Livet som lärare: - En tidsgeografisk studie över gymnasielärares yrkesvardag

(1)

Examensarbete

Livet som lärare

– En tidsgeografisk studie över gymnasielärares

yrkesvardag

Författare: Jimmy Andersson Handledare: Bosse Hansson Examinator: Leif Lindberg Termin: HT13

Ämne: Allmän didaktik Nivå: Avancerad Kurskod: GO2964

(2)

Abstrakt

Författarens namn: Jimmy Andersson

Titel: Livet som lärare – En tidsgeografisk studie av gymnasielärares yrkesvardag

Engelsk titel: Life as a teacher - A time geographical study of everyday life of Swedish high school teachers. Antal sidor: 79

En lärares kärnuppdrag kan ses handla om att få alla elever att uppnå de nationella målen. En lärares arbetstid kan konstateras vara en viktig resurs i detta arbete och hur den används kan ses skapa

förutsättningar för kvalité och likvärdighet i skolan. Det har enbart gjorts ett fåtal studier angående lärares arbetstidsanvändning och ingen större undersökning har genomförts gällande gymnasielärares

tidsanvändning. Detta gjorde det adekvat att i uppsatsen studera svenska gymnasielärares arbetstidsanvändning.

De flesta människor anser att lärarnas främsta arbetsuppgift handlar om att undervisa. Emellertid har det konstaterats att det genom olika politiska reformer har skett en förskjutning av lärarnas arbetsuppgifter från undervisningsrelaterade arbetsuppgifter till mer administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter. Det kan bland annat anses har påverkat undervisningskvalitén och lärarnas arbetsvillkor negativt, vilket föranledde att det även var adekvat att i uppsatsen studera gymnasielärares tidsanvändning i relation till undervisningskvalité och arbetsvillkor. Syftet med uppsatsen bestämdes därför till att utifrån en

tidsgeografisk ansats utreda och förstå gymnasielärares tidsanvändning samt att sätta den i relation till undervisningskvalité och gymnasielärares arbetsvillkor.

Studien innefattar en tidsdagboksstudie och en kvalitativ intervjustudie. Studien visar bland annat att gymnasielärarna får ägna lika mycket tid till administration och dokumentation som till att genomföra undervisning. Studien tyder också bland annat på att undervisningskvalitén får stå tillbaka för

arbetsuppgifter som kan anses mindre centrala för lärarnas kärnuppdrag och på att ett ökat krav på administration och dokumentation har medfört en ökad arbetsbelastning för gymnasielärarna.

Nyckelord

Arbetstidsanvändning, gymnasielärare, arbetsvillkor, undervisningskvalité, tidsgeografi.

Tack

Jag vill rikta ett stor tack till min handledare Bosse Hansson för ett utomordentligt gott samarbete. Jag vill också rikta ett tack till studiens respondenter för deras medverkan.

(3)

Innehåll

1. INTRODUKTION ... 1

1.1Inledning ... 1

1.2 Problemformulering ... 2

1.3 Syfte och frågeställningar ... 6

2. BAKGRUND ... 7

2.1 Arbetstidsreglering ... 7

2.1.1 Anställning ... 7

2.1.2 Vila och återhämtning ... 8

2.2 Lärares arbetsaktiviteter ... 8

2.3 Översikt - Skolans styrdokument ... 10

3. FORSKNINGSLÄGE ... 11

3.1 Svenskarnas tidsanvändning ... 11

3.2 Tidigare studier kring lärares tidsanvändning ... 13

3.2.1 Stockholm stad 2007 ... 13

3.2.2 Högskoleverket 2008 ... 13

3.2.3 Skolverket 2013 ... 14

3.3 Arbetspendling ... 16

3.4 Undervisningskvalité ... 17

3.5 Lärarnas handlingsutrymme och styrning ... 19

3.6 Upphov till stress ... 21

4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 23

4.1 Tidsgeografi ... 23

4.1.1 Grundtankar och begrepp ... 23

4.1.2 Tidsgeografiska individbanor/diagram ... 24

4.1.3 Restriktioner ... 25

4.2 Tidsgeografi i skolan ... 26

5. METOD ... 28

5.1 Kvalitativ metod ... 28

5.2 Reliabilitet och validitet ... 28

5.3 Etiska överväganden ... 29

(4)

5.5 Tidsdagbok ... 30

5.5.1 Faktiska och konstruerande dagsprogram ... 30

5.5.2 Utformning av tidsdagbok ... 30 5.5.3 Fördefinierade aktiviteter ... 31 5.5.4 Platsen för aktiviteten ... 32 5.6 Intervjuer ... 32 5.6.1 Kvalitativa intervjuer ... 33 5.6.2 Lärarintervjuer ... 33 5.7 Förstudie... 34

5.7.1 Revideringar efter förstudien ... 34

6. RESULTAT ... 36 6.1 Presentation av respondenter ... 36 6.1.1 Respondent 1 ... 36 6.1.2 Respondent 2 ... 36 6.1.3 Respondent 3 ... 36 6.1.4 Respondent 4 ... 36 6.1.5 Respondent 5 ... 37 6.2 Resultat av tidsdagböcker ... 37 6.2.1 Respondent 1 ... 37 6.2.2 Respondent 2 ... 41 6.2.3 Respondent 3 ... 44 6.3 Resultat av intervjuerna ... 48 6.3.1 Lärarrollen ... 48 6.3.2 Lärarnas arbetsbörda ... 51

6.3.3 Förtroendetid och reglerad arbetstid ... 53

6. 3.4 Handlingsutrymme och styrning ... 55

6. 3.5 Kollegial samverkan ... 59

6. 3.6 Arbetspendling ... 60

7. ANALYS ... 62

7.1 Hur ser gymnasielärarens uppdelning ut mellan olika arbetsaktiviteter... 63

7.2 Vad anser gymnasieläraren om sitt sätt att använda tiden i relation till undervisningskvalité och lärarens arbetsvillkor ... 67

(5)

7.2.2 Arbetsvillkor ... 68

8. DISKUSSION ... 70

8.1 Resultatdiskussion ... 70

8.2 Metoddiskussion ... 73

8.3 Sammanfattande konklusioner ... 76

8.3.1 Hur ser gymnasielärarens uppdelning ut mellan olika arbetsaktiviteter ... 76

8.3.2 Vad anser gymnasieläraren om sitt sätt att använda tiden i relation till undervisningskvalité och lärarens arbetsvillkor ... 77

Referenser ... 78

Tabeller och figurer

Tabell 1- Lärarnas arbetsaktiviteter ... 9

Tabell 2 - Skolans styrdokument ... 10

Tabell 3 – Summering av arbetsaktiviteter för respondent 1 ... 41

Figur 1 – Diagram över genomsnittlig tid för aktiviteter år 2010/2011 efter livscykel ... 12

Figur 2 - Grundskolelärares tidsanvändning ... 15

Figur 3 – Tolerans för pendlingstider ... 17

Figur 4 - Den tidsgeografiska modellen ... 24

Figur 5: Respondent 1 - måndag ... 38

Figur 6: Respondent 1 – tisdag ... 38

Figur 7: Respondent 1 – onsdag ... 39

Figur 8: Respondent 1 – torsdag ... 39

Figur 9: Respondent 1 – fredag ... 40

Figur 10: Respondent 2 – måndag ... 41

(6)

(7)

1. INTRODUKTION

Introduktionskapitlets syfte är att ge läsarna ett motiv till det valda ämnet samt att ge en kortare introduktion till uppsatsens forsknings- och problemområde. Kapitlet avslutas med uppsatsens syfte och frågeställningar.

1.1 Inledning

Höstterminen år 2009 påbörjade jag lärarutbildningen för senare år och gymnasiet på Växjö universitet. Innan utbildningen föreställde jag mig att lärarnas absolut främsta arbetsuppgift var att undervisa. Efter den inledande perioden av verksamhetsförlagd utbildning kunde jag dock konstatera att undervisning i realiteten enbart utgjorde en liten del av lärarnas sammanlagda yrkesutövning. Jag blev varse att lärarna var ålagda ett flertal arbetsuppgifter som jag tidigare inte uppfattat som läraruppgifter.

Detta medförde att jag började intressera mig för frågor kring vilka arbetsuppgifter som de facto ingår i läraruppdraget och hur den faktiska tidsfördelningen mellan dem ser ut. Detta intresse kan ses ha tilltagit i takt med den framväxande diskurs som jag upplever finns i bland annat media gällande vad som egentligen bör ingår i lärarnas yrkesbeskrivning. Denna diskurs upplever jag också ofta sätts i relation till lärarnas arbetsvillkor och till den svenska skolans sviktande resultat i internationella jämförelser.

