Metoddiskussion

Uppsatsen har en abduktiv ansats för att möjliggöra växelverkan mellan empiri och det teoretiska ramverk bestående av samhällelig resiliens och nätverksstyrning. Detta i syfte att koppla resultatet till existerande teorier för att nå ny kunskap och eventuellt vidareutveckla befintliga teorier. Att det teoretiska ramverket har utgjorts av Norris et. al´s (2008)

samhällsresiliens föll sig naturligt då det är ett högst aktuellt område som blir allt mer populärt inom både vetenskapen och praktik och policy (Moser m.fl. 2019). Teoribildningen om samhällsresiliens av Norris et. al. (2008) beskriver vad som behöver åtgärdas, till exempel att socialt kapital byggs upp av sociala relationer och att interorganisatoriska nätverk bidrar till förmågan att samla resurser. Det teorin inte beskriver är hur exempelvis nätverk ska ledas och styras för att den tänka effekten ska uppnås. Därför är det motiverat att kombinera teorin om samhällsresiliens med Provan och Kenis (2008) teoribildning om olika

nätverksstyrningsformer i syfte att undersöka vad i hanteringen av frivilliga som tycks fungera och leder till att frivilliga stärker samhällets resiliens.

Att använda kvalitativ innehållsanalys uppfattas som relevant då studiens syfte är att

undersöka offentliga aktörers hantering av frivilliga idag, att finna faktorer och förutsättningar för hur frivilliga ska hanteras för att de ska utgöra en resurs till samhället. Att genomföra studier med kvalitativ metod innebär att forskaren själv utgör ett instrument både under datainsamling och tolkningen av detsamma. Det ställer krav på forskaren att vara flexibel, att kunna planera sitt arbete och att vara väl förtrogen om ämnet som studeras samt

medvetandegöra den egna förförståelsen (Graneheim & Lundman, 2017; Yin, 2013). En utmaning under arbetet med den här uppsatsen har varit att under intervjuerna bibehålla en tydlig inramning. Målsättning under intervjuerna har varit att skapa en känsla hos

respondenterna att inte känna sig styrd, och samtidigt undvika att intervjusamtalen glider över på ämnesområden som inte är relevanta för studiens syfte. Konsekvensen har inneburit att datamaterialet tycks spreta och som påverkade analysarbetet på det sätt att det bildade många kategorier. Det blir därmed en svår avvägning att bedöma huruvida en mer snäv inramning hade varit fördelaktig, eftersom relevanta aspekter har kristalliserats under analysarbetet som annars kanske inte hade berörts. Beaktat att datamaterialet har varit relevant om än spretat förefaller det som att den balans mellan inramning och öppenhetför respondenterna att styra samtalet har givit frukt.

För att uppnå hög kvalitet i kvalitativ forskning ställer det krav på att forskaren är transparent i sitt arbete som möjliggör för läsare att både följa tillvägagångsättet och kritiskt kunna förhålla sig till det resultat som presenteras i en studie (Yin, 2013, s. 31–32.). För att skapa transparens i den här uppsatsen är det viktigt att belysa det som berör intervjun med

respondenten som är frivillig aktör och det av två anledningar. Dels att respondenten har arbetat länge och investerat både tid och emotionellt engagemang i att bygga upp en

förstärkningsresurs i samarbete med länsstyrelsen. Dels att både respondenten och studiens författare är medlemmar i Civilförsvarsförbundet. Eftersom det inte finns en personlig relation mellan respondenten och författaren anses risken liten att respondenten skulle svarat

inställsamt under intervjun. Det kan till och med utgöra en fördel, eftersom båda parter har en gemensam kunskap och förståelse om frivilligorganisationer, som har inneburit att analysen

