Utformning av tidsdagbok

Grunden i utformningen av tidsdagboken var att den skulle vara enkel och snabb att fylla i. Bakgrunden till detta var dels för att minska risken för rapporteringsfel men dels också av hänsyn till lärarnas pressade tidsscheman. Lärarna fyllde i tidsdagboken digitalt och skickade sedan in den via e-post.

Utformningen av tiddagboken byggde till stora delar på den tidsdagbok som Skolverket (2013a) med hjälp av Statistiska centralbyrån utformade för sin nationella kartläggning gällande grundskolelärares

tidsanvändning.

I tidsdagböckerna registrerade lärarna alla aktiviteter de genomförde under mätdygnen. Mätperioden sträckte sig under en arbetsvecka och började klockan 00.00 på måndagen och avslutades klockan 00.00 på lördagen. Genom att lärarna även har förtroendearbetstid som inte är reglerad var det intressant att

studera lärarnas hela dygn. Detta för att även fånga upp de arbetsrelaterade aktiviteter som lärarna utförde på annan tid och plats.

I tidsdagboken registrerade lärarna sina aktiviteter för varje tiominutersintervall under den aktuella arbetsveckan. I tidsdagboken ombads lärarna att enbart registrera den huvudsakliga aktiviteten per tiominutersperiod. Metoden med tiominutersintervaller används både i Skolverkets (2013a) undersökning och i Statistiska centralbyråns (SCB, 2012) undersökning av svenskarnas tidsanvändning. Statistiska

centralbyrån anser att tiominutersintervaller är lämpliga för att de tvingar respondenterna att ta ställning till deras tidsanvändning utan att det för den delen blir för detaljerat och därav svårt att konstatera vad respondenterna verkligen gjorde (Skolverket, 2013a). Att samla in data på ett sådant här sätt skriver Statistiska centralbyrån är internationellt väl beprövat och konstaterar att metoden generera tillförlitlig data gällande hur individer använder sin tid (SCB, 2012). De framhåller även att metoden följer de riktlinjer som arbetats fram av EU:s statistikbyrå, Eurostat (Ibid.).

Skolverkets (2013a) tidsdagbok innehöll 22 fördefinierade aktiviteter. Dessa fördefinierade aktiviteter beskrevs vara utformade efter skolans styrdokument, tidigare forskning och utvärderingar samt efter tre pilotstudier (Ibid.). I den aktuella tidsdagboken användes samma fördefinierade aktiviteter. Detta då aktiviteterna även kan anses applicerbara på gymnasielärare och deras tidsanvändning. För att säkerställa detta genomfördes emellertid även en förstudie. I förstudien fick läraren registrera sin tidsanvändning i en tidsdagbok, för att sedan komma med synpunkter, både när det gällde de fördefinierade aktiviteterna men också gällande själva utformningen av tidsdagboken. En mer utförlig beskrivning av förstudien presenteras längre fram i metodkapitlet. I tidsdagboken ombads även lärarna att ange den plats där aktiviteten

genomfördes. Detta är relevant då platsen avgör vilken aktivitet som är möjlig att genomföra.

5.5.3 Fördefinierade aktiviteter

De 20 arbetsrelaterade aktiviteterna är inordnade i tio aktivitetskategorier. Det var aktivitetskategorin som lärarna fyllde i tidsdagboken. I bilaga A finns Skolverkets (2013a) tabell över aktiviteterna och

aktivitetskategorierna. Lärarna i undersökningen erhöll denna tabell i samband med tidsdagboken. Följande är de tio huvudkategorierna för lärarnas arbetstidsanvändning:

 Planera undervisning

 Genomföra undervisning

 Bedömning och dokumentation av elevers utveckling

 Omsorg och ordning

 Administrativt och praktiskt kringarbete

 Reflektion och kompetensutveckling

 Återhämtning

 Förflyttningar

 Övriga arbetsrelaterade aktiviteter

Ytterligare två kategorier fanns för lärarna och det var kategorier som innefattade aktiviteter som inte är arbetsrelaterade. Enligt Skolverkets (2013a) modell innefattar det här kategorierna till exempel tid till att sova, fritidsaktiviteter, hushållssysslor, resor till och från arbetet och allt arbete som sker utanför tjänsten som lärare till exempel arbete som skolledare, fritidspedagog eller elevassistent. Tänkte lärarna på arbetet under till exempel resan till jobbet eller under fritiden skulle dock detta istället registreras under lämplig arbetskategori. De icke – arbetsrelaterade aktiviteterna delades in, i enlighet med Skolverkets (2013a) indelning, i följande två huvudkategorier:

 Fritid

 Husshåll

5.5.4 Platsen för aktiviteten

I Skolverkets (2013a) undersökning ombads lärarna att enbart ange platsen för de arbetsrelaterade aktiviteterna. Detta på grund av integritetsskäl. Det var av samma skäl lämpligt att tillämpa detta även i den aktuella studien. Alternativen angående platsen för var aktiviteten genomfördes definierades också i enlighet med Skolverkets (2013a) definitioner:

 Skolan – Till exempel skolbyggnader, skolgårdar, andra platser skolan disponerar, anslutande idrottsplats etcetera.