När jag diskuterar läraryrket med vänner och bekanta är det inte ovanligt att lärarlöner kommer upp som samtalsämne. Diskursen kring lärarlöner kan ses ständigt vara aktuell. Det kan också ses vara något som inte bara engagerar lärare utan de flesta kan uppfattas ha en åsikt i ämnet. En egen uppfattning är att många framhåller att lärarnas lov bör tas med i den ekonomiska beräkningen. Många anser att loven och framför allt sommarlovet medför att lärarna inte arbetar lika mycket som andra yrkesgrupper. De menar således att loven motiverar en lägre lönenivå för lärarna. Att lärare inte arbetar lika mycket som andra yrkeskategorier på grund av lov ger dock en missvisande bild. Detta på grund av att de allra flesta lärare har förtroendearbetstid. Enkelt förklarat innebär förtroendearbetstiden att lärarna är ålagda att utöver den reglerade arbetstiden på skolan förlägga ett antal arbetstimmar hemma eller på annan plats. Detta medför att lärarna arbetar mer än 40 timmar varje vecka. Det innebär således att lärarna sett över ett arbetsår arbetar in mycket av den tid som de är lediga på loven.

Ovanstående egna erfarenheter gör gällande att det finns en allmän okunskap gällande vad som verkligen ingår i läraruppdraget och kring hur lärarnas arbete verkligen är strukturerat. Denna upplevda okunskap kan konstateras har föranlett mitt val av att i denna uppsats studera lärares tidsanvändning.

(8)

1.2 Problemformulering

En lärares främsta uppgift är att få alla elever att uppnå de nationella målen (Skolverket, 2013a). En lärares arbetstid kan konstateras vara en viktig resurs i arbetet och hur den används kan ses skapa förutsättningar för kvalité och likvärdighet i skolan (Ibid.). Detta gör det adekvat att studera hur de svenska lärarnas arbetstidsanvändning verkligen ser ut.

Lärarnas primära arbetsuppgift anses av många vara att undervisa. Undervisning har också länge varit lärarnas absoluta huvuduppgift (Stenlås, 2009). Under de senaste decennierna har dock flera

omstruktureringar genom olika politiska reformer av skolan medfört stora förändringar när det gäller lärares arbetsuppgifter och tidsanvändning (Ibid.). Bland annat har staten under de senaste decennierna ökat fokuseringen på resultatuppföljning, kvalitetssäkring och rättssäkerhet vilket har medfört att lärarnas dokumentation har blivit allt viktigare (Ibid.).

De här förändringarna kan ses ha föranlett den problemdiskurs som idag främst finns gällande lärares arbetstidsanvändning. I denna diskurs anses att lärarna lägger för mycket tid på administrativa och dokumenterade arbetsuppgifter och för lite tid på det som anses vara lärarnas kärnuppdrag nämligen undervisning och pedagogiska möten (Skolverket, 2013a). Trots att denna diskurs kan anses vara relativt etablerad har det länge enbart funnits ett fåtal lokala studier av lärares faktiska tidsanvändning. På senare tid har dock Skolverket (2013a) presenterat en omfattande nationell studie gällande lärares

tidsanvändning. Denna studie ger en övergripande bild över hur grundskolelärares yrkesvardag ser ut och över hur deras arbetstid är strukturerad.

I Skolverkets (2013a) studie konstateras att de flesta lärarna anser att de lägger för mycket arbetstid på administration och dokumentation och för lite tid på att planera och genomföra undervisning. Den

arbetsuppgift som grundskolelärarna ägnade mest tid åt enligt studien var dock fortfarande undervisning. Undervisningen gjorde i genomsnitt anspråk på 34 procent av lärarnas totala arbetstid (Ibid.). Efter att genomföra undervisning visar studien att tidsfördelningen var relativt jämt fördelad mellan de fyra kategorierna: planering av undervisning, bedömning och dokumentation av elevers utveckling,

administrativt och praktiskt kringarbete samt omsorg och ordning (Ibid.). De här kategorierna utgjorde i genomsnitt cirka tio procent av lärarnas totala arbetstid (Ibid.). De kvarvarande 20 procenten fördelades mellan kategorierna: reflektion och kompetensutveckling, återkoppling, återhämtning under arbetsdagen, förflyttningar under arbetstid, samt övriga arbetsrelaterade aktiviteter (Ibid.).

(9)

Om lärare lägger för lite arbetstid på att planera och genomföra undervisning är det rimligt att anta att det påverkar undervisningskvalitén i skolan negativt. Skolinspektionen (2010) har sammanställt en

forskningsöversikt över hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer. I slutsatserna i forskningsöversikten konstateras bland annat att:

Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska

kompetens.

( Skolverket, 2010, sid.15)

Använder lärarna för lite arbetstid till undervisningsrelaterade arbetsuppgifter bör det påverka att de inte fullt ut kan utnyttja sin didaktiska och metodiska kompetens. Detta bör i så fall medföra, i enlighet med Skolinspektionens (2012) forskningsöversikt, att det blir svårare för lärarna att forma sin undervisning och skapa tydliga och goda förutsättningar för elevers lärande. Det medför att det även är adekvat att studera lärares tidsanvändning i relation till lektionskvalité.

Det har konstaterats att de många skolreformerna har medfört nya arbetsuppgifter för lärarna (Skolverket, 2013a). Trots att lärarna har blivit ålagda ett flertal nya arbetsuppgifter har inga andra arbetsuppgifter försvunnit (Ibid.). De många reformerna har således bidragit till ett större antal arbetsuppgifter. Det kan anses ha föranlett en högre arbetsbelastning för lärarna vilket i sin tur gör det adekvat att även studera lärares tidsanvändning med fokus på lärarnas arbetsvillkor.

Profession i fokus (2012) har genom Statistiska centralbyrån genomfört en stor enkätundersökning bland 2 400 lärare i Sverige om deras arbetsvillkor. Undersökningen visar bland annat att lärarna anser att den ökade dokumentationen i mycket hög utsträckning har bidragit till längre arbetsdagar (Ibid.).

Undersökningen visar också att en övervägande del av lärarna någon eller några gånger per vecka känner sig helt slut efter en arbetsdag och även att en övervägande del av lärarna ofta känner sig fysiskt och psykiskt trötta (Ibid.). Detta är enbart några exempel från undersökningen som ger en bild av en yrkeskår med en tärande arbetsbörda som konstateras påverka lärarnas hälsa och välbefinnande negativt (Ibid.). Det är rimligt att anta att det kan vara en del av den bakomliggande orsaken till att undersökningen även visar att en stor del av lärarna någon gång har funderat på att byta yrke (Ibid.).

Även Stressbarometern beställd av Tjänstemännens Centralorganisation visar på stora brister när det gäller lärarnas arbetsvillkor (TCO, 2013a). Syftet med Stressbarometern beskrivs vara att ge en bild av

(10)

tjänstemännens arbetsvillkor med fokus på de psykosociala faktorerna (Ibid.). I Stressbarometern

konstateras att lärarna är den yrkesgrupp som sammantaget arbetar med högst press av de yrkesgrupper som ingår i mätningen (Ibid.). Stressbarometern visar att nästan hälften av lärarna svarar med en negativ laddning på frågor om deras arbetssituation (Ibid.). Det kan anses särskilt intressant att notera att

snittvärdet för alla yrkesgruppers stressindex låg på 31 medan lärarnas indexvärde låg på 46 (TCO, 2013b). Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet kommenterar Stressbarometerns resultat. Hon anser att det har skett en orimlig mängd reformer i skolan som har bidragit till att lärarna har tvingats att vara mycket mer än just bara lärare (TCO, 2013a). Hon menar att det inte bara drabbar lärarna utan även eleverna och i förlängningen även hela Sverige (Ibid.).

I Stressbarometern konstateras också bland annat att åtta av tio lärare inte kan koppla av tankarna från jobbet och anser sig vara för trötta eller saknar tid för familj och vänner minst en gång i veckan (TCO, 2013b). Det fastslås också i Stressbarometern att var tredje lärare anser att de ofta eller mycket ofta utför arbetsuppgifter som de ifrågasätter som meningsfulla (Ibid.). Två av fem lärare anser också att det ofta eller mycket ofta utför arbetsuppgifter som de anser borde utföras av annan person eller yrkesgrupp (Ibid.). Samma mönster går att konstatera i en arbetsmiljörapport som Lärarnas riksförbund (2013) har

presenterat. Rapporten bygger på en enkätundersökning genomförd på 2 300 yrkesaktiva lärare (Ibid.). I rapporten fastslås bland annat att många lärare upplever en konstant stress i arbetet och en orimlig arbetsbörda (Ibid.). I rapporten redogörs också för att en stor del av lärarna anser att deras arbete ofta har en negativ inverkan på livet i övrigt (Ibid.). Det kan till exempel handla om sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och ljudkänslighet (Ibid.). Sju av tio lärare svarar också att deras fritid ofta eller ibland påverkas negativt av deras arbetssituation (Ibid.). Rapporten visar även att nio av tio lärare anser att det är de senaste årens reformer som har medfört att arbetsbördan har ökat (Ibid.). De beskriver att det först och främst är kraven på dokumentation och registrering i olika system, men också själva arbetet med att sätta sig in i allt det nya som har påverkat deras arbetssituation mest negativt (Ibid.).

