Användandet av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer anser jag har varit en relevant design utifrån studiens syfte. För att säkra tillförlitligheten i intervjuer har jag som forskare varit noggrann att ta reda på meningen bakom informanternas uttalanden. Detta innebär att när jag känt mig osäker på om jag förstått rätt så har jag speglat och repeterat informantens uttalande. Informanterna har varken läst eller fått möjlighet till att ge
kommentarer eller göra ändringar i det skrivna materialet vilket innebär att validiteten kan ifrågasättas i detta.
Som jag tidigare nämnt har jag valt att presentera en stor del av studiens resultat då jag ansåg att detta var berikande för undersökningen och intressant för läsaren att få ta del av. Att analysera samtliga resultat kopplat till teori och tidigare forskning skulle bli ett allt för stort arbete och därför summerades de mest relevanta resultaten kopplat till de frågeställningar som studien avsett att svara på. Valet att arbeta med och presentera ett stort material kan ha
medfört att jag som forskare av misstag missat viktiga punkter och aspekter att lyfta och sammanföra med den tidigare forskningen. Dock anser jag att resultatet svarat på
undersökningens frågeställningar.
Informanterna har i denna studie inte getts tillfälle att läsa igenom det transkriberade
materialet och de tolkningar som gjorts i studien under processens gång. Detta har inneburit att informanterna således inte kunnat lämna sina synpunkter. Materialets validitet kan därför ifrågasättas utifrån ovanstående då det föreligger en viss risk för att forskaren uppfattat något på ett felaktigt sätt.
För denna undersökning blir frågan om man kan säga att resultaten av vad som framkommer om biologiska barns situation i familjehem endast gäller lokalt eller om de kan överföras till en större grupp. På grund av urvalet kan inte resultaten generaliseras för det första till alla biologiska barn som lever i familjehem och de kan inte heller fullt ut generaliseras till hur man ser på situationen för alla biologiska barn i familjehem i den berörda kommunen. Men jag anser att resultaten speglar och ger en bild av hur det kan vara och se ut för biologiska barn i familjehem. Det kan inte uteslutas att många familjehem skulle säga ungefär på ett liknande sätt om hur det är i deras familj. Det samma gäller för familjehemssekreterarna men med anledning av att samtliga familjehemssekreterare intervjuades på den aktuella
socialtjänsten kan man tänka sig att resultaten ger en god bild av hur de arbetar med och ser på de biologiska barnens situation i denna kommun.
46
6.3 Implikationer för forskning och praktik
Implikationer för praktiken i framtiden borde vara att lyssna på och ta hand om sina
familjehem så att en trygg och säker vård är möjlig. Familjehemmens egna barn får inte alltid möjlighet till eget utrymme eller egen tid tillsammans med sina föräldrar. Eftersom detta kan upplevas slitsamt och som ett problem i familjen borde socialtjänsten öka sin insyn i
familjehemmens situation och hjälpa till med att få en hållbar situation. Detta så att de biologiska barnen inte blir osynliga och för att familjehemmet i framtiden ska hålla så att fortsatt vård är möjlig. Alla föräldrar och barn tänker olika om vilken stöttning och hjälp som är nödvändig för att familjen ska fungera och för att det ska kännas bra. De biologiska barnen borde få frågan från familjehemssekreteraren om på vilket sätt de önskar samtal/stöd/hjälp.
Att lyssna på familjehemmen och ge möjliggöra för goda förutsättningar att klara av sina uppdrag är en viktig del i familjehemsarbetet. Om detta görs och prioriteras kanske andelen sammanbrott skulle minska. Fortsatt diskussion om vad de ändrade förutsättningarna i
familjehemmen skapar med dess medlemmar och vad som behövs för att alla ska må bra i det och ha ett gott liv, en god vård och en bra uppväxt. Det offentliga och det privata måste samverka och finna lämpliga lösningar för att undvika att om tjugo år göra en ny
vanvårdsutredning med tillhörande utredningar om ersättning. Var är familjehemsvården på väg och hur tar vi i framtiden ta hand om den?
47
Referenser
Litteratur
Aspers, P (2007). Etnografiska metoder. Liber: Malmö
Bryman, A (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö
Broberg, A (2003). Klinisk barnpsykologi- utveckling på avvägar. Natur och kultur : Falkenberg
Denscombe, M (2009). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Polen
Höjer, I (2001) Fosterfamiljens inre liv. Göteborg: Kompendiet- Göteborg
Höjer, I. Nordenfors, M (2006). Att leva med fostersyskon. Institutionen för socialt arbete:
Uddevalla
Kvale, S. Brinkmann, S (2012) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund Landerholm, L (2005). Hjälp mig den som kan- en bok om konsten att ge och ta emot hjälp.
Natur och kultur: Finland
Nylén, U (2005). Att presentera kvalitativa data- framställningsstrategier för empiriredovisning. Liber: Malmö
Patel, R. Davidson, B (2011). Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur :Lund
Trost, J (2010.) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund
Vinnerljung, B (1996). Svensk forskning om fosterbarnsvård: en översikt. 1. uppl. Stockholm:
Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS)
Wennerberg, Tor (2010.) Vi är våra relationer. Natur och kultur: Finland
Öquist, O (2008). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Gothia förlag: Stockholm
48 Vetenskapliga artiklar
Cautley, P.W (1980) i Höjer, Ingrid (2001) Fosterfamiljens inre liv. Göteborg: Kompendiet- Göteborg
Vinnerljung, B (2002) Sammanbrott vid tonårsplaceringar i fosterhem och på institution:
Nordiskt social arbejd, nr 1 2002, pp.24-34
Höjer, I (2006) Sons and daughters of foster carers and the impact of fostering on their everyday life
Mirjam, O (2007) Disruptions in foster care: A review and meta-analysis Children and Youth Services Review 29 (2007) 53–76
Poland, D. & Groze, V. (1993)” Effects of Foster Care Placement om Biological Children in the home”. Child and adolescent Social Work Journal, nr 10 1993, pp.153-164. New
York:Human sciences Press.
Kaplan,C. (1988) “The biological Children of Foster Parents in the Foster Family. ”. Child and adolescent Social Work Journal, Volym 5 nr 4. Pp.281-299. New York: Human sciences Press 1988ocil Work Jour
Uppsats
Renström, Y (1999) “Familjehemsarbetet utifrån de biologiska barnens perspektiv – En kvalitativ studie. D-uppsats. Örebro universitet: Institutionen för samhällsvetenskap Rapporter / publikationer
SOU 2009:99 Vanvård i social barnavård under 1900-talet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
SOU 2011:61 Vanvård i social barnavård – Slutrapport. Stockholm: Fritzes offentliga utredningar
Socialstyrelsen (2012) Program för trygg och säker vård i familjehem och hem för vård eller boende. Hämtad 130110 från:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-55
Socialstyrelsen (2012) pressmeddelande. Hämtad 120110
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012november/vanligtattfamiljehemsplaceringaravbryts ifortid
Socialstyrelsen (2013) Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter. Hämtad 120110
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-1-1
49 Vetenskapsrådet (u.å) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 130108 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Författningssamling
SOSFS 2012:11 Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Stockholm: Socialstyrelsens författningssamling
Webb sidor
Socialstyrelsen (u.å) Vanligt att familjehemsplaceringar avbryts i förtid. Hämtad 130108 http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012november/vanligtattfamiljehemsplaceringaravbryts ifortid
Psykologguiden (u.å) Affektteori hämtad 130108
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=affektteori
Nya Kälvestenintervjun (u.å.) Hem och Nya Kälvestenintervjun. Hämtad 2013-01-08.
http://kalvestenintervju.se/nya-kalvestenintervjun om du vill använda detta) Lagar
Socialtjänstlagen (2001:453)
Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
50 Bilaga 1
Intervju guide till familjehemsföräldrar
Bas information
Antal år som familjehem
Antal biologiska barn boende hemma Antal placerade barn i hemmet Att bli familjehem
Berätta hur det var när ni bestämde er för att bli familjehem?
Hur var dina/era barns inställning till att ni skulle bli familjehem?
Blev ert barn intervjuad/informerad när socialtjänsten gjorde en utredning på er som familjehem?
Hur ser du på ditt barns uppdrag som familjehem?
Frågor kring att få fostersyskon Hur ser relationen ut till fostersyskon?
Vad skiljer ett fostersyskonskap mot ett vanligt syskonskap?
Vad tror du är roligast respektive svårast för ditt barn att få fostersyskon/vara familjehem?
Ser du några konsekvenser som uppdraget medfört för ditt barn?
Vilka positiva erfarenheter tror du att ditt barn bär med sig från den tiden?
Stöd/handledning
Om era barn upplever problem och svårigheter inom ramen för uppdraget, vem vänder de sig till då?
Har ni som familjehem handledning? Från vem?
Har du som familjehemsförälder efterfrågat stöd/handledning med anledning av problem med biologiska barn som hör till uppdraget?
Brukar socialsekreterare/familjehemssekreterare prata med ditt barn när de gör besök?
Skulle det ha någon betydelse för ditt barn att bli tillfrågad vid besök av social- familjehemssekreterare?
Tycker ni att ni får det stödet som ni behöver?
Om du skulle förändra något för att underlätta arbetet över att vara familjehem vad skulle det vara?
Om du skulle förändra något för att underlätta för ditt/dina barns situation
51 Bilaga 2
Intervju guide till familjehemssekreterare
Bas information Professionell bakgrund
Antal år som familjehemssekreterare
Utredning/förberedelse
Vid familjehemsutredning, blir även barnen i familjen intervjuade/informerade?
Vilka fördelar respektive nackdelar finns med att familjehemmet har egna barn?
Vilken betydelse har biologiska barn för familjehemmets uppdrag?
Pratar ni med tilltänkta familjehem vilka svårigheter uppdraget kan innebära för de egna biologiska barnen?
Uppdraget
Vilken roll har de biologiska barnen i familjens uppdrag?
Har du stött på problem i familjehem som är kopplade till de biologiska barnen?
Blir biologiska barn tillfrågade/uppmärksammade vid besök och uppföljningar?
Är det viktigt att biologiska barn känner sig delaktiga?
Handledning/stöd
Erbjuder ni handledning/stöd åt era familjehem?
Vem har ansvaret över att de biologiska barnen i familjehem har det de behöver för att klara av sin situation?
Har familjehem uttryckt ett behov av handledning /stöd åt sin egna barn?
Finns det vinster med det? Och är det möjligt?
Om du skulle förändra något för att underlätta för biologiska barn i familjehem vad skulle det vara?