Metoddiskussion - Barns fysiska aktiviteter i förskolan

4. Resultat

5.1 Metoddiskussion

Syftet med mitt arbete är att undersöka förskolebarns fysiska aktiviteter och träning av kroppens rörelseförmågor i förskolan och hur de påverkas om en vuxen är med och leder aktiviteter med dem. Jag valde metoder utifrån detta. Fördelarna med observationerna i denna studie passade bra, eftersom det var deras självvalda fysiska aktiviteter jag ville studera. Det var en bra metod, men nackdelen var att eftersom alla föräldrar inte hade skrivit på lappen jag lämnat ut till dem så jag visste, blev det svårt för mig att filma som jag hade tänkt göra först.

Eftersom jag inte kan gruppera ihop olika barn som fick delta, eftersom det inte är säkert att de leker med varandra i förskolan. Därför var det svårt för mig att filma deras aktiviteter. En annan sak som är bra med detta, är att de gör så mycket ändå när de utför fysiska aktiviteter, eftersom jag skrev ner fick jag skriva fort, men jag fick med väldigt mycket information ändå.

Intervjuer med barn, det är en ganska svår metod upplevde jag. Antingen var det jag som hade formulerat frågorna lite svårt eftersom en del ord var svåra för dem att förstå. Jag intervjuade några barn utomhus, det var ganska svårt för dem att koncentrera sig då. Jag kunde gjort på något annat sätt kommer jag på nu efteråt, eftersom jag tror att jag hade fått se mer av vad barnen gör, jag hade kunnat fråga om jag kunde ta med barnen in i till exempel målarrummet.

Jag fick i alla fall svar av dem, det som de tyckte och förstod. Det har hjälpt mig i min studie och det har visat mycket i en helhet, det material jag fått.

24 5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Barns självvalda aktiviteter inomhus

Det jag kunde se i denna observation är att barn väljer det de tycker är roligt. I Förskolan finns möjligheter till fysisk aktivitet både inne och ute. Det är i synnerhet lämpat för att tillåta fy-sisk aktivitet att komma till uttryck utomhus. Utomhus finns det möjligheter att cykla, springa, hänga, klättra med mera. Inomhus är det naturligt att hålla på med aktiviteter som kräver mindre utrymme som dansa, leka sånglekar, göra balansövningar i liggande sittande och stående ställning menar Grindberg och Langlo Jagtoien (2000). Detta stämmer överens med det jag såg i mina undersökningar, att deras inne aktiviteter ofta handlar om dans, och göra balansövningar när man dansar till exempel, eller att de bara går runt sker också ofta. Det finns ofta lekhallar på vissa förskolor, och de är bra att använda eftersom då kan barnen få utlopp för sina fysiska aktiviteter de vill utföra. ”Barn ska utveckla motorik, koordinations-förmåga, och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2010, sid 10). Detta citat från läroplanen är mycket viktigt, för att barn ska utveckla detta måste även förskoleläraren se till att de får utveckla detta i förskolan.

5.2.2 Barns självvalda uteaktiviteter

Utomhus kan barn hitta på precis vad som helst. Det jag såg i min studie, var att barn använ-der sig av cykel väldigt ofta. De spelar fotboll också vilket är bra för både sin egen motorik samt samarbetet med andra barn. Det stämmer överens med det Osnes m.fl. (2012) menar, att utemiljön har vissa fördelar, dels för att det är en större yta där som möjliggör en mer varierad och allsidig kroppslig lek. Det finns även möjligheter till att cykla och även för bollspel. Detta kunde jag se i min studie. Grindberg och Langlo Jagtoien (2000) menar i sin bok Barn i rö-relse att det är förskolan och skolan som har ansvar för barnen under den bästa tiden på dagen.

Dagsljus är en viktig förutsättning för uteaktiviteter som ger goda möjligheter till fysisk upp-levelse. Barnen är utvilade och beredda på nya utmaningar då. Det måste finnas utrymme för fysisk aktiv lek i förskola och skola. Eftersom vi på den här förskolan är ute från cirka tio till tjugo över elva finns det dagsljus att vara ute på, vilket gör då så att barnen är utvilade när de kommit in igen.