På Aftonbladet debatt skriver Gustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet och Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund om lärarnas arbetssituation. I debattartikeln redogör de för hur lärare tillhör den mest

stressade yrkeskategorin och beskriver att många lärare vittnar om att de inte har tid att verkligen fullgöra hela sina uppdrag (Fridolin & Jansson, 2013).De skriver också att många elever inte får den tid de behöver med sina lärare vilket de menar påverkar elevernas möjlighet att uppnå kunskapsmålen (Ibid.). De

konstaterar även att det krävs tillräckligt med tid för förberedelse och efterarbete för att kunna skapa en god undervisningskvalité. De åtgärder som Fridolin och Jansson (2013) framhåller för att förbättra lärarnas

(11)

arbetsvillkor är minskad administrationsbörda och beslutsmandat för lärare att ordinera särskilt stöd till elever. De skriver också att de kompetenser som under 1990-talet skars bort från skolan måste återställas, som speciallärare och elevhälsa (Ibid.).

I en debattartikel i Svenska dagbladet ger fem lärare från Stockholm en målande bild av varför de anser att läraruppdraget i dagens svenska skola är ett omöjligt uppdrag (Appeltofft m.fl. 2013). Inledningsvis lyfter lärarna fram problematiken kring de allt större klasserna i skolan. De menar att det medför att det är omöjligt, även för de mest kompetenta lärarna, att klara av att ge alla elever förutsättningar för att kunna uppnå kunskapsmålen (Ibid.). Framför allt menar lärarna att det är omöjligt utan stöd från

specialpedagoger och andra resurspersoner (Ibid.).

De anser att två av lärarnas huvuduppdrag handlar om kunskap och värdegrund, vilket de menar ska genomsyra hela deras vardag (Ibid.). För att lyckas skriver lärarna att det krävs tid för planering, reflektion och analys, något som de själva anser att de aldrig hinner med och konstaterar samtidigt att de inte ens har möjlighet att ta rast (Ibid.).

De beskriver att de hål i schemat som är tilltänkta för planering och paus istället snabbt fylls av

konflikthantering och möten (Ibid.).De konstaterar också att de har blivit ålagda fler nya arbetsuppgifter utan att andra har försvunnit. Lärarna poängtera särskilt att kravet på dokumentation är väldigt

tidskrävande (Ibid.).

Lärarna menar att det är problematiskt att de flesta lärare har en stor passion för eleverna och för

pedagogiken då detta medför att lärarna känner sig otillräckliga (Ibid.). De ställer sig i artikeln frågande till vilken annan yrkesgrupp som skulle acceptera att få mer och mer arbetsuppgifter och ständigt få olika direktiv som enligt dem saknar evidens (Ibid.). De ställer sig också frågande till vilken annan yrkesgrupp som skulle acceptera att ständigt vara föremål för kritik och granskning i den offentliga debatten av individer och grupper som enligt dem saknar adekvat erfarenhet och kompetens (Ibid.).

De slår fast att lärarna vägrar att reduceras till skyldiga för skolans förfall (Ibid.). De konstatera att lärarna går på knäna under förutsättningar som är omöjliga att leva upp till (Ibid.). De menar att lärarna har förmågan att analysera, förnya och förbättra skolan och dess resultat om de bara erbjuds rätt

förutsättningar (Ibid.). I nuläget beskriver de sina förutsättningar med att det finns kollegor som inte klarar av att arbeta heltid på grund av att de inte orka med alla sina arbetsuppgifter (Ibid.). För att skapa

förutsättningar för en skola där alla elever blir sedda och ges förutsättningar att uppnå kunskapsmålen kräver lärarna i debattartikeln mindre klasser, fler specialpedagoger, en översyn av lärarnas

(12)

Skolverket (2013a) anser att lärarna i första hand bör använda sin arbetstid till sådant som gynnar elevernas kunskapsutveckling. Som har konstaterats har emellertid ett flertal reformer i den svenska skolan medfört att lärarna i en allt större grad får ägna sig åt fler administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter. Detta har bland annat beskrivits påverkat undervisningskvalitén negativt. Som också har konstaterats tyder flera undersökningar på att de nya skolreformerna även har skapat en högre

arbetsbelastning för lärarna. Det har i sin tur konstaterats ge upphov till dåliga arbetsvillkor genom bland annat en hög stressnivå med en ökad ohälsa till följd. Som tidigare har nämnts har det enbart gjorts ett fåtal studier angående lärares arbetstidsanvändning. Skolverket(2013a) har som presenterats genomfört en större undersökning gällande grundskolelärares tidsanvändning. Det finns emellertid ingen större tidsanvändningsundersökning som behandlar gymnasielärares tidsanvändning. Detta föranleder att det är adekvat att i denna uppsats studera gymnasielärares tidsanvändning samt adekvat att studera den i relation till undervisningskvalité och till gymnasielärares arbetsvillkor.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att utifrån en tidsgeografisk ansats utreda och förstå gymnasielärares

tidsanvändning samt att sätta den i relation till undervisningskvalité och gymnasielärares arbetsvillkor. Uppsatsens frågeställningar är:

 Hur ser gymnasielärares uppdelning ut mellan olika arbetsuppgifter under en arbetsvecka?

 Vad anser gymnasielärare om sitt sätt att använda tiden i relation till undervisningskvalité och lärarens arbetsvillkor?

(13)

2. BAKGRUND

Syftet med bakgrundskapitlet är att ge läsarna information som har betydelse för den fortsatta förståelsen av uppsatsen. I detta kapitel redogörs för lärares arbetstidsreglering, lärares arbetsuppgifter samt för skolans styrdokument.

2.1 Arbetstidsreglering

2.1.1 Anställning

Ferieanställning och semesteranställning är i huvudsak de två typer av anställningar som finns för lärare på grundskolan och gymnasiet.

Den vanligaste anställningen för lärare i grund- och gymnasieskolan är ferieanställning, särskilt för lärare som är kommunalt anställda (Lärarförbundet, 2013). Årsarbetstiden för en ferieanställd ligger i regel på mellan 1700-1800 timmar (Ibid.). Detta är likvärdigt med andra yrken på arbetsmarknaden (Ibid.). Av de här timmarna är 1360 timmar reglerad arbetstid och övrig tid är så kallad förtroendearbetstid (Ibid.). Den reglerade arbetstiden är förlagd på högst 194 dagar om året, det vill säga de dagar som den anställda ska arbeta (Ibid.). Förtroendearbetstiden kan lärarna själv bestämma om var och när den ska förläggas (Ibid.). Inom den reglerade arbetstiden ska allt bundet arbete inrymmas som till exempel undervisning (Ibid.). Den reglerade arbetstiden schemaläggs och ska ge en klar bild över när arbetstiden startar och slutar samt vad som är rast (Ibid.). Den reglerade arbetstiden kan variera mellan olika perioder men utgångspunkten är att den ska fördelas så jämt som möjligt under året (Ibid.).

Förtroendearbetstiden är som nämnts den resterande arbetstiden som den anställda själv förfogar över (Ibid.). Förtroendearbetstiden beskrivs framför allt vara avsedd för enskilt för- och efterarbete (Ibid.). En viktig del av förtroendearbetstiden är också att den anställda förbinder sig att inte arbeta för mycket, till exempel kan ingen övertid betalas ut för arbete som sker under förtroendearbetstiden (Ibid.).

Semesteranställning innebär, vid heltid, en arbetsvecka på 40 timmar med minst fem veckors semester (Ibid.). Detta är den vanligaste anställningen bland övriga arbetstagare i Sverige. I semesteranställningen ska lärarens samtliga arbetsuppgifter vara utlagda i ett personligt arbetstidsschema som tydligt visar när arbetsdagen börjar och slutar (Ibid.). Förtroendearbetstid kan förekomma vid särskild överenskommelse via lokala kollektivavtal (Ibid.).

(14)

2.1.2 Vila och återhämtning

Enligt arbetstidslagen har alla anställda rätt till rast efter högst fem timmar av arbete. Rasten ingår inte i arbetstiden och ska vara reglerad i arbetsschemat (Lärarförbundet, 2013). Vid rast ska den anställda enligt lag ha möjlighet att kunna lämna sin arbetsplats (Ibid.).

Pauser räknas in i arbetstiden och arbetsgivaren är skyldig att ge den anställda möjlighet för paus när denne behöver det (Ibid.). Det är rektorn på skolan som ansvarar för att organisera arbetsschemat i enlighet med arbetstidslagens bestämmelser gällande de anställdas rätt till raster och pauser (Ibid.). Arbetstidslagen slår även fast att den anställde minst ska ha elva timmar sammanhängande ledigt varje dygn och minst 36 timmar sammanhängande ledigt under en vecka (Ibid.). Under en beräkningsperiod om högst fyra månader är det också reglerat i arbetstidslagen att den anställda maximalt i genomsnitt får arbetar 48 timmar per vecka (Ibid.).

