Resultat - Blogg som verktyg för lärande EXAMENSARBETE

Resultatet från intervjuerna kommer här att presenteras i de teman som framkommit i analysen och avslutas med en sammanfattning. Under rubriken blogg som verktyg för lärande behandlas ett övergripande tema med flera olika aspekter som alla berör blogg och lärande⁸. I det andra avsnittet kommer temat, socialt och distribuerat lärande, att beskrivas där elevernas tankar om olika arbetssätt som leder till lärande tas upp. Vidare kommer inspelning - någonting som många elever värderade som ett viktigt sätt att kunna reflektera över sitt eget spel. Därefter beskrivs elevernas

metakognition, hur de med hjälp av bloggen lättare kan se sin utveckling. Vidare kommer temat motivation som tar upp hur eleverna tycker att deras motivation påverkas av arbetssättet. De två

sista temana behandlar svårigheter och utvecklingsmöjligheter med blogg som verktyg bloggens

utvecklingsmöjligheter och svårigheter med blogg som verktyg.

5.1 Blogg som verktyg för lärande

Genom att använda blogg kan elever lära sig olika saker och några exempel på kvaliteter elever som bloggar tränar på är förmåga att bearbeta information, reflektera, tänka kritiskt och att vara kreativa (Hylén, 2011). Detta framkom också i elevernas svar i denna studie. Cecilia tar upp att elever kan få bättre självförtroende av att blogga. Det krävs mod att våga skriva inlägg och lägga ut videoklipp och genom att göra det tränar eleven sig att våga. Med hjälp av bloggen tränar eleven också sin förmåga att uttrycka tankar runt omkring spelandet. Cecilia tänker att om hon skulle börja blogga skulle hon kunna beskriva hur hon själv ser på sitt eget klarinettspelande och träna på att formulera det.

Cecilia: Nej jag kanske skulle kunna få fram min tanke om att spela lite mer så. Varför jag spelar, att man inte måste spela orkester för jag gillar inte det. Jag gillar inte det där om jag gör fel så känns det som andra tycker jag gör fel. Jag gillar mer att spela ensam eller två och två.

Intervjuare: Ja just det och det får man ju tycka olika, absolut.

8 Svårigheten att få med all relevant data från intervjuerna i tematiseringen visar på en rikedom hos det insamlade materialet där eleverna inte styrts utav en färdig mall utan tagit upp vad de själva har ansett relevant.

Cecilia: Jag vill liksom inte nå någonstans med mitt spel jag vill inte bli jätteduktig för jag spelar och tycker det är roligt.

Detta är ett av många sätt att se på klarinettspel som de deltagande eleverna uttrycker det. Cecilia spelar exempelvis klarinett för att det är roligt och inte för att bli proffs. Genom bloggen får elever chansen att beskriva sitt, och ta del av andras sätt att se på klarinettspel. Bloggen ger enligt eleverna också möjlighet till att lära sig förklara sitt spel. Eleven tränas därigenom i att kunna beskriva sin egen process för att andra ska kunna ta del av den och inspireras att göra någonting liknande. Exempelvis publicerade Bill ett inlägg med ett videoklipp där han spelar en låt. Han skrev också en text till detta med en beskrivning av vad som var svårt med låten och hur han gjort för att komma förbi det hindret. På så sätt får elever möjlighet att via blogg formulera sig kring sin process från att inte kunna en låt till att framföra den. David menar i sin tur att vissa saker passar bättre att lära sig genom att läsa om dem på bloggen än genom att diskutera på lektionstid.

David: Det som är bra med bloggen det är nog att man kan få väldigt mycket tips just för hur man ska ta hand om klarinetten och lite grann hur man kan spela, det blir liksom ut över vanliga lektioner. Och just hur man tar hand om klarinetten kanske passar bättre att läsa om på en blogg, för det är nästan lite onödig tid från lektionen om man skulle fråga om det. Visst det är ju en viktig del men om man kan läsa om det på en blogg så är det ju nästan bättre, då kan man ju gå igenom och ställa andra frågor under lektionstid.

Genom att välja vilka saker som passar bäst att lära ut på lektionstid och vilka saker eleverna själva kan läsa om hemma kan undervisningen effektiviseras.

Studien visar också att bloggande hjälper elever att lära sig att använda internet. Ett exempel på det är att elever kan lära sig att formulera det de vill säga i ett blogginlägg på ett bra sätt också ur ett etiskt perspektiv eftersom de är medvetna om att det inte är tillåtet att skriva saker som får andra att må dåligt. Elever lär sig alltså hur det går till att blogga, men utvecklar också kunskaper som går att använda över hela internet. David ser också att den som läser bloggar kan få en bild av kulturen i samhället genom att ta del av det som olika människor delar genom sina inlägg.