5.2.3 Vuxenledd aktivitet inomhus

I detta resultat kunde jag se att barnen har svårt med att uppfatta själva vad som sägs på rörel-seskivan. I boken Barn och dans menar Wigert (1993) att dans är viktigt därför att dans för-siggår i ett socialt sammanhang. Att ta varandras händer och dansa tillsammans, att hitta en gemensam rytm och uppleva glädje. Det jag kunde se i denna observation var att de kände glädje tillsammans, de skrattade och hade roligt på sin rörelsestund, vilket är viktigt för både barn och pedagoger att känna. Samtidigt menar Mellberg (1993) att i en rörelselek utvecklas medvetandet om den egna kroppen, en god rumsuppfattning, rörelsesäkerhet, god fysik med mera. I en rörelse får, menar Mellberg barnet erfarenheter av sina kroppsdelar, möjlighet till rörelse och deras samspel med andra. I rörelsestunden kan förskolepersonalen leda barnen på nya upptäckter påpekar Mellberg. Pedagogen leder barnen, vilket sedan kanske kan utvecklas till att barnen förstår själva vad som sägs på rörelseskivan, eftersom pedagogen nu lett dem en gång till den musiken kanske de kan röra sig till den själva sedan. Barnen får kroppsuppfatt-ning genom att röra på sig. Jag såg i min observation att barnen hade lite svårt med att gå som kräfta och stå på tå och så vidare. Men får barnen träna på detta fler gånger kommer de att lyckas med detta. Sedan menar även Danielsson, Auoja, Sandberg och Jansson (2000) de skriver i sin bok Rörelseglada barn att det är viktigt att förskolelärare har en helhetsyn på barns utveckling. Barn utvecklas fysiskt genom motoriska aktiviteter. Eftersom det är försko-leläraren som ska se till att barn utvecklar sin motorik är det viktigt för dem att förstå barns utveckling. Eftersom denna skiva hade olika rörelseinstruktioner kunde barnen träna hela kroppen vilket är bra för deras självbild och deras kroppsuppfattning, samt rumsuppfattning anser jag.

26 5.2.4 Skogsaktivitet

I denna undersökning kunde jag se att barn är medvetna om skogen och deras regler. De är duktiga på att komma ihåg saker om vad som gäller i skogen. Danielsson m.fl.(2001) menar att om man vistas ute med barnen måste det vara i både planerad miljö och naturmiljö. De måste få utmaningar för att de ska använda sig av kroppen och alla sinnen. Jag tycker att det de skriver i denna bok har en bra betydelse, att man ska vara både i naturmiljö och i planerad miljö. Eftersom barnen oftast vistas i den planerade miljön, kan det nog vara skönt för barnen att komma till naturmiljön också. Jag kunde se att barnen hittar på mycket saker i skogen, de drar sig till det som är intressantast, i detta fall bäcken. De kan testa olika saker, som att hoppa över bäcken som de gjorde och såg om saker flöt i bäcken eller inte. Jag tror skogsmiljön är bra för barns grovmotorik, eftersom de får gå på höjdskillnader och gå över stenar och rötter och sedan även lära sig om regler i skogen.

