Urval

Jag valde att utföra undersökningen på en förskola jag redan kände till. Jag valde två äldre-barnsavdelningar där åldern på barnen är mellan 3 och 6 år, för att jag ville se en bredd i min datainsamling för vad barn använder sig av för fysiska aktiviteter. Förskolan ligger nära ett skogsområde, så det är inte långt ifall de skulle vilja gå till skogen. På denna förskola har de också en lekhall inomhus där barnen kan vara ibland, men det är inte så ofta, eftersom det finns ett rum de brukar kalla för dans rum på de olika avdelningarna, så är de oftast där. De har en ganska lång och bra gård som man kan springa och cykla på också.

Jag besökte förskolan och frågade de fall jag fick göra min undersökning där och beskrev vad jag skulle göra och sedan att jag skulle komma och lämna informationsbrev till både personal och föräldrar, de breven liknade varandra ganska mycket, även fast de riktade sig till olika.

Jag hade lämnat till föräldrar och personal på förskolan. En del föräldrar svarade inte och en del lämnade in svarstalongen försent. Två barn från ena avdelningen fick inte delta i min undersökning. Av de sex barn från ena avdelningen och tio från den andra avdelningen som fick tillstånd av föräldrarna att delta i undersökningen deltog alla inte ändå i min undersök-ning. Av de barn som observerades i min undersökning var det 13 barn tillsammans som del-tog.

13 3.5 Genomförandet av studien

Jag besökte förskolan som jag hade valt ut och berättade om min undersökning efter att per-sonalen gett mig ett muntligt svar och tillstånd och därefter informerats och skrivit under sin och förskolans medverkan (bilaga 1), delade jag sedan ut informationsbrev till vårdnadsha-vare för att jag skulle får deras tillstånd till att observera, intervjua och filma deras barn (bi-laga 2). Jag hade tänkt filma en del av mina observationer, men eftersom en del barns föräld-rar inte skrivit på, gick det inte att genomföra. Jag har istället dokumenterat observationerna med anteckningar på papper. Jag var på förskolan två dagar i rad. Den första dagen kom jag vid halv tio på morgonen och stannade ungefär en och en halv timme. Andra dagen kom jag efter frukost och stannade en timme ungefär.

Jag observerade en rörelseaktivitet i lekhallen som två pedagoger höll i tillsammans med sju barn från den ena avdelningen. Efter det observerade jag uterörelsen och vad de gjorde för något utomhus. Och intervjuade fyra barn individuellt, två var flickor och två var pojkar, men den ena pojken avbröt sin efter halva för han ville inte svara. Dagen efter kom jag dit på mor-gonen efter frukost innan det var dags för utevistelse och observerade då deras fysiska aktivi-teter inomhus, det blev då två rörelseaktiviaktivi-teter till musik, en observation när de lekte med en bänk i hallen. Jag intervjuade även två pojkar i dansrummet, och sedan en flicka i målarrum-met när hon byggde med lego. En tredje observation blev uterörelse också. De barn som in-tervjuades var två fyraåriga pojkar, en fyraårig flicka, en femårig pojke, en femårig flicka, en sexårig flicka, samt två treåriga pojkar. Intervjuerna blev inte så långa, ungefär mellan fem till sju minuter. Jag hade bestämt vilka frågor jag ville ställa innan. De handlade om hur det känns i barnens kropp när de rört på sig, de handlar också om vart det är lättast på förskolan att röra sig, samt vad de gör när de rör på sig och i vilket rum de brukar vara. Frågorna handlar också om när pedagogerna brukar vara med och röra på sig och vad de brukar göra då, samt vilka barn på förskolan som rör sig mest eller minst.

14 3.6 Analys och bearbetning

Jag läste igenom mina observationer och intervjuer när jag hade kommit hem. Jag började med att skriva rent dem för att jag skulle kunna se vad som stod på pappret. Eftersom jag inte filmade eller spelade in så blev allt det på papper. Kaijser och Öhlander (2011) menar att ana-lysen innebär att man klarlägger och sorterar upp allt som ett material berättar om en viss fö-reteelse medan man i syntesen för samman det som sägs till nya helheter. De menar också att kvalitativt material som är format av fältarbetet beskriver idealt detaljerat i människors tän-kande och görande, dagliga liv, och erfarenheter inom ramen för specifika kontext. (Kaijser &

Öhlander (2011). De som jag intervjuade beskrev vad de tyckte och kände om frågorna, och jag läste intervjuerna och skulle ta ut det viktigaste. Jag tog första frågan sen sammanfattade jag svaren på den frågan och sen på den andra och så vidare, för det blev lättare för mig att se vad de hade sagt och kunna jämföra svaren sedan. Observationerna skrev jag rent när jag kom hem, eftersom jag hade skrivit så fort, och försökte då se vad jag hade observerat. Men om jag hade filmat hade det varit lättare att se mer av barns fysiska aktiviteter, men eftersom alla inte fick vara med var det svårt att genomföra det. Och då fick jag använda mig av anteckningar.

