Metoddiskussion

Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers upplevelses av bollsport och bollek i ämnet idrott och hälsa. Målet var att vidga kunskapsområdet kring gymnasieelevers

37 hälsa- undervisningen. För en mer nyanserad bild över gymnasieelevers inställning till

bollaktiviteter undersöktes det även om svaren skiljde sig åt utifrån olika bakgrundsfaktorer. Studiens uppsatta syfte är det som legat till grund för de olika metodologiska val som

bestämts och utförts, vilket i sin tur påverkat studiens resultat i olika riktningar.

Urvalet för studien är något som också påverkat studien. Ett bekvämlighetsurval valdes på grund av att studien skulle utföras under en begränsad tid. Urvalet bestod av elever från tre olika gymnasieskolor ifrån en stad i Mellansverige. Valet att använda respondenter från tre skolor gjordes för att förbättra studiens möjlighet till att bli mer generaliserbar mot en större population. Bekvämlighetsurvalet gjorde att studien enbart innehåller elever som studerade med en ekonomi-, natur- eller samhällsinriktning, vilket medförde att det inte ingår några elever från yrkesförberedande program i studien. Resultatet visar även att alla utom tio respondenter har en föreningsbakgrund. Elevernas programinriktningar tillsammans med resultatet kring föreningsbakgrund gör det troligt att många elever kommer från medelklass, sammantaget utgör det att urvalet för studien inte är lika representativt som det kunde ha varit, vilket även det begränsar urvalets generaliserbarhet. Även om studien valde att använda sig av ett bekvämlighetsurval så var det inte respondenterna som valdes med bekvämlighet, utan det var lärarna för respondenterna som valdes utifrån att forskaren fick tag på deras mejladresser genom Örebro Universitet. Med tanke på att det just var lärarna som valdes genom ett bekvämlighetsurval borde respondenternas svar inte ha påverkats av bekvämlighetsurvalet. För att genomföra studien konstruerades det och även användes en enkät som metod för att samla in data. Beslutet av metodval grundades i att enkäter är ett lämpligt och bra verktyg för att samla in individers olika åsikter och inställningar (Jones, 2015; Denscombe, 2000). Då det tidigare utförts en enkätstudie som undersökte elevers inställning till bollaktiviteter, på en yngre målgrupp, så användes den som inspiration till den här studiens enkät då den innehöll påståenden som redan var testade vilket medförde att påståendena hade stärkt reliabilitet enligt Jones (2015). Då tidigare forskning på yngre åldrar pekat på att det bland annat finns könsproblematik, tävlingsproblematik och motivationsproblematik valdes det att använda påståenden om dessa i relation till bollaktiviteter.

En nackdel med att använda en enkät som metod kan vara att svarsalternativen

begränsades genom många förbestämda svarsalternativ vilket medförde att respondenterna inte hade möjlighet att uttrycka sig fritt. En fördel med förbestämda svarsalternativ kan istället vara att de som svarar på enkäten enbart behöver förhålla sig till svarsalternativen vilket gör att det krävs mindre av respondenterna (Ejlertsson, 2019). Enkäten hade kunnat innehålla en öppenfråga där eleverna kunde ha svarat fritt på vad de tycker om bollaktiviteter, men det valdes framför allt bort av två anledningar. En öppenfråga kräver mer av respondenterna då de

38 exempelvis hade behövt tänka på hur de skulle formulera sig, vilket med stor sannolikhet hade gjort att det skulle ha tagit längre tid att fylla i enkäten. Istället föll valet på att använda tre frågor och 22 påståenden varav 21 påståenden använde sig av en fyrgradig likertskala. Likertskalans fyra påståenden bestod av Instämmer inte alls, Instämmer till liten del, Instämmer till stor del och Instämmer helt. En fördel med att använda förbestämda svarsalternativ är att det inte behöver ta så lång tid att fylla för respondenten. Valet av att använda likertskalan resulterade i att respondenterna blev tvungna att ta ställning till

