Vad påverkar inställningen till bollaktiviteter

Under den här rubriken behandlas respondenternas svar i enkäten utifrån de olika

bakgrundsvariablerna. Vissa påståenden diskuteras utifrån flera olika bakgrundsvariabler samtidigt som flera påståenden inte diskuterats alls. Anledningen till det beror på att påståendena inte funnits aktuella att diskutera på grund av att det inte varit några större skillnader i svarsandelarna inom variabeln. För att sammanfatta bakgrundsvariablernas påverkan på eleverna går det att se att vissa bakgrundsvariabler påverkar mer än andra. Det skiljer sig dock inte signifikant i alla påståenden beroende på bakgrundsvariablerna. Utifrån de olika bakgrundsvariabler som studien inkluderade så går det att se tydliga tendenser till att elever svarar olika beroende på vilken bakgrund de har. Enligt Hills (2006) formas varje individs egna värderingar utifrån de olika sociala sammanhang de befinner sig i och med, samt att det både kan begränsa och engagera en individ. Hastie, Ward och Brock (2017) framhåller att elever med mindre erfarenhet av något kan göra att individen inte är lika framgångsrik, samtidigt som en individs framgång inom något kan påverka hur bra eller dålig eleven upplever sig själv vara (Walseth, Engebretsen & Elvebakk, 2018; Redelius 2004). Med ovanstående forskning som utgångspunkt går det att förutsätta att respondenternas olika bakgrund även innebär att de kan ha olika värderingar och inställningar överlag.

Studiens resultat tyder bland annat på att det finns en viss skillnad bland inställningen till bollaktiviteter utifrån kön. När det gäller bollsporter visar resultatet att nästa alla pojkar i studien tycker om bollsporter till skillnad från flickorna där strax över hälften gör det. Det visade sig att andelen hade liknande fördelning vad gäller elevernas uppskattning av deras egna förmågor kring bollsporter (pojkar 95% vs flickor 55%). Den här studien visar på att pojkar i högre utsträckning anser att de tycker om och är bra på bollsporter än vad flickor gör, vilket går att ses som att det är i linje med Walseth, Engebretsen och Elvebakk (2018) studie. Vad gäller bollekar så skiljer resultatet sig inte lika mycket gällande de som tycker om och anser sig bra på bollekar. Sammantaget stämmer den här studien resultat in med Skolverkets (2004) utvärdering som kom fram till att pojkar uppskattar bollaktiviteter mer än flickor. Redelius (2004) hävdar dock att pojkar och flickor inte är homogena grupper. Det är därför inte är konstigt att det skiljer sig mellan grupperna, vilket även denna studie tyder på. Av resultatet går det att se skillnader mellan respondenterna med olika förenings-

32 som kom från en lagidrott och de som kom från en enskild idrott. Drygt 85% av de med lagidrottslig bakgrund tyckte om och ansåg sig vara bra på bollsporter, i jämförelse med de respondenter med enskildidrottslig bakgrund där endast hälften instämde. Det visade inte på några signifikanta skillnader rörande om eleverna tycker om eller anser sig bra på bollekar utifrån föreningsbakgrund. Resultaten gällande bollsporter skulle kunna bero på att eleverna som endast har enskild idrottsbakgrund är vana att förlita sig på sig själv, medan de med en lagidrottsbakgrund är vana att förlita sig på andra. Elever behöver många gånger förlita sig på andra vid bollaktiviteter i skolan, vilket var något det visades tendenser av från de som ansåg att de är bra lagspelare. Drygt 8 av 10 tycker om och anser sig bra på olika bollsporter av de som ansåg sig vara bra lagspelare. Samtidigt visade resultatet att drygt 3 av 10 bland

respondenterna som inte ansåg sig vara bra lagspelare tycker om och anser sig bra på

bollsporter. Även om resultatet inte visade på många signifikanta skillnader när det kommer till bollekar utifrån föreningsbakgrund så fanns det dock en tydlig skillnad mellan de med och utan bollföreningsbakgrund. 9 av 10 med och 7 av 10 utan bollföreningsbakgrund tycker om bollekar. Det går sammanfattningsvis tyda att eleverna med föreningsbakgrund inom en lagidrott är positivare till bollsporter i högre utsträckning än de från en enskild

idrottsbakgrund. Det går även att se att inte skiljer sig signifikant mellan elevers inställning till bollekar utifrån olika typer av föreningsbakgrunder. Resultatet visar samtidigt att fler elever med än utan bollföreningsbakgrund tycker om bollekar.

