Vuxenledd aktivitet inomhus - Barns fysiska aktiviteter i förskolan

4. Resultat

4.3 Vuxenledd aktivitet inomhus

Det förekom en vuxenledd aktivitet inomhus som jag undersökte och kollade på. Detta exempel beskriver en vuxenledd aktivitet som jag observerade inomhus i lekhallen, där två pedagoger hade några barn och skulle göra en rörelseaktivitet.

Barnen sitter i en ring och pedagogen sätter i skivan med musiken som de ska göra instruktioner till. De ställer sig i en ring och pedagogen visar hur de ska stå. Musiken sätts på och pedagogen säger och visar hur barnen ska göra. De ska klappa händerna, alla barn är med och klappar, de byter övning och nu ska de klappa sig på magen, de tycker barnen är roligt så de skrattar.

Pedagogen säger instruktioner och barnen tittar mycket på henne och gör som hon gör och försöker själva också. Det blir ny musik och barnen vickar på rumpan. De stampar också i golvet. Ett barn står på ett ben, vilket är svårt tycker han.

De ska gå som kräftor, en pojke han försöker så gott han kan men hasar sig tillslut på rumpan fram. Krypa går lite lättare, nu kryper alla barnen på golvet runt i en ring. En pojke lägger sig ner på golvet för det blev lite jobbigt tyckte han. De går nu och studsar som studsbollar upp och ner, de hoppar jämfota. Armarna ska sträckas upp, de ska gå och gå. Sen blir de studsbollar igen.

En pojke slänger sig ner på golvet och pedagogen frågar: blev du alldeles trött nu? Den andra pedagogen säger att nu är vi hästar, och de blir cowboy hästar allihop och hoppar fram. De tittar på pedagogen när hon utför övningarna. Sedan ska de krama om sig själva så det gör de och lyckas bra, och sedan krama sin kompis. De sätter sig sedan på golvet och då är det avslappning och det blir lugnt och skönt och alla barnen tyckte det var roligt att röra sig till musik.

20 4.4 Uteaktivitet i skogen

De aktiviteterna barn utför när de vistas i skogen med personal ser olika ut, men i denna så drogs alla barnen till det mest spännande som var där, nämligen bäcken. Denna aktivitet är både vuxenledd och inte vuxenledd, eftersom barnen får leka fritt i skogen, men det är peda-gogerna som har bestämt att de ska gå dit.

Vi gick till skogen, det var två pedagoger, jag och barn från den ena avdelningen. Barnen fick sitta på en stock när vi kom fram för att få frukt av pedagogerna som delade det. Den andra pe-dagogen stod och trollade med ett reflexband, det tyckte barnen var kul. Först gick de igenom regler för skogen, och barnen visste precis: inte bryta grenar från buskar, inte springa för långt, lyssna på fröknarna. Barnen fick leka fritt, och jag såg att alla barn drog sig mot den lilla bäck som finns där, den är ganska smal och barnen ville genast hoppa över. En del av barnen ville att en pedagog skulle hålla i, andra klarade av det själva. En flicka satte sig på en stock som var mitt över bäcken, och försökte liksom ta sig fram, det gick bra en stund och jag tänkte hur ska det här gå. Då trillar hon ner, men det var inte så långt ner, men blöt blev hon, och hon skrek: hjälp mig fröken! Och pedagogerna fick lyfta upp henne. Men eftersom vi inte skulle gå hem direkt fick hon vara blöt ett tag. En del andra barn lägger pinnar i vattnet och följer dem som en båt, och går längs bäcken för att se hur långt pinnen kommer. Sedan gick vi hem och barnen gick på ett led och sedan kom vi till förskolan, och då skulle de vara ute mera.

4.5 Intervjuer och samtal med barn

I detta avsnitt kommer jag lyfta fram barnen beskrivningar och kommer redovisa och sam-manfatta resultat av samtalen och intervjuerna av barnen.