2.2 Lärares arbetsaktiviteter

Skolverket (2013a) har definierat och delat in lärarnas arbetsaktiviteter i tio stycken olika huvudkategorier, de här kategorierna är utformade efter bland annat skolans styrdokument, tidigare forskning och

utvärderingar samt tre pilotstudier gällande lärares arbetstidsanvändning. De olika kategorierna är beskrivna efter grundskolelärares arbetsaktiviteter men kan dock anses vara applicerbara även på gymnasielärare. I tabell 1 visas en sammanställning av arbetsaktiviteterna.

(15)

Tabell 1- Lärarnas arbetsaktiviteter (Skolverket, 2013a)

Arbetsaktivitets kategori

Exempel på aktiviteter

Planera undervisning Denna kategori inrymmer all form av panering som en lärare måste göra som till exempel planering av läxor, lektioner, planeringar av särskilda idrotts- eller temadagar eller större terminsplaneringar.

Genomföra undervisning

Innefattar konventionell klassrumsundervisning men även när lärarna leder tema- eller idrottsdagar, klassråd eller prov. Kan även inbegripa till exempel handledning av elever utanför lektionstid gällande exempelvis läxor.

Bedömning och dokumentation av elevers utveckling

Innefattar rättning och bedömning av skriftliga eller muntliga elevarbeten. Inbegriper även arbete med individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram samt betyg och omdömen.

Omsorg och ordning Att hålla ordning innefattar bland annat arbetsuppgifter som syftar till att skapa arbetsro inom och utanför klassrummet genom att till exempel tysta ner eller övervaka elever. Omsorg kan till exempel inbegripa att vara rastvakt eller att trösta elever. Även kontakter med föräldrar angående omsorg och ordning kan ses som en betydande arbetsuppgift i denna kategori.

Administrativt och praktiskt kringarbete

Kan till exempel innefatta praktiska sysslor så som att plocka fram material, iordningställa lokaler eller att till exempel kopiera undervisningsstenciler. Det inbegriper även administrativt arbete genom till exempel hantering av

elevfrånvaro, ledighetsansökningar, kontakter med sociala myndigheter och så vidare. Här ingår även att ge information till föräldragrupper genom till exempel föräldramöten, veckobrev, lägga ut information på hemsida eller genom till exempel öppet hus.

Reflektion och

kompetensutveckling

Innefattar att reflektera kring undervisning och läraruppdraget. Det kan handla om att sätta sig in i rådande forskning eller i nya reformer. Det kan också handla om att få nya idéer och uppslag från till exempel TV eller internet. Det kan även innefatta att delta i organiserad fortbildning eller kompetensutveckling.

Återkoppling av kunskapsutveckling till elever eller föräldrar

Handlar helt enkelt om att ge återkoppling till elever eller föräldrar genom till exempel utvecklingssamtal, betygssamtal eller samtal kring åtgärdsprogram.

Återhämtning Inrymmer till exempel fikapauser, vila eller lunch utan elever.

Förflyttningar Innefattar förflyttningar, utan elever, inom skoltid. Till exempel förflyttningar mellan olika skolbyggnader eller förflyttning mellan skolan och exempelvis ett bibliotek eller en simhall.

Övriga

arbetsrelaterade aktiviteter

Inrymmer aktiviteter som inte kvalificera sig inom någon av de ovanstående kategorierna. Det kan till exempel vara aktiviteter som lönesamtal,

(16)

2.3 Översikt - Skolans styrdokument

Styrdokument är ett övergripande samlingsbegrepp över de dokument som styr skolans verksamhet och således också lärarnas yrkesutövning. I tabell 2 redovisas en kort sammanställning av skolans

styrdokument.

Tabell 2 - Skolans styrdokument (Skolverket, 2013b) Styrdokument

Skollagen Innehåller de fundamentala bestämmelserna för den svenska skolan. I skollagen finns elevers rättigheter och skyldigheter beskrivna. Även den enskilda skolans och

huvudmännens ansvar finns reglerat och beskrivet i skollagen. Beslut gällande skollagen tas av Sveriges riksdag.

Förordningar Utfärdas av Sveriges regering och de är alla berörda aktörer ålagda att efterfölja. Inom skolväsendet finns det flera förordningar. Till exempel finns det förordningar för de olika skolformerna som Skolförordningen och Gymnasieförordningen. Exempel på en ny förordning är den som behandlar regler kring lärarlegitimationer och

lektorsutnämningar.

Föreskrifter Bygger på regeringens förordningar. Regeringen kan ge en myndighet mandat att utfärda mer detaljerade regler gällande olika förordningar. De detaljerade reglerna bestäms i föreskrifter. Det svenska skolväsendets centrala myndighet Skolverket samlar alla sina föreskrifter i Skolverkets författningssamling (SKOLFS).

Allmänna råd Syftar till att ge rekommendationer på hur skolor ska tillämpa olika förordningar och föreskrifter. Allmänna råd finns till exempel gällande arbete med åtgärdsprogram, systematiskt kvalitetsarbete och bedömning och betygssättning.

Läroplanen Är den förordning som behandlar skolans värdegrund och uppdrag samt den förordning som behandlar mål och riktlinje för skolans arbete.

Kursplaner och betygskriterier

Kompletterar läroplanen. Här deklareras målen för undervisningen i varje enskilt ämne.

Examensmål och programmål

Är förordningar som finns för gymnasieskolan och ska efterföljas av alla de nationella programmen. Detta styr utformningen och innehållet av de nationella programmen och ligger således till grund för planeringen av utbildningen.

(17)

3. FORSKNINGSLÄGE

Syftet med kapitlet är att skapa en större förståelse hos läsaren för uppsatsens forskningsområde. Kapitlet berör tidigare studier av svenskarnas och lärares tidsanvändning samt tidigare studier kring lärares handlingsutrymme och styrning. Kapitlet behandlar också undervisningskvalité, arbetspendling och stress.

3.1 Svenskarnas tidsanvändning

Statistiska centralbyrån har genomfört en stor undersökning som behandlar svenskarnas tidsanvändning under år 2010/2011 (SCB, 2012). Detta är den tredje stora tidsanvändningsundersökningen som är genomförd i Sverige. Tidigare undersökningar har genomförts 1990/1991 och 2000/2001 (Ibid.). Syftet beskrivs i rapporten vara att beskriva skillnader i kvinnors och mäns tidsanvändning utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Ibid.). Undersökningen kan emellertid även ses ge en allmän bild över

svenskarnas tidsanvändning (Ibid.). Undersökningens data är insamlad från fler än 7 000 slumpmässigt utvalda kvinnor och män i åldrana 15–84 år (Ibid.). Data samlades in via tidsdagböcker och

telefonintervjuer (Ibid.). Nedan följer en sammanfattning av resultatet från den omfattande

tidsundersökningen. En mer överskådlig bild över svenskarnas genomsnittliga tidsanvändning för olika aktiviteter presenteras i figur 1.

Förvärvs- och hemarbete

Undersökningen visar bland annat att kvinnor och män i åldersgruppen 20–64 år i genomsnitt arbetade ungefär åtta timmar om dagen (Ibid.). Detta konstateras vara en reducering med 30-40 minuter per dygn jämfört med början av 1990-talet (Ibid.). Arbete i det här sammanhanget innefattar både betald

förvärvsarbetstid och obetald hemarbetstid (Ibid.). Störst andel kvinnor och män uppgav dock att de arbetade mellan tolv och 13 timmar en genomsnittlig vardag (Ibid.).

Män (20-64år) konstateras förvärvsarbeta cirka 90 minuter mer än kvinnor i samma ålder en genomsnittlig vardag (Ibid.). Dock konstateras att kvinnorna i genomsnitt har ökat sitt förvärvsarbete med 30 minuter sedan början av 1990-talet samtidigt som männen konstateras ha minskat sitt förvärvsarbete med ungefär lika mycket (Ibid.).

Undersökningen visar att kvinnor istället ägnar mer tid än män på hemarbete (Ibid.). Emellertid

konstateras att även denna skillnad minskar med tiden (Ibid.). Av kvinnors totala arbete bestod 46 procent av obetalt hemarbete medan samma siffra för männen låg på 36 procent (Ibid.). Undersökningen visar också att mäns arbete var koncentrerat till vardagarna och kvinnors var mer utspritt under hela veckan

(18)

Figur 1 – Diagram över genomsnittlig tid för aktiviteter år 2010/2011 efter livscykel (SCB, 2012, sid. 19)

(Ibid.). Arbete, såväl förvärvsarbete som hemarbete, för både män och kvinnor utfördes vanligast på dagtid (Ibid.).

