter klartecken från ansvariga gav sedan vår kontaktperson oss namn och mailuppgifter till ett antal anställda som börjat arbeta på arbetsplatsen sedan 6-18 månader tillbaka på ett ungefär. Vi tog sedan kontakt med dessa personer via mail samt skickade med informationsbrevet för denna studie (se bilaga 1). När samtliga deltagare meddelat att de ville delta i undersökningen så bokade vi sedan in intervjutider som passade dem. För deltagarnas bekvämlighet kom vi till arbetsplatsen och genomförde intervjuerna i ett av deras mötesrum, detta för att deltagarna skulle känna sig bekväma men också att det fanns avskildhet. Intervjuerna genomfördes under tre olika dagar, första dagen hölls två intervjuer, andra dagen en intervju och en vecka senare genomfördes fem intervjuer. Vi båda deltog och intervjuade tillsammans under fem av intervjuerna men tre stycken av intervjuerna genomfördes med en av oss två närvarande. Vid intervjuns start presenterade vi oss själva samt säkerställde att varje deltagare tagit del av informationsbrevet och hur deras anonymitet skulle skyddas. Vidare förklarade vi mer ingående studiens syfte och vad vi ämnade undersöka. Innan vi sedan gick in på själva intervjufrågorna stämde vi av ifall deltagaren hade några frågor eller funderingar.
Som tidigare nämnts genomfördes semistrukturerade livsvärldsintervjuer med inslag av en del strukturerade frågor och vid genomförandet av de åtta intervjuerna användes en på förhand konstruerad intervjuguide (se bilaga 2). Intervjuguiden bestod därav av både mer öppna och vissa mer slutna frågor samtidigt som mycket utrymme för följdfrågor gavs.
Eftersom ett flertal följdfrågor ställdes och intervjufrågorna inte heller alltid ställdes i
ordningen utifrån intervjuguiden så krävdes stor flexibilitet av oss intervjuare i vårt agerande men också att intervjuguiden var anpassningsbar utifrån varje enskild individs svar (Bryman, 2011). Det huvudsakliga syftet med den intervjuguide vi skapade var att den skulle täcka in alla våra olika frågeställningar och att följdfrågorna var ett verktyg till att verkligen kunna få ut information ifrån intervjupersonerna om hur de upplevde sin introduktion på arbetsplatsen. Då analyserna av det empiriska materialet, som kommer diskuteras längre fram, har ett deduktivt angreppssätt när det kommer till växelspelet mellan teori och empiri så har intervjufrågorna skapats utifrån studiens frågeställningar samt det teoretiska ramverk som ligger till grund i denna studie (Ahrne & Svensson, 2011). Med ett deduktivt angreppssätt menas att man drar slutsatser utifrån teorier enligt Ahrne & Svensson (2011) och eftersom det empiriska materialet analyserats genom ett deduktivt angreppssätt så skapades även
intervjuguiden utifrån det teoretiska ramverket samt utifrån att kunna besvara
frågeställningarna för studien. Intervjuguiden resulterade i att beröra fyra områden som är direkt sammanlänkade till våra teoretiska utgångspunkter, nämligen socialisationstaktiker, rollorientering, informationssökning som en del av “Uncertainty Reduction Theory” och slutligen kunskapsdimensionerna.
För att kunna få så uttömmande svar som möjligt så bestod intervjuguiden av en tydlig ordningsföljd av de olika teman som skulle beröras, vilket både underlättade för
intervjupersonerna och oss som intervjuare eftersom det då fanns en röd tråd och varje tema kunde behandlas djupare med relevanta följdfrågor. Även fast temana följer av varandra så fick vi ibland ändra om ordningsföljden beroende på intervjupersonernas svar (Bryman, 2011). Ytterligare ett led i att kunna få intervjupersonernas upplevelser och intryck var att ställa öppna frågor som inte heller var ledande (Bryman, 2011). Därtill så utformades frågorna också med hänsyn till den fenomenologiska ansatsen vilket innebar att vi sökte just efter intervjupersonernas uppfattningar och beskrivningar av olika delar kopplade till
introduktionen som nyanställda, därmed utformades inte frågorna till att kunna reflektera generella eller allmänna åsikter.