Min första fråga var:

Hur känns det i kroppen när du rört på dig? Denna fråga var svår att förstå för en del, så jag ändrade ord och uttryckte: hur känns det i kroppen när du springer eller dansar?

Sara, Anna, Erik, Emil och Ida var överens om att det känns skönt i kroppen, och att man blir pigg i kroppen och att det känns bra av att röra på sig, medan ett barn sa att hon blir stel och att hjärnan snurrar.

Jag frågade också: vart på förskolan är det lättast att röra på sig?

De tyckte det var lättast att röra sig i lekhallen dansrummet, bilrummet och utomhus. De var överens om de svaren, även fast de svarade olika svar. Två andra pojkar Linus och Per sa att ut-omhus var det lättaste att röra på sig, och i samlingsrummet där kan man dansa.

Jag ställde även frågan: Vad gör du när du rör på dig? Berätta!

De svarade att de leker mamma, pappa och barn, de bara springer ibland också, de dansar och spelar fotboll och även krabbfotboll.

Jag frågade barnen om: när är pedagogerna med och rör på sig? Vad gör ni då?

Sara sa: ”Fröknarna rör sig aldrig, de tjatar, tjafsar och pratar, det är tråkigt”.

Det var hennes upplevelse av vad fröknarna gör. Hon uttryckte även att ”Fröknarna dansar to-kigt”

De var överens om att fröknarna är med när de dansar till dansstopp som är en lek där en sätter på musik, sedan dansar de andra och sen trycker man på stopp, och då ska man stå still, annars åker man ur leken. ”De dansar bara, de dansar många gånger, sa flera av barnen. ”De är med och kollar på springtävlingar ibland och gungar, sa en pojke.

Jag frågade även, vilket rum brukar du vara i?

De svarade dansrummet, mest i bilrummet, i dockvrån och målarrummet.

Jag frågade även vem som dansar mest och min på förskolan.

En av pojkarna han sa att han tyckte att det var en flicka som dansa mest. ”Jag dansar inte så mycket, jag går ut ur rummet ibland”.

Sammanfattning

Barnen i min studie utför många olika fysiska aktiviteter under dagen. Inomhus lekte de en kurragömmalek som sedan blir en bockarna bruselek. De hoppar ner för en bänk. De går även bara runt ibland eller springer i hallen. De rör sig till musik också i de olika dansrummen som

de har på de olika avdelningarna, där får de utföra vilken dans de vill. De gör olika rörelsesti-lar i rummen, robotdans, de balanserar och de snurrar på rumpan. Utomhusaktiviteter, blev mycket att de cyklar, de har springtävlingar, de balanserar på en stenmur. Det var lättare för de att röra på sig ännu mer ute än inne såg jag. De klättrar i klätterställningen, går upp och ner för trappan till rutschkanan. När en pedagog var med och hade en rörelseaktivitet med barnen inomhus, såg jag att barnen följde henne mycket. De hade en skiva med instruktioner på hur de skulle göra. Men de lyssnade endast på vad pedagogen sa att de skulle göra. De kunde inte dansa hur de ville eftersom det fanns instruktioner att följa. En skogsaktivitet observerade jag också och då såg jag att barnen rörde sig och lekte med de som de tyckte var mest intressant-ast. I detta fall var det en liten bäck i skogen som var intressant, barnen undersökte och skulle se om saker flöt i vattnet och hur långt de flöt.

5 Diskussion

I detta sista kapitel kommer ett kapitel som handlar om hur metoderna gått, både för och nackdelar och vad som kan tänkas om till nästa gång. Sedan kommer även ett avsnitt om re-sultatet att diskuteras. I det kapitlet kommer det att framföras något från litteraturen, samt egna tankar och åsikter.