Jag valde ut det som var relevant i mina observationer, det som handlade om det ämnet och det som jag studerade, de fysiska aktiviteter barn utförde vid olika tillfällen, och de ämnena jag valde ut att studera.

3.7 Etiska ställningstaganden

När det gäller det etiska ställningstagandet har jag utgått från Vetenskapsrådets (2002) fyra grundprinciper. Informationskravet som handlar om att man som forskare ska informera upp-giftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella under-sökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. De ska även upplysas om att det är frivilligt att delta, och att de har rätt att avbryta sin medverkan. Jag skrev ett inform-ationsbrev till både föräldrar och personal, där jag förklarade vad jag skulle göra för typ av undersökning, och att de hade rätt att inte vara med och även avbryta sin medverkan. Det andra kravet heter samtyckeskravet som innehåller att man som forskare skall inhämta

upp-15

giftslämnares samtycke. De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om hur länge de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Jag hade skrivit i brevet att om man inte vill delta ska man kryssa i det på pappret. Jag behövde föräldrarnas samtycke genom min blankett till dem, för att jag skulle kunna genomföra min undersökning.

Konfidentialitetskravet handlar om att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Att personal i forskningsprojekt som omfattas användas av etiska känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbin-delse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter. Jag använde mig av fiktiva namn i mitt resultat, för att inte identiteterna på barnen skulle kännas igen. Jag hade skrivit i min lapp att jag skulle filma mina observationer och de skulle bli inlagda på ett USB-minne och bara an-vändas i mitt arbete och sedan när det är godkänt kommer materialet att förstöras. Intervjuer-na skulle även de spelas in, och att jag bara skulle lyssIntervjuer-na på dem. Nyttjandekravet avser upp-gifter insamlade om enskilda får endast användas i forskningsändamål och får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra ickevetenskapliga syften. Här kan det bli be-svärligt om lärare forskar i sin verksamhet och i fortsättningen ska arbeta med dessa elever och personal (Vetenskapsrådets grundprinciper, 2002).

3.8. Reliabilitet och Validitet

Syftet med mitt arbete är att undersöka förskolebarns fysiska aktiviteter och träning av krop-pens rörelseförmågor i förskolan och hur de påverkas om en vuxen är med och leder aktivite-ter med dem. Jag har tagit del av tidigare forskning om detta ämne, vilket är ett sätt att stärka undersökningens validitet. Enligt Runa Patel och Bo Davidsson (2003), menar de att för god reliabilitet krävs det att observatören och intervjuaren är tränade. Jag har använt mig av ob-servationer innan denna studie, och jag har även intervjuat barn innan också, så jag kände mig bekväm med dessa metoder. Patel och Davidsson (2003) menar också att det är viktigt att veta vad vi undersöker, det handlar om överensstämmelsen mellan vad vi säger och att vi ska un-dersöka och vad vi faktiskt undersöker. Eftersom det gäller att man får giltiga och tillförlitliga svar och jag tyckte det var svårt att intervjua barn, men att använda deras svar det gick. De

16

menar också att man ska ha en god överblick över det teoretiska fältet är sålunda en del om det. Eftersom jag tyckte detta ämne var intressant så var jag påläst om detta med. Patel och Davidsson (2003) menar också att i den kvalitativa studien upptäcker man också företeelser, att tolka och förstår innebörden i livsvärlden, att beskriva uppfattningar eller en kultur. I min undersökning intervjuade jag och då får man upptäcka saker i barnens livsvärld, vad de tyck-er. Även i observationsstudien sker detta eftersom man upptäcker saker barn gör och man får se hur barn agerar.

17

4. Resultat

I min studie undersökte jag barnens självvalda fysiska aktiviteter under förskoledagen och hur de påverkades om en pedagog är med och leder aktiviteterna. Jag har utfört observationer av barns fysiska aktiviteter på en förskola med två förskoleavdelningar och även samtalat och intervjuat sju stycken barn på denna förskola. Resultatet redovisas här nedanför. Först presen-terar jag resultatet av observationsdelen som jag delat in i fyra avsnitt: självvalda aktiviteter inomhus, självvalda aktiviteter utomhus, vuxenledd aktivitet inomhus, samt en utevistelse i skogen. Därefter presenterar jag resultatet av samtalen och intervjuerna med barnen och lyfter fram barnens beskrivningar av fysiska aktiviteter och förskolans rörelseaktiviteter.

