Metoddiskussion

Som metod valde jag kvalitativ intervju för att få en förståelse för informanternas personliga uppfattningar. Jag är nöjd med intervjuerna och upplever att eleverna gav relevanta svar utifrån mitt syfte och hade mycket att säga under intervjuerna.

Att i rollen som lärare intervjua de elever som läraren vanligtvis undervisar kan innebära både för och nackdelar. Det går inte att komma ifrån att eleverna hamnar i en beroendeställning till mig. Det är frivillig undervisning vilket innebär att eleverna inte får omdömen eller betyg från mig men troligtvis vill eleverna ändå vara till lags. Detta skulle kunna göra att en person inte vågar ta upp negativa aspekter av blogg som arbetssätt utan istället svarat vad de trott att jag velat höra. Det kan också ha skett att mina tidigare uppfattningar om en elev påverkat hur jag ställt frågor och att vilka svar jag förväntat mig bidragit till vilka svar jag fått. Att ha en relation till eleverna gav dock en viss kunskap om elevernas datorvana och inställning till bloggande sedan tidigare vilket gjorde det lättare att ställa följdfrågor och på så sätt få tillgång till data jag kanske annars inte nått. En annan fördel med att ha en relation till eleverna och att befinna sig i en för båda parterna känd miljö är att det blir mer bekväm och trygg stämning. En annan fördel med att intervjua elever jag undervisar är att det inte var svårt att hitta informanter. Lyckligtvis var det heller inte problem att få eleverna att ställa upp eller få föräldrarnas godkännande. Informanterna var till stor del i mellanstadieåldern detta eftersom det finns fler elever i den åldern som spelar och för att flera av dem var aktiva på bloggen. Det hade dock kunnat vara intressant att se om det skulle bli ett annat resultat med fler deltagare i lågstadie- och gymnasieålder.

Det som också fungerade bra med att använda kvalitativ intervju som metod var att intervjuare och respondent tillsammans kunde reda ut frågors betydelse och att intervjuaren kunde ställa följdfrågor i en intervjusituation (Lantz, 2013). Även om många av eleverna var i mellanstadieålder var spridningen från den yngsta till den äldsta eleven stor, och vissa frågor var svårare att förstå för de yngre eleverna. Genom en kvalitativ intervjustudie kan begrepp redas ut så att båda parter är

31

överens om begreppens betydelse. Ett exempel var när jag fick förklara begreppet motivation och vad det kan betyda i en undervisningssituation. Hade en kvantitativ studie genomförts hade risken att alla eleverna inte skulle förstå frågorna funnits. Eleverna har också olika erfarenheter av datorer och deras datorvanor skiljer sig. Utifrån detta kommer de tolka frågor på olika sätt. Därför är det en fördel att använda en kvalitativ insamling av data eftersom olika synvinklar då kan tas med. Att göra ljudupptagningar var en stor fördel då jag hade fullt upp med att aktivt lyssna på eleven, uppmuntra vad de sa och fundera på vilka följdfrågor som skulle ställas. I vissa fall gjorde eleven rörelser och mimik som inte kom med på inspelningen och då var det svårt för mig att minnas exakt vad som hände fast transkriberingen genomförde i anslutning till intervjuerna. Detta hade kunnat vara en orsak till att filma intervjuerna men det finns en risk att den trygga stämningen då skulle ha äventyrats. Eleverna verkade dock inte störas av ljudinspelningen. Det var inte så många fall där jag saknade mimik och kroppsspråk och jag tror inte att det hade funnits så mycket relevant material att hämta från en bildinspelning utöver det som kom med på ljudinspelningen. Därför menar jag att ljudinspelning uppfyller de kriterier som behövs för att uppfylla studiens syfte. Det var få elever som hade några nackdelar att påvisa med blogg som verktyg för deras lärande. Det finns dock upplevda nackdelar med blogg som eleverna tog upp⁹. Att vissa elever inte tog upp några svårigheter eller nackdelar kan bero på att respondenterna inte sett några nackdelar alternativt att de inte vågat eller velat ta upp dem. I en intervjusituation är respondenten inte anonym vilket kan påverka svaren (Lantz, 2013) och det jag hade kunnat göra annorlunda är att ha haft fler riktade frågor som berörde svårigheter och/eller nackdelar. Det skulle i så fall ha kunnat ge ett annat resultat men det är också möjligt att resultatet ändå skulle ha blivit det samma.

De svar som framkom i intervjuerna var stundtals lika för flera respondenter men relativt ofta framkom unika svar. Dessa kan ses som exempel på det som eleverna anser går att lära sig och ger en bild av elevernas samlade syn på bloggen som verktyg för lärande. Det är dock inte säkert att alla respondenter skulle ställa sig bakom alla svaren och då kan frågan ställas om resultatet blir tillförlitligt. För att försäkra sig om detta hade en gruppintervju eller enkät för att stärka om resultatet är giltigt kunnat genomföras. Jag anser dock att resultatet är giltigt då resultatet representerar informanternas bild - ett kvalitativt resultat som är giltigt i denna kontext.