David: Det främsta är kanske socialt beteende eftersom det är ett väldigt vardagligt språk som brukar användas på blogg. Det brukar ju inte vara formellt eller sådär utan det brukar mest vara, vad folk tycker och tänker. Och man brukar väl skriva i talspråk antar jag. Man

får ju en väldigt bred bild av hur det sociala samhället ser ut och det kan man få väldigt mycket inputs från och man lär sig hur folk brukar prata egentligen.

Bloggkulturen speglar också hur samhället ser ut och på så sätt kan elever enligt David få större förståelse internetkultur och den omvärld hen lever i. Genom att använda klarinettbloggen i undervisningen upptäcker eleverna alltså att de också lär sig saker som inte direkt har med klarinett eller musik att göra, lärdomar de kan ha nytta av i livet i övrigt. Det som händer är att eleverna tar del av andras erfarenheter vilket kan ske var som helst på internet och då inte minst på klarinettbloggen.

5.2 Socialt och distribuerat lärande

Eleverna har tagit upp många exempel på hur de kan lära sig genom att ta del av andras erfarenheter som de sedan delar med sig av på bloggen och internet i övrigt. Eleverna beskriver att de tar del av andra elevers kunskap som finns tillgänglig på bloggen som leder till att deras bild av klarinett breddas.

Emil: Då kanske det är någon som tittar på det och rent ut sagt det kanske är någon som har undrat över hur man ska ta sådana här grepp och går in på bloggen och hittar det.

Intervjuare: Så man kan lära sig av varandras inlägg?

Emil: Dela med sig ungefär.

Genom att ta del av varandras inlägg delar eleverna med sig av kunskaper. Vilket går att översätta till att lärande är socialt och distribuerat (Dysthe, 2003). Eleverna tar vidare upp att yngre elever lär sig av äldre elever som lägger ut inlägg. Det som andra publicerar bidrar till att öppna upp dörrar för en elev då det kanske finns saker som tas upp som eleven inte tänkt på tidigare. Saker som eleven inte vet om att hen kan lära sig är svårt att faktiskt lära sig. Därför är det enligt de deltagande eleverna bra att bloggen möjliggör att få olika input och idéer på vad de faktiskt kan lära sig. Enligt det sociokulturella perspektivet beskrivs som att utforska och befinna sig i den närmaste utvecklingszonen (Dysthe, 2003). Att det är flera olika personer som delar med sig leder till att den som läser får en större bild av klarinettspel. David anser att risken finns att innehållet i en lärarens undervisning kan bli ensidigt eftersom hen gillar vissa saker. Det är fastslaget att elev-lärarrelationen också blir mer jämlik i och med att eleverna får mer att säga till om när internetundervisning tillämpas (Kjällander, 2014). Ett exempel på detta är det Cecilia beskriver, att

genom att få idéer på vad som kan göras och få tips på olika låtar blir det lättare för eleverna att få vara med och bestämma mer på klarinettlektionerna. Jag och Cecilia har upplevt att det kan vara svårt för henne att komma på vad hon vill göra och att det därför ofta blir läraren som bestämmer istället. Genom att kolla på bloggen får eleverna idéer. Dessa idéer tar de med sig till läraren och de kan sedan arbeta med dessa på en lektion. På detta sätt får eleven en större chans att påverka sin undervisning.

Receptive learning (Clark och Mayer, 1999) där eleverna genom att formulera inlägg reflekterar över sin kunskap och därmed befäster den är en typ av lärande som kan ske vid bloggande men som eleverna i denna undersökning inte ser. Eleverna ser i första hand att de lär sig mest av vad andra skriver och inte vad de själva skriver, undantaget är när eleverna lyssnar och reflekterar över sina egna inspelningar (se 5.3 Inspelning). Förklaringen till detta är enligt eleverna att saker de själva lägger upp har de redan lärt sig alltså lär de sig ingenting nytt på att lägga ut inlägg.

David: …och sen så vad heter det är det någon annan som skriver om det och så ser man det och så tänker man till ja just det. Det man själv skriver upp det vet jag inte riktigt för ifall det är någonting som man vill lära andra då har man ju typ lärt sig det redan innan man lägger upp det.