4.1 Barnens självvalda aktiviteter inomhus

De fysiska aktiviteterna som barnen utövade och deltog i under de delar av förskoledagen då de gavs möjlighet att välja själva vad de ville göra var främst dans och dansstopp. De lekte även olika rörelselekar till exempel bockarna bruseleken, och de går bara runt ibland eller springer i hallen.

Jag ger här två exempel. Det första är hämtat ifrån när tre barn som leker kurragömma i hal-len, som går sedan över till en Bockarna bruselek:

De leker kurragömma först, och två barn gömmer sig bakom dörren. Ett barn letar efter dem, hon hittar dem då, och ett av barnen springer iväg och ska räkna. Sedan avslutas den leken och de börjar leka en bockarna bruselek med en bänk i hallen. De går upp och sedan hoppar de ner för bänken. En i taget. De äter lite gräs också när de hoppat ner för där finns en matta vid bänken för de är bockar. Sedan springer de upp igen och hoppar ner, det verkar vara en rolig lek. Ett barn hoppar ner för bänken, ett annat gör lika-dant, men sätter sig ner innan och går ner för bänken. En pojke ställer sig på händer på golvet och en flicka hoppar ner för bänken. De säger också att det är jättekul att hoppa nerför bänken. En av flickorna säger att ”vi tränar”. En flicka säger: ”jag kan hoppa långt”. En annan flicka säger: Vill du kolla på mig då fröken? De hoppar sedan vidare.

Jag går in i dansrummet på ena avdelningen, där tre barn dansar. Eller de snurrar på sina rumpor på gol-vet, sittandes runt runt. Sedan snurrar en flicka på magen runt runt på golvet. Sedan snurrar alla runt på

18

rumpan tillsammans. En av flickorna tar av sig strumporna och dansar, med armarna upp och gungar fram och tillbaka åt sidan, till en skiva med smurfarna på. Sedan forsätter de att snurra på rumpan.

Nästa exempel är från den andra avdelningen, här deltar fler barn, både pojkar och flickor, och det är en annan musik som spelas.

Jag går sedan in på andra avdelningen där det också ska bli dans. Eftersom barnen inte får sätta i en CD skiva själva, får en av pedagogerna göra det åt dem. En pojke säger att han ville höra ”Manboy”, men pe-dagogen säger då att det inte finns. En av pojkarna gör en robotdans, med armarna fram och så går hän-derna upp och ner också går han framåt. En annan pojke dansar och har pistoler i handen och låtsas skjuta. Han ligger även sedan på golvet och ålar runt. En av pojkarna gungar sin kropp fram och tillbaka åt sidan, det ser härligt ut. Den ena pojken gör robotdans igen och den ser ut som första gången han gör den. En flicka står på ett ben och balanserar och har armarna rakt ut. Fyra barn börjar dansa runt i en ring, sedan ramlar en av pojkarna på golvet och då säger han att han blir yr.

4.2 Barnens självvalda uteaktiviteter

De fysiska aktiviteterna som barnen använder och utövar utomhus, så är det cykla som är po-pulärast. De leker också andra rörelselekar som att spela fotboll, springa och åka rutschkana och klättra och gå uppför trappor. De går även balansgång på en stenmur på gården, de hoppar hage och har springtävlingar.

Jag kommer här ge några exempel här hämtar från aktiviteter utomhus.

Vi har precis kommit ut och då tar de flesta en varsin cykel och börja cyklar runt på gården. Barnen åker cykel från ena sidan av gården, till den sidan där deras gård tar slut, och sedan vänder de oftast och åker samma sträcka tillbaka.

En pojke hoppar hage, han tycker det är svårt med ett ben bara. Han frågar mig om jag kan visa honom hur man gör. Jag visar honom hur man hoppar i hagen och andra gången när han försöker lyckas han med det.

19

Två andra exempel från en uteaktivitet kan se ut så här:

En flicka spelar fotboll, hon säger även: ” Jag ska börja i fotboll, eller jag gör det redan eller nästan”. Se-dan spelar två flickor och en pojke fotboll och skjuter hårda skott på dörren.

Tre barn, två pojkar och en flicka har en springtävling på ena sidan av huset, för där finns en ganska lång väg som de kan springa på, vilket de tycker var kul. Tre barn går sedan balansgång längs en stenmur med staket framför som de håller sig fast i, först flyttar de ena foten pt sidan, och sedan den andra i ungefär tjugo meter.

4.3 Vuxenledd aktivitet inomhus

Det förekom en vuxenledd aktivitet inomhus som jag undersökte och kollade på. Detta exempel beskriver en vuxenledd aktivitet som jag observerade inomhus i lekhallen, där två pedagoger hade några barn och skulle göra en rörelseaktivitet.

