Metoddiskussion 46

Syftet med studien var att testa huruvida modellen ’The Big Five’ fungerar att observera inom en flygtrafikledningsdomän. En ’mixed methods’-ansats med både kvalitativa och kvantitativa metoder i form av strukturerade observationer och enkäter visade sig vara lämpliga val för att besvara frågeställningarna. Det är bra att kombinera metoder eftersom det kan vara så att flygledarna tror att de har perfekta uppfattningar, men att det i själva verket visar sig att de kanske inte har det. Resultaten i den här studien speglar den observerade miljön och hur teamwork såg ut där och då, och kan därmed inte generaliseras till en beskrivning av hur alla flygledare i Sverige samarbetar. Beteendemönster kan eventuellt se annorlunda ut om observationen hade gjorts på annan kontrollcentral. Förhoppningsvis väcker studien tankar kring hur man kan forska vidare med teamwork och kanske skapa igenkänning.

Observationsprotokollet visade sig vara ett fungerande verktyg för strukturerade observationer under en flygtrafikledningsdomän. Det finns dock förbättringsmöjligheter på observationsprotokollet. Det kan vara utmanande att skapa ett observationsprotokoll utan beteenden som överlappar varandra. Enligt Patel & Davidson (2011) bör beteendemarkörerna vara uteslutande då ett beteende ska vara möjligt att endast registrera i en enda beteendemarkör. Detta var något som inte var helt lyckat i skapandet av observationsprotokollet med ’The Big Five’. Detta var något som främst uppmärksammades under analysen men också en del under datainsamlingen. Ibland var det svårt att dra en tydlig gräns mellan kommunikation och flertalet andra beteendemarkörer som ter sig via kommunikation. Vissa beteendemarkörer krävde observatörens subjektiva tolkning under observationen och observatören valde den beteendemarkör som kändes mest logisk. Ett tydligt exempel var då flygledarna uppmärksammade medarbetaren om flygplan som bytte landningsbana. Detta beteende passar in på beteendemarkören ’Informerar medarbetaren om omgivningen, för att förbereda dem för eventuella förändringar’ men också under ’Ger medarbetaren förväntningar eller förtydligande på resultatet/målet’. Då observatören på plats fick ge en bedömning på vilket beteende det handlade om kan det ha varit saker runt omkring som påverkat varför ett visst beteende kryssades i. Av den anledningen valde observatören att vid analys utgå helt från observationsprotokollen, dessutom hade inte alla observerade beteenden något konkret exempel på protokollet utan bara en frekvens. Det finns en risk att observatörens subjektiva tolkning av

47

data kan ha påverkat resultatet och studiens reliabilitet. Det kan därmed vara fördelaktigt att dela upp observationsprotokollet i mindre delar för att ha färre komponenter att fokusera på.

En nackdel med observationerna är att det finns en risk att observatören oavsiktligt kan ha påverkat hur flygledarna arbetade. Det kan vara så att flygledarna kände sig iakttagna och därmed förändrade sitt beteende. I den här studien visste flygledarna om att de blev observerade för deras teamwork, vilket kan ha lett till att de agerade på ett annat sätt än vad de vanligtvis gör. Detta genom att prestera ännu bättre genom att försöka visa ett tydligare samarbete med sin medarbetare. Det kan också ha lett till att de presterade sämre för att de kände en viss press. Närvaron av observatören kan nämligen förändra beteendet hos flygledarna, särskilt när de är medvetna om att de utvärderas eller bedöms (Wildman et al., 2014). De kan därmed ha uppvisat en reaktiv effekt vilket enligt Bryman (2011) innebär att de kanske ville ge ett gott intryck. För att minimera denna reaktiva effekt fick inte deltagarna någon information om vilka teamwork komponenter som observerades.

