Metoddiskussion

I denna studie har respondenter valts ut som har minst tio års erfarenhet som socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet. Detta urvalskriterium har varit till studiens fördel då jag fick intervjua socialsekreterare som har arbetat under en lång period inom yrkesområdet. Genom att få ta del av deras erfarenheter och kunskaper inom detta område har det bidragit till att studien blivit möjlig att genomföra samt att det insamlade datamaterialet varit relevant och informationsrikt. Nackdelen med detta urval är nog den begränsning som gjorts av yrkesområde. Som nämnt tidigare har jag enbart intervjuat socialsekreterare med 10 års erfarenhet inom barn och ungdomsenheten. Genom att utesluta exempelvis

socialsekreterare som arbetar inom enheten för våld i nära relation är en begränsning i sig då jag troligtvis hade kunnat få ta del av socialsekreterarnas erfarenheter och kunskaper ur ett annat perspektiv. Dock anser jag inte att detta urval har påverkat denna studie negativt då samtliga intervjupersoner som medverkade i denna studie har kommit med relevanta och fylliga svar som kunnat uppfylla studiens syfte samt besvara frågeställningarna. Vidare kontaktade jag enhetscheferna på de olika socialkontoren på grund av tidsbrist för att på ett snabbt och smidigt sätt kunna hitta lämpliga intervjupersoner till denna undersökning. Jag har dock varit medveten om att detta har möjliggjort för enhetscheferna att välja de respondenter som de anser kommer lyfta verksamheten. ​För att inte enhetscheferna skulle kunna identifiera

medarbetarna har jag valt att i resultatredovisningen inte ange intervjupersonernas arbetsplats.

Jag har intervjuat socialsekreterare som arbetar inom Stockholms län och Västmanlands län.

Min första tanke var att enbart intervjua personer från Stockholm eftersom jag ville använda den tiden jag hade till förfogande för undersökningen på detta sätt. Två respondenter som egentligen skulle delta i studien avbröt sin medverkan och då publicerade jag ett inlägg på Facebook (​se bilaga 3​) för att på ett tidseffektivt och smidigt sätt kunna hitta två nya

respondenter. Detta innebar att jag behövde lägga tiden som jag egentligen skulle lägga på att genomföra undersökningarna till att leta efter två nya respondenter vilket skapade tidspress.

Valet att intervjua socialsekreterare i Stockholm med omnejd grunda sig i att dessa

intervjupersoner har troligtvis mer vana av att möta denna målgrupp än vad socialarbetare i små kommuner har.

Samtliga sex intervjuer genomfördes på distans via det digitala verktyget Zoom. Att använda Zoomintervjuer har både sina för och nackdelar. Fördelen med att använda Zoomintervjuer som insamlingsmetod är att man sparar tid på att inte behöva resa mellan olika områden för att kunna genomföra intervjuerna, vilket är kostnads- och tidseffektivt för både forskaren och intervjupersonerna (Bryman, 2011). Bryman (2011) tar även upp att intervjuer som inte sker i fysisk miljö är av fördel då respondenten inte behöver känna press över att svara på ett sätt som denne tror att intervjuaren uppskattar. Innan intervjuerna skulle genomföras småpratade jag med mina intervjupersoner och informerade dem om att deras svar är viktiga för min undersökning och att de därav inte ska känna press över att enbart berätta det som de tror att jag skulle vilja höra. Jag upplevde att respondenterna kände sig trygga i att berätta om sina erfarenheter och upplevelser vilket jag tror berodde på att jag skapade en avslappnad atmosfär mellan oss genom att småprata innan intervjuerna genomfördes.

En annan fördel med att hålla Zoomintervjuer med respondenterna är att respondenterna och intervjuaren kan se varandra vilket kan skapa ett lugn och säkerhet hos bägge parter. Detta skiljer sig från telefonintervjuer där man enbart hör varandras röster vilket troligtvis kan skapa en otrygg känsla hos respondenten som inte vet om det finns andra obehöriga i rummet

tillsammans med intervjuaren. Jag visade alltid runt i rummet när jag skulle genomföra intervjuerna för att intervjupersonerna skulle känna sig trygga i att ingen annan befinner sig i rummet.

Nackdelen med Zoom intervjuerna upplevde jag var att det många gånger var svårt att höra intervjupersoner på grund av tekniska problem och internetuppkopplingen som kunde svikta.

Det gjorde att jag som intervjuare gick miste om viktiga gester och fick be intervjupersonerna att upprepa det som sades vilket troligtvis resulterade i att jag gick förlorad om viktig

information. Bryman (2011) tar upp att nackdelen med telefonintervjuer till skillnad från Zoom intervjuer är att det är en sämre insamlingsmetod då forskning har visat att det kan vara problematiskt att ställa känsliga frågor per telefon till en intervjuperson. Jag upplevde inte att det var känsligt för varken mig eller respondenterna att ställa “känsliga” frågor via Zoom.

Innan intervjuerna skulle genomföras samt under intervjuerna var jag tydlig med att

informera intervjupersonerna om de etiska riktlinjerna och att de får säga ifrån om de inte vill svara på en viss fråga. Jag tyckte att digitala verktyget Zoom fungerade som en bra

komplement då de fysiska intervjuerna inte kunde göras. Det kändes mer personligt och säkert att genomföra intervjuerna via Zoom till skillnad från telefonintervju då

intervjupersonerna fick se mig och jag fick se de. Det hade troligtvis gått sämre om

intervjuerna genomfördes per telefon då intervjupersonerna inte skulle få en chans till att se vem det är som de kommer ge information till på andra sidan telefonen.

I denna studie användes en semistrukturerad intervjuguide (Bryman, 2011). Denna metod omfattas av specifika teman och frågor som formulerats på ett sätt att intervjupersonerna får möjligheten att tolka och besvara frågorna fritt (Bryman, 2011). Kvale (2009) bok som handlar om den kvalitativa forskningsintervjun gav mig en djupare förståelse samt inblick kring hur jag skall tänka vid genomförandet av intervjuerna. De frågor som jag ställde

samtliga respondenter utformades efter de teorier som jag valde till denna studie. Huvudfokus låg i att undersöka socialsekreterares arbetsmetoder med hedersutsatta personer.

Enligt Bryman & Bell (2013) är fördelen med en semistrukturerad intervju att man ställer öppna frågor och man kan följa intervjupersonens svar genom att ställa följdfrågor om så önskas. Detta gör att man får mer utvecklade svar. En annan punkt som både medför sina för

och nackdelar är att respondenten får ta del av intervjuguiden innan studien genomfördes vilket gör att respondenterna kan förbereda sig på vad dem skall säga och inte. Nackdelen blir dock att man som intervjuare kan gå miste om information som egentligen skulle kunna vara av relevans för studien. För att undvika detta i min studie valde jag att ställa följdfrågor till respondenterna för att få mer utvecklade svar. Genom att ställa följdfrågor fick jag mer utvecklade och detaljerade svar vilket var till en studiens fördel då jag motverkade att gå miste om betydelsefull information. Jag har genomfört denna studie på egen hand vilket kan ha påverkat studiens validitet eftersom att jag har kodat det insamlade materialet ensam.

Respondenterna fick dock läsa igenom transkriberingarna innan för att bekräfta att det som tagits med är riktigt vilket har ökat studiens reliabilitet (Kvale, 1997). Förhoppningen är att denna studie ska kunna leda till ny kunskap bland läsarna ​utifrån de aspekter av

socialtjänstens arbete med unga kvinnor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck.