Metoddiskussion

I ett tidigt skede beslutades att göra en tidsgeografisk studie av gymnasielärares tidsanvändning. Som tidigare har konstaterats är det vid tidsgeografiska studier vanligt att använda sig av tidsdagböcker som metod (Åqvist, 2002). I det initiala skedet med arbetet med uppsatsen framkom det att Skolverket (2013a) hade genomfört en liknande undersökning fast för grundskolelärare. Grunden i utformningen av

Skolverkets (2013a) tidsdagbok ansågs vara en välbeprövad metod och den beslutades därför ligga till grund för utformandet av den egna studiens tidsdagbok. Att ta utgångspunkt i Skolverkets (2013a) välbeprövade tidsdagbok ansågs stärka den egna studiens validitet och reliabilitet. Även om den var utformad för grundskolelärare ansågs den även kunna användas för gymnasielärares tidsanvändning vilket också bekräftades av förstudien.

Relativt långt in i den egna uppsatsprocessen presenterade Skolverket ytterligare en studie relaterad till lärares tidsanvändning. I studien hade Ellegård och Vrotsou (2013) med utgångspunkt från det

tidsgeografiska synsättet analyserat tidsdagböckerna från Skolverkets (2013a) undersökning. Ellegård och Vrotsou (2013) rapport innehöll tidsgeografiska begrepp och definitioner som fungerade som stöd i det egna arbetet med att rama in lärarnas tidsanvändning genom en tidsgeografisk ansats.

Det kan konstateras att Skolverkets rapporter har fungerat som stöd för den egna studien. Emellertid så skiljer sig den egna studien på många sätt från rapporterna. Framför allt gällande att den egna

tidsdagboksstudien behandlar gymnasielärares tidsanvändning och att den bygger på en kvalitativ metod samt att den även kompletteras med en kvalitativ intervjustudie.

En skillnad från Skolverkets (2013a) tidsdagbok var också att respondenterna enbart registrerade de tio aktivitetskategorierna och inte varje enskild aktivitet inom kategorierna. Anledningen till det var för att registreringen inte skulle bli för detaljerad och svår för respondenterna att fylla i under en hel arbetsvecka. Som nämndes i uppsatsens metodkapitel var grunden i utformningen av tidsdagboken att den skulle vara enkel och snabb att fylla i för att minska risken för rapporteringsfel men också av hänsyn till

Gällande studiens urval kan det konstateras att alla respondenter undervisade i samhällsorienterade ämnen. Utfallet av studien hade sannolikt sett något annorlunda ut ifall någon respondent hade undervisat i praktiska ämnen eller i ämnen med nationella prov. Detta kan anses till viss del påverka studiens validitet då studiens syfte var att undersöka gymnasielärares tidsanvändning och inte enbart gymnasielärare i samhällsorienterade ämnen. Att det enbart blev lärare med samhällsorienterade ämnen kan härledas till problematiken kring att erhålla respondenter till studien vilket diskuterades närmre i uppsatsens

metodkapitel.

Problematiken kring att erhålla respondenter kan också ses vara bakgrunden till att undersökningen innehåller tre respondenter från samma skola. Detta kan i sin tur ha medfört att studiens resultat kan ha påverkats av särskilt rådande omständigheter på den specifika skolan. Emellertid gäller detta enbart intervjustudien då tidsdagboksstudien innefattar respondenter från tre olika skolor.

I tidsdagboken ombads lärarna att enbart registrera den huvudsakliga aktiviteten per tiominutersperiod. Detta har beskrivits som en internationellt välbeprövad och tillförlitlig metod (SCB, 2012). Däremot kan det konstateras att tiominutersintervallerna kan verka till att diskvalificera tid från vissa aktiviteter som oftast genomförs under kortare perioder. Till exempel uppgav respondenterna att förflyttningar var särskilt svåra att registrera då de vanligen enbart gjorde anspråk på någon enstaka minut. Detta kan också konstateras återspeglas i tidsdagboksstudiens resultat där förflyttningar utgjorde en väldigt liten del av den totala arbetstidsanvändningen. Detta kan dock anses inte har haft någon större betydelse för uppsatsen konklusioner.

Alla arbetsdagar i tidsdagböckerna registrerades under en och samma vecka. Dagarna skulle dock kunna spridas ut på olika veckor för att öka tidsdagbokens representativitet då alla arbetsveckor beroende av olika faktorer ser olika ut. Det hade emellertid skapat diverse administrativa svårigheter. För att stärka tidsdagbokens reliabilitet ombads därför istället respondenterna att redogöra för om det var några särskilda händelser eller aktiviteter under veckan som de ansåg kunde ha påverkat tidsdagbokens representativitet.

Det kan konstaterats ha skett en egen ändring i en av respondenterna tidsdagböcker. Respondent 3 hade registrerat sin lunch på skolan under kategorin fritid men enligt Skolverkets (2013a) modell skulle det istället ha registrerats under arbetskategorin återhämtning. Detta föranledde således en ändring från kategorin fritid till arbetskategorin återhämtning.

Respondenterna registrerade också förflyttningen från bostaden till arbetsplatsen inom arbetskategorin för förflyttning vilket inte heller överensstämmer med instruktionerna för tidsdagboken. Denna tid

räknades inte med i summeringen av respondenternas arbetsaktiviteter. Även om tiden för arbetspendling har konstaterats kunna ses vara en väsentlig del av förvärvsarbetet (SCB, 2012).

Gällande intervjustudien kan det konstateras stora variationer gällande längden för de kvalitativa

intervjuerna. Intervjulängden varierade mellan 30 minuter och 90 minuter. Detta medförde således stora variationer gällande hur mycket utrymme de olika respondenterna utgjorde i intervjustudien.

För att stärka intervjuns reliabilitet beskrevs det i metodkapitlet att transkriberingen skickades till respondenterna för att säkerställa att undersökningsmaterialet var fullständigt korrekt. Det kan

konstateras att alla respondenter fick transkriberingen skickad till sig men att tre respondenter inte gav någon respons medan två meddelade att transkriberingen var riktig. Det är viktigt att poängtera att det är essensen av det som respondenten har sagt som presenteras i resultatredovisningen. Detta medför att intervjuresultaten till viss del bygger på egna tolkningar av det respondenterna uppgav i intervjuerna. För att minska risken för feltolkningar och därav ytterligare stärka intervjustudiens reliabilitet skulle även sammanfattningen av intervjuerna i uppsatsens resultatdel kunnat skickas till respondenterna.

Vid all kontakt med respondenterna och vid all hantering av deras uppgifter har det i studien funnits en eftersträvan att uppfylla de forskningsetiska principerna som presenterades i metodkapitlet.

Konfidentialitetskravet kan dock ses ha utmanats av det faktum att tre respondenter är yrkesverkamma på samma skola vilket medför att det är medvetna om varandras medverkan. Respondenterna