Varje studie har sina styrkor och svagheter, vilket gör det viktigt att diskutera trovärdigheten i studiens olika delar. Trovärdighet kan bland annat mätas i validitet, reliabilitet och objektivitet.226
6.3.1 Validitet
Validiteten i denna uppsats bör diskuteras lite extra. Undersökningsområdet är stort och det medför bl.a. problem att styra den interna validiteten, dvs. att mäta det man avser mäta. Validiteten i studien påverkas klart negativt av att eleverna bara ombeds läsa uppgifterna som om de ska göra dem, och att de faktiskt inte skulle göra dem på riktigt. Det är rimligt att tro att flera elever inte till fullo kunde sätta sig in i den påhittade situationen. Det visar om inte annat resultatet kring textverklighet och skrivsituation i denna studie. I ett försök att väga upp detta gjordes därför efter avslutad Svenska B-kurs ht 2009 den utvärdering av samtliga tjugo uppgifter som ingått i kursen för eleverna på vuxenutbildningen, och som hänvisas till i resultatet. Ingen av dessa elever ingår som sagt i den större studien, men resultatet mellan de båda studierna jämförs för att öka validiteten.227
En annan väsentlig fråga är hur tydligt forskningsprocessen framställs. Processens tydlighet har fått stryka på foten för strävan att ge läsaren möjlighet att själv dra slutsatser kring hur väl de generaliseringar som görs i diskussionsdelen håller. I resultatet presenteras intervjusvaren grundligt, men utan triangulering.228 Att det görs en gruppering
kring elever som kan beskriva uppgifterna med egna ord och de som inte kan det kommer sig av att det fanns vara intressant efter Martons och Säljös kategorisering av förståelse vid deras forskning. Den uppdelning som görs efter innehåll grundar sig på teorier kring vad som krävs för att komma igång med skrivande, vilket motiveras i metodavsnittet. Att inte fler grupperingar skapas och ställs mot varandra i denna studie måste ses både som en brist och en möjlighet till fortsatt forskning. Materialet är på många sätt större än uppsatsen.
226 Björklund, M. & Paulsson, U. (2003). Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur. 227 Att använda sig av flera metoder, triangulering, beskrivs av Bell, J. (2000:88) Introduktion till forskningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur, som ett sätt att ”kontrollera sanningshalten” hos informanterna. Hon hänvisar till källan OU (1988:54)- Denna källa återfinns inte i referenslistan.
228 Triangulering som validitetsbegrepp vid hantering av resultat presenteras närmare på Sahlgrenska akademien vid
104
Problemet med induktion som metod kan vara att det inte enbart bygger på logik utan även på sinneserfarenhet.229 Även textanalyser bygger på att den som utför analysen själv
är en del av redskapet.230 Naturligtvis gör dessa saker att studiens slutsatser påverkas
mycket av mig som forskare. Två av uppgifterna som används är mina egna, det är jag som intervjuat eleverna och tolkat deras svar, det är jag som analyserat texterna och det är jag som dragit slutsatserna. Det har därför känts extra vikigt att lyfta fram både annan forskning och de till stor del direktciterade intervjusvaren. Jag vill på inget vis förringa den forskningsinsats jag nu gjort, men jag vill tillägga att det hade varit intressant att göra den tillsammans med andra forskare, och min strävan har hela tiden varit att förhålla mig så objektiv som möjligt. Det är också klart att om fler forskare skulle komma fram till samma resultat så skulle studiens reliabilitet öka ur ett positivistiskt sätt att se, eftersom intersubjektionaliteten skulle minska, men nu bygger ju studien på ett hermeneutiskt förhållningssätt till forskning där tolkning är en del av forskningen.231
Genom att både i resultatdelen och diskussionsdelen tydliggöra kopplingar mellan teori och resultat är det min förhoppning att det ska gå att följa forskningsprocessen trots att denna induktiva studie ledde till många olika och sammanslingrade trådar, under ett omfattande syfte, kring en så komplicerad företeelse som förståelse av skrivna uppgiftsinstruktioner.
6.3.2 Reliabilitet
Hur är det då med reliabiliteten i studien? Reliabiliteten varierar förmodligen mellan de olika delarna.232 När det gäller tolkningen av elevernas förståelse för uppgifterna är
reliabiliteten förhållandevis hög trots att det svårt att metodiskt beskriva hur jag gått till väga när jag bedömt om det förstått uppgiften på ett sådant sätt att de skulla kunna presentera en adekvat lösning på uppgiften. Jag har som lärare över tio års erfarenhet av bedömning av elevers kommunikation. Textanalyserna av uppgifterna håller däremot en något lägre nivå då jag inte har någon längre erfarenhet av bruksprosaanalyser än den som ingick i den nämnda utbildningen i språkrådgivning och textvård. Företeelser i den yttre sfären av studiens fokusområde, som t.ex. vid mer psykologiska tolkningar om hur eleven uppfattar mötet med läraren, har en ännu något lägre nivå av reliabilitet eftersom jag visserligen läst till barn- och fritidslärare och gått flera ledaskapsutbildningar, men ändå inte kan sägas ha den psykologiutbildning eller erfarenhet som skulle krävas för djupare analyser. Därmed kan antas att jag som uttolkare har lättare att upptäcka och känna igen företeelser kopplade till textlingvistik och pedagogik än exempelvis psykologi. Reliabiliteten kan därför bedömas vara högre för resultat inom de två första områdena än inom det sistnämnda.