påståendet, då det inte fanns något neutralt alternativ. Ställningstagandet medförde i sin tur att vissa elevers svar räknades som bortfall då de hade satt ett kryss mellan två svarsalternativ. För att kontrollera enkätens utformning innan datainsamlandet utfördes en pilotstudie för att se om det fanns några eventuella problem med enkätensutformning. Resultatet av pilotstudien visade inte på några konstigheter eller felaktigheter, men trots pilotstudien resultat uppstod det vissa moment som kan ha påverkat enkätstudien. Efter data hade samlats in av två klasser märktes det att det eventuellt kunde finnas problematik med den andra frågan i enkäten. Frågan handlar om ifall eleverna är eller har varit deltagare i en idrottsförening. Syftet med frågan var att ta reda på vilken föreningsbakgrund eleverna hade för att sedan kunna se om deras svar till frågorna och påståendena skilde sig eller var färgade av deras bakgrund. Då enkätfrågan indirekt frågade respondenterna om de är/varit deltagare i en (singular) idrottsförening så kunde eleverna uppfatta det som att de bara skulle svara en enda föreningsidrott. Det var flera av respondenterna som inte hade tolkat det som att det endast eftersöktes en föreningsidrott, men möjligheten till förvirring kvarstod. Möjligheten till förvirring gjorde att det valdes att ändra formuleringen av fråga två i enkäten till: ”Är du eller har du varit deltagare i en/flera idrottsförening(ar)?” Det går inte att avgöra hur mycket omformuleringen påverkade resultatet men det betyder ändå att ett antal respondenter svarade på två olika versioner av fråga två i enkäten, vilket inte är optimalt.

Vid insamlandet av data via enkäten så valdes det att vara på plats och fysiskt dela ut enkäterna till respondenterna. Ejlertsson (2019) framför att en forskares fysiska närvaro vid datainsamlingen kan minska en studies bortfall. Respondenterna kan samtidigt uppleva det som ”tvingande” att delta i en studie på grund av forskarens närvaro, vilket i sin tur kan leda till att reliabiliteten istället försämras. Överlag fungerade det bra att fysiskt närvara vid datainsamlandet då svarsfrekvensen bland respondenterna var cirka 85%.

De fyra avslutande påståendena i studiens enkät handlade om bollaktiviteter i relation till kön. Det andra och det tredje påståendet ifrån slutet var: ”Bollaktiviteter är för flickor” och ”Bollaktiviteter är för pojkar”. Vid ett utvärderande av enkäten går det att konstatera att de här två påståendena var de som respondenterna ställde flest frågor kring. Majoriteten av frågorna

39 handlade om hur respondenterna skulle tolka påståendena i förhållande till likertskalan. Det var flera som upplevdes förvirrade och frågade vad det skulle betyda om de exempelvis skulle svara instämmer helt på påståendet ”Bollaktiviteter är för pojkar”. De förstod inte riktigt om det då betydde att de instämde helt till att bollaktiviteter endast är pojkar eller om det var så att de kunde tycka att bollaktiviteter var både för pojkar och flickor och exempelvis svara instämmer helt på båda påståendena. Avsikten var att respondenterna skulle kunna svara på var påstående för sig och att den ena inte förhindrade deras åsikt i den andra. Det är svårt att avgöra exakt hur många som hade problem, men med tanke på att det var flera som frågade om påståendena ”Bollaktiviteter är för flickor” och ”Bollaktiviteter är för pojkar” betyder det att påståendena inte fungerade optimalt. Elevernas eventuella förvirring betyder att svaren i de båda påståendena inte går att se som helt tillförlitliga. I början av enkäten stod det att det är viktigt att komma ihåg att det inte finns några fel svar, vilket även lästes upp i samband med enkäterna delades ut. Informationen var möjligen inte tillräcklig, trots att den upprepades. För att åtgärda och eventuellt minska problemet kunde det lagts till en text som förklarade att alla svar var oberoende av varandra eller att eleverna kunde instämma helt på en fråga och inte instämma alls på en annan. Sammantaget fanns det en del problematik med enkäten och på det sättet den användes, även om den till största del fungerade på ett bra sätt.