94% av de som tycker om bollsport och 32% av de som inte gör det ansåg att bollsport är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Resultatet visade likaså att en högre andel bland de som tycker om bollek och en lägre andel bland de som inte tycker om bollek

instämde att bollsporter är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Detsamma gäller resultatet kring respondenterna som tycker om bollek och de som tycker det är ett bra innehåll, en högre andel instämde av de som tycker om bollsport/bollek medan en lägre andel instämde av de som inte tycker om bollsport/bollek. Resultatet skulle kunna förklaras utifrån Walseth, Engebretsen och Elvebakk (2018) och Redelius (2004) studier då de båda kom fram till att en vanlig anledning till att en elev inte gillar en aktivitet är för att de saknar kunskap i aktiviteten. Walseth, Engebretsen och Elvebakk (2018) argumenterar för att det är vanligt att elever som inte tycker en aktivitet är rolig många gånger grundar sig i att hen anser sig dålig på den. Det kan från den här studie tolkas som att de som tycker om bollsport eller bollek även anser sig duktiga på det. Resultatet kan därav ses som att det stämmer in med Hastie, Ward och Brock (2017) undersökning som kom fram till att elever som har mycket erfarenhet av en aktivitet ofta anser sig vara och likaså är framgångsrika.

33 visade det sig att de i högre utsträckning tycker om bollekar (37%) än bollsporter (30%). De var däremot mer positiva till bollsporter (48%) än bollekar (33%) som innehåll. Resultatet innebär att de som inte tycker om idrott och hälsa anser att bollsporter i högre utsträckning än bollekar är ett bra innehåll i undervisningen, vilket skiljer sig från det totala resultatet. Det visade sig också i denna studie att det var fler respondenter som ansåg sig vara bra på bollekar än bra på bollsporter. Av de som tyckte om bollekar var det 80% som ansåg att de var bra på olika bollsporter och samtidigt som 93% ansåg att de var bra på olika bollekar. En anledning till resultatet kan exempelvis vara att bollsporter är mer förknippade med att tävla än vad bollekar är och att många elever eventuellt föredrar aktiviteter som inte innehåller lika mycket tävling, även om det var något fler som föredrog bollsporter som innehåll i undervisningen. Fagrell, Larsson och Redelius (2012) studie visade på att pojkar ofta tar över lektioner som innehåller tävlingsmoment, vilket kan leda till att flickor utesluts på grund av att det inte är lika intresserade av att prestera som pojkarna. Det framkom i den här studien att pojkar i högre utsträckning tycker om bollaktiviteter än flickor, samt att pojkar i högre utsträckning än flickor förknippar både bollsporter och bollekar med att tävla. I Säfvenboms (2015) studie framfördes det att fler flickor än pojkar var missnöjda med tävlandet i idrottsundervisningen, vilket är något som förstärks genom denna studies resultat. Det var 33% av de kvinnliga respondenterna som ansåg att de inte gillar att tävla, samtidigt som det endast var 5% av de manliga respondenterna. Således tyder resultatet på att pojkar vekar vilja tävla mer än flickor. En påverkande faktor till tävlingsinställningen kan vara att pojkar har andra förväntningar på sig då de i högre utsträckning än flickor förväntas tävla eftersom de stärker sin status genom att prestera. För de tjejer som presterar mer kan det istället få en motverkande effekt då normerna medför att tjejer inte förväntas ha en sådan mentalitet, vilket kan vara en anledning till att killarna har högre resultat än flickorna. Pojkarnas inställning kan dock leda till att det blir svårt för pojkarna att avgöra när det behövs samarbete för att lyckas (Redelius, 2009). Genom sin undersökning kom Säfvenbom (2015) fram till att bollaktiviteter kan vara tävlingsinriktat och att nästan hälften av respondenterna uttryckte ett missnöje med lärares användande av tävlingsmoment i idrottsundervisningen. Det fanns däremot tecken på att respondenterna med föreningsbakgrund var mer positiva till tävlingsanvändandet. Av den här studien går det att se liknande resultat då respondenterna med föreningsbakgrund instämde till 86% att de gillar att tävla, medan de utan instämde till 60%. Enligt Redelius (2004) kan en beroende faktor vara att elever med föreningsbakgrund inte har problem med att tävla och prestera eftersom att de ofta känner sig duktiga och tycker ämnet är roligt då de många gånger blir positivt bekräftade. Redelius (2004) argumenterar att det kan vara problematiskt för eleverna utan någon idrottsbakgrund överhuvudtaget, eftersom att de i högre utsträckning