Då observationerna inte spelades in ökade risken för att observatören missade särskilda beteenden eller händelser eftersom det inte fanns någon möjlighet att pausa eller spela upp händelsen igen. Enligt Wildman et al. (2014) har användningen av inspelning en fördel då de kan ses flera gånger om och att det inte påverkar deltagarnas beteenden lika mycket. En inspelning i den här studien skulle även kunna styrka resultatet då det gör det möjligt att återge exempel på hur ett beteende kan se ut. Det hade också varit ett alternativ att spela in för att sedan sitta med flygledarna och titta på inspelningen tillsammans så att de kan kommentera på vad de gjorde och varför, och på så sätt minska den subjektiva påverkan. Nackdelen med videoinspelningar är dock att det inte alltid är tillåtet.

Första dagen under datainsamlingen var syftet att bekanta sig och bli bekväm med observationsprotokollet. Trots detta upplevde observatören en träningseffekt under datainsamlingen. Ju mer observationsprotokollet användes desto lättare blev det att observera. Detta i enlighet med Bryman (2011) som förklarar att observatörer kan utbilda sig till att använda sig av komplexa observationsprotokoll med en hög grad av reliabilitet. För att få en så hög reliabilitet som möjligt kan det därmed vara bra att i den mån det går träna på att använda sig av ett observationsprotokoll innan datainsamlingen börjar.

Vidare kan det diskuteras kring om mängden data var tillräcklig. Totalt genomfördes 15 stycken strukturerade observationer som varade i cirka 30 minuter till 60 minuter per omgång, vilket genererade totalt 11 timmar och 15 minuter i position vid en sektor. Att det blev så få timmar efter fyra dagars datainsamling beror till stor del på att observatören följde med en flygledare under dennes arbetspass. Därmed anpassades datainsamling efter arbetspasset vilket

48

resulterade i många och ibland långa pauser. Andra saker som tog tid var att flygledarna var tvungna att läsa igenom ett samtyckesformulär innan observationerna kunde börja och ibland var det mycket trafik så det fick vänta. I vissa fall var det inte möjligt att de läste igenom samtyckesformuläret innan arbetspasset började eftersom de ibland satt i position innan observatören kom till platsen. En metodologisk svårighet är därmed att det är en tidskrävande process. Vad gäller tidsmässiga aspekter så uppmärksammades det i efterhand att det var en nackdel att observationerna ägde rum samma tid på dygnet, mellan 8.30-16.30 varje dag. En rekommendation till förbättring för framtida studier är därmed att observera under olika tidpunkter på dygnet då det kan skilja sig en del på arbetsbelastning från dag till dag och från timme till timme och därmed påverka deras teamwork. Både tidigare och senare arbetspass kan vara av intresse. En bättre lösning för observatörens del hade varit att få sitta vid en position ett par timmar i streck och därmed sparat tid både genom att lämna samtyckesformulär innan flygledarna satte sig i position men också för att observatören inte ska behöva ta en paus efter varje arbetspass som flygledarna måste göra. I denna studie fanns dock inte denna möjligheten men det skulle kunna vara en bättre lösning i framtiden.

Flygledning är ett komplext arbete där det sker mycket på samma gång. Som novis kan det vara svårt att observera deras arbete utan att ha full förståelse för systemet. Mycket teamwork sker via systemet, det behövs inte alltid kommunikation för ett bra teamwork vilket denna studie går miste om på grund av avgränsning till endast verbal kommunikation. Flygledarna kan tolka och bekräfta att meddelanden tas emot även på skärmen. De kan dessutom hjälpa varandra med uppgifter trots att de inte uttryckligen säger det. Ibland pratar flygledarna snabbt med svåra begrepp vilket kan göra det svårt att förstå allting som sägs. Dock är det inte endast en nackdel att komma utifrån utan större kunskap om arbetet och systemet. Detta eftersom det inte finns någon förförståelse som kan ha påverkat tolkningen.

