Resultatdiskussion

I problemformuleringen konstaterades att de flesta människor i Sverige anser att lärarnas kärnuppdrag handlar om att undervisa och att få alla elever att uppnå de nationella målen. Emellertid konstaterades det också att det genom olika politiska reformer har skett en förskjutning av lärarnas arbetsuppgifter från undervisningsrelaterade arbetsuppgifter till mer administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter (Stenlås, 2009). Bilden av att det har skett en sådan förskjutning kan anses förstärkas av uppsatsens studie. I tidsdagboksstudien framkommer det bland annat att gymnasielärarna ägnade lika mycket tid åt

administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter som till genomförande av undervisning.

Fördelningen av tid till att genomföra undervisning kan konstateras ligga i linje med det som bland annat framkom i Skolverkets (2013a) stora tidsstudie gällande grundskolelärares tidsanvändning. Det är

intressant att konstatera att trots att undervisning av de flesta anses vara lärarnas kärnuppdrag utgör det enbart en knapp tredjedel av lärarnas totala arbetstidsanvändning. Detta kan ses som anmärkningsvärt då det går att anse att mötet mellan elever och lärare i klassrummet är den viktigaste faktorn för elevers resultatutveckling.

Ett annat intressant resultat är att studien visar att det ökade kravet på administration och dokumentation har skapat undanträngningseffekter som medför att dagens lärare inte har möjlighet att lägga ner lika mycket tid som tidigare på bland annat förberedelse av undervisning. Det framkommer till exempel i tidsdagboksstudien att gymnasielärarna använder lika mycket tid för dokumentation som för planering av undervisning.

I problemformuleringen diskuterades att om lärare har för lite arbetstid till undervisningsrelaterade arbetsuppgifter som till exempel för planering av undervisning kan det påverka att de inte fullt ut kan utnyttja sin didaktiska och metodiska kompetens. Vilket konstaterades medföra, i enlighet med Skolinspektionens (2012) forskningsöversikt, att det skulle blir svårare för lärarna att forma sin undervisning och skapa tydliga och goda förutsättningar för elevernas lärande.

Det ökade kravet på administration och dokumentation kan därför anses ge upphov till en sämre undervisningskvalité i den svenska skolan. Det kan också anses vara en del av bakgrunden till varför svenska elevers resultat fortsätter att sjunka i internationella jämförelser.

För att öka lektionskvalitén och kunskapsnivåerna i den svenska skolan kan det således antas att lärarna måste ha mer tid för planering av undervisning. För att kunna frigöra tid för planering av undervisning kan det således också antas att lärarnas administrativa och dokumenterade arbetsuppgifter måste minskas. För att möjliggöra detta kan det anses att skolan måste se över sin administrativa struktur och på olika sätt förenkla eller minska kraven för de dokumenterande arbetsuppgifterna. En viktig utmaning för framtiden kan således antas vara att identifiera vilka av lärarnas arbetsuppgifter som inte bidrar till elevernas lärande och därför skulle kunna reduceras eller helt försvinna.

En viktig del av läraryrket är att tillgodose och anpassa undervisningen efter alla elevers olika behov och förutsättningar. Intervjustudien kan anses visa en bild av att det idag är nästintill omöjligt för lärarna att kunna möta alla elever i undervisningen eftersom läraren får allt större klasser, mindre timutdelning per kurs, mindre tid till planering av undervisning och generellt mindre tid till elever. Detta samtidigt som det ställs krav på lärarna att utan specialpedagogisk kompetens möta det tilltagande antalet elever med behov av särskilt stöd. Detta kan därför anses vara faktorer som medför sämre möjligheter för elever i den

svenska skolan att efter sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjlig i förhållande till de nationella målen. Detta kan också kan anses medföra ökade kunskapsklyftor i den svenska skolan.

I problemformuleringen redogjordes för flera studier som visade på att lärarna i den svenska skolan generellt upplever allt sämre arbetsvillkor. Undersökningarna visade på en yrkeskår med höga krav, stor tidspress och en hög arbetsbelastning. I intervjustudien framkommer det också att en övervägande del av gymnasielärarna anser att deras arbetsbelastning generellt har blivit högre de senaste åren och att det främst kan härledas till ökningen av de administrativa och dokumenterande arbetsuppgifterna.