34 kommer i kläm och att det kan leda till negativa konsekvenser som att de känner sig

underpresterande. Den här studien tyder dock på att det samtidigt finns de utan

föreningsbakgrund som tycker om att tävla och som tycker om både bollsporter (40%) och bollekar (50%). Det finns även de utan föreningsbakgrund som känner sig bra på både bollsport och bollek. Det är dock svårt att dra fullständiga slutsatser från gruppen utan föreningsbakgrund då det endast var tio till antalet. Vid ett jämförande mellan de med

föreningsbakgrund och de med bollföreningsbakgrund går det att se att de med bollförenings- bakgrund i högre utsträckning förknippar bollekar med att tävla än vad de med förenings- bakgrund gör. En anledning kan vara att de elever med bollföreningsbakgrund blivit påverkade av föreningsvärden som prestation och tävling. Resultatet skiljer sig dock inte statistiskt signifikant mellan de med bollföreningsbakgrund och föreningsbakgrund, vilket betyder att resultatet kan bero på slumpen. Sammantaget går det av resultatet se en skillnad i elevers inställning till att tävla, de med föreningsbakgrund tycks gilla tävling mer än de utan. Även om det verkar vara en skillnad mellan det manliga och kvinnliga könet när det kommer till att tävla och till hur elever förknippar bollsporter och bollekar med att tävla påpekar ändå Redelius (2004) att båda könen vill ha bollaktiviteter i undervisningen. Resultatet i den här studien motsäger inte Redelius (2004) resultat då drygt 7 av 10 bland flickorna och över 9 av 10 bland pojkarna tycker att bollsporter och bollekar är ett bra

innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Redelius (2004) anför att resultatet kan bero på att eleverna anser att det är roligt. Det visade sig också att 76% med föreningsbakgrund

instämde med att bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa motiverar dem, medan det var 40% av dem utan föreningsbakgrund som ansåg att bollaktiviteter är motiverande för dem. Samtidigt visade resultatet att de med en bollföreningsbakgrund var de som ansåg till högst grad (85%) att bollaktiviteter motiverar dem, vilket kan jämföras med de som inte tycke om ämnet idrott och hälsa som var minst motiverade av bollaktiviteter (26%). Av resultatet framgick det att 4 av 10 bland respondenterna utan föreningsbakgrund instämde med tanken på att ha någon bollaktivitet gör att de känner sig nervösa, medan 1 av 10 bland dem med föreningsbakgrund instämde på samma påstående. Resultatet visade dock att 36% av

respondenterna som gillade att tävla oroar sig för vad andra tycker om deras prestation under bollaktiviteter, samtidigt som 92% inte kände sig nervösa vid tanken på bollaktiviteter. Studiens resultat skulle kunna bero på att eleverna känner sig positivt bekräftade under bollaktiviteter likt Redelius (2004) indikerar.