Information kan även ha missats då observatören ensam skrev på observationsprotokollet för hand. En rekommendation till framtida studier är att spela in observationerna om möjligheten finns. Det kan vara svårt att som ensam observatör ha full uppmärksamhet på allt som sker i omgivningen och samtidigt anteckna. En inspelning gör att observatören kan gå tillbaka och titta på om det var något som var otydligt och det minskar risken att någon information går förlorad. Ett annat alternativ kan vara att ha flera observatörer, för att sedan kunna jämföra resultaten mellan dem. Detta brukar kallas för interbedömarreliabilitet, i vilken utsträckning två eller flera observatörer kan vara överens om kodningen av de beteenden som ingår i observationsprotokollet (Bryman, 2011). Då observatören i detta fall var ensam förlitas resultatet på dennes subjektiva uppfattningar, vilket är en svagare design än om det hade varit

49

två observatörer. För framtida studier rekommenderas därmed att ha två observatörer för att sedan göra en interbedömarreliabilitet på detta. Två observatörer kan validera observationsprotokollet genom att jämföra deras resultatet för att se om det skiljer sig. Beteendemarkörerna har en god reliabilitet om om de kodar samma eller liknande resultat. Om det istället visar sig att det skiljer sig kan de vara lätta att misstolka och kan behöva justeras.

Observationsprotokollet bestod av en global rating scale, vilket är en likertskala där observatören ska ge en övergripande bedömning över beteenden i slutet av observationen. Tanken var att den skulle användas för att ge ett kvalitativt stöd vid tolkning av data, men det visade sig vara svårt att ge en rättvis bedömning. En anledning till att vissa beteenden inte observerades så många gånger, exempelvis om flygledarna tillfälligt hjälper till och avslutar hela eller delar av uppgifter åt medarbetaren kan vara att det inte behövdes någon hjälp. Det var svårt för observatören, som var novis inom flygledning att titta på när flygledarna inte gjorde något fast de borde ha gjort det, eller tvärtom. Därmed är det svårt att svara på frågan om ett beteende sker alltid, ofta, lika sällan som ofta, sällan eller aldrig. Skalan uteslöts från analysen i den här studien då det inte tillförde något extra i analysen av frågeställningarna.

Enkäterna visade vara en bra metod för att få in mycket data. Det finns dock vissa nackdelar med enkäter, till exempel finns det inte någon närvarande som kan hjälpa till eller svara på funderingar. Det är därmed viktigt att ställa frågor som är klara och tydliga (Bryman, 2011). Det finns dock alltid en risk att frågorna i enkäten tolkas olika av olika personer. I efterhand ville några flygledare diskutera vissa frågor som de hade svarat på i enkäten. De ville förtydliga att de kunde ha misstolkat frågan då de hade tänkt på ett visst sätt. Dels påstående 15 ’Jag försöker aktivt identifiera misstag hos min medarbetare, före eller kort efter att de inträffat’. Flygledarna förklarade att de hade tolkat påståendet som om de aktivt letar fel hos sin medarbetare, vilket inte var tanken när frågan formulerades. Några andra tolkade det mer som att om sin medarbetare för ett fel upptäcker dem det, vilket var tanken när påståendet formulerades. Det dök också upp lite diskussioner kring påståendet ’Jag övervakar vad min medarbetare gör och hur medarbetaren presterar’ och det finns förmodligen fler frågor som har misstolkats, åtminstone tolkats olika av olika flygledare. Observatören valde dock att inte ta bort några eventuella outliers i analysen av den anledning att spridningen ibland gjorde det svårt att tolka om vissa var outliers eller inte. Dessutom ger standardavvikelsen en indikation på under vilka påståenden det kan finnas eventuella outliers eller inte, vilket kan vara värt titta lite extra på vid tolkning av data. Utöver detta tog enkäten cirka 5 minuter att besvara och det kan vara så att vissa flygledare inte besvarade helhjärtat på alla frågorna.

50

5.3  Avslutande diskussion

Teamwork innebär en process som involverar hur teammedlemmar interagerar. Det är inte samma sak som teamets framgång eller kvaliteten på slutprodukten. Det finns många anledningar till att ett team kan vara framgångsrikt och det är nödvändigtvis inte så att teammedlemmarna arbetade särskilt väl tillsammans (Hughes & Jones, 2011). Flygledare arbetar mot ett väldigt viktigt mål att separera flygplanen för att undvika kollision och deras framgång beror på liv eller död. Ett bra teamwork är något som underlättar arbetet speciellt då alla kan göra fel och då kan det vara en trygghet att veta att det finns fyra ögon istället för två som hjälper till att hålla koll på läget. Ett bra teamwork har visat sig ha positiva påföljder. Om någon känner ett förtroende för sin medarbetare kan det enligt Salas et al. (2008) leda till lägre stress och ökad tillfredsställelse, engagemang och effektivitet. Tillsammans kan ett team åstadkomma resultat som inte går att åstadkomma på egen hand.