Personliga behov

Undersökningen visar att både män och kvinnor ägnade ungefär tio timmar åt personliga behov per dygn (Ibid.). Personliga behov innefattar grundläggande aktiviteter som till exempel att äta och sova (Ibid.). Gällande sovtider visar undersökningen att ungefär 30 procent av respondenterna gick till sängs innan klockan 22.00 (Ibid.). Vid klockan 23.00 låg siffran på ungefär 60 procent och runt klockan 23.30 hade 75 procent lagt sig för att sova (Ibid.). Det konstateras att kvinnor och män i alla kategorier i genomsnitt sov minst åtta timmar per dygn (Ibid.).

Fritid

Undersökningen visar att den fria tiden har ökat för både kvinnor och män sedan början av 1990-talet (Ibid.). Kvinnor och män (20–64 år) ägnade i genomsnitt ungefär fem timmar per dygn åt olika former av fritidsaktiviteter så som till exempel träna, surfa på internet och träffa vänner och bekanta. Det

konstateras att tid för social samvaro har minskat och att svenskarna istället ägnar mer tid åt olika hobbys. Värt att notera är att dator- och internetanvändning ingår i denna kategori (Ibid.).

Personer över 65 år hade mest fritid medan småbarnsföräldrar hade minst. Den övervägande delen av fritiden utgjordes av TV-tittande (Ibid.).

Kvinnor (20-64 år) ägnade cirka 100 minuter per dygn till TV-tittande medan männen (20-64 år) ägnade ungefär 120 minuter per dygn (Ibid.). Det konstateras även att äldre personer i genomsnitt ägnar mer tid åt idrotts- och friluftsliv jämfört med yngre personer (Ibid.).

(19)

Helgaktiviteter

När det gäller helgaktiviteter konstateras att dygnsrytmen generellt ser helt annorlunda ut för de flesta människor (Ibid.). Detta beror framför allt på att förvärvsarbetet i regel sker under vardagar (Ibid.). De flesta av respondenterna uppgav att de använde helgen för återhämtning och tillvaratagande av den fria tiden (Ibid.).

3.2 Tidigare studier kring lärares tidsanvändning

3.2.1 Stockholm stad 2007

År 2007 genomförde Statsrevisionen inom Stockholm stad (2007) en granskning kring hur lärarna inom Kommunen använde sin arbetstid. Syftet med granskningen var att den skulle utgöra en del av en utredning kring hur effektivt lärarresurser används i förhållande till skolans uppdrag (Ibid.). Undersökningen genomfördes på tio högstadieskolor och sammantaget deltog drygt 100 lärare i granskningen (Ibid.). Data samlades in genom att ett arbetslag på varje skola registrerade sina

arbetsuppgifter och dess tidsåtgång på en handdator (Ibid.). Granskningen visar bland annat att 40 procent av lärarnas arbetstid användes för tid till elev (Ibid.). Av denna tid utgjorde schemalagd undervisning 30 procent (Ibid.). Resterande tid med elevkontakt avsåg främst rasttillsyn och enskild tid med elever (Ibid.).

I övrigt konstaterades bland annat att för- och efterarbete utgjorde 26 procent av lärarnas totala arbetstid. Gällande förtroendearbetstiden registrerade lärarna att denna uppgick till 10,5 timmar per vecka. Detta konstaterades i granskningen ligga under det aktuella avtalsvärdet på 22 procent av arbetstiden (Ibid.). Annat som konstaterades i rapporten var att lärarna inte tog ut rast och paus till den nivå som beskrivs som skälig enligt arbetstidslagen (Ibid.). Enligt rapporten använde lärarna endast fyra procent av arbetstiden till rast och paus (Ibid.). Detta kan jämföras med de lagstadgade tio procenten (Ibid.). Det konstateras även i granskningen att åtgärdsprogram, enskilda elevkontakter och mentorsuppgifter gjorde anspråk på en mycket liten del av lärarnas totala arbetstid (Ibid.).

3.2.2 Högskoleverket 2008

År 2008 genomförde Åström (2008) på uppdrag från Högskoleverket en tematisk studie av de akademiska lärarnas och institutionsledarnas arbetssituation. Bakgrunden till studien beskrivs vara att Högskolverkets ämnes- och programutvärderingar under perioden 2001–2006 visade på många problem i de akademiska lärarnas arbetssituation (Ibid.). Studien innefattar tre typer av datainsamling: en litteraturgenomgång, en tidsstudie och fokusgruppsintervjuer. Studien omfattade 200 tidsstudier och 22 fokusgruppsintervjuer

(20)

(Ibid.). Tidsstudien och fokusgruppsintervjuerna genomfördes bland lärare och ledare på elva institutioner vid sex olika lärosäten (Ibid.). Tidsstudien genomfördes under en veckas tid (Ibid.).

Tidsstudien visade att de flesta av lärarna och institutionsledarna arbetade övertid på kvällar och helger. Den genomsnittliga arbetstiden konstaterades vara mellan 52–53 timmar (Ibid.). Detta fastslås motsvara nästan en sjudagars arbetsvecka (Ibid.). Studien visar även att männen arbetade i genomsnitt några timmar fler än kvinnorna (Ibid.). Enligt tidsstudien förlade lärarna ungefär en fjärdedel av arbetstimmarna till vardagskvällar och helger (Ibid.).

I fokusgrupperna framkom det att de flesta respondenterna var stolta över sitt arbete (Ibid.). Lärarna beskrev bland annat att kontakten med studenterna kändes givande (Ibid.). Lärarna lyfte fram friheten att själva kunna bestämma över sin arbetssituation som något särskilt värdefullt (Ibid.). Många uppgav dock att de hade för många arbetsuppgifter och att detta medförde slarv och kompromisser vilket gav upphov till stress (Ibid.).

De ekonomiska förutsättningarna angavs särskilt som ett skäl till varför arbetsbelastningen hade ökat under de senaste åren (Ibid.). Ansträngd budget förklaras ha medfört att undervisningen tar mer tid i anspråk, detta på grund av bland annat mindre nyanställningar och större studentgrupper (Ibid.). Lärarna ansåg också att själva undervisningen i sig hade blivit mer krävande genom att lärarna ständigt förväntades att vara tillgängliga (Ibid.). Detta samtidigt som de ansåg att de administrativa sysslorna hade ökat och även blivit mer tidskrävande (Ibid.). Mot bakgrund av intervjuerna konstaterades i studien att undervisning och administration prioriterades på bekostnad av forskning, utvecklingsarbete och kompetensutveckling (Ibid.).

3.2.3 Skolverket 2013

Den hittills största svenska undersökningen angående lärares tidsanvändning är genomförd av Skolverket (2013a). Projektet initierades år 2011 med syftet att gör en riksrepresentativ studie av hur

grundskolelärare fördelar sin tid mellan olika arbetsuppgifter (Ibid.). Statistiska centralbyrån ansvarade för undersökningens datainsamling (Ibid.). Undersökningen genomfördes mellan januari och juni år 2012 (Ibid.). Data har samlats in med hjälp av tidsdagböcker från 2 326 yrkesaktiva lärare i den svenska grundskolan (Ibid.).

Den arbetsuppgift som grundskolelärarna ägnade mest tid åt enligt studien var att genomföra undervisning (Ibid.). Undervisningen gjorde i genomsnitt anspråk på 34 procent av lärarnas totala arbetstid (Ibid.). Efter att genomföra undervisning visar studien att tidsfördelningen var relativt jämt fördelad mellan

(21)

Planera undervisning 12% Genomföra undervisning 33% Bedömning och dokumentation av elevers utveckling 11% Återkoppling 3% Omsorg och ordning 9% Administrativt och praktiskt kringarbete 13% Reflektion och kompetensutvec kling 7% Återhämtning under arbetsdagen 5% Förflyttningar 1% Övriga arbetsrelaterade aktiviteter 6%

kategorierna: planering av undervisning, bedömning och dokumentation av elevers utveckling,

administrativt och praktiskt kringarbete samt omsorg och ordning (Ibid.). De här kategorierna utgjorde i genomsnitt cirka tio procent av lärarnas totala arbetstid (Ibid.). De kvarvarande 20 procenten fördelades mellan kategorierna: reflektion och kompetensutveckling, återkoppling, återhämtning under arbetsdagen, förflyttningar under arbetstid, samt övriga arbetsrelaterade aktiviteter (Ibid.). Den procentuella

fördelningen mellan de olika arbetsaktiviteterna åskådliggörs i figur 2.

När det gäller struktureringen av lärarnas arbete visar studien bland annat att de flesta av lärarnas arbetsdagar startade klockan 08.00 och avslutades mellan klockan 15.00 och 17.00 (Ibid.). De flesta arbetade även ett pass hemma på kvällarna (Ibid.). Studien visar att lärarna i genomsnitt ägnade ungefär nio timmar och 40 minuter om dagen till arbetsrelaterade aktiviteter (Ibid.). Lärarnas vardagsstruktur kunde konstateras vara likvärdig hela veckan med undantag från fredagar (Ibid.). På fredagar visade studien att lärarna lämnade arbetet tidigare och att de inte i samma utsträckning hade ett arbetspass hemma på kvällen (Ibid.). När det gäller helgarbete uppgav åtta av tio lärare att de ägnade sig åt arbetsrelaterade aktiviteter även på helgen (Ibid.). Hälften av respondenterna uppgav att de arbetsrelaterade aktiviteterna på helgen gjorde ett tidsanspråk på över två timmar (Ibid.).