5.1 Metoddiskussion

Syftet med mitt arbete är att undersöka förskolebarns fysiska aktiviteter och träning av kroppens rörelseförmågor i förskolan och hur de påverkas om en vuxen är med och leder aktiviteter med dem. Jag valde metoder utifrån detta. Fördelarna med observationerna i denna studie passade bra, eftersom det var deras självvalda fysiska aktiviteter jag ville studera. Det var en bra metod, men nackdelen var att eftersom alla föräldrar inte hade skrivit på lappen jag lämnat ut till dem så jag visste, blev det svårt för mig att filma som jag hade tänkt göra först.

Eftersom jag inte kan gruppera ihop olika barn som fick delta, eftersom det inte är säkert att de leker med varandra i förskolan. Därför var det svårt för mig att filma deras aktiviteter. En annan sak som är bra med detta, är att de gör så mycket ändå när de utför fysiska aktiviteter, eftersom jag skrev ner fick jag skriva fort, men jag fick med väldigt mycket information ändå.

Intervjuer med barn, det är en ganska svår metod upplevde jag. Antingen var det jag som hade formulerat frågorna lite svårt eftersom en del ord var svåra för dem att förstå. Jag intervjuade några barn utomhus, det var ganska svårt för dem att koncentrera sig då. Jag kunde gjort på något annat sätt kommer jag på nu efteråt, eftersom jag tror att jag hade fått se mer av vad barnen gör, jag hade kunnat fråga om jag kunde ta med barnen in i till exempel målarrummet.

Jag fick i alla fall svar av dem, det som de tyckte och förstod. Det har hjälpt mig i min studie och det har visat mycket i en helhet, det material jag fått.

24 5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Barns självvalda aktiviteter inomhus

Det jag kunde se i denna observation är att barn väljer det de tycker är roligt. I Förskolan finns möjligheter till fysisk aktivitet både inne och ute. Det är i synnerhet lämpat för att tillåta fy-sisk aktivitet att komma till uttryck utomhus. Utomhus finns det möjligheter att cykla, springa, hänga, klättra med mera. Inomhus är det naturligt att hålla på med aktiviteter som kräver mindre utrymme som dansa, leka sånglekar, göra balansövningar i liggande sittande och stående ställning menar Grindberg och Langlo Jagtoien (2000). Detta stämmer överens med det jag såg i mina undersökningar, att deras inne aktiviteter ofta handlar om dans, och göra balansövningar när man dansar till exempel, eller att de bara går runt sker också ofta. Det finns ofta lekhallar på vissa förskolor, och de är bra att använda eftersom då kan barnen få utlopp för sina fysiska aktiviteter de vill utföra. ”Barn ska utveckla motorik, koordinations-förmåga, och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2010, sid 10). Detta citat från läroplanen är mycket viktigt, för att barn ska utveckla detta måste även förskoleläraren se till att de får utveckla detta i förskolan.

5.2.2 Barns självvalda uteaktiviteter

Utomhus kan barn hitta på precis vad som helst. Det jag såg i min studie, var att barn använ-der sig av cykel väldigt ofta. De spelar fotboll också vilket är bra för både sin egen motorik samt samarbetet med andra barn. Det stämmer överens med det Osnes m.fl. (2012) menar, att utemiljön har vissa fördelar, dels för att det är en större yta där som möjliggör en mer varierad och allsidig kroppslig lek. Det finns även möjligheter till att cykla och även för bollspel. Detta kunde jag se i min studie. Grindberg och Langlo Jagtoien (2000) menar i sin bok Barn i rö-relse att det är förskolan och skolan som har ansvar för barnen under den bästa tiden på dagen.

Dagsljus är en viktig förutsättning för uteaktiviteter som ger goda möjligheter till fysisk upp-levelse. Barnen är utvilade och beredda på nya utmaningar då. Det måste finnas utrymme för fysisk aktiv lek i förskola och skola. Eftersom vi på den här förskolan är ute från cirka tio till tjugo över elva finns det dagsljus att vara ute på, vilket gör då så att barnen är utvilade när de kommit in igen.

