Sammanfattande konklusioner

8.3.1 Hur ser gymnasielärares uppdelning ut mellan olika arbetsaktiviteter

 Gymnasielärarna anser att deras kärnuppdrag främst handlar om att genom undervisning förmedla kunskaper till elever.

 Att genomföra undervisning gjorde anspråk på mest tid av gymnasielärarnas yrkesvardag. En summering av tidsdagböckerna visar att gymnasielärarna i genomsnitt använde 33 procent av sin totala arbetstid till att genomföra undervisning.

 Efter att genomföra undervisning var tidsfördelningen relativt jämt fördelad mellan de tre

kategorierna: administrativt och praktiskt kringarbete (18 %), planering av undervisning (17 %) och bedömning och dokumentation (16 %).

 Administration och dokumentation utgjorde tillsammans en lika stor andel av gymnasielärarnas arbetstid som genomförande av undervisning.

 Summerat utgjorde återhämtning åtta procent, reflektion och kompetensutveckling sex procent, övriga arbetsrelaterade aktiviteter fyra procent, återkoppling av kunskapsutveckling tre procent, förflyttningar två procent och omsorg och ordning utgjorde mindre än en procent av

gymnasielärarnas totala arbetstid.

 En övervägande del av gymnasielärarna anser att de lägger för mycket arbetstid på administration och dokumentation och för lite tid på att planera undervisning och på reflektion och

kompetensutveckling.

 Gymnasielärarna förlade i genomsnitt knappt sju timmar per dag till arbetsplatsen och en timme om dagen till arbete hemma.

 I hemmet arbetade gymnasielärarna främst med arbetsuppgifter relaterade till bedömning och dokumentation samt till planering av undervisning.

 En övervägande del av gymnasielärarna anser att förtroendearbetstiden är positiv genom att den ger en ökad flexibilitet.

8.3.2 Vad anser gymnasielärare om sitt sätt att använda tiden i relation till undervisningskvalité och lärarens arbetsvillkor

 Gymnasielärarna anser att de främst saknar ekonomiska och tidsmässiga resurser för att kunna bedriva sin undervisning så bra som möjligt.

 Bristande resurser kan anses ha bidragit till större klasser och en mindre timutdelning per kurs samt mindre möjligheter till studiebesök och till inbjudan av föreläsare utifrån.

 Fler svagpresterande elever anses ha medfört mer begränsningar och ett högre krav på resurser i undervisningen.

 Studien tyder på att den ökade administrationen och dokumentationen har skapat

undanträngningseffekter som har medfört att lärarna inte har samma möjlighet att lägga ner lika mycket tid på förberedelse av undervisning som tidigare.

 Studien tyder också på att undervisningskvalitén får stå tillbaka för andra arbetsuppgifter som kan anses mindre centrala för lärarnas kärnuppdrag.

 Gymnasielärarna trivs mindre bra som lärare i situationer med mycket rättningsarbete och administrativt arbete och trivs som bäst i olika lärande situationer med elever.

 Gymnasielärarna anser sig generellt ha tillräckligt med tid för återhämtning både på arbetsplatsen och i hemmet.

 En övervägande del av gymnasielärarna upplever ett relativt stort handlingsutrymme i sitt yrkesutövande.

 En övervägande del av gymnasielärarna anser, framför allt på grund av en ökad dokumentation och administration, att arbetsbelastningen generellt har blivit högre de senaste åren.

 Tidspress uppkommer främst vid för- och efterarbete. Flera gymnasielärare anger emellertid att de har utvecklat strategier för att minska tidspressen i sitt yrkesutövande.

Referenser

Tryckta källor

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Ellegård, Kajsa, Vrotsou, Katerina (2012). En tidsgeografisk studie av strukturen i lärares vardag. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3076

Frändberg, Lotta, Thulin, Eva & Vilhelmson, Bertil (2005). Rörlighetens omvandling: om resor och virtuell kommunikation - mönster, drivkrafter, gränser. Lund: Studentlitteratur

Gren, Martin & Hallin, Per-Olof (2003). Kulturgeografi: en ämnesteoretisk introduktion. 1. uppl. Malmö: Liber

Hansson, Bosse (2003). Infrastruktur och regionförändring: regionförstoring och lokal tillgänglighet: målkonflikter i praktisk politik. Lic-avh. Göteborg : Univ.