(22)

Studien visar även att lärares tidsanvändning inte nämnvärt skiljer sig åt beroende på lärarnas bakgrund med avseende av till exempel år i yrket eller kön (Ibid.). I studien kunde det inte heller konstateras några direkta geografiska skillnader gällande lärarnas tidsanvändning (Ibid.). Däremot kunde det i studien konstateras skillnader mellan lärare som undervisar i olika årskurser. Det framkom att desto äldre elever lärarna undervisade desto mer tid förlade de på rättning, bedömning och administration (Ibid.).

I en medföljande enkät fick grundskolelärarna även svarar på vilka aktiviteter som de ansåg sig använda för mycket respektive för lite arbetstid på (Ibid.). Resultatet visar att en övervägande del av lärarna ansåg att de förlade för mycket tid på administration och dokumentation (Ibid.). Även möten och småprat med eleverna är exempel på vad lärarna ansåg tog för mycket tid (Ibid.). Planera och genomföra undervisning samt reflektion kring undervisning och läraruppdraget är istället de aktiviteter som de flesta lärarna i studien ansåg sig använda för lite tid till (Ibid.).

3.3 Arbetspendling

I sin studie gällande svenskarnas tidsanvändning skriver Statistiska centralbyrån att resan till och från jobbet är en del av, som de beskriver, hushållens vardagspussel (SCB, 2012). De konstaterar att för många människor gör denna pendling anspråk på en betydande del av dygnet (Ibid.). De menar därför att det blir naturligt, utifrån ett tidsanvändningsperspektiv, att kategorisera pendlingens tidåtgång som en del av förvärvsarbetandet (Ibid.). Detta gör det således adekvat att i undersökningen om lärarnas

arbetstidsanvändning även studera lärarnas arbetspendling.

Den allmänt rådande definitionen av arbetspendling, som bland annat används vid framtagning av statistik, är att en person som arbetspendlar är en person som bor i en Kommun och arbetar i en annan. Denna definition medför att det egentliga värdet av arbetspendling oftast är högre än vad som framgår i diverse statistik. Detta då många människor även pendlar långa och tidskrävande sträckor inom den egna

Kommunen.

Grunden för arbetspendling är att antalet jobb och yrkeskategorier på olika orter inte matchar invånarna (Hansson, 2003). Det vill säga att vissa orter har ett överskott och andra orter har ett underskott av arbetsmöjligheter eller utav olika yrkeskategorier. Arbetspendling kan därför ses som en tillfredsställande lösning för personer som vill ha arbete men som samtidigt vill bo kvar på hemorten (Ibid.). Arbetspendling stimuleras framför allt av goda transportmöjligheter till rimliga kostnader (Ibid.). Detta medför att

transportsystemen och arbetsmarknaden kan anses gå hand i hand med varandra.

Människors olika typer av arbetspendling kan ses utifrån tre olika kategorier (Fränberg m.fl. 2003). En kategori inrymmer den typ av arbetspendling som kan benämnas som arbetsmigration (Ibid.). Denna

(23)

Figur 3 – Tolerans för pendlingstider (Hansson, 2002)

kategori innefattar personer som flyttar från en region till en annan för att arbeta (Ibid.). Denna form av arbetspendling är ofta säsongsbetonad (Ibid.). En annan pendlingskategori benämns som veckopendling (Ibid.). Denna typ av pendling handlar om att personer tillbringar ett antal dagar i veckan borta från den egna bostadsorten för att arbeta (Ibid.). Den vanligaste kategorin av arbetspendling är dock dagligpendling (Ibid.). I denna kategori inryms den pendling som dagligen sker mellan bostadsort och arbetsort (Ibid.). Hansson (2003) redogör för en

resvaneundersökning som visar gränsen över hur mycket tid de flesta människor anser är rimligt att investera på arbetspendling. Figur 3 visar bland annat att antalet arbetspendlare snabbt sjunker när pendlingstiden för en enkel resa ökar från 20 till 40 minuter (Ibid.). Den genomsnittliga pendlingstiden konstaterades vara 35 minuter enkel resa (Ibid.). 95 procent av all arbetspendling konstateras också ske inom 60 minuter (Ibid.).

Statistiska centralbyrån konstaterar att det endast finns

ytterst små skillnader mellan män och kvinnors tidsanvändande när det gäller arbetsresor (SCB, 2012). Det kunde inte heller konstateras några större skillnader mellan de olika livscykelsgrupperna (Ibid.). Viktigt att notera är att Statistiska centralbyråns statistik även avser tjänsteresor (SCB, 2012).

Statistiska centralbyråns tidstudie visar att personerna i de olika kategorierna i snitt lägger mellan 42 till 58 minuter per dag till arbetsresor (Ibid.). Minst tid lägger kvinnor som är sammanboende småbarnsföräldrar och mest tid lägger män som är sammanboende småbarnsföräldrar med barn under sju år (Ibid.). Egen uträkning av snittvärdet för alla kategorier fastställs till 48 minuter per dag.

3.4 Undervisningskvalité

I problemformuleringen konstaterades det vara adekvat att studera lärares tidsanvändning i relation till undervisningskvalité. Detta då lärarnas arbetstidsanvändning i förhållande till undervisningsrelaterade arbetsuppgifter rimligtvis ansågs påverka undervisningskvalitén i skolan.

Skolinspektionen (2010) har sammanställt en forskningsöversikt gällande framgångsfaktorer i

undervisningen. Enligt skollagen ska undervisningen i skolan vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Ibid.). Skolinspektionen (2010) konstaterar dock att deras olika granskningar visar på att flera skolor istället använder sig av standardiserade och förenklade lösningar som de menar inte alltid leder till

(24)

ökad måluppfyllelse. Inledningsvis i forskningsöversikten framhålls därför att det finns ett behov av en evidensbaserad utvärdering av vilka faktorer som leder till förbättrade studieresultat i den svenska skolan (Ibid.). Forskningsöversikten ska ses som en motvikt till de standardiserade och förenklade lösningarna som konstateras finns i den svenska skolan (Ibid.). Forskningsöversikten bygger på 20 internationella

forskningsöversikter och 23 svenska översikter (Ibid.).

Forskningsöversikten har tagit utgångspunkt i den didaktiska triangeln. Den didaktiska triangeln beskriver samspelet mellan lärare, elev och innehåll/form (Ibid.). De här faktorerna är sedan inramade av en yttre kontext (Ibid.). Genom att ta utgångspunkt i den didaktiska triangeln menar Skolinspektionen (2010) att det blir möjligt att i forskningsöversikten enbart fokusera på undervisningen och mötet mellan lärare och elev samt undervisningens innehåll. De betonar dock att elevers och skolors resultat även påverkas av andra faktorer som ligger utanför skolan som exempelvis socioekonomiska faktorer (Ibid.).

Skolinspektionen (2010) beskriver att skälet till att de inte belyser dessa faktorer är att de enbart vill fokusera på de framgångsfaktorer i undervisningen som lärare, rektorer och skolhuvudmän kan påverka. De slutsatser, gällande framgångsfaktorer i undervisningen, som särskilt lyfts fram i Skolinspektionens (2010) forskningsöversikt är:

 ”Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda

ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. ”

 ”Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens

utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.”

 ”Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers

individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.”

 ”Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. ”

 ”Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.”

(25)

3.5 Lärarnas handlingsutrymme och styrning

Niklas Stenlås (2009) har i en rapport studerat hur de senaste decenniernas reformer har påverkat lärarkåren som profession. Stenlås (2009) redogör för att kommunaliseringen av skolan väckte starka känslor hos dåtidens lärare. Det har beskrivits att detta genomfördes under stora protester från framför allt ämneslärarna som ansåg att reformen skulle påverka deras arbetsvillkor negativt och skulle utgöra ett hot mot deras profession (Ibid.). Den största oron kring kommunaliseringen beskrivs i rapporten har varit att den skulle skapa stora skillnader mellan olika skolor och Kommuner (Ibid.). Undersökningar visar att det idag finns skillnader mellan Kommuner och skolor i Sverige (Ibid.). Huruvida detta är en produkt av

kommunaliseringen är dock omdebatterat (Ibid.).

Stenlås (2009) rapporterar att det har genomförts lite forskning gällande kommunaliseringens påverkan. Han menar emellertid att det går att konstatera att de många reformer som kom i sköljvattnet av

kommunaliseringen har medfört en betydligt mer kontrollerad och begränsad profession än tidigare med en minskad autonomi för lärarna (Ibid.).

Den viktigaste delen av professionalitet menar Stenlås (2009) är makten över arbetets innehåll och han konstaterar att lärarnas makt över sitt arbete har minskat i takt med de nya reformerna.