5.2.3 Vuxenledd aktivitet inomhus

I detta resultat kunde jag se att barnen har svårt med att uppfatta själva vad som sägs på rörel-seskivan. I boken Barn och dans menar Wigert (1993) att dans är viktigt därför att dans för-siggår i ett socialt sammanhang. Att ta varandras händer och dansa tillsammans, att hitta en gemensam rytm och uppleva glädje. Det jag kunde se i denna observation var att de kände glädje tillsammans, de skrattade och hade roligt på sin rörelsestund, vilket är viktigt för både barn och pedagoger att känna. Samtidigt menar Mellberg (1993) att i en rörelselek utvecklas medvetandet om den egna kroppen, en god rumsuppfattning, rörelsesäkerhet, god fysik med mera. I en rörelse får, menar Mellberg barnet erfarenheter av sina kroppsdelar, möjlighet till rörelse och deras samspel med andra. I rörelsestunden kan förskolepersonalen leda barnen på nya upptäckter påpekar Mellberg. Pedagogen leder barnen, vilket sedan kanske kan utvecklas till att barnen förstår själva vad som sägs på rörelseskivan, eftersom pedagogen nu lett dem en gång till den musiken kanske de kan röra sig till den själva sedan. Barnen får kroppsuppfatt-ning genom att röra på sig. Jag såg i min observation att barnen hade lite svårt med att gå som kräfta och stå på tå och så vidare. Men får barnen träna på detta fler gånger kommer de att lyckas med detta. Sedan menar även Danielsson, Auoja, Sandberg och Jansson (2000) de skriver i sin bok Rörelseglada barn att det är viktigt att förskolelärare har en helhetsyn på barns utveckling. Barn utvecklas fysiskt genom motoriska aktiviteter. Eftersom det är försko-leläraren som ska se till att barn utvecklar sin motorik är det viktigt för dem att förstå barns utveckling. Eftersom denna skiva hade olika rörelseinstruktioner kunde barnen träna hela kroppen vilket är bra för deras självbild och deras kroppsuppfattning, samt rumsuppfattning anser jag.

26 5.2.4 Skogsaktivitet

I denna undersökning kunde jag se att barn är medvetna om skogen och deras regler. De är duktiga på att komma ihåg saker om vad som gäller i skogen. Danielsson m.fl.(2001) menar att om man vistas ute med barnen måste det vara i både planerad miljö och naturmiljö. De måste få utmaningar för att de ska använda sig av kroppen och alla sinnen. Jag tycker att det de skriver i denna bok har en bra betydelse, att man ska vara både i naturmiljö och i planerad miljö. Eftersom barnen oftast vistas i den planerade miljön, kan det nog vara skönt för barnen att komma till naturmiljön också. Jag kunde se att barnen hittar på mycket saker i skogen, de drar sig till det som är intressantast, i detta fall bäcken. De kan testa olika saker, som att hoppa över bäcken som de gjorde och såg om saker flöt i bäcken eller inte. Jag tror skogsmiljön är bra för barns grovmotorik, eftersom de får gå på höjdskillnader och gå över stenar och rötter och sedan även lära sig om regler i skogen.

5.2.5 Intervjuer med barn

I intervjuer kan den upplevda verkligheten beskrivas och gestaltas genom att människor berät-tar om sina liv och erfarenheter, sina tankar och upplevelser, genom att de delger sina version-er och tolkningar av skeenden (Kaijsversion-er & Öhlandversion-er (2011). Jag tyckte mina intversion-ervjuversion-er vara ganska svåra att genomföra. Men barnen tycker ungefär samma sak i sina svar. De menar att det känns skönt i kroppen när man rör på sig och att det är bra att röra på sig, vilket betyder att de har en liten uppfattning om att rörelse behövs. Grindberg och Langlo Jagtoien (2000) me-nar att barnen befinner sig i ständig utveckling. De behöver mycket tid till fysisk aktivitet eftersom de grundläggande rörelserna skall automatiseras. Detta visar att det är viktigt för barn att röra på sig, och att de behöver tiden till det. Barnen var överens om att de brukade dansa inomhus, någon lekte mamma, pappa, barn i hemmavrån, de brukade också leka med lego eller bilar. Sjöstedt Edelholm och Wigert (2005) menar att dans påverkar på ett positivt sätt den motoriska, kognitiva och den känslomässiga och den sociala utvecklingen. I dansen blir det verkligheten fantasi och fantasi blir verklighet, man måste se att det är viktigt för barn att formulera sig i gester och i rörelserytmer. Jag tycker det stämmer överens med det jag sett i mina observationer på dansen, när de dansar hur de vill och uttrycker fantasi och glädje, de får