Hägerstrand, Torsten (1970): ”Tidsanvändning och omgivningsstruktur.” Bilaga 4 i SOU 1970:14 Urbaniseringen i Sverige, en geografisk samhällsanalys. Bilagedel 1: Balanserad regional utveckling, Stockholm

Krauklis, Martin & Schenström, Ola (2003). Utbrändhet - den nya folksjukdomen: orsaker, förebyggande åtgärder, behandling. Johanneshov: Larson

Parding, Karolina (2010). ”Lärares arbetsvillkor – handlingsutrymme i tider av förändrad styrning”. Didaktisk Tidskrift. 19(2). Tillgänglig på Internet: http://www.didaktisktidskrift.se/pdf/parding.pdf

Skolinspektionen (2012). Framgång i undervisningen: en sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf

Skolverket (2013b). Lärarnas yrkesvardag: en nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning. Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3001 Statistiska centralbyrån (2012)

Nu för tiden: en undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Tillgänglig på Internet:

http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=18561

Stenlås, Niklas (2009). En kår i kläm: läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier. Stockholm: Finansdepartementet, Regeringskansliet

Digitala källor

Appeltofft, Malin, Björklund, Anna, Engström, Katarina, Mogren, Karin och Rosengren, Emma (2011). ”Omöjligt uppdrag att vara lärare idag”. Debattartikel. Svenska dagbladet. 2011-10-09.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/omojligt-uppdrag-att-vara-larare-idag_6530680.svd (Hämtad 2013-09-25).

Fridolin, Gustav och Jansson, Bo (2013) ”Ge lärarna möjlighet att göra sitt jobb”. 2013-09-06 Aftonbladet. 2013-09-06. http://www.aftonbladet.se/debatt/article17421992.ab (Hämtad 2013-09-25).

Lärarnas riksförbund (2013). Lärarnas riksförbunds arbetsmiljörapport – Genomförd bland lärare våren 2013.

http://www.lr.se/download/18.1171153f1407143378d5a64/1378450760452/Arbetsmiljörapport_sept201 3.pdf (Hämtad 2013-09-25).

Lärarförbundet (2013). Lön, arbetstid, avtal.

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/webbIndexsida?ReadForm&index=F7980A340C26A24AC12572 940074DFF6&kategoriid=0031107B (Hämtad 2001-07-14).

Profession i fokus (2012). Diagram om lärare.

http://www.pifokus.se/larare/diagram#cT1HNTEmcD1BMiZvPTAsMSwyLDMsNA== (Hämtad 2013-09-25). Skolinspektionen (2010). Framgång i undervisningen: En sammanställning som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning- forskningsoversikten.pdf

Skolverket(2013b). Regelverk. http://www.skolverket.se/regelverk (Hämtad 2013-10-17) Stockholms stad (2007). Så använder lärarna sin arbetstid: enligt en tidsmätning

under två veckor i november 2006. Revisionsrapport. (Hämtad 2013-09-25). TCO (2013a). TCO granskar: Stressbarometer 2013.

http://www.tco.se/Documents/ny0613%20Stressbarometer%202013_OK_1.2_w.pdf (Hämtad 2013-09- 25).

TCO (2013b). Lärare mest pressade visar nya fakta i TCO:s stressbarometer.

http://www.tco.se/Aktuellt/Pressmeddelande/pres2013/Larare-mest-pressade-visar-nya-fakta-i-TCOs- stressbarometer/(Hämtad 2013-09-25).

Åqvist, Ann-Cathrine (2002). Tidsgeografi en introduktion. Åbo akademi.