42

och tolkningen av datamaterialet från intervjun med respondenten har kommit nära kärnan av dennes budskap och mening. Huruvida det är möjligt att förhålla sig objektiv till sin forskning och det som studeras är en pågående diskussion mellan forskare (Yin, 2013, s. 2278–279), där det ifrågasätts om det är möjligt att förhålla sig objektivt i studiet om angelägenheter som berör människan. Yin (2013, s. 19–22.) beskriver utmärkande drag för kvalitativ forskning där ett av dragen är att kvalitativ forskning bidrar till att återge och förstå deltagares åsikter och synsätt. Att beskrivningar som förs fram om händelser, betingelser och föreställningar är de som uttrycks av deltagare i forskningen och inte forskarens egen världsbild (Ibid.). Att söka och finna relevant litteratur inför den här uppsatsen var en utmaning eftersom forskning om ledning och styrning av frivilliga i svensk kontext är begränsad. Den litteratur som sökningen gav träff på var blandad i form av vetenskapliga artiklar, myndighetsrapporter, studier och forskning på uppdrag av myndigheter. Internationellt förekommer mer

vetenskaplig litteratur som behandlar området och har bidragit till den samlade förståelsen för problemområdet. Det ska dock lyftas att sökningar med andra sökord än de som använts i den här studiens litteraturgenomgång skulle möjligen kunna innebära fler träffar på relevant litteratur, men som studerar samma område ur en annan betraktningsvinkel. Till exempel nyttjades inte sökorden community, public participation/engagement och emergent groups. Det upplevdes däremot inte som en begränsning för att fånga in studiens problemområde eller för att nå en förståelse för ämnesområdet.

6.1.1 Urval

I samband med att arbetet med studien påbörjades kom rapporter om potentiell smittspridning i Kina som snart därpå skulle komma att bli en pandemi. En pandemi som kom att tydligt visa på hur samhällen idag påverkas och vilka mekanismer som träder i kraft för att hantera ett högst påtagligt hot. Det har inneburit påverkan i samhällens alla skikt och det är få världen som inte berörs på ett eller annat sätt. För den här uppsatsens del har pandemin påverkat urvalet på det sätt att flertalet tillfrågade respondenter avböjde att genomföra intervjuer med anledning av tidsbrist och hög arbetsbelastning på grund av effekterna i Sverige. Urvalet var till en början tänkt ske i det geografiskt nära området där förfrågningar gjordes till kommuner och Länsstyrelse i Östergötland. Anledningen att initialt söka respondenter i det geografiskt nära området berodde på att undvika höga resekostnader och tidskrävande resor. Flertalet av det tillfrågade kommunerna tackade nej till att delta. Enstaka angav inte den pågående pandemin som anledning, utan att de själva bedömde att de inte kunde tillföra studien något av värde på grund av att de inte hade aktiva samarbeten med frivilliga försvarsorganisationer. Valet gjordes att skicka förfrågningar till närliggande kommuner utanför länet i syfte att öka chanserna att få tillräckligt med respondenter.

Fördelningen av respondenter på de olika nivåerna i samhället var tre kommuner, en Länsstyrelse, en central myndighet samt en samordnare för förstärkningsresurs i Västra Götalands länsstyrelse. Att just sistnämnda respondent kom att inkluderas i studien kom sig av att studiens författare kom i kontakt med respondenten via kontakt i Civilförsvarsförbundet vid ett möte för vidareutbildning av instruktörer. Således var det inte ett planerat urval utan en möjlighet som uppstod under uppsatsens gång. Efter överläggande med handledare och

reflektioner ansågs ett frivilligperspektiv bidra med värdefull kunskap då uppfattningen var att Västra Götaland tycktes ha en fungerande modell för hantering av frivilliga. En ytterligare positiv aspekt med att inkludera ett frivilligperspektiv var att resultatet blev mer nyanserat jämfört med om enbart offentliga aktörer hade inkluderats. Det som resultatet i den här studien har visat är att personliga relationer är en viktig aspekt för att möjliggöra samverkan mellan aktörerna. Att inte inkludera frivilligperspektiv hade rimligen inneburit ett snedvridet

43

resultat. Därmed anses det att respondenten som representerar frivilligperspektivet har tillfört ett viktigt bidrag till studiens kvalitet.

Pandemin kom även att påverka intervjuguiden på det sätt att det gjordes tillägg med en fråga som handlade om hantering av frivilliga under den pågående samhällskrisen. Syftet var att fånga in huruvida det gjordes en skillnad eller inte på hanteringen av frivilliga jämfört med tidigare tillfällen då frivilliga har använts. Det kan även tänkas att pågående pandemi och samhällskris har påverkat respondenternas syn på frivilliga beroende på hur mycket respektive aktör påverkats.