chansen att göra hur de vill. De kan uttrycka känslor genom dansen och det spelar ingen roll heller hur man dansar. Ett barn i min intervju, Sara, uttryckte sig såhär: ”Fröknarna rör sig aldrig, de tjatar, tjafsar och pratar, det är tråkigt”. Hon sa även att Sara: ”Fröknarna dansar tokigt”. Hon hade två synsätt på vad fröknarna gör. Det jag har sett så är de med ibland, mest kollar de om det går bra för barnen, men ibland är de med. På fotboll utomhus är de ofta med.

Det är viktigt att röra på sig, barnen tyckte även att pedagogerna är med och utför vissa saker även fast ett barn hade en egen uppfattning om detta.

6 Avslutande diskussion

Det jag har sett i denna studie är att barn utför de fysiska aktiviteterna de är intresserade av.

Det handlar om olika aktiviteter som att dansa och göra olika rörelselekar. Jag har fått upp-fattningen om att de tycker om att röra på sig. Det är också spännande att få veta hur barn tycker och känner för detta med rörelse genom mina intervjuer med dem. Det var svårt att förstå ordet röra på sig för en del barn, men då får man ändra och det gjorde jag genom att fråga hur det kändes i kroppen efter barnen hade sprungit eller dansat, då blev det lättare att förstå. När man arbetar som förskolelärare sen så är det ens uppdrag, det står med i läropla-nen, som förskolelärare ska ansvara för, är att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling. I Nöjd (2011) påpekar Peter Schantz, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), att när barn rör på sig blir deras psykiska och fysiska hälsa mycket bättre. Ericsson (2005) menar att motorikens har betydelse för koncent-rationsförmågan och inlärningen. Hon menar också att det är viktigt för barn i förskolan att få mer grovmotorik träning, helst en stund varje dag. Därför är det viktigt för lärare att se och veta att barn behöver röra på sig eller röra sig till musik, man kan göra olika övningar för att förbättra sin grovmotorik, genom att röra sig till musik, eller vara ute mycket. Ericsson (2005) menar också att det har blivit för mycket stillasittande aktiviteter, vilket gör att barn rör sig mindre. Barnen rörde på sig både inomhus och utomhus, vilket ger en inblick i att man kan röra på sig inomhus med, men inte lika bra som utomhus aktiviteter, där det är större ytor för barnen att springa och cykla på. Sen behöver man nog vara uppmärksam på sitt barn och röra sig mycket med barnet, och inte bli stillasittande, eftersom rörelse är bra för barnens grovmo-toriska utveckling. Jag kunde se att barn tycker om att röra på sig, de tycker om att springa och cykla och även röra sig till musik inomhus. Precis som de gjorde i denna studie. Även få röra sig fritt i skogen och undersöka saker.

7 Förslag till vidare forskning

Detta skulle jag vilja att man forska vidare om dels för att det är viktigt för barnen i förskolan att de får en så bra motorik och kroppsuppfattning som möjligt, och det är viktigt också. Dels också för att lärare ska få upp blicken för att barnen behöver röra på sig mycket för att få en så bra grovmotorik som möjligt. Eftersom barn behöver vistas utomhus också är det viktigt att veta och se att det är bra för barn att få röra sig på stora ytor, vilket man gör mest utomhus.

In document Barns fysiska aktiviteter i förskolan (Page 24-0)