Vid sammanställningen av den insamlade datan valdes det att dikotomisera likertskalan från fyra svarsalternativ till två då det skulle kunna gå att genomföra Chi2_{-testen i SPSS.}

Dikotomiseringen bidrar bland annat till en viss ökad felmarginal i svaren. Det innebar även att andelen respondenterna instämde till något inte spelade lika stor roll, då slutprodukten blev att de antingen instämde eller inte instämde. Ett annat utfall är att de som svarat att de

instämde men bara till liten del inte räknades som att de alls instämde med påståendet. Valet att dela upp likertskalan på det sätt den gjordes grundades i att forskaren ville dikotomisera genom att slå ihop de mest ”negativa” med de mest ”positiva” påståendena med varandra. För att analysera data så utfördes det endast ett test, vilket var chi2_{-testet. Ett annat test som}

kunde han använts var en logistisk regressionsanalys, vilket kunde exempelvis ha kontrollerat om det finns ett samband mellan två variabler. En logistisk regressionsanalys hade varit något som kunde ha använts i studien då syftet bland annat var att undersöka om en respondents bakgrund påverkade deras svar. Test valdes dock bort på grund av tidsramen.

5.3 Studiens kunskapsbidrag

Sedan tidigare har det funnits forskning som tyder på att det kan vara problematiskt med bollaktiviteter i undervisningen i grundskolan, trots att både lärare och elever anser att det har varit vanligt förekommande. Det har problematiserats kring att bollaktiviteter bland annat kan medföra problem gällande maskulinitet, jämställdhet och tävling, samt att det även kan leda

40 till utanförskap och tappat intresse. Den här kvantitativa studien har bidragit till en större inblick i hur vissa gymnasieelever ser på både bollsporter och bollekar och dess förhållande i idrottsundervisningen. Det har med hjälp av resultatet i den här studien framkommit att de flesta gymnasieeleverna i studien tycker om både bollsport och bollek. Majoriteten i studien vill samtidigt att aktivitetsformerna ska vara en del av undervisningen i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet, trots att merparten förknippar bollaktiviteter med att tävla. En anledning kan vara att de antingen anser att de är bra på bollsport/bollek eller för att de upplever att de blir

motiverade av de olika aktivitetsformerna. Tidigare forskning har visat att det finns positiva utfall av bollaktiviteter då det bland annat kan hjälpa elever att uppnå kunskapskrav i undervisningen även om det samtidigt finns negativa utfall.

Det står inte specifikt i läroplanen för idrott och hälsa i gymnasieskolan vad lektionerna ska innehålla utan det är upp till läraren att utforma undervisningen så eleverna har möjlighet att uppnå kunskapskraven. Undervisningen ska dock bland annat innefatta aktiviteter som gör att elever utvecklar sin kroppsliga förmåga genom ”olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan” samt att ”eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter” (Skolverket, 2011 s.1). Med det här i åtanke anser jag att undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan och bör innehålla både bollekar och bollsporter. Vid ett användande av bollaktiviteter i undervisningssammanhang anser jag att det är

avgörande att lärare kopplar aktiviteterna till styrdokumenten. Ett sätt kan vara att använda TGfU-modellen som Ronglan och Ertesvåg (2009) förespråkar. Även om resultatet tyder på att majoriteten av urvalet i denna studie är positiva till bollaktiviteter i undervisningen, så måste ändå lärare beakta att det finns de som inte tycker om bollaktiviteter. Ett användande av bollaktiviteter skulle kunna få konsekvenser som ett tappat intresse eller utanförskap, vilket utgör att läraren måste avgöra om hen ska lyssna på majoritetens eller minoritetens åsikter. Tidigare forskning har använt sig av begrepp som bollsport, bollek, bollspel och

bollaktiviteter. Den här studien har bidragit med kunskap kring att det finns vissa problem med hur de olika bollbegreppen ska tolkas då det är oklart vad begreppen innebär, samt vad som skiljer dem åt. Flera forskare använder exempelvis bollspel och bollaktiviteter som samlingsbegrepp för aktiviteter som inkluderar boll. Det finns även forskare som använder bollbegrepp i olika kontexter, vilket utgör att det är förvirrande att veta vad de innebär eller vad som skiljer dem åt. Den här studien använder exempel på vad som forskaren definierar som bollsport och bollek, samt att bollaktiviteter definieras som ett samlingsbegrepp för aktiviteter som innehåller boll. Det är likväl fortfarande oklart vad bollsport, bollek, bollspel och bollaktiviteter egentligen innebär eller om några begrepp företrädelsevis bör användas.