Som kvalitativ forskare är man både intresserad av vad intervjupersonerna säger men också hur de säger det och därmed är transkriberingen och en fullständig redogörelse av intervjun en viktig del i forskningsprocessen när det kommer till att kunna analysera datamaterialet (Bryman, 2011). Eftersom semistrukturerade intervjuer ställer höga krav på intervjuaren i form av att kunna följa upp intressanta ämnen och tolka vad som sägs under intervjun för att ställa relevanta följdfrågor så valde vi att inte göra några anteckningar under intervjun, just för att kunna ha fullt fokus på intervjupersonernas utsagor i enlighet med Bryman (2011). Istället spelades intervjuerna in med hjälp av inspelningsfunktionen på mobiltelefonen för att sedan transkriberas.
4.5 Bearbetning och analys av data
Det är de transkriberade intervjuerna som utgör det empiriska materialet i denna studie och ligger till grund för vår analys (Ahrne & Svensson, 2015). Som tidigare nämnts så har ett deduktivt angreppssätt genomsyrat växelspelet mellan teori och empiri vid utformandet av intervjuguiden och detta för att vi i denna studie har ett deduktivt angreppssätt på våra resultat (Bryman, 2011). Med detta menas att vi har analyserat våra resultat med hjälp av samt utifrån vårt teoretiska ramverk och perspektiv, teorin har alltså inte framkommit ur våra resultat, utan istället påverkat hur vi tolkar och analyserar vår empiri och sätter in det i ett sammanhang.
Redan under transkriberingen av datamaterialet påbörjades analysarbetet eftersom vi aktivt redan då började bearbeta materialet och mentalt började ordna och strukturera upp samtidigt som vi framställde materialet (Ahrne & Svensson, 2015). Precis som Ahrne och Svensson (2015) berättar så framkom det till och med i intervjusituationen “aha-upplevelser” och ingivelser som i sin tur blev en första bearbetning och tolkning av materialet redan innan transkriberingen påbörjades. När alla intervjuerna transkriberats började vi dock bearbeta materialet mer ordentligt genom att läsa igenom intervjuerna flera gånger samt började göra en första kodning i de åtta stycken digitala dokumenten, varje intervju för sig, sparade i datorn. Genom att läsa igenom det empiriska materialet ett flertal gånger blev vi förtrogna med materialet och kunde börja urskilja initiala mönster och teman (Ahrne & Svensson, 2015). Återkommande mönster samt avvikande upplevelser bland intervjupersonerna, i relation till vårt teoretiska ramverk, markerades i olika färger tillsammans med anteckningar vilket var första steget i reduceringen av materialet (Ahrne & Svensson, 2015). Vidare reducerades materialet genom att vi successivt började dra ut specifika användbara citat ur materialet. När vi sedan hade valt ut de delar av materialet vi ville koncentrera oss på och börjat plocka fram exempel så närmade vi oss skapandet av generaliseringar och allmänna begrepp för våra fynd (Ahrne & Svensson, 2015). Vidare i enlighet med Ahrne & Svensson (2015) så började vi nu presentera våra resultat i textform och argumentera och analysera akademiskt utifrån det teoretiska ramverket samt den tidigare forskningen. Därtill började vi även formulera teman för våra fynd, något Ahrne och Svensson (2015) benämner som
etikettering, vilket menas med att samla ett antal observationer under samma tak genom att ge dem ett generellt namn. Dessa teman är inte enbart deskriptiva utan belyser och tar fasta på en viss aspekt. Vår bearbetning och analysering av det empiriska materialet resulterade i fyra huvudteman varav ett tema i sin tur har fyra underteman.
Under avsnittet resultat och analys benämner vi intervjupersonerna med IP1, IP2, IP3, IP4, IP5, IP6, IP7 och IP8. Vi har valt att inte ge någon bakgrundsinformation om varje
intervjuperson då det finns risk att deras konfidentialitet kan undanröjas men också för att vi anser att det inte är av relevans för tolkningen och analyseringen av resultaten.