5.2.5 Intervjuer med barn

I intervjuer kan den upplevda verkligheten beskrivas och gestaltas genom att människor berät-tar om sina liv och erfarenheter, sina tankar och upplevelser, genom att de delger sina version-er och tolkningar av skeenden (Kaijsversion-er & Öhlandversion-er (2011). Jag tyckte mina intversion-ervjuversion-er vara ganska svåra att genomföra. Men barnen tycker ungefär samma sak i sina svar. De menar att det känns skönt i kroppen när man rör på sig och att det är bra att röra på sig, vilket betyder att de har en liten uppfattning om att rörelse behövs. Grindberg och Langlo Jagtoien (2000) me-nar att barnen befinner sig i ständig utveckling. De behöver mycket tid till fysisk aktivitet eftersom de grundläggande rörelserna skall automatiseras. Detta visar att det är viktigt för barn att röra på sig, och att de behöver tiden till det. Barnen var överens om att de brukade dansa inomhus, någon lekte mamma, pappa, barn i hemmavrån, de brukade också leka med lego eller bilar. Sjöstedt Edelholm och Wigert (2005) menar att dans påverkar på ett positivt sätt den motoriska, kognitiva och den känslomässiga och den sociala utvecklingen. I dansen blir det verkligheten fantasi och fantasi blir verklighet, man måste se att det är viktigt för barn att formulera sig i gester och i rörelserytmer. Jag tycker det stämmer överens med det jag sett i mina observationer på dansen, när de dansar hur de vill och uttrycker fantasi och glädje, de får

chansen att göra hur de vill. De kan uttrycka känslor genom dansen och det spelar ingen roll heller hur man dansar. Ett barn i min intervju, Sara, uttryckte sig såhär: ”Fröknarna rör sig aldrig, de tjatar, tjafsar och pratar, det är tråkigt”. Hon sa även att Sara: ”Fröknarna dansar tokigt”. Hon hade två synsätt på vad fröknarna gör. Det jag har sett så är de med ibland, mest kollar de om det går bra för barnen, men ibland är de med. På fotboll utomhus är de ofta med.

Det är viktigt att röra på sig, barnen tyckte även att pedagogerna är med och utför vissa saker även fast ett barn hade en egen uppfattning om detta.

6 Avslutande diskussion

Det jag har sett i denna studie är att barn utför de fysiska aktiviteterna de är intresserade av.

Det handlar om olika aktiviteter som att dansa och göra olika rörelselekar. Jag har fått upp-fattningen om att de tycker om att röra på sig. Det är också spännande att få veta hur barn tycker och känner för detta med rörelse genom mina intervjuer med dem. Det var svårt att förstå ordet röra på sig för en del barn, men då får man ändra och det gjorde jag genom att fråga hur det kändes i kroppen efter barnen hade sprungit eller dansat, då blev det lättare att förstå. När man arbetar som förskolelärare sen så är det ens uppdrag, det står med i läropla-nen, som förskolelärare ska ansvara för, är att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling. I Nöjd (2011) påpekar Peter Schantz, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), att när barn rör på sig blir deras psykiska och fysiska hälsa mycket bättre. Ericsson (2005) menar att motorikens har betydelse för koncent-rationsförmågan och inlärningen. Hon menar också att det är viktigt för barn i förskolan att få mer grovmotorik träning, helst en stund varje dag. Därför är det viktigt för lärare att se och veta att barn behöver röra på sig eller röra sig till musik, man kan göra olika övningar för att förbättra sin grovmotorik, genom att röra sig till musik, eller vara ute mycket. Ericsson (2005) menar också att det har blivit för mycket stillasittande aktiviteter, vilket gör att barn rör sig mindre. Barnen rörde på sig både inomhus och utomhus, vilket ger en inblick i att man kan röra på sig inomhus med, men inte lika bra som utomhus aktiviteter, där det är större ytor för barnen att springa och cykla på. Sen behöver man nog vara uppmärksam på sitt barn och röra sig mycket med barnet, och inte bli stillasittande, eftersom rörelse är bra för barnens grovmo-toriska utveckling. Jag kunde se att barn tycker om att röra på sig, de tycker om att springa och cykla och även röra sig till musik inomhus. Precis som de gjorde i denna studie. Även få röra sig fritt i skogen och undersöka saker.