Eleverna menar att själva processen att lägga upp inlägg och skriva om saker de redan kan inte är ett tillfälle för lärande. Istället krävs att saker de inte kan finns med för att de ska kunna lära sig. Av den anledningen ses reflektion genom skriftlig formulering inte som ett sådant tillfälle. David ser också att det går att skapa sig en åsikt om vad som låter bättre och sämre på instrumentet genom att lyssna på andra. I ett längre perspektiv kan detta ses som att eleven kan skapa ett ideal och därmed ett mål för sitt spelande. På detta sätt blir eleven medveten om sitt lärande, var i utvecklingen hen befinner sig och var hen är på väg. Eleverna beskriver att när de reflekterar över sitt lärande kan de också upptäcka kunskapsluckor som de kan fylla genom att ställa frågor. Frida tar upp just detta, att det går bra att ställa frågor på bloggen till andra. Om det är någonting någon undrar så kan eleven formulera en fråga på bloggen och förhoppningsvis är det någon annan elev eller lärare som svarar. Personen som ställer frågan kan alltså ta del av andras kunskaper och få hjälp genom att ställa frågan. Detta är ett exempel på Guided discovery (Clark & Mayer, 1999): elever och lärare tipsar om var information kan hittas om någonting någon vill lära sig.

5.3 Inspelning

Informanterna ser det som en fördel att spela in sig själva. Dels kan de genom att lägga ut inspelningar på bloggen visa familj och släkt vad de kan utan att behöva ta med klarinetten hem till dem. På så sätt får eleverna visa upp vad de kan och känna stolthet och få feedback av människor i sin omgivning. Men den stora fördelen som eleverna menar bidrar till deras lärande är att de kan lyssna och analysera sitt spel utifrån. Det är lättare att analysera spelet när eleven inte behöver spela och lyssna samtidigt vilket Bill beskriver:

Bill: Alltså man kan ju höra lite hur det låter också så att man vet ungefär för när man spelar själv då vet man ju inte riktigt hur dom som står runt omkring, hur dom hör det och sådär. Så det är bra att få lyssna på sig själv och höra hur det låter och se vad man kan förbättra och sådant där.

Intervjuare: Just det, har du tänkt på det någon gång när du har lyssnat på bloggen?

Bill: Det är stor skillnad ifall man hakar upp sig eller sådant där men det tycker man inte när man spelar klarinett själv så där. Då tycker man inte att det gör så mycket. Men när man hör det så är det faktiskt väldigt stor skillnad.

Intervjuare: Så du tycker det är lättare att höra sådant när du lyssnar än när du spelar?

Bill: Ja.

Det är alltså enligt eleverna ett väldigt bra hjälpmedel att spela in sig själv. Det hjälper eleven att få en bild av hur hen ligger till och vilka saker hen behöver jobba vidare med. Fördelen med att lägga upp klipp också på bloggen är att det blir mer naturligt att filma sig själv om tanken är att visa upp det för någon som David uttrycker det. När eleverna analyserar sitt spel får de en inblick i hur långt de kommit i sin utveckling. Att spela in sig själv är alltså en metod för att bli medveten och att lättare kunna se sin utveckling. Men det finns också fler exempel på hur bloggen fungerar för ändamålet att främja elevernas metakognition.

5.4 Elevernas metakognition

Eleverna är rörande överens om att bloggen hjälper dem att se sin utveckling exempelvis genom att titta tillbaka på publicerade inlägg. Detta kan ske genom att eleven tittar på inlägg som lagts ut till exempel varje vecka, men det skulle enligt Anna kunna räcka med att kolla på det första och det sista inlägget som lagts ut under en period. Eleverna tar upp att det går att se sin utveckling

både genom att lyssna på inspelningar och läsa sin text och se om det skett en utveckling när det gäller att uttrycka sig. Frida som tidigare bloggat om hästar menar: ”Då kunde man ju liksom se och även gå tillbaka och kolla vad man hade gjort.”

Anna har en idé om hur detta skulle kunna bli ännu tydligare. Genom att använda sig av en färgskala kan inläggen sättas in i en nivå. Då kan eleven själv peka på skalan och andra kan också bedöma var hen befinner sig utvecklingsmässigt.

Anna: Men alltså jag tycker vi skulle kunna ha en färggrad. Den går ju uppåt i olika färger från ett mörkt till ljusare och ljusare och ju högre upp man kommer i den skalan. Det får alla se vilken skala jag ger det här inlägget då får man ju se om man kan bli bättre och bättre för ju högre upp den kommer ju bättre blir man.

Intervjuare: Okej ja just det så ju ljusare färg ju bättre är man?

Anna: Ja.

Intervjuare: Okej men vem ska sortera inläggen då? På den där skalan?

Anna: Va?

Intervjuare: Eller hur tänkte du ska man som sätta in i en…

Anna: Alltså om jag sätter fram ett inlägg då är ju den här färgskalan under det inlägget och då kan man ju peka själv vad man tycker.

Intervjuare: Ja, så man själv kan säga var på skalan man befinner sig?

Anna: Ja.