Decentraliseringen och det nya styrsystemet har enligt Stenlås (2009) medfört en ökad reglering för lärarnas arbetsförhållanden. Detta genom till exempel arbetstidsreglering som binder lärarna till

arbetsplatsen och nya kollektiva arbetsformer som bland annat har medfört nya arbetsuppgifter och ett ökat föräldrainflytande (Ibid.). Det har enligt Stenlås (2009) medfört nya arbetsuppgifter som inte har med kunskapsförmedling att göra. Dettamenar han inskränker på lärarnas professionella utrymme (Ibid.). Den hårdare styrningen och kontrollen menar Stenlås (2009) blir kontraproduktiv då den påverkar

arbetsformerna negativt.

Parding (2010) diskuterar också lärares arbetsvillkor och handlingsutrymme i en artikel i didaktisktidskrift. Syftet med artikeln beskrivs vara att diskutera och analysera hur gymnasielärare i tid av förändrad styrning upplever sitt handlingsutrymme (Ibid.). Likt Stenlås (2009) skriver Parding (2010) att handlingsutrymme är en grundförutsättning för utförandet av professionellt arbete.

Parding (2010) skriver att studier kring professionellt arbete är särskilt intressant. Dettaför att det finns flera aktuella studier som uppmärksammar att arbetsvillkoren under senare tid har utmanats (Ibid.). Hon menar också att styrningen av just lärarprofessionen kan anses särskilt intressant att studera (Ibid.). Detta då utbildningssektorn ofta beskrivs som en av hörnstenarna i samhället (Ibid.).

(26)

Utbildningsväsendet beskrivs vara av stor vikt inte enbart för den enskilde individen utan också som en grundförutsättning för ett fungerande, välmående och lönsamt samhälle (Ibid.). Parding (2010) skriver att detta medför att skolan ofta är utsatt för många politiska beslut vars syfte är att förändrar samhället. Lärarna kan således ses ha den centrala rollen i att omvandla de här politiska besluten till praktisk

tillämpning (Ibid.). Parding (2010) vill med sin studie exemplifiera hur gymnasielärarna upplever att denna styrning påverkar deras handlingsutrymme.

För att erhålla gymnasielärarnas erfarenheter, åsikter och attityder i förhållande till styrning och

handlingsutrymme genomförde Parding (2010) 15 intervjuer. Studien och artikeln är baserad på en tidigare avhandlingsstudie (Ibid.). Framför allt visar studien att lärarna anser att handlingsutrymme är essentiellt för att kunna bedriva sitt yrke på ett för dem tillfredsställande sätt (Ibid.). Studiens resultat delas upp i tre sammanfattande teman.

Ett första tema innefattar att lärarna anser att deras arbete är organiserat på ett sätt som de inte själva kan påverka (Ibid.). Hade lärarna haft möjlighet att påverka organiseringen visar studien att de hade organiserat arbetet på ett annat sätt (Ibid.). Parding (2010) konstaterar att beslut gällande verksamhetens organisering snarare tas utifrån byråkratisk kontroll än utifrån kollegialitet och lärarprofessionens egen kunskapssyn.

Ett andra tema innefattar att lärarna anser sig ha erhållit mer arbetsuppgifter som de anser att de har blivit ålagda utan att de själva kunnat påverka (Ibid.). Parding (2010) konstaterar att det finns en diskrepans mellan professionens och organisationens logik. Studien visar att lärarna anser att de har blivit ålagda fler arbetsuppgifter som de inte själva definierar som läraruppgifter (Ibid.). Detta menar Parding (2010)

återigen visar att organisationens logik går för de professionellas. Hon beskriver att lärarnas arbetsinnehåll snarare bygger på byråkratisk kontroll än de värden som lärarna tycker är viktiga (Ibid.). Parding (2010) beskriver att lärarna framför allt värna om de arbetsuppgifter som ligger nära deras yrkesutbildning så som ämneskunskaper och pedagogik. Parding (2010) konstaterar att den organisatoriska verkligheten istället består av arbetsuppgifter som ligger bortom det som lärarna anser är deras kärnuppdrag.

Det tredje temat innefattar att den individuella lönesättningen har medfört att lärarna känner sig

hämmade när det gäller att lyfta fram kritik mot organisationen och deras organisering av arbetet (Ibid.). Sammanfattningsvis kan konstateras att Parding (2010), likt Stenlås (2009), konstaterar att förändringar av skolorganisationens styrning har medfört effekter på lärarnas handlingsutrymme och på lärarnas

(27)

mellan hur organisationen och professionen ser på lärarnas arbetsuppgifter. Hon konstaterar att professionens logik till viss del kan anses stå i kontrast till organisationens (Ibid.).

3.6 Upphov till stress

I problemformuleringen konstaterades bland annat att många lärare idag upplever en hög stressnivå med en ökad ohälsa som följd. Olika stressfaktorer kan därför ses ha en central roll när det gäller att beskriva lärarnas arbetsvillkor. Detta gör det adekvat att redogöra för olika stressfaktorer som påverka individers stressnivåer.

Krauklkis och Schenström (2003) beskriver människans stress som något naturligt och medfött. De

beskriver att den tidigare bidrog till människans överlevnad genom att det hjälpte människorna att reagera på fysiska hot (Ibid.). De konstaterar emellertid också att stress i modern tid snarare är en mänsklig

reaktion på psykiska och sociala hot än på fysiska. Denna stress menar Krauklkis och Schenström (2003) istället utgör ett hot mot människans välbefinnande och hälsa (Ibid.). De faktorer som utlöser stress kallas stressorer (Ibid.). De här faktorerna delas in i fysiska, sociala och psykiska (Ibid.).

Psykiska stressorer påverkas till stor del av en persons personlighet. Till exempel har personer som ständigt känner tidsbrist eller som har lätt för att bli arga och irriterade en större risk att erhålla stressrelaterade sjukdomar (Ibid.). Även personer som kännetecknas av oro, dysterhet och olycklighet löper en större risk för att bli drabbade (Ibid.). Att jämt tänka på andra människor och visa mycket empatisk medkänsla för andra individer är också exempel på psykiska stressorer (Ibid.).

De fysiska stressorerna är relaterade till människans omgivande fysiska miljö (Ibid.). Det kan till exempel handla om temperatur, ljus och ljud (Ibid.). En allt för hög bullernivå beskrivs särskilt påverkar arbetsmiljön negativt (Ibid.).

Till de sociala stressorerna hör människans arbetsförhållanden. Krauklkis och Schenström (2003) fastställer att höga krav och liten möjlighet att påverka sin arbetssituation är särskilt viktiga faktorer gällande sociala stressorer (Ibid.). Även dålig kontroll över beslutsfattande på arbetsplatsen och enahanda arbetsuppgifter konstateras vara viktiga faktorer (Ibid.). Krauklkis och Schenström (2003) konstaterar också att människan klarar av en relativt hög arbetsbelastning under förutsättningar att de känner sig delaktiga och har

möjlighet att påverka sin arbetssituation (Ibid.).

Övrigt som kan påverka beskriver Krauklkis och Schenström (2003) är relaterat till omvälvande livserfarenheter. Det kan till exempel handla om dödsfall i familjen, separationer, arbetslöshet och så vidare (Ibid.). Även positiva livshändelse konstateras kunna orsaka social stress (Ibid.). Krauklkis och

(28)

Schenström (2003) skriver också att förändringarna i sig kan skapa stora stressorer och särskilt när flera förändringar sker samtidigt. Den viktigaste sociala stresson beskrivs emellertid handla om svaga

(29)

4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

I detta kapitel presenteras och diskuteras uppsatsens teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket kommer att utgöra utgångspunkt för analys och tolkning av den egna studiens resultat.

4.1 Tidsgeografi

Den svenska geografen Torsten Hägerstrand ses vanligen som grundare och förgrundsfigur för det tidsgeografiska synsättet (Gren och Hallin, 2003). Som namnet indikerar används tidsgeografin för att integrativt studera tid och rum (Ibid.). Sedan 1970-talet har tidsgeografin tillämpas i ett flertal studier inom en rad olika områden (Ibid.). Tidsgeografin har till exempel nyttjats i studier gällande transporter,

omvandling av kulturlandskap, produktion av personbilar, spridning av innovationer och i studier angående kvinnors samt funktionshindrades vardagsliv (Ibid.).

