Metoddiskussion och framtida forskning

Intentionen med studien har varit att utifrån en komplex bild försöka förstå bakomliggande fenomen i barns ritningshandlingar i samband med att de tillägnar sin teckning till en nära person, samt vilka känslouttryck barnen manifesterar i sådana handlingar. Val av öppna observationer och semistrukturerad intervju som metoder för datainsamling möjliggjorde därför att kunna ställa frågor och följdfrågor till barnen, samt ibland inta ett aktivt eller mindre aktivt förhållningssätt beroende på situationen.

Som tidigare nämnts fanns det risker med att själv aktivt delta vid observationerna och intervjun. Här fick övervägas mellan att riskera icke sanningsenliga svar från barnen och att ha möjlighet att kunna ställa frågor och följdfrågor för att få relevant underlag till studien. Risken om icke sanningsenliga svar upplevdes dock mest i början av den semistrukturerade intervjun då stämningen bland barnen var skojfrisk, vilket bara gav en avslappnad känsla inför frågor som sedan kunde besvaras mer sakligt och uppriktigt av barnen. Denna känsla fanns inte alls under observationerna. Genom detta har det empiriska material kunnat forma studiens alla delar.

Dock inser jag att tiden för datainsamlingen som fanns kunde varit mycket längre när det gäller underlaget för studien där det även då kunnat vara möjligt både med en ännu större variation av kön bland barnen och vad gäller det de gav uttryck för i ritningsaktiviteterna. Möjligen hade studien kunnat kompletterats med dataunderlag från fler förskolor för att eventuellt upptäcka liknande fenomen. I sin tur kan det tänkas att både mina erfarenheter inom yrket och barnens kännedom om mig har underlättat tillgången till ett variationsrikt empiriskt underlaget.

Å ena sidan har intentionen har även varit att inta ett öppet och nyfiket förhållningssätt på vad som skulle kunna uppstå både vid observationstillfällen och intervjun tillsammans med barnen, men även i analys av empirin (Westerlund, 2015). Vilket den hermeneutiska och abduktiva tolkningsansatsen bidragit med. Å andra sidan innebär detta att analysen kan finnas vara övertolkande till en viss del, och det som i stycket ovan vara till fördel kan även vara en nackdel; att ha kännedom om de barn man ska observera och den svårighet det kan innebära att räkna bort detta i en tolkande analys. Dock tänker jag att fördelarna överväger nackdelarna, eftersom resultatet visar en nyanserad förståelse och svar för studien syftet och frågeställningarna.

På det vis analysen utformades bidrog till att först få syn på bakomliggande motiv av barns bildskapande aktiviteter i förhållande till tillägnande/ gåvogivande samt den ömsesidiga aspekten av det. Att sedan ytterligare analysera samma empiri utifrån anknytningsprocessen, det intermediära området och insikten av symboliska i övergångsobjekt, har bidragit med en djupare förståelse för barnens ritningsaktiviteter. I diskussionen fanns då ytterligare möjlighet att ge en nyanserad bild av barnens handlingar genom att förhålla sig till tidigare forskning. Här inser jag kanske att William Ockhams (1285-1347 se Berglund, 2015) rakkniv: ”Man ska inte anta fler företeelser eller ting än vad som behövs för att förklara de observationer man gör” [PP bild 11]) inte har varit modellen i denna studie. Utifrån detta perspektiv har det funnits tendenser att studien skulle bli oöversiktlig. Ibland behöver vi titta smalt på fenomen, men ibland behöver vi också titta brett, speciellt när vi har med barn att göra. Utifrån det tänker jag att studien just på grund av det breda perspektivet kan bidra med en nyanserad bild av barns olika känslohandlingar när de skapar sina teckningar och tillägnar dem till någon nära person och på så vis bidra till att vidga forskningsfältet och vuxnas diskurser om barn samt ökad förståelse för barns perspektiv.

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Lieber AB.

Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och Kultur.

Berglund; Sara (2017). Vetenskapsteori & kritiskt tänkande fö-flex 6.1, [Power Point]. Hämtat 2017-08-29.

Bienenstock, Elisa Jayne & Bianchi, Alison J. (2004). Activating Performance Expectations and Status Differences Through Gift Exchange: Experimental Results. Social Psychology Quarterly, 67(3), ss.310-318.

Bowlby, John (1988). John Bowlby: En trygg bas. Svensk översättning, Philippa Wiking. Falkenberg: Team Media Sweden AB.

Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord & Mothander, Pia Risholm (2006).

Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Lettland: Natur och Kultur. Cook, Daniel Thomas (2000) The Other “Child Study”: Figuring Children as Consumers in Market Research, 1910s–1990s, The Sociological Quarterly, 41(3), ss 487-507.

DOI: 10.1111/j.1533-8525.2000.tb00089.

Corsaro, William A. (2015). The Sociology of Childhood. Fourth edition. Los Angeles: Sage.

Davies, Haley (2015). Understanding Children´s Personal lives and Realationships ISBN 978-1-137-03007-9 eBook. Kings College London, UK.

Faigenbaum, Gustavo (2005), Children´s Economic Experience: Exchange, Reciprocity and Value. LibrosEn Red.

GÜNİNDİ, Yunus (2015). Preschool Children’s Perceptions of the Value of Affection As Seen in Their Drawings. International Electronic Journal of Elementary Education, 7(3), ss 371-382.

Johansson, Barbro (2013). Kvalitativ barndomsforskning. I Johansson, Barbro & Karlsson, MarieAnne, (red.) Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, Barbro & Karlsson, MarieAnne (2013). Inledning. I Johansson, Barbro & Karlsson, MarieAnne (red.) Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB.

Klerfelt, Anna (2006). Cyberage Narratives Creative computing in after-school centres. SAGE Publications. London, Thousand Oaks and New Delhi, 13(2), ss 175–203.

Komter, Aafke (1996). (red.) Inledning. I Komter, Aafke, The gift: an interdisciplinary perspective. Amsterdam: University Press.

Maagerø, Eva & Sunde, Tone (2016), What makes me happy, and what makes me scared? An analysis of drawings made by Norwegian and Palestinian children. European Early

Childhood Education Research Journal, 24 (2), ss 287–304. Doi:10.1080/1350293X.2016.1143267

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan (Lpfö 98), [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Elanders Sverige AB.

Peoples, James & Bailey, Garrick (2015). Exchange in Economic Systems. I Humanity: An introduction to cultural anthropology. United States Copyrighet Act.

Sahlins, Marshall D (1969). On the Sociology of Primitive Exchange. I Komter, Afke (red.) The Gift: an Interdisciplinary Perspective. Amsterdam: University Press.

Schwartz, Barry (1996), The Social Psychology of the Gift. I Komter, Afke (red.) The gift: an interdisciplinary perspective. Amsterdam: University Press.

Stafström, Sven, Vetenskapsrådet (2017), God forskningssed-2017, Vetenskapsrådets bok. pdf.pdf

Svenska Akademins Ordböcker; SAOL (2015). https://svenska.se/tre/?sok=tillägna&pz=1 [2017-12-26].

Svenska Akademins Ordböcker; SO (2009). https://svenska.se/tre/?sok=tillägna&pz=1 [2017-12-26].

Westerlund, Ingrid (2015).Hermeneutik. I Fejes, Anders & Thornberg, Robert, (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2 uppl. Stockholm: Lieber AB.

Winnicott, Donald D. (1971). Donald W. Winnicott: Lek och verklighet. Svensk översättning, Ingeborg Löfgren. Svensk utgåva, 2003. Finland: WS Bookwell.