De delar av studien som ligger i yttersfären hade kunnat uteslutas, men jag har valt att inte göra det. I dessa ytterområden kan ligga intressant information som har större betydelse än vad jag tillskrivit den. Informationen kan även bidra till mer mångfacetterad förståelse
229 Johansson, L.-G. (2008) ”Induktion och sannolikhet”. Webbpublicerat föredrag. (Hämtat 2010-08-04). 230 Hellspong & Ledin (1997:47).
231 Thurén, T. (1991:22, 45 ff). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
105
för problemet med otydliga uppgiftsinstruktioner. Därför finns t.ex. tankar om den grafiska utformningen och elevers motivation med som en del av denna studie trots att dessa ämnen på inget vis får en heltäckande beskrivning.233
Har då eleverna som intervjuats gett en korrekt bild av sin verklighet? Min bedömning är att de har det. Den inledande informationen eleverna fick vid intervjutillfället, om att jag studerade hur elever läser och förstår uppgiftsinstruktioner, verkade mer ge eleven känslan av att få påverka hur uppgiftsinstruktioner borde utformas än att de försökte svara rätt för att vara duktiga, men det gällde förstås inte alla elever. Några av eleverna visste kanske själva om att de skulle söka en kurs där de troligen skulle få mig som lärare nästa termin och det kan inte uteslutas att de i så fall gärna ville svara ”rätt” så som de uppfattade det. Två av informanterna blev mina elever några månader senare. Att eleverna inte hade någon relation till mig innan intervjun, annat än att de visste att jag är lärare, menar jag påverkar reliabiliteten positivt. 234
Hade reliabiliteten i studien varit större om intervjusvaren haft fasta svarsalternativ? Det är möjligt att fasta svarsalternativ hade minskat de tolkande delarna av studien, men frågan är vad svaren då hade kunnat visa. Fasta svarsalternativ verkar helt oförenligt med att göra en induktiv studie. Intervjufrågorna har varit strukturerade och de avsteg från frågeformuläret som görs har syftat till att fördjupa min egen förståelse för hur eleverna tolkar och förstår. Att jag under intervjuandets gång lär mig att granska elevernas svar närmare kan ses som en brist i reliabilitet eftersom de första informanterna inte får lika många frågor om vad de menar med något, men det kan också ses som att det viktigaste är att få reda på hur eleverna tänker.235 Att en elev från de första intervjuerna svarar att
hon ska skriva en artikel utan att få djupare frågor om vad hon menar med artikel, medan de sista eleverna får en följdfråga, innebär inte att den första eleven bedöms förstå och de andra inte. Förståelsenivån mäts på flera olika sätt: förklaringar med egna ord, missuppfattningar, säkerhet i svaren osv. Att tolka hur väl någon förstår är en komplex verksamhet. Sammantaget menar jag ändå att jag genom att ställa samma frågor på många olika sätt omkring samma text ökat både reliabiliteten och validiteten för undersökningen, och att jag därmed har gott underlag för mina tolkningar om elevers förståelse. 236
6.3.3 Objektivitet
Att i en induktiv studie lägga allt man vet på hyllan och förutsättningslöst se på världen är svårt, kanske till och med omöjligt. Kanske är det till och med ointressant. Hur blir det då med objektiviteten? Precis som jag redan nämnt har jag haft stora funderingar kring presentationen av resultatet. Med detta menar jag att det från början bär mig emot att skriva annat än exakta citat av vad eleverna säger. Men snart inser jag att det inte är säkert
233 Det skiljer för övrigt avsevärt mellan hur mycket forskning det gjorts inom dessa båda exempelområden.
234 Bell (2000:123) referar till Borg, W.R. (1981). Applying Educational Research: A practical Guide for Teachers. (New York)
som menar att det aldrig går att helt undvika respons- eller intervjueffekter. Bell menar att all minskning av beroende mellan intervjuare och respondent bidrar till att höja reliabiliteten.
235 Intervjuerna är strukturerade genom frågeformulärets efterföljande. De är däremot inte helt styrda eller
fokuserade eftersom frågorna i sig är öppna och att det händer att följdfrågor ställs.
236 Bell, J. (2000:89) kallar denna metod ”alternativa formuleringar” och menar att det kan användas för att
106
att en sådan behandling av källorna leder till en mer exakt förståelse för vad som sägs, eftersom rösten förmedlar så mycket mer än orden. Därför tillåter jag mig att tolka elevernas svar för att få ett hanterbart och läsbart resultat.
Den induktiva studiens förutsättningslöshet är både dess svaghet och styrka. Denna studie genomförs i ett förhållandevis nytt forskningsfält och det finns därför inte några helt liknande studier. Det fanns inga färdiga fåror att gå i, vilket står klart nu efteråt. Kanske kan detta förklara, eller åtminstone bekräftas av, komplexiteten i innehåll och struktur i denna uppsats. Naturligtvis är det min yttersta önskan att resultat och slutsatser av denna ska kunna bekräftas av ytterligare forskning.