4.6 Tillförlitlighet
Begreppsparet reliabilitet och validitet är inte det mest lämpliga när det kommer till kvalitativ forskning, eftersom det baseras på idén om att mätningar och mätinstrument existerar
oberoende av det som mäts (Alvehus, 2014). Kravet på upprepningsbarhet blir svårt eftersom forskaren är en aktiv del i processens olika steg, det är svårt att tänka sig att två intervjuare kommer få exakt samma svar av samma person, eller att samma person ger exakt samma svar i två likadana intervjuer vid två olika tillfällen (Alvehus, 2014). Detta är en svaghet vår studie har, fastän det finns en strävan mot total transparens är det nästintill omöjligt att upprepa studien då våra egna tolkningar påverkar vad som presenteras som resultatet. Alvehus beskriver detta vidare som att i tolkningsarbetet, där teorier och empiriskt material ställs i relation till varandra, spelar uttolkaren själv en väldigt central roll (Alvehus, 2014). Tillförlitlighet består av några delkriterier som har en motsvarighet i kvantitativ forskning. Två av dessa är trovärdighet som brukar motsvara validitet och pålitlighet som motsvarar reliabilitet (Bryman, 2011). Därmed kommer begreppen trovärdighet och pålitlighet användas och gå under samlingsordet tillförlitlighet som även detta avsnitt är döpt till.
Trovärdighet är enligt Ahrne och Svensson (2015) möjligen speciellt viktigt för kvalitativ forskning. De beskriver vidare att det finns flera sätt att göra en kvalitativ uppsats eller forskningsrapport trovärdig, några av dessa sätt är transparens, triangulering och återkoppling till fältet. Transparensen i en forskningstext påverkar studiens trovärdighet. Texter som inte kan kritiseras eller diskuteras avslöjar ofta inte tillräckligt mycket om forskningsprocessen för att kritisk granskning ska vara möjlig (Ahrne & Svensson, 2015). Vi har förhållit oss till detta genom att beskriva forskningsprocessen så utförligt som möjligt och påpeka brister. Triangulering innebär inom kvalitativ forskning att man kombinerar olika metoder, typer av data, teoretiska perspektiv eller forskare för att studera ett fenomen som kan fånga in en mer objektiv eller sann beskrivning. Genom att komma fram till samma eller liknande resultat på detta vis, ökar studiens trovärdighet (Ahrne & Svensson, 2015). Då vår studie är något
begränsad både sett till tid och omfattning har den inte bestått av flera olika metoder, vilket är en svaghet. Den hade kunnat bestå av en kombination av intervju och enkät för att fånga in mer material och se eventuella liknande resultat.
Däremot har vi tagit hänsyn till en hel del tidigare forskning som täcker in många områden och som sträcker sig långt bakåt i tiden fram till nutid. Även vårt teoretiska ramverk är brett vilket var ett medvetet val då vi inte utelämnat något som tidigare forskats på utan får en större bild och inte blir selektiva för vilka svar man skulle kunna tänkas “vilja” uppnå. Den tredje delen att ha i åtanke kring trovärdighet enligt Ahrne och Svensson (2015) är att återkoppla till fältet. Vilket innebär att forskaren återkommer till de människor som har studerats och låter dem ge sina synpunkter på resultaten av studien. Dessvärre har detta inte gjorts för denna studie, vilket är en svaghet. Det hade kunnat berika och nyansera studiens resultat (Ahrne & Svensson, 2015).
Forskningens trovärdighet kan också hänga samman med möjligheter till att generalisera, att kunna säga något om en större population eller en annan miljö än den man studerat. Bristande generaliserbarhet är något som brukar lyftas av kritiker som en av den kvalitativa
forskningens svagheter (Ahrne & Svensson, 2015). Denna studies resultat är svår att generalisera med anledning av att den genomfördes på en mindre antal deltagare i en viss kontext där det rådde en viss företagskultur. Ahrne och Svensson (2015) beskriver vidare att generalisering vid kvalitativ metod kan handla om huruvida resultaten av studien går att överföra på andra personer i andra sociala miljöer som liknar dem man själv studerat. En möjlighet till detta skulle vara att jämföra med liknande studier som gjorts på samma typ av företag, då skulle man eventuellt kunna närma sig liknande resultat. Dock är detta ingenting vi har undersökt, därför är generaliserbarheten för denna studie väldigt låg. Ahrne och Svensson (2015) menar även på att vi inte ens kan vara säkra och veta vad som skulle hända om vi valde att studera ett ytterligare fall. Det fallet skulle kunna visa sig vara starkt
avvikande från vad vi hittills kommit fram till. Larsson (2009) går djupare in på problemen kring generalisering inom kvalitativ metod och kritiserar tanken om att generaliseringar sägs representera verkligheten och menar på att den snarare presenterar forskarens tankesätt. Larsson (2009) har en annan syn än Ahrne och Svensson (2015) då han menar på att ett problem kring generalisering är just antagandet om homogenitet inom ett sammanhang, det