Bilaga A – Skolverkets (2013a) aktiviteter och aktivitetskategorier

Aktivitetskategori Aktiviteter

Planera undervisning

• Ensam planera all form av undervisning: allt från läxa, lektion, prov, temadag/idrottsdag till terminsplanering

• Tillsammans med kollega/or planera all form av undervisning: allt från läxa, lektion, prov, temadag/

idrottsdag till terminsplanering OBS!, Lärarkandidat räknas som kollega

Genomföra undervisning • Undervisning utan kollega/or: lektion, klassråd, temadag, idrottsdag etc. (även prov, planering

med elever, värdegrundsamtal i grupp etc.)

• Undervisning med kollega/or: lektion, klassråd, temadag, idrottsdag etc. (även prov, planering med elever, värdegrundsamtal i grupp etc.) OBS!, Lärarkandidat räknas som kollega

• Småprat* eller handledning med en el ett par elever om undervisning: utanför lektionstid prata

om läxor, omprov etc. (även med elevs förälder)

Bedömning och

dokumentation av elevers utveckling

• Rättning och bedömning: av skriftliga och muntliga elevarbeten

• Ensam analysera och dokumentera elevers utveckling: omdömen, betyg, IUP, åtgärdsprogram, jämföra bedömningar etc.

• Tillsammans med kollega/or analysera och dokumentera elevers utveckling: omdömen, betyg, IUP, åtgärdsprogram, jämföra bedömningar etc. OBS!, Lärarkandidat räknas som kollega Återkoppling av kunskapsutveckling till elever eller föräldrar

Återkoppling av kunskapsutveckling till elever eller föräldrar

Återkoppling av kunskapsutveckling till elever eller föräldrar: utvecklingssamtal, betygssamtal, samtal om åtgärdsprogram etc. (även via e-post eller telefon)

Omsorg och ordning

• Skapa arbetsro: tysta ner, släppa in och ut elever, samla gruppen, kontrollera närvaro, övervaka

elever vid ombyte

• Omsorg och skapa ordning utanför klassrummet: trösta, rastvakta, pedagogiska luncher, utflykter

(inkl. kontakt om ordning/omsorg/frånvaro med föräldrar och kollegor)

Administrativt och praktiskt kringarbete

• Praktiska sysslor: plocka fram arbetsmaterial, iordningställa lokaler, fixa datorer, kopiera material,

etc.

• Administrera: elevfrånvaro, ledighetsansökningar, nationella prov**, klasskassor, kontakter med sociala myndigheter etc.

• Information till hela föräldragruppen: föräldramöte, skriva veckobrev, lägga ut information på skolans hemsida, öppet hus etc. (även planera och följa upp detta)

Reflektion och kompetensutveckling

• Ensam reflektera kring undervisning och läraruppdraget: allt från att summera erfarenheter från en lektion, auskultera***, sätta sig in i undervisningsmetoder – forskning och reformer, till att få idéer från TV, museer, internet etc.

• Tillsammans med kollega/or reflektera kring undervisning och läraruppdraget: allt från att summera erfarenheter från en lektion, auskultera, sätta sig in i undervisningsmetoder – forskning och reformer, till att få idéer från TV, museer, internet etc. OBS!, Lärarkandidat räknas som kollega

• Delta i organiserad kompetensutveckling och fortbildning: Delta i yrkesrelevanta föredrag, kurser,

lärarlyftet, seminarier, nätverksmöten etc. (även egna studier på universitet/högskola)

Förflyttningar • Förflyttningar till, från och mellan platser utan elever under skoltid: promenad till annan skolbyggnad, bibliotek, simhall etc.

Övriga arbetsrelaterade aktiviteter

(arbetsrelaterade aktiviteter som inte fångas av aktiviteterna ovan)

• Övriga aktiviteter: Delta i arbetsplatsmöten, marknadsföringsarbete, likabehandlingsarbete, fackligt arbete, lönesamtal etc.

Kommentarer *Begreppet småprat är hämtat från pilotstudierna.

**Här avses administrationen kring nationella prov. Tiden till att genomföra nationella prov ska hänföras till aktiviteten Genomföra undervisning.