41 studien innehåller endas elever som studerar med en högskoleförberedande inriktning. Det hade varit intressant att se vilken inställning elever från yrkesförberedande inriktning har till bollaktiviteter då kunskapen om gymnasieelevers åsikter om bollaktiviteter hade vidgats. Resultaten skulle då kunna jämföras för att se likheter och skillnader mellan elevernas inställningar från de olika gymnasieinriktningarna. Ett annat förslag till forskning är att undersöka vilka olika bollsporter och bollekar elever föredrar i skolidrotten. Det skulle också gå att undersöka hur mycket bollundervisning eleverna har och hur lärare använder boll i undervisningen. Ytterligare ett förslag till framtida forskning kan vara att studera om lärares lektionsmöjligheter för att bollundervisning påverkar elevers inställning till bollaktiviteter. Det skulle exempelvis gå att se om elevers inställning till bollaktiviteter skiljer sig mellan elever på skolor med eller utan egen idrottshall. Ett avslutande förslag till framtida forskning är att undersöka begreppen bollaktiviteter, bollspel, bollsport och bollek mer. Det finns forskning som använder begreppen och även anser att de är problematiska, likväl sakas det forskning kring vad begreppen innebär och vad som skiljer dem åt.

42

6. Slutsatser

Det tycks finnas problematik med bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa. Bollaktiviteter upplevs även olika av alla individer och det kan medföra både positiva och negativa aspekter för elever. Vid en summering av resultatet från den här studien på gymnasieelever från en stad i Mellansverige går det se att flera elever tycker att bollaktiviteter är till både för flickor och pojkar. Gymnasieeleverna i studien vill även att bollaktiviteter inte ska vara könsuppdelade då flertalet ansåg att pojkar och flickor är lika bra på bollaktiviteter.

Resultatet tyder på en viss skillnad mellan kön när det kommer till bollsporter och

bollekar. Överlag gillade dock båda könen bollsporter och bollekar, även om bollekar var den aktivitetsform som flest elever tyckte om. Det verkar samtidigt som att majoriteten inte är nöjda med mängden bollaktiviteter de haft under sin gymnasietid. Resultatet i den här studien går att tolka som att gymnasieeleverna vill ha mer boll i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Frågan är dock vilken typ av boll de vill ha mer av i så fall?

43

Referenslista

Annerstedt, C. (2008). Physical education in Scandinavia with a focus on Sweden: a

comparative perspective, Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4) s. 303–318.

Brandl-Bredensbeck, H. P. & Kämpfe, A. (2012). Surveys. Kap. 14 i Armour, Kathleen & Macdonald, Doune (red) (2012) Research Methods in Physical Education and Youth Sport. London: Routledge.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Johanneshov: TPB. Casey, A. & Quennerstedt, M. (2015). "I just remember rugby": re-membering physical

education as more than a sport. Research Quarterly for Exercise and Sport, 86 (1) s. 40 - 50.

Creasy, J.A, Whipp, P.R. & Jackson, B. (2012). Teachers Pedagogical Content Knowledge

and Students' Learning Outcomes in Ball Game Instruction. Journal of Research, 7(1) s. 3–11.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ebenstrand, C. (2016). Bollspelets plats i ämnet idrott och hälsa - En enkätstudie om

elevers attityd till bollspel. Examensarbete våren 2016.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna (3.e uppl). Lund: Studentlitteratur. Engdahl, U. (2011). Att vara som/den ’en’ är: En etisk diskussion om begreppen rättvisa,

erkännande och identitet i en trans*kontext. Linköping: Linköping University [Hämtad: 2019-

10-31] http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:382023/FULLTEXT01.pdf.

Engström, L-M. (2010). Smak för motion. Fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitetsförlag.

Fagrell, B., Larsson, H. & Redelius, K. (2012). The game within the game: girls'

underperforming position in Physical Education. Gender and Education, 24(1).

44 Guitiérrez, D. & García-López, L.M. (2012). Assessment of primary school students’

decision-making related to tactical Contexts, New Approaches in Educational Research, 1(1)

s. 7–12.

Hastie, P. A., Ward, J. K. & Brock, S. J. (2017). Effect of graded competition on student

opportunities for participation and success rates during a season of Sport Education,

Physical Education and Sport Pedagogy, 22(3) s. 316-327.