Att lärare generellt upplever försämrade arbetsvillkor kan utöver den ökade administrationen och dokumentationen också med skäl härledas till de senaste årens förändringar gällande införandet av lärarlegitimationer, nya läroplaner och nytt betygssystem. Bland annat konstaterar Krauklkis och

Schenström (2003) att förändringar i sig kan skapa stora stressorer och särskilt när flera förändringar sker samtidigt vilket kan konstaterats har varit fallet för den svenska skolan de senaste åren. De nya reformerna kan också ses ha medfört en ökat arbetsbelastning genom att lärarna samtidigt som de måste sätta sig in i allt de nya bland annat också måste uppdatera och förändra sin undervisningsplanering och sitt

Ett flertal lärare uppger dock också i intervjustudien att de har utvecklat strategier för att minska arbetsbelastningen och tidspressen i sitt yrkesutövande. Det kan konstateras att alla människor är olika som personer vilket gör att en del alltid kommer att finna vägar som gör arbetssituationen med uthärdlig medan andra alltid kommer att uppleva en känsla av otillräcklighet. Det kan handla om att skolan måste hjälpa vissa lärare att prioritera vilka arbetsuppgifter som är de viktigaste. Grunden i att minska lärarnas arbetsbörda kan emellertid i grunden anses handla om att skolan måste bestämma och konkretisera vilka arbetsuppgifter som faktiskt bör ingår i läraruppdraget. Bör det ingå i läraruppdraget att till exempel hålla ordning i skolans lokaler, informera föräldragrupper eller marknadsföra skolan på öppet hus?

Det framkommer i intervjustudien att samtliga gymnasielärare anser att lärarnas kärnuppdrag bör vara att undervisa. Det framkommer också att samtliga respondenter även trivs som bäst med yrket i mötet med eleverna. Det är således intressant att konstatera att lärarna får ägna allt mindre tid åt både det de anser är det viktigaste med yrket och åt det som lärarna upplever som det mest trivsamma med yrket.

Tillsammans med bristande arbetsvillkor och en låg lönenivå kan detta antas föranleda en ökad risk för att utbildade lärare väljer att lämna yrket. Det kan därför anses att det krävs ökade investeringar på lärarna för att förhindra en lärarflykt från den svenska skolan. Blir det en brist på utbildade lärare kommer det med stor sannolikhet medföra negativa effekter för både lärarprofessionen och för undervisningskvalitén i den svenska skolan.

Det kan också anses att det krävs ökade investeringar på lärarna för att göra det mer attraktivt för fler kompetenta studenter att söka sig till lärarutbildningen. Idag kan det konstateras att ett bristande intresse för yrket har medfört relativt svaga antagningskrav till lärarutbildningen som innebär att fler personer med sämre förkunskaper kommer in på utbildningen. Detta kan antas försvaga utbildningsnivån vilket i sin tur kan antas medföra en lägre kompetensnivå hos lärarna. Då kunniga och engagerade lärare kan anses vara en förutsättning för en god undervisningskvalité i skolan är det rimligt att anta att detta med stor

sannolikhet påverkar elevernas resultat i skolan negativt.

För att lärarutbildningen i framtiden ska kunna konkurrera med andra utbildningar om de mest motiverade och kompetenta studenterna för att höja undervisningskvalitén kan det därför anses att lärarnas arbetsvillkor och lönenivå måste förbättras.

Avslutningsvis kan det konstateras att den svenska skolan kan antas stå för stora och avgörande

utmaningar. För att öka elevernas kunskapsnivåer kan det anses att det krävs stora förändringar gällande lärarnas arbetsvillkor och tidsanvändning. Det kan anses att arbetsbördan och tidspressen måste reduceras och att tidsanvändningen tydligare måste orienteras mot lärarnas pedagogiska kärnuppdrag. För att

möjliggöra detta kan det bland annat anses att det krävs mindre dokumentation och administration, fler specialpedagoger, mindre klasser, högre lärartäthet, högre lönenivå och mer tid till lektionsplanering och kompetensutveckling. Det är viktigt att lyfta fram att skolans förutsättningar i ett långsiktigt perspektiv kan antas påverka hela samhället. Det är i skolan som bland annat framtidens politiker, läkare och

företagsledare formas. Ökade investeringar i skolan och i lärarna kan således anses vara avgörande för hela det svenska samhället.