 Hemmet - Till exempel bostaden, sommarstugan etcetera.

 Annan plats - Till exempel tåg, buss, simhall, museum, ute i naturen etcetera.

5.6 Intervjuer

Tidsdagböckerna följdes upp av kvalitativa intervjuer. I studien genomfördes även ytterligare två kvalitativa intervjuer med respondenter som inte registrerade tidsdagböcker. Syftet med intervjuerna var att finna en djupare förståelse för lärarnas tidsanvändning. Intervjuerna syftade även till att undersöka hur

respondenterna uppfattade sin egen tidsanvändning i förhållande till undervisningskvalité och deras arbetsvillkor.

5.6.1 Kvalitativa intervjuer

Bryman(2011) skriver att intervjuer sannolikt är den vanligaste metoden i kvalitativ forskning. Han menar att det framför allt är intervjuernas flexibilitet som gör den attraktiv (Ibid.).

I kvalitativa intervjuer lägger frågeställningarna tyngd på respondenternas egna uppfattningar och synsätt (Ibid.). Detta innebär att intresset i kvalitativa intervjuer snarare är riktat mot respondentens ståndpunkter än mot forskarens intresse (Ibid.). I kvalitativa intervjuer får respondenten gärna röra sig i olika riktningar vilket medför att intervjuaren kan avvika från frågeguiden genom att till exempel ställa spontana

följdfrågor eller genom att ändra frågornas ordningsföljd (Ibid.). Kvalitativa intervjuer är därför följsamma och flexibla efter den riktning som respondenterna svarar (Ibid.). Bryman (2011) konstaterar att forskaren i kvalitativa intervjuer framför allt eftersträvar fylliga och detaljerade svar.

Bryman (2011) redogör för att det framför allt finns två olika former av kvalitativa intervjuer. De två vanliga formerna brukar benämnas som ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer (Ibid.). Intervjuerna i den aktuella studien genomfördes genom en semistrukturerad struktur.

I semistrukturerade intervjuer förbereder intervjuaren en intervjuguide med olika teman (Ibid.). I intervjuguiden har respondenterna en stor frihet att själva forma svaren (Ibid.). I intervjun behöver inte frågorna ställas i enlighet med den ursprungliga ordningen (Ibid.). Även nya frågor som knyter an till något som respondenter har svarat kan tillkomma fortlöpande under intervjun (Ibid.).

5.6.2 Lärarintervjuer

I samband med den initiala kontakten tillfrågades respondenterna om intervjun kunde ljudinspelas under förutsättningen att ljudinspelningen efteråt skulle raderas. Alla respondenter accepterade

ljudinspelningen. Den inspelade intervjun transkriberades sedan. Med syfte att stärka intervjuns reliabilitet skickades sedan transkriberingen till respondenterna. Detta för att säkerställa att undersökningsmaterialet var fullständigt korrekt.

Innan intervjuerna erhöll respondenterna undersökningens intervjuguide. Detta var också i syfte att stärka intervjuns reliabilitet genom att respondenterna gavs möjlighet att förbereda sig och reflektera kring frågorna innan intervjun. De tre respondenterna som registrerade tidsdagbok erhöll även en

sammanställning av den som intervjuunderlag.

Utformningen av frågeguiden skiljer sig inte nämnvärt åt mellan de två olika typerna av respondenter. En skillnad var dock att respondenterna med tidsdagbok fick frågor gällande utfallet av registreringen. Till exempel fick respondenterna svara på om det var något särskilt de ansåg var överraskande gällande

utfallet av tidsdagboken. För att stärka tidsdagbokens reliabilitet ombads även respondenterna att redogöra för om det var några särskilda händelser eller aktiviteter under veckan som de ansåg kunde ha påverkat tidsdagbokens representativitet.

5.7 Förstudie

Innan huvudstudien genomfördes en förstudie med en respondent. I förstudien fick en gymnasielärare, efter samma premisser som tidigare har beskrivits, registrera sin tidsanvändning i en tidsdagbok. Av

tidsmässiga skäl registrerade dock läraren enbart sin tidsanvändning under två dygn. Syftet med förstudien var framför allt att undersöka studiens validitet innan huvudundersökningen.

Förstudien avsåg bland annat att kontrollera att de fördefinierade aktiviteterna var giltiga även för

gymnasielärares arbetstidsanvändning. Förstudien avsåg också att erhålla synpunkter på tidsdagboken och dess utformning gällande validitets och reliabilitets faktorer. Även gällande tidsdagbokens utformning i förhållande till smidighetsfaktorer.

En intervju genomfördes också i förstudien. Detta för att undersöka koherensen mellan frågeguiden och uppsatsens syfte och frågeställningar. Detta har som tidigare konstaterats betydelse för undersökningens validitet (Bryman, 2011). Intervjun syftade även till att konstatera nya och intressanta uppslag till

huvudstudiens intervjuer. Även intervjuteknik, frågeföljd och andra aspekter av intervjun kunde efter förstudien, såvitt nödvändigt, justeras.