7 Förslag till vidare forskning

Detta skulle jag vilja att man forska vidare om dels för att det är viktigt för barnen i förskolan att de får en så bra motorik och kroppsuppfattning som möjligt, och det är viktigt också. Dels också för att lärare ska få upp blicken för att barnen behöver röra på sig mycket för att få en så bra grovmotorik som möjligt. Eftersom barn behöver vistas utomhus också är det viktigt att veta och se att det är bra för barn att få röra sig på stora ytor, vilket man gör mest utomhus.

Det är viktigt att se över om man har mycket stillasittande aktiviteter med sina barn, eller om man faktiskt är ute eller utför aktiviterer inomhus som rörelse till musik med mera. Det jag uppfattat i denna studie, rör sig barn och tycker det är roligt. Men alla barn tycker inte det är roligt. Man skulle kunna undersöka flera förskolor och se hur de gör, för att få en större inblick i barnens fysiska aktiviteter, samt hur de påverkas av vuxenledda aktiviteter för att få en bredd i det man undersöker, det vore intressant att veta.

Referenser

Danielsson, A., Auoja, K., Sandberg, M. & Jonsson, B. (2001). Rörelseglada barn: Ett kurs material för rörelseutveckling med förskolebarn. Växjö: Statens folkhälsoinstitut och förlagshuset Gothia AB.

Dessen, G. (1990). Barn och rörelse. Stockholm: HLS förlag.

Doverberg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB.

Ericsson, I. (2005). Rör dig- lär dig: Motorisk utveckling och inlärning. Idrottens förlag Malmö: Sisu idrottsböcker.

Grindberg, T. & Langlo Jagtoien, G. (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur AB.

Kaijser, L. & Öhlander, M. (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur AB.

Lökken, G., Haugen, S. & Röthle, M. (2006). Småbarnspedagogik: Femonologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber AB.

Lökken, G. & Söbstad, F. (2000). Observation och intervju i förskolan. Lund:

Studentlitteratur AB.

Mellberg, B-M. (1993). Rörelselek. Stockholm: Liber AB.

Nöjd, M. (2011). Mer tid för rörelse: tema: Rörelsen lyfter lärandet. Förskolan. Häfte 7, sid 18-19.

Nöjd, M. (2011). Många saknar kroppens ABC. Förskolan. Hämtad från:

http://www.lararnasnyheter.se/FS_11_07_28-29_tema_GIH.html.

Osnes, H., Skaug, H, N. & Eid Kaarby, K, M. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan.

Lund: Studentlitteratur AB.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att genomföra, planera och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Sigmundsson, H. & Vorland Pedersen, A. (2004). Motorisk utveckling: Nyare perspektiv på barns utveckling. Lund: Studentlitteratur AB.

Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (rev upp). Stockholm: Skolverket.

Sjöstedt, Edelholm, E & Wigert, A. (2005). Att känna rörelse: En danspedagogisk metod.

Stockholm: Carlssons förlag.

Wigert, A. (1993). Barn och dans. Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms Universitet. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilagor

Bilaga 1

Förfrågan om er medverkan i en examensarbetsundersökning Hej all personal på XX- förskola!

Avdelning: X och X

Jag heter Therese Larsson och jag läser min sista kurs på Karlstads universitet där jag skriver mitt examensarbete om ”barns rörelse i förskolan”. Jag kommer att undersöka förskolebar-nens fysiska aktiviteter, dels under självvalda aktiviteter, dels under vuxenledda rörelseaktivi-teter. För att kunna utföra studien behöver jag ditt medgivande. Jag ber dig därför att efter att du har ta del av nedanstående information och därefter på den bifogade blanketten med ett kryss och din namnteckning för att bekräftar eller avböjer din och avdelningens medverkan.