Hills, L. A. (2006). Playing the field(s): an exploration of change, conformity and conflict

in girls’ understandings of gendered physicality in physical education, Gender and Education,

18(5) s. 539–556.

Jeffries, C. A. (2009). Breaking Down Gender Stereotypes: Increasing 5th Grade Physical

Education Participation by Building Self Esteem. Chicago, Illinois: Saint Xavier University

Online Submission.

Jones, I. (2015). Research Methods for Sports Studies (3:e uppl.). London: Routledge. Kwon, H. H., Pyun, D. Y. & Kim M. (2010). “Perceived Leadership Behavior of Physical

Education Teacher-Coaches: When They Teach vs. When They Coach”, Journal of Teaching

in Physical Education, 29(2) s. 131–145.

Larsson, H. (2001). Iscensättningen av kön i idrott. Stockholm: Högskoleförlaget vid lärarhögskolan.

Larsson, H. & Redelius, K. (2008). Swedish physical education research questioned-

current situation and future directions, Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4) s. 381–

398.

Larsson, H., Redelius, K. & Fagrell, B. (2007). ”Jag känner inte för att bli en …kille.” Om

heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa. Utbildning & Demokrati, 16(2) s. 113–138.

Lundvall, S. & Meckbach, J. (2004). Fritt, roligt och omväxlande!: Lärares bakgrund och

tankar om sitt yrke, s. 21–26.

Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i

45 Murphy, B., Dionigi, R. & Litchfield, C. (2014). Physical education and female

participation: A case study of teachers’ perspectives and strategies. Issues in Educational

Research, 24(3) s. 241–259.

Redelius, K. (2004). Bäst eller pest? Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans

senare år, i: Larsson, H. & Redelius, K. (2004) Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: GIH, s. 149–172.

Redelius, K. (2009). Genus och skolframgång i ämnet idrott och hälsa. Svensk

Idrottsforskning, 2009(1). Hämtad: [2019-10-07] https://centrumforidrottsforskning.se/wp- content/uploads/2014/04/Genus-skolframgang-idrott-halsa.pdf.

Ronglan, L-T. & Ertesvåg, V. (2009). “Teamball I praksis – en intervensjonsstudie”, i: Ronglan, L-T., Halling, A. & Teng, G. (Red.) (2009). Ballspil over Grenser – Skandinaviske

tilnäminger til läring og utvikling. Oslo: Akilles Forlag.

Sandahl, B. (2005) Ett ämne för alla? Stockholm: Carlsons förlag.

Sidwell, A. & Walls, R. (2014). Memories of Physical Education. The Physical Educator, 71(4).

Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9. Diarienummer: 400-2017:3948.

Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: sammanfattande

huvudrapport. Stockholm: Fritzes förlag.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Statistiska Centralbyrån (2016). Frågor och svar – om frågekonstruktion i enkät och

intervjuundersökningar. Örebro: Statistics Sweden.

Stolz, S. A. (2014). The Philosophy of Physical Education: A New Perspective. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge.

Säfvenbom, R. (2015). Attitudes toward and motivation for PE. Who collects the benefits

46 Teng, G. (2013). Uppdrag samspel: en studie om elevers samspelskunnande i bollspel i

ännet idrott och hälsa (Licentiatavhandling). Göteborgs universitet. Hämtad: [2020-01-16]

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3053.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad: [2020-01-15]

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf.

Tischler, A. & McCaughtry, N. (2011). PE Is Not for Me: When Boys' Masculinities Are

Threatened. Research Quarterly for Exercise and Sport, 82(1).

Walseth, K., Engebretsen, B. & Elvebakk, L. (2018). Meaningful experiences in PE for all

students: an activsit research approach. Physical Education and Sport Pedagogy, 23(3).

Yttergren, L. (1996). Bollspelens uppkomst och utveckling. Några idéhistoriska

47

Bilagor

Bilaga 1

Samtyckesformulär

Hej!

Jag heter Gustav Isacson och studerar till idrottslärare på Örebro Universitet. För tillfället håller jag på med en forskningsstudie som syftar till att undersöka gymnasieelevers inställning till bollsporter och bollekar i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. För att kunna utföra studien krävs det att ett antal elever ställer upp och deltar i denna enkätundersökning.

Innan enkäten fylls i vill jag informera lite om dina rättigheter som deltagare. Att delta