Ett tydligt teamwork uppvisade flygledarna främst genom att de anpassade sig efter varandra och att de fritt delade med sig av information till varandra. Att de fritt delade med sig av information till varandra tolkades genom att alla beteendemarkörer i observationsprotokollet har något gemensamt, vilket är kommunikation i någon form. Oavsett om det handlade om att dela relevant information till medarbetaren, tilldela uppgifter eller att ge feedback. Kommunikation är viktigt då teamet fördelar nödvändig information vilket uppdaterar teamets gemensamma förståelse och teammedlemmarnas förmåga att tillämpa andra förmågor i ’The Big Five’. Teamet har ett stort ansvar och de måste samordna med varandra genom att tilldela information som är nödvändig för att tillsammans kunna fatta bra beslut. Det gäller både E mellan P men också samordning mellan flygledare i olika sektorer då de lämnar över ansvaret över ett flygplan. Beslut de tar kan göra det både enklare och svårare för flygledaren i nästa sektor (Salas, Bowers & Edens, 2001). Kommunikation kan öppna upp många dörrar då det går att diskutera eller fråga varandra om någonting är oklart. Det finns dessutom mycket ny kunskap att hämta och erfarenheter att dela med sig av.

Flygledarna visade ofta upp en trevlig stämning med skratt och skämt under lugnare trafiksituationer. De pratade om vardagliga ting, resor de varit på eller andra sociala ämnen. Detta var inget som upplevdes som något negativt utan flygledarna hade full kontroll på flygningarna, förmodligen på grund av deras situationsmedvetenhet (eng. situation awareness, SA). Situationsmedvetenhet definieras som en förståelse för situationen som helhet. Det innebär att hålla koll på läget och ha en förståelse för elementen i omgivningen och en förutsägelse om deras status inom en snar framtid. Flygledarna måste hålla deras SA uppdaterad då omgivningen

51

ständigt förändras (Endsley, 1995). Med andra ord har flygledarna koll på omgivningen och även en förutsägande bild om hur läget förändras inom en snar framtid, och kan därmed fokusera på fler saker samtidigt. Det finns förmodligen annat som också påverkar hur flygledarna arbetar vilket kan vara värt att tänka på.

Det kan ta tid för ett team att byggas upp då erfarenhet av att arbeta tillsammans påverkar det hur viktiga komponenterna är för teamwork och därmed förändras behovet av dessa (Salas et al., 2005). Denna studie tittade inte på hur erfarenhet kan ha påverkat samarbetet, det kan ha varit av intresse att ta reda på hur länge respektive flygledare hade arbetet eftersom det förmodligen finns tydligare skillnader i teamwork om flygledare som inte arbetat länge eller som inte känner varandra så bra arbetar med varandra.

5.4  Framtida forskning

Det skulle vara intressant att studera all teamwork som är relevant under en flygtrafikledningsdomän. För att kunna observera detta kan en lösning vara att ha en person som har full koll på vad flygledarna gör i systemet och förstår all fraseologi som flygledarna använder vid kommunikation. Det hade också varit intressant att jämföra teamwork mellan flygledare som har arbetat länge och flygledare som inte har det, detta då teamwork är något som växer fram och förändras med tiden. Förmodligen skiljer sig teamwork om en oerfaren flygledare arbetar med en erfaren flygledare eller tvärtom, och det skulle vara intressant att ta reda på ifall det stämmer och i sådana fall hur. Det som kan saknas med strukturerade observationer och enkäter är att ingen förklaring ges till varför de svarar på ett visst sätt. Det hade därför varit intressant att jämföra detta resultat med en intervjustudie för att få utförligare och mer djupgående upplevelser av teamwork mellan flygledarna. Vidare hade det varit intressant att titta mer detaljerat på om samarbetet skiljer sig under arbetspass som flygledarna själva upplever ha hög arbetsbelastning till skillnad från arbetspass som inte upplevs ha det.