Såhär kommer undersökningen att gå till:

Jag kommer att besöka avdelningen och utföra några observationer av barns fysiska rörelse under självvalda aktiviteter och under några vuxenledda rörelseaktiviteter. Dessutom kommer jag att göra några intervjuer med barnen i gruppen där de kommer att få berätta om sina upp-levelser av de fysiska aktiviteter som studeras. Observationerna kommer att dokumenteras med hjälp av anteckningar. Intervjuerna kommer förutsatt att personal, barn och barnens vårdnadshavare ger sitt tillstånd att spela in. De utskrifter som görs av dessa och av observat-ionerna kommer senare att användas i mitt examensarbete. Eventuellt kommer jag också, om det godkänns att filma rörelser som förekommer. Materialet kommer att förvaras på ett USB-minne, och kommer endast att användas i detta examensarbete. När examensarbetet har blivit godkänt kommer all information att raderas. Inga namn på barn, personal eller förskolan kommer att nämnas i examensarbetet, och alla uppgifter som kan knytas till de personer kommer att bytas ut.

Har du några frågor eller senare ändrar dig och ångrar din medverkan kan du nå mig på föl-jande sätt:

____Jag har tagit del av informationen och godkänner att du får göra undersökningen på vår avdelning.

____Jag har tagit del av informationen men vill inte att du gör undersökningen på vår avdel-ning.

Datum och underskrift: _________________________

Namnförtydligande: __________________

34 Bilaga 2

Förfrågan om ditt/ert barns medverkan i en examensarbetsundersökning Hej alla föräldrar på xx- Förskola!

Avdelning: X och X

Jag heter Therese Larsson och jag läser min sista kurs på Karlstads universitet, där jag skriver mitt examensarbete om ”Barns rörelse i förskolan”. Jag kommer att undersöka förskolebarns fysiska aktiviteter dels under självvalda aktiviteter, dels under vuxenledda rörelseaktiviteter.

För att kunna utföra studien behöver jag ditt/ert medgivande. Jag ber dig/er därför att efter att du har ta del av nedanstående information på den bifogade blanketten med ett kryss och din namnteckning bekräftar eller avböjer ditt/ert barns medverkan i undersökningen

Detta innebär ditt barns medverkan:

I undersökningen kommer jag att använda mig av observationer och intervjuer där barnen kommer att få berätta om sina upplevelser av de aktiviteter som studeras. Observationerna kommer att utföras och dokumenteras med hjälp av anteckningar. Intervjuerna har jag tänkt spela in och senare använda delar av i mitt examensarbete. Förutsatt att barn, personal och barnens vårdnadshavare godkänner det, kommer jag också att filma några aktiviteter för att närmare kunna undersöka vilka rörelser som förekommer i dessa

observationer, intervjuerna och de inspelningar som görs kommer att läggas in och förvaras på ett USB minne. Materialet kommer endast att användas i detta examensarbete och kommer att raderas och förstöras när examensarbetet blivit godkänt. Inga namn vare sig på förskolan eller de barn som deltagit i undersökningen kommer att nämnas. I intervjuutskrifter och i observat-ionsbeskrivningar kommer, liksom i det färdiga arbetet, alla namn och uppgifter som kan knytas till de personer och de förskoleavdelningar där studien utförts att bytas ut och förvans-kas.

Har ni några frågor eller om du/ni nu godkänner, men senare ändrar dig och vill dra tillbaka ditt barns medverkan kan du/ni nå mig på mobilnumret och email-adressen nedan:

--- Markera med ett kryss om ditt barn får delta eller inte:

Blanketten kan lämnas in till personalen på respektive avdelning senast: 19:e April

____Jag har tagit del av informationen och godkänner att mitt barn får vara med i undersök-ningen.

___Jag har tagit del av informationen men vill inte att mitt barn deltar i undersökningen.

Datum: _______________ Förälders underskrift: ___________________

Namnförtydligande__________________________

36 Bilaga 3

Intervjufrågor till barnen:

- Hur känns det i kroppen när du rört på dig?

- Vart på förskolan är det lättast att röra på sig?

- Vad gör du när du rör på dig? Berätta!

- När brukar pedagogerna vara med och röra på sig? Vad gör ni då?

- Vilket rum brukar du vara i?

- Vilka barn på förskolan rör sig mest/minst på din förskola?

In document Barns fysiska aktiviteter i förskolan (Page 28-0)