4.1.1 Grundtankar och begrepp

Utgångspunkten för att studera rummet genom en tidsgeografisk ansats handlar om att se rummet i sammanhang med tid genom ett så kallat tidrum (Åqvist, 2002). Tidsgeografin uppmärksammar processer i rummet (Ibid.). Tidsgeografin ser inte rummet som statiskt utan som något som ständigt är i rörelse (Ibid.). I rummet finns emellertid mer statiska inslag som till exempel byggnader och vägar (Ibid.). När det här mer statiska inslagen är avsedda för särskilda aktiviteter benämns det inom tidsgeografin för stationer (Ibid.). Exempel på stationer är kontorslokaler, daghem och till exempel skolor (Ibid.). Tidrummet inom

tidsgeografin illustreras med ett diagram med tiden på den ena axeln och rummet på den andra (Ibid.). Det finns olika sätt att uppfatta tiden på. Vanligtvis uppfattas tiden som något cykliskt eller linjärt (Ibid.). Inom tidsgeografin riktas intresse istället mot den inneboende tiden (Ibid.). Den inneboende tiden handlar om att projekt eller processer kräver en viss tid för att genomföras eller för att fullbordas (Ibid.). Den inneboende tiden kan till exempel handla om biologiska processer som att det tar en viss tid för ett frö att växa och utvecklas till en blomma men kan också handla om hur lång tid ett musiskstycke tar att spela eller hur lång tid det tar att färdas en given sträcka med ett visst färdmedel (Ibid.).

En individbana beskriver positionen och rörelsen av en person i tidrummet (Ibid.). Genom att använda sig av ett tidsgeografiskt diagram går det att studera hur individer under en viss tid befinner sig i och rör sig mellan olika stationer (Ibid.).

Människors eller företags aktiviteter kallas inom tidsgeografin för projekt (Ibid.). Ett projekt är en bestämd verksamhet som består av ett antal moment som också vanligtvis måste utföras i en viss bestämd ordning (Ibid.). För att kunna genomföra ett projekt kan det krävas samverkan med andra eller till exempel tillgång

(30)

Figur 4 - Den tidsgeografiska modellen (Hägerstrand, 1970)

till diverse verktyg och material (Ibid.). Exempel på projekt kan vara matlagning eller biltillverkning (Ibid.). För att ett projekt ska vara genomförbart krävs det utrymme i tidrummet och ofta samordning med andra (Ibid.). När ett projekt återges i ett tidsgeografiskt diagram synliggörs projektets krav på tid och rum samt dess krav på samordning av individer, redskap och material (Ibid.).

I en bestämd situation kan tidrummet vara begränsat (Ibid.). Det medför att olika projekt konkurrerar med varandra om utrymmet (Ibid.). Detta medför i sin tur att vissa individer inte kan genomföra sina projekt (Ibid.). I konkurrensen mellan olika projekt uppstår det hierarkier där en del projekt är dominanta och prioriteras före (Ibid.). Detta medför att många projekt aldrig genomförs. Den här typen av projekt brukar benämnas som havererade projekt (Ibid.). Inom tidsgeografin anses de havererade projekten vara lika intressanta att studera som de projekt som faktiskt är genomförda (Ibid.). Detta för att de havererade projekten säger mycket om vilka projekt som är möjliga att genomföra för individer i särskilda omgivningar (Ibid.).

4.1.2 Tidsgeografiska individbanor/diagram

Som tidigare har nämnts används individbanor för att beskriva individers positioner och rörelse i tidrummet. Som också har nämnts använts tidsgeografiska

diagram för att åskådliggöra individbanorna (Åqvist, 2002). En viktig utgångspunkt för tidsgeografin har beskrivits vara att allt det som utgör en del av tidrummet bör studeras integrativt och som processer i tid och rum (Gren och Hallin, 2003). I de

tidsgeografiska diagrammen är därför tid och rum integrerade (Ibid.). I diagrammen utgör rummet två dimensioner och tiden en dimension (Ibid.). Diagrammen kan således visualisera hur individer under en viss tid befinner sig i och rör sig mellan de olika stationerna i tidrummet (Åqvist, 2002.). I figur 4

åskådliggörs den tidsgeografiska modellen. I modellen

representerar r ett stort eller litet område och t representerar

tiden (Gren och Hallin, 2003). En individ eller ett föremål beskriver en bana som kan bestå av vistelser vid olika stationer s1 och s2 (Ibid.).

(31)

4.1.3 Restriktioner

Det finns olika tidsgeografiska restriktioner som begränsar människans valmöjligheter och handlingar i ett visst tidrum (Hansson, 2002). De här restriktionerna delas in i tre olika kategorier: kapacitetsrestriktioner, kopplingsrestriktioner och styrningsrestriktioner (Ibid.). En persons handlingsrum är beroende av de

begränsningar som restriktionerna utgör (Ibid.). Genom att identifiera olika restriktioner går det således att förklara människors handlingsrum. Nedan ges en översiktlig beskrivning av de nämnda

restriktionskategorierna.  Kapacitetsrestriktioner

En första grupp av restriktioner benämns inom tidgeografin för kapacitetsrestriktioner (Ibid.). Den innefattar bland annat det faktum att individers tidsanvändning måste anpassas efter vissa

biologiska begränsningar (Ibid.). Till exempel som att individen måste äta, gå på toaletten och sova (Ibid.). Även kapaciteten av individens redskap är en kapacitetsrestriktion som påverkar

valmöjligheterna och handlingarna för en individs tidsanvändning (Ibid.). Det kan till exempel handla om en individs tillgång till transportmedel eller en individs ekonomiska tillgångar (Ibid.).

 Kopplingsrestriktioner

Den andra gruppen av restriktioner benämns som kopplingsrestriktioner. Grunden i de här

restriktionerna innefattar att individen måste samordna sin tidsanvändning med andra och planera den efter klockan mot sina dagliga förbindelser (Ibid.). Till exempel är det möjligt att individen måste anpassa sig till barnens dagistider och sedan kanske till samåkning till jobbet. På jobbet förväntas oftast individen befinna sig vid en viss tidpunkt och under en särskild tid för att sedan återigen hämta barnen på dagis. Denna samordningsproblematik kan ses styra individens valmöjligheter och handlingar gällande dennes tidsanvändning.

 Styrningsrestriktioner

Den tredje kategorin av restriktioner benämns som styrningsrestriktioner. De här restriktionerna innefattar den maktutövning som ligger bortom individens ansvar (Ibid.). Det vill säga något som individen är tvingad att anpassa sig efter (Ibid.). Till exempel kan inte individen direkt påverka hur tidtabellen för kollektivtrafiken ska vara utformad, inte heller var hållplatserna ska vara placerade. När en individ färdas med exempelvis en bil måste denne också anpassa sig efter

(32)

4.2 Tidsgeografi i skolan

Ellegård och Vrotsou (2013) har med utgångspunkt från det tidsgeografiska synsättet analyserat

tidsdagböckerna från Skolverkets (2013a) undersökning. I rapporten ramar de bland annat in resultaten med hjälp av några av de centrala tidsgeografiska begreppen (Ibid.). Ellegård och Vrotsou (2013) skriver att för att få en samlad bild av lärarnas yrkesvardag är det centralt att beskriva hur lärarnas arbetsrelaterade aktiviteter vävs samman med den privata sfärens aktiviteter och med andra personers aktiviteter (Ibid.). Andra personer beskrivs i vid mening vara: kollegor och skolledning, elever och deras föräldrar liksom andra medlemmar i det egna hushållet (Ibid.). Ellegård och Vrotsou (2013) menar att det medför att redovisningarna sätts i ett teoretiskt sammanhang som kan ses ha betydelse för utbildningsvetenskaplig forskning (Ibid.).

Som tidigare har nämnts så benämns individers eller företags aktiviteter inom tidsgeografin för projekt (Åqvist, 2002). Ellegård och Vrotsou (2013) beskriver lärarnas förvärvsarbete som ett individprojekt. Detta individprojekt skriver de måste passa inne i både skolans och det egna hushållets organisationsprojekt (Ibid.). Målet med skolans organisationsprojekt beskrivs vara att skapa förutsättningar för elevernas lärande medan målet för egna hushållets organisationsprojekt beskrivs vara att skapa ett bra liv för hushållsmedlemmarna (Ibid.).

Ellegård och Vrotsou (2013) beskriver att lärarna är anställda för att utföra arbetsrelaterade aktiviteter som förväntas medföra att organisationsprojektets mål uppnås. För de arbetsrelaterade aktiviteter som lärarna utför i sitt individprojekt ersätts de med en inkomst (Ibid.). Denna inkomst beskriver Ellegård och Vrotsou (2013) i sin tur bidrar till att det egna hushållets organisationsprojekt kan uppnå sina mål.

Som tidigare har nämnts finns det också olika tidsgeografiska restriktioner som begränsar människans valmöjligheter och handlingar i ett visst tidrum (Hansson, 2002). En grupp av restriktioner benämns som tidigare har konstaterats som styrningsrestriktioner. De här restriktionerna har beskrivits innefatta en tvingande maktutövning som ligger bortom individens ansvar (Hansson, 2002).

Ellegård och Vrotsou (2013) benämner emellertid styrningsrestriktioner som auktoritetsrestriktioner. De skriver att skolans organisationsprojekt skapar auktoritetsrestriktioner för läraren genom att lärarna är ålagda att följa avtal, arbeta i enlighet med bestämda undervisningsscheman och delta i föreskrivna möten (Ibid.). De konstaterar även att skolans organisationsprojekt medför styrningsrestriktioner eller