32

En intervjuare kan lätt påverka svaren från respondenterna. Jag upplevde inte detta som ett stort problem och tror inte att det har påverkat studien i större utsträckning. Under intervjuerna uppmuntrade jag eleverna i vad de berättade för att de skulle utveckla sina svar och känna att det som togs upp var intressant. Vid ett tillfälle tog en elev upp ett förslag och jag märkte att han blev osäker. Detta kan ha berott på min reaktion då jag var skeptisk till förslaget eftersom jag vet att det han efterfrågade redan finns på bloggen. Detta kan ha hänt fler gånger utan min kännedom. En annan sak jag blivit uppmärksammad på att jag gjorde under intervjuerna var att ställa ja och nej-frågor. Detta gäller följdfrågor, i flera fall ställdes en ja eller nej-fråga för att ta reda på är det så här eleven menar. Öppna följdfrågor, exempelvis hur menar du då? hade kunnat ge ett annat material istället för att begränsa elevernas svar till den fråga som ställdes. Det är lätt att vilja få fram ett svar men eleverna kunde ha fått mer tid att tänka om jag haft mer tålamod.

Vissa saker hade alltså kunnat göras annorlunda. Jag är också nyfiken på om resultatet hade sett annorlunda ut om eleverna fått använda bloggen en längre tid innan intervjuerna genomfördes. Att träna mer på att intervjua genom att genomföra förintervjuer hade också kunnat vara till studiens fördel då jag kände mig mer varm i kläderna efter att några intervjuer genomförts. Vid transkriberingen av intervjuerna insåg jag att vissa svar var otydliga och att jag i vissa fall velat veta mer om någonting. Där hade några fler följdfrågor kunnat vara till hjälp.

Vad gäller arbetet med bloggen som hör till genomförandet av studien hade vissa saker kunnat gå ännu bättre. Ett problem var att vissa elever hade svårt att på egen hand hantera wordpress som plattform för bloggandet. Andra hade exempelvis problem med att logga in och skriva kommentarer. Valet av wordpress gjordes eftersom jag som lärare är bekväm med plattformen men kanske hade en annan plattform varit lättare för eleverna. Dokumentet eleverna fick som beskrev hur de skulle göra fungerade inte heller helt då eleverna inte förstod ändå. Jag vet inte om detta berodde på att eleverna inte läste instruktionerna eller om de inte förstod. Kanske hade instruktionerna kunnat vara mer kortfattade och tydligare för att eleverna lättare skulle kunna ta till sig dem. En annan lösning på detta är att involvera föräldrarna mer. Om jag hade visat föräldrarna till eleverna hur det går till när de ska publicera på bloggen hade de tillsammans med eleverna kunnat göra detta hemma. Fördelen med detta är att lektionstid frigörs så att eleverna hinner göra annat än att blogga varje klarinettlektion.

33

6.1.1 Validitet och Reliabilitet

Varje kvalitativ studie är på något sätt unik och på detta sätt finns inga tydliga regler att följa. Validitet handlar då om beskrivningen av hela forskningsprocessen och om den gjorts på ett sådant sätt att läsaren kan bilda sig en egen uppfattning om resultatet. Från hur forskningsfrågor tillkommit till hur resultatet har redovisats och alla steg där emellan (Davidson & Patel, 2011). Detta handlar om hur forskaren använder sig av sin förförståelse från tidigare forskning i sin studie men också om medvetenhet till exempel vid transkribering av intervjuer. Då forskaren bör vara medveten om de val som görs till exempel hur talspråk översätts till skriftspråk och hur mimik, kroppsspråk och pauser behandlas i transkriberingen. Genom att forskaren har med sig detta tankesätt i formuleringen av rapporten stärks validiteten. Validitet och reliabilitet är starkt sammanflätade i kvalitativ forskning eftersom reliabilitet inte kan mätas i siffror eller genom att få samma resultat flera gånger. God reliabilitet handlar istället om att fånga variationer vilket gör att reliabilitet närmar sig validitet och därför kommer endast validitet diskuteras här (Davidson & Patel, 2011). Resultatet jag fått fram är att anses giltigt för den grupp som deltagit och det sammanhang där studien har ägt rum. Studien bygger på det arbete jag och eleverna gjort under terminen och därför har detta arbete stor betydelse för resultatet. Det kan vara svårt att upprepa exakt samma forskning i ett annat sammanhang och få samma resultat men det är heller inte meningen med kvalitativ forskning. Kvalitativ forskning kan leda till en förståelse för ett fenomen i en kontext, varför en generalisering i vissa fall kan göras i förhållande till liknande kontexter och situationer (Davidson & Patel, 2011). Detta betyder att resultatet är giltigt i sin kontext och liknande forskning i ett liknande sammanhang skulle kunna få ungefär samma resultat. Jag har genom denna studie fått svar på mina frågeställningar och tillförlitligheten eller validiteten av resultatet anser jag vara god.