Den här studien är en kvalitativ studie. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer i den empiriska undersökningen, vilket innebar att vi ställde frågor med öppna svarsalternativ och eventuella följdfrågor. Studien har en låg strukturering eftersom vi ställde öppna frågor. Tanken med de öppna frågorna var att respondenterna skulle få chans att med egna ord berätta och beskriva hur de tänker och på vilket sätt de arbetar med elevers självkänsla.. Intervjufrågorna var av hög standardisering, då vi hade samma frågor till alla respondenter däremot var ordningsföljden på frågorna inte exakt samma vid alla intervjutillfällen. Vi anser ändå att studien har en hög grad av standardisering eftersom att vi arbetat fram intervjufrågorna innan intervjutillfällena och vi har ställt samma frågor till alla respondenter. Vi anser att kvalitativa intervjuer med öppna frågor var en bra metod vid just den här studien eftersom vi då kunde få ut mer av lärarnas tankar kring- och arbete med elevers självkänsla.
Respondenterna fick endast reda på att intervjun skulle behandla självkänsla hos elever samt hur lärare arbetar med elevers självkänsla. Vi funderade på om respondenterna skulle få veta frågorna innan intervjun för att de skulle kunna förbereda sig mer och kunna ge oss mer uttömmande svar. Vi kom dock fram till att det eventuellt skulle kunna påverka respondenterna till att besvara frågorna som de tror att vi vill att de ska svara. Nu blev intervjun istället, enligt oss, mer öppen och lärarna kunde med egna ord beskriva hur de ser på självkänsla.
Vi anser att våra intervjuer fungerade väl och en anledning till detta anser vi bland annat är de pilotintervjuer som vi gjorde och som medförde att vi kunde förbättra och utveckla både intervjufrågorna och vår egen intervjuteknik. Att använda oss av inspelning vi intervjuerna anser vi påverkade vår studie på ett positivt sätt, då vi kunde sätta oss in i intervjuerna och analysera det lärarna sa på ett djupare sätt samt att vi kunde skriva ner dem ordagrant utan risk att missa något som sagts.
Studiens syfte var att med hjälp av intervjuer och litteratur förstå hur självkänslan påverkar lärandet samt hur verksamma lärare arbetar med att
30
stärka elevers självkänsla. Vi valde att intervjua fem lärare. Fyra stycken arbetade som klasslärare och en som fritidspedagog. Litteraturen som vi använde oss av är skriven av både forskare inom pedagogik och psykologi och pedagoger. Vi anser att kombinationen med både intervjuer och forskning gjorde att studiens trovärdighet ökade eftersom vi då kunde få kännedom och kunskaper om hur lärare ute i verksamheten idag tänker och arbetar samt hur vi människor och framförallt elever utvecklar- och bygger upp sig själv och sin självkänsla enligt tidigare forskning.
För att kunna spara alla tankar och idéer som kommit upp under arbetet med denna studie hade vi kunnat föra en dagbok. Patel och Davidson (2011) skriver att en dagbok kan vara en viktig del inför den slutliga analysen, då alla reflektioner och funderingar ska sammanställas och analyseras. Då kan forskaren uppmärksamma hur kunskaperna kring området har utvecklats. Författarna skriver också om löpande analyser och att det är en fördel för studien att bearbeta varje intervju så nära inpå intervjutillfället som möjligt för att ha den färskt i minnet vid analysen och för att det kan ge andra idéer om hur arbetet kan fortskrida. Våra intervjutillfällen var alla bokade under samma dag vilket eventuellt kan ha varit till en nackdel för studien eftersom bearbetningen och analysen av intervjuerna gjordes dagen efter intervjutillfällena och var alltså inte helt färskt i minnet. Däremot hade vi en liten stund mellan varje intervju där vi satt ner och diskuterade med varandra, men inga av tankarna och reflektionerna blev nedskrivna just då.
6.1.1 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet handlar enligt Kvale (2009) om en studie kan göras om vid andra tidpunkter och av andra forskare och ändå få likalydande resultat. I och med att studien handlar om människor kan ett svar på en fråga ändras från en gång till en annan. Det behöver enligt Patel och Davidson (2011) inte bero på att reliabiliteten i studien är låg utan på att vi människor är föränderliga och får nya kunskaper och insikter hela tiden och då kan även våra uppfattningar om saker och ting förändras. Reliabiliteten i vår studie ökade tack vare att vi använde oss av ljudinspelare vid alla intervjuer samt att vi började med att göra två pilotintervjuer för att upptäcka eventuella svagheter och för att kunna göra förbättringar i den empiriska undersökningen. För att få en högre reliabilitet i studien hade vi även kunnat observera lärarna och deras agerande i klassrummet samt även hur elever agerade i sitt lärande. Vi kom fram till att vi fick begränsa studien till hur lärare beskriver att de arbetar.
Har vi undersökt det vi tänkt undersöka? Enligt Stukát (2005) är validiteten ett mätinstrument som kontrollerar om vi mäter det som är avsett att mätas. Validiteten är svårfångad och mångtydig, menar Stukát, vilket också Patel och Davidson (2011) intygar då de skriver om svårigheten med att göra
31
undersökningar där människors inställningar, upplevelser och kunskaper ska mätas och analyseras.
”I och med att fenomenen är abstrakta, kan vi inte heller ta fram dem och titta på dem för att på så sätt bestämma oss för vad det är.” (Patel & Davidson, 2011, s.102)
Vårt syfte i studien riktar sig på hur självkänslan påverkar lärandet och hur lärare arbetar med att stärka elevers självkänsla. Vi har via kvalitativa intervjuer fått resultatet av hur de intervjuade lärarna beskriver begreppet självkänsla samt hur de arbetar med elevers självkänsla. Litteraturen vi har använt oss av har beskrivit hur självkänslan påverkar lärandet och vi har även resultat utav vad lärare säger om självkänslans betydelse för lärande. Vi anser att vi har undersökt det vi tänkt undersöka eftersom vårt syfte och forskningsfrågor har besvarats.