Barnen sitter i en ring och pedagogen sätter i skivan med musiken som de ska göra instruktioner till. De ställer sig i en ring och pedagogen visar hur de ska stå. Musiken sätts på och pedagogen säger och visar hur barnen ska göra. De ska klappa händerna, alla barn är med och klappar, de byter övning och nu ska de klappa sig på magen, de tycker barnen är roligt så de skrattar.

Pedagogen säger instruktioner och barnen tittar mycket på henne och gör som hon gör och försöker själva också. Det blir ny musik och barnen vickar på rumpan. De stampar också i golvet. Ett barn står på ett ben, vilket är svårt tycker han.

De ska gå som kräftor, en pojke han försöker så gott han kan men hasar sig tillslut på rumpan fram. Krypa går lite lättare, nu kryper alla barnen på golvet runt i en ring. En pojke lägger sig ner på golvet för det blev lite jobbigt tyckte han. De går nu och studsar som studsbollar upp och ner, de hoppar jämfota. Armarna ska sträckas upp, de ska gå och gå. Sen blir de studsbollar igen.

En pojke slänger sig ner på golvet och pedagogen frågar: blev du alldeles trött nu? Den andra pedagogen säger att nu är vi hästar, och de blir cowboy hästar allihop och hoppar fram. De tittar på pedagogen när hon utför övningarna. Sedan ska de krama om sig själva så det gör de och lyckas bra, och sedan krama sin kompis. De sätter sig sedan på golvet och då är det avslappning och det blir lugnt och skönt och alla barnen tyckte det var roligt att röra sig till musik.

20 4.4 Uteaktivitet i skogen

De aktiviteterna barn utför när de vistas i skogen med personal ser olika ut, men i denna så drogs alla barnen till det mest spännande som var där, nämligen bäcken. Denna aktivitet är både vuxenledd och inte vuxenledd, eftersom barnen får leka fritt i skogen, men det är peda-gogerna som har bestämt att de ska gå dit.

Vi gick till skogen, det var två pedagoger, jag och barn från den ena avdelningen. Barnen fick sitta på en stock när vi kom fram för att få frukt av pedagogerna som delade det. Den andra pe-dagogen stod och trollade med ett reflexband, det tyckte barnen var kul. Först gick de igenom regler för skogen, och barnen visste precis: inte bryta grenar från buskar, inte springa för långt, lyssna på fröknarna. Barnen fick leka fritt, och jag såg att alla barn drog sig mot den lilla bäck som finns där, den är ganska smal och barnen ville genast hoppa över. En del av barnen ville att en pedagog skulle hålla i, andra klarade av det själva. En flicka satte sig på en stock som var mitt över bäcken, och försökte liksom ta sig fram, det gick bra en stund och jag tänkte hur ska det här gå. Då trillar hon ner, men det var inte så långt ner, men blöt blev hon, och hon skrek: hjälp mig fröken! Och pedagogerna fick lyfta upp henne. Men eftersom vi inte skulle gå hem direkt fick hon vara blöt ett tag. En del andra barn lägger pinnar i vattnet och följer dem som en båt, och går längs bäcken för att se hur långt pinnen kommer. Sedan gick vi hem och barnen gick på ett led och sedan kom vi till förskolan, och då skulle de vara ute mera.

4.5 Intervjuer och samtal med barn

I detta avsnitt kommer jag lyfta fram barnen beskrivningar och kommer redovisa och sam-manfatta resultat av samtalen och intervjuerna av barnen.

Min första fråga var:

Hur känns det i kroppen när du rört på dig? Denna fråga var svår att förstå för en del, så jag ändrade ord och uttryckte: hur känns det i kroppen när du springer eller dansar?

Sara, Anna, Erik, Emil och Ida var överens om att det känns skönt i kroppen, och att man blir pigg i kroppen och att det känns bra av att röra på sig, medan ett barn sa att hon blir stel och att hjärnan snurrar.

21

Jag frågade också: vart på förskolan är det lättast att röra på sig?

De tyckte det var lättast att röra sig i lekhallen dansrummet, bilrummet och utomhus. De var överens om de svaren, även fast de svarade olika svar. Två andra pojkar Linus och Per sa att ut-omhus var det lättaste att röra på sig, och i samlingsrummet där kan man dansa.

De tyckte det var lättast att röra sig i lekhallen dansrummet, bilrummet och utomhus. De var överens om de svaren, även fast de svarade olika svar. Två andra pojkar Linus och Per sa att ut-omhus var det lättaste att röra på sig, och i samlingsrummet där kan man dansa.