6.1.2 Studiens validitet och generaliserbarhet

Begreppet validitet i kvalitativ metod innebär att forskningsprocessen undersöker det som är tänkt att undersökas. Det kräver kännedom om det område som studeras, att

undersökningsprocessen stärker studiens påståenden i form av hur data insamlats, analyserats och att slutsatser dragits som återspeglar den studerade verkligheten (Yin, 2013, s. 83–87). Ytterligare begrepp som utmärker kvalitativ forskning är trovärdighet som baseras på aspekter om en studies giltighet, tillförlitlighet, delaktighet, överförbarhet och forskarens förförståelse som påverkar en studies och dess resultats användbarhet (Lundman & Graneheim, 2017, s. 230–232).

För att stärka studiens validitet har flera åtgärder vidtagits. Den egna förförståelsen har redogjorts (se avsnitt 4.6) för att skapa transparens och möjlighet för läsaren att få inblick i hur analysen har präglats. Validering från respondenterna, en strategi enligt Yin (2013, s. 84), har gjorts genom att skriftligt skicka transkriberingar samt utvalda citeringar för att få

återkoppling om huruvida feltolkningar har gjorts eller inte. Två av respondenterna önskade att godkänna materialet, som skickades via mail som sedan godkändes. En viktig aspekt är att forskaren förhåller sig kritisk och gör sig självmedveten om den egna påverkan. Detta är något som författaren har strävat mot att uppnå genom att fysiskt placera post-it lappar med texter som till exempel; bias, var kritisk och svarar det mot syftet? Att inta ett kritiskt

förhållningssätt och att försöka vara öppen till data som talar emot egna antaganden bidrar till att stärka en studies validitet (Yin, 2013, s. 84–85). Utöver att redogöra för den egna kritiska hållningen i den egna studien kan validiteten stärkas genom att resultatet ställs mot tidigare forskning (Yin, 2013, s. 84).

Yin (2013, s. 101–105) skriver att användning av begreppet generaliserbarhet inom kvalitativ metod har mött motstånd på grund av tidigare föreställningar om att det ska bygga på

representativa urval från populationen. Vad Yin (2013) argumenterar för istället är att förhållningen bör fokusera på den analytiska generaliseringsprocessen där det till en början sker en orientering av teori och begrepp som formar ett ramverk. Därefter sker en tillämpning genom undersökningar. För att nå en generaliserbarhet ställer det krav på forskaren att

presentera och argumentera för sitt resultat som håller för granskning och logiska invändningar.

Resultatet i denna studie tycks överensstämma med tidigare forskning. Möjligheten att

generalisera resultatet mot hela populationen begränsas utifrån att datamaterialet är begränsat. Antalet respondenter är sex med fördelningen fem offentliga aktörer och en frivilligaktör. Således är det ett rimligt antagande att det kan finnas fler variationer som inte har kunnat täckas in i denna studie. Faktorer som talar för att det likväl råder en viss grad av

generaliserbarhet är att datamaterialet har en god spridning sett till att respondenterna kommer från olika nivåer i samhällsstrukturen; kommun, Länsstyrelse, central myndighet (MSB) och en frivilligaktör. En annan faktor är att resultatet visar på spridning av olika erfarenheter av

44

samverkan mellan frivilliga och offentliga aktörer. Till exempel synliggör den här studien att förhållandet mellan offentliga aktörer och frivilliga till stor del är personberoende och att det bidrar till en komplex dynamik i hanteringen av frivilliga.

Forskarens delaktighet i kvalitativa studier är en given aspekt och som både forskaren själv och betraktaren behöver förhålla sig till, det vill säga att en studies resultat och datainsamling inte kan betraktas som oberoende (Lundman & Graneheim, 2017, s. 232). Författaren av den här studien har begränsad kunskap och erfarenhet av att bedriva kvalitativ forskning och datainsamling genom intervjuer. Det har försökts vägas upp genom inläsning av relevant litteratur om teorier och tidigare forskning. Likväl innebär det att det finns risk att frågor inte ställts som hade varit relevanta och som kan påverkat resultatet på ett negativt sätt, eller att betydelsefulla variationer inte upptäckts som bidrar till förklaring av det studerade

problemområdet. Åtgärder som vidtagits för att väga upp för detta har varit att dryfta

frågeställningar och aspekter med handledare som har givit värdefulla insikter, och att läsa om relevant litteratur för att säkerställa att tidigare uppfattningar har varit rätt eller inte.