53

6   Slutsats

Denna studie hade som syfte att skapa och testa ett observationsprotokoll utifrån den teoretiska modellen ’The Big Five’ (Salas et al., 2005), och med hjälp av detta observera teamwork mellan flygledare på Arlanda ATCC. Resultatet visade att det var möjligt att observera teamwork och många intressanta slutsatser kunde dras. De fem huvudsakliga bidragen är:

•   Det är möjligt att skatta teamwork på flygledare med hjälp av ett observationsprotokoll baserat på alla komponenter förutom teamorientering och en gemensam mental modell. Dessa komponenter bedömdes att inte vara observerbara eftersom deras beteendemarkörer var attityder eller mentala processer av en mer subjektiv natur. •   De tre komponenterna som observerades flest gånger var teamledarskap,

kommunikation och anpassningsförmåga. Detta skiljde sig från enkätsvaren där flygledarna själva uppfattade ömsesidigt förtroende och en gemensam mental modell som viktigast. Resultat visar på att flygledarna själva upplever att dessa komponenter är en del av arbetet då de komponenter med lägst medelvärde låg på ett ganska högt medelvärde.

•   Då det finns många viktiga komponenter avseende teamwork och alla inte är observerbara bör observation kombineras med intervjuer eller enkäter. För en mer djupgående förståelse bör dessa ha en kvalitativ ansats. Detta för att få en mer rättvis bild över komponenterna som helhet då de är mycket mer än bara ett observerbart beteende.

•   Rekommendation för framtida studier är att begränsa beteendemarkörerna i observationsprotokollet för att se till att de inte är tvetydiga eller korrelerar med varandra. Det är dessutom viktigt att tänka på kontexten vid tolkning av data. Några beteenden kan av särskilda anledningar såsom tidspress utspela sig mer eller mindre i olika domäner då arbetsuppgifter och samarbete kan se olika ut.

•   Observationerna visade att samarbetet kunde se olika ut och skilja sig mellan olika team. Då flygledarna känner varandra väl och har en stor vana att arbeta tillsammans tyder det på att de anpassar sig efter varandras behov.

Resultatet visar på att teamwork är en stor del av arbetet för flygledare och det är därmed viktigt att tänka på hur teamwork utspelar sig. Vissa beteenden kan förekomma fler än andra och det

54

kan vara bra att få en förståelse för varför det är så. Denna förståelse kan ge en insikt i och vara underlag för om det behövs eventuell förbättring eller träning inom teamet.

Modellen ’The Big Five’ upplevdes vara en komplett modell att utforska vidare. För vidare observationer med modellen kan protokollet behöva några justeringar. Beteendemarkören ’Ger förväntningar på acceptabla interaktionsmönster’ är förmodligen onödig i en flygtrafikledningsdomän då flygledarna har en stor vana att arbeta med varandra. Låga frekvenser av andra beteendemarkörer kan bero på att flygledarna specifika arbetsuppgifter som har tidspress för att undvika kollision samt att de kräver full uppmärksamhet. De beteendemarkörerna förekommer men kanske inte lika ofta som i andra domäner. Dessutom kan en bra idé vara att validera observationsprotokollet genom att ha två observatörer och jämföra deras resultat med varandra. Resultaten ger en indikation på om beteendemarkörerna är tydliga eller kan behöva justeras. Om observationsprotokollet har en god reliabilitet är det ett bra verktyg att använda för att observera teamwork.

55

7   Referenser

Baker, D. P., Day, R., & Salas, E. (2006). Teamwork as an essential component of high- reliability organizations. Health Services Research, 41(4 II), 1576–1598.

http://doi.org/10.1111/j.1475-6773.2006.00566.x

Billings, C.E. (1997). Aviation Automation: The Search for a Human-Centered Approach. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.

Bryman, A., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber AB.