4.2 Tänkande och lärande
4.2.2 Textverklighet
Säljö skriver om tänkande och lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.100 Han utgår från
samma resonemang som många andra om att förståelse av text beror på mer än avkodningen av den. Hur vi skapar betydelse och förstår det vi läser har, dels att göra med kontexten, dels att göra med läsaren själv. Säljö menar att det är viktigt att inte glömma vilken oerhörd betydelse socialiseringen har för hur läsare förstår texter. Att förstå skriftlig kommunikation är ingen medfödd färdighet utan något som vi lär oss. Genom att lyfta fram forskning som Vygotskys lärjunge Luria gjort på 60-talet visar han att vi inte ska ta förgivet att vi tänker lika. I exemplet görs studier kring så kallade syllogismer där analfabeter och läsande ställs inför påståenden av typen: ”Längst norrut, där det finns snö, är alla björnar vita. Novaya Zemlya ligger i norr och det är alltid snö där. Vilken färg har björnarna där?”.101 Svaret från de läskunniga var oftast ”vita”, men hela 40 % av analfabeterna uttrycker att de inte vet. De har aldrig varit där. En informant motiverar sitt svar med att ”Vi talar alltid bara om vad vi sett; vi pratar inte om vad vi inte sett”.22 Här visar sig något intressant: det blir viktigt att skilja på verklighet och textverklighet. Informanterna köper alltså inte automatiskt textverkligheten och svarar utifrån denna, utan svarar ibland utifrån sin egen verklighetsuppfattning.
Säljö hänvisar i detta sammanhang även till studier av svenska barn som frågas hur många ballonger varje barn får om två barn ska dela på fem ballonger. Det vanligaste svaret är två och en halv. Det svaret är inte realistiskt i verkligheten om man, precis som Säljö skriver, förutsätter att ballongerna är uppblåsta. Men intressant är att detta går att jämföra med födelsestatistik om att kvinnor föder 1,9 barn. I textverkligheten är dessa decimaltal helt rimliga och meningsfulla, men inte i verkligheten. Säljö har här presenterat viktiga förutsättningar för att kommunikation ska fungera: skribent och läsare måste både vara överens om textverklighet och verklighet, eller åtminstone om vilken verklighet som är intressant i sammanhanget. Det är inte fel att svara att vi inte vet hur björnarna ser ut i Novaya Zemlya om vi inte sett dem. Det är däremot rimligt att anta att de är det om utsagans premisser stämmer. Vi behöver skilja mellan vad som antas och vad som påstås.102 Att de läskunniga i Lurias forskning snabbt accepterar textverkligheten ser Säljö som ett bevis för hur vi socialiseras in i läsning. Han menar vidare att det är i skolan vi socialiseras in i olika förhållningssätt till text och verklighet: ”Att lära sig ta mening från texter kräver
100 Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag. 101 Egen översättning av Lurias studie så som den presenteras i Säljö (2000:202).
39
därför en specifik kognitiv socialisation och i vårt samhälle är det till stor del skolan och annan formell utbildning som bidrar med denna …”.103
Säljö visar även på en annan aspekt av textverklighet som fördjupar komplexiteten i kommunikation. Samma ord kan betyda helt olika saker beroende på vad vi menar utgör textverkligheten. Säljö jämför innebörden av ordet ”vecka” i matematiska frågor till barn som ”Om en ko mjölkar cirka 18 liter per dygn. Hur mycket mjölkar den under en vecka?” och ”Kalle går i skolan och i genomsnitt har han 6 lektioner per dag. Hur många lektioner har han per vecka?”. Fler elever svarar fel på den sista frågan eftersom de räknar med sju veckodagar istället för de fem skoldagar varje vecka vilket är verklighet i vår kultur.
Säljö visar genom sina egna och Lurias exempel att det finns många sätt att se på den information vi ställs inför. I skolan är en del av utmaningen att socialisera in elever i den diskurs som råder så att de lättare hittar den ”kommunikativa position en elev måste inta för att svara på en fråga”.104 Samtidigt påpekar han att vi inte får glömma bort att det mest intressanta kring en fråga oftast är varför den ställs och inte vad svaret är.
En förutsättning för att eleven ska hitta den efterfrågade kommunikativa positionen är att hon får hjälp med detta. En av pedagogens viktigaste uppgifter blir därför att hjälpa eleven att identifiera olika mönster och regler för kommunikation och att träna eleven att kunna avgöra vilket mönster eller vilken regel som lämpar sig bäst i ett visst sammanhang. Efter att ha etablerat sambandet mellan vårt sätt att tänka och vår förmåga att läsa som i fallet med Lurias analfabeter så menar Säljö att det är viktigt att göra klart att skriften i sig inte är avgörande för vårt sätt att tänka och resonera när vi läser, utan att det snarare handlar om hur vi är vana att förhålla oss till budskap. Det är vår syn på vad i kommunikationen som är meningsfullt som är det väsentliga och som på olika vis stöttar vårt tänkande. En studie av Vai-folket i Liberia har t.ex. visat att de som kunde läsa engelska lättare uppfattade syllogismer i språket än de som kunde läsa arabiska. De som läste arabiska var å sin sida bättre på att memorera det de hade läst. (Jämför med Gunnarssons teorier om olika läsmål under 4.1.2.3 Läsmål.) Eftersom de olika grupperna mötte exakt samma text på modersmålet förklaras skillnaderna bero på att skolor av västerländsk typ, med engelska som undervisningsspråk, har ett annat pedagogiskt fokus än arabiska koranskolor.105 Den västerländska pedagogiken fokuserar mer på resonemang och analys, medan den arabiska koranskolan fokuserar mer på memorering. Alla forskare är inte överens om att skriften i sig inte påverkar vårt sätt att tolka när vi läser106 däremot är de flesta överens om den socialkonstruktivistiska grunden, nämligen att kunskap och förståelse varierar mellan olika kulturer och samhällen. Det finns därmed ingen
103 Säljö (2000:192).
104 Säljö (2000:205) hänvisar till Hundeide, K. (1989) Barns livsverden. En fortolkende tilnærming i studiet av barn. Oslo. 105 Säljö(2000:210) hänvisar till en undersökning av Scribner, S. & Cole, M. (1981) The psychology of litteracy. Cambridge,
MA, USA.
106 Säljö (2000:211) hänvisar till en diskussion i Carlgrens egen artikel ”Skolarbetet som en särskild sorts slags
40
verklighetsuppfattning som är allenarådande och sann för alla utan snarare skapas den i ett socialt sammanhang eller en diskurs som den starkt påverkas av. 107