Intervjuare: Just det, Så då skulle man haft en sådan skala på bloggen?

Anna: Ja.

Intervjuare: Just det, Men tror du om vi tittar tillbaks på inläggen igen kanske i januari så tittar vi vad du gjorde i höstas tror du att du då kan se att det kanske har blivit bättre?

Anna: Ja då kan man faktiskt se det.

Intervjuare: Ja just det.

Att använda sig av en färgskala som gör att eleven själv kan placera in sin prestation på en nivå och få hjälp av andra att bedöma sin progression upplever alltså Anna skulle bidra än mer till att lättare kunna se sin utveckling. Bloggande har visat sig främja metakognition (Kjällander, 2011) och eleverna har förklarat hur detta fungerar för dem, genom att lyssna på sig själv eller andra som spelar och att reflektera kring och bedöma insatserna.

5.5 Motivation

Studien visar att bloggen och bloggande kan bidra till motivation för klarinettspel. I många fall handlar det om att inspireras av det andra lägger ut på internet. Genom att se vad andra gör får eleverna idéer kring vad de själva vill göra och genom att se att andra har roligt när de spelar kan de ta med sig den glädjen som smittar av sig. David förklarar det så här:

David: Ja det tror jag för om man tänker liksom videor som bara lär dig spela det här och så här spelar man det här så kan man se hur pass bra andra personer är. Om man tänker att det här gör den personen jättebra och jag skulle också vilja vara där, som exempelvis det klippet som jag lade upp det var ju en väldigt häftig grej. Och det tänker man ju liksom; det där skulle vara himla coolt att kunna göra. Och jag tänker att det sporrar en till att vilja lära sig mer. Och hur kom den här personen dit liksom?

Eleverna tänker att de blir motiverade av att lyssna på andra elever men flera tar också upp att det går att lyssna på proffs, de som har spelat klarinett väldigt länge. Detta går att göra till exempel på Youtube. ”För om man blir riktigt duktig kan man spela en sådan där låt och då brukar det kunna låta väldigt fint om dom som är proffs”, är hur Anna uttrycker sig då hon förklarar att elever blir motiverade av att höra hur det skulle kunna låta. Detta handlar om att eleven mäter sig själv i förhållande till andra genom att ta del av andras prestationer. Elevens egna prestationer genom bloggen kan också vara en motivationsfaktor i sig. Anna och Cecilia menar att elever genom att lägga upp inlägg på bloggen kan bli motiverade att öva. Detta eftersom de menar att elever vill prestera bra om de ska visa upp vad de kan vilket också stämmer överens med de slutsatser Diaz (2012) gör i sin forskning kring blogg i undervisning. Att veta att ett inlägg ska läggas ut gör att eleven vill öva för att det ska låta så bra som möjligt då ett klipp läggs ut på bloggen. Detta är faktorer som eleverna nämnt som kommer av blogganvändande i undervisning. En elev tar dock upp att bloggandet i sig bidrar till motivation. Cecilia tar också upp att en aktivitet som bloggen

kan bli ett inslag på lektionerna som gör det roligare att spela. Att göra någonting annat än själva spelandet men som ändå är kopplat till klarinett kan alltså skapa motivation.

5.6 Bloggens utvecklingsmöjligheter

Eleverna hade flera olika idéer om hur bloggen skulle kunna utvecklas. Dels handlar det om innehåll, layout och funktioner på bloggen. Innehåll handlar om vad som skrivs på bloggen, dvs teman för inläggen. Layout handlar om hur bloggen ser ut estetiskt och hur lättläst den är. Funktioner på bloggen kan handla om vad som går att göra på bloggen exempelvis kommentera inlägg, anmäla skadligt innehåll eller möjligheter att ändra utseende. Både Anna och Bill skulle önska att det fanns mer fakta om klarinetten på bloggen.

Bill: Man skulle ju kunna… när man går in på klarinett till exempel skulle man kunna ha som en ritning nästan hur en klarinett är byggd och olika delar å toner och så där.

[…]

Anna: Jag tycker det skulle bli bättre om dom här man skriver i skulle bli lite större om man typ ska skriva någon liten faktatext om klarinetten, varför den gjordes, hur och av vem.

Intervjuare: Ja, så att man kan läsa om det på bloggen eller?

Anna: Hur den har utvecklats, ja, så man kan skriva om sådant.

Eleverna vill alltså kunna inhämta mer information från bloggen. Dessa exempel berör faktakunskaper om instrumentet vilket eleverna alltså ser vikten av. Bill önskar också att det skulle läggas upp inlägg varje vecka med instruktionsfilmer för hur olika låtar spelas. Han tycker att en

In document Blogg som verktyg för lärande EXAMENSARBETE (Page 26-37)