5.1.1 Hur lärare beskriver begreppet självkänsla hos elever
Merparten av respondenterna anser att självkänsla är en inre trygghet som elever har. Vilket resulterar i att eleven vågar mer.
Det är en elev som är trygg i sig själv och vågar agera utifrån sig själv. Behöver inte låtsas och försöka vara någon annan eller göra någon annan till viljes. Man är trygg och känner att man duger. (Lärare 4)
Lärare 1 anser att självkänsla är när eleven känner sig lycklig över sina framgångar utan att behöva jämföra sig med någon annan. Lärare 5 beskriver att självkänsla är en positiv känsla som elever besitter, och som gör att de känner sig uppskattade och accepterade för den de är.
Alla respondenter nämner ”att våga” när de beskriver elever med hög självkänsla. De vågar prova på olika saker; utmaningar, söka kontakt, vågar vara sig själv och ha egna åsikter och de vågar även ha fel.
De tar sig an svårare uppgifter och utmaningar, vågar gissa och spekulera. De är mer aktiva i diskussioner och vågar framhäva sina åsikter. Deras självkänsla och inre trygghet är så stor att de vågar göra saker fastän det kan bli fel, och kan hantera det bra om det blir fel.(Lärare 3)
Lärare 1 anser att elever med hög självkänsla är mer närvarande på lektioner och i sitt eget lärande. De tar reda på svar själva och påverkas sällan av andras beteenden. Lärare 3 beskriver det som att en elev med hög självkänsla alltid försöker göra sitt bästa.
De blir inte så påverkade av det som händer runt omkring, de kan spärra av. De behöver heller inte säga något dumt tillbaka ifall någon säger något dumt, och elever med god självkänsla kan säga att de faktiskt är nöjd med ett arbete.” (Lärare 3)
25
De flesta lärare anser att elever med låg självkänsla är rädda för att göra fel och därför sällan räcker upp handen eller utsätter sig för situationer där de måste synas. Lärare 5 nämnde inte dessa kännetecken utan ansåg att det kunde vara elever som var lite mer ensamma och som hade svårt med kompiskontakten. ”De tyr sig ofta till vuxna för att få bekräftelse”, ansåg läraren.
Både lärare 1, 2 och 3 anser att elever med låg självkänsla ofta klankar ner på sig själv och sitt arbete. De kan exempelvis säga att ”de inte kan” eller att deras arbete är ”dåligt”, ”fult”, eller att ”det suger”. Lärare 3 beskriver hur elever med låg självkänsla kan agera. De kan ibland se andras brister och trycka ner andra för att höja sig själv. De kan också ifrågasätta självklara saker, exempelvis: ”Varför får han använda datorn?” Fast de mycket väl vet att den personen har svårt med läsningen. ”Elever med bra självkänsla säger aldrig så” (Lärare 3). Läraren nämner också att låg självkänsla kan visa sig hos elever som egentligen har goda kunskaper men som inte gör arbeten ordentligt eller seriöst eftersom det då blir mer sårbart och de vågar inte ta risken att misslyckas.
5.1.2 Hur lärare beskriver självkänslans betydelse för lärandet
Lärare 1 beskriver att en låg självkänsla påverkar elevers lärande negativt på grund av att de har spärrar och tänker negativt om sig själv och att det då är svårare att lära sig saker. Elever som vågar försöka, lär sig mer och lär sig därför också av sina misstag menar lärare 1.
Lärare 2 anser också att de med låg självkänsla inte tillgodogör sig lika mycket kunskaper eftersom de är rädda för att göra fel. De tar också längre tid för dem att få kunskaper eftersom de ofta behöver mer stöd och bekräftelse från läraren. De tar inte lika mycket egna initiativ i sitt lärande och därför tar det längre tid. De är rädda för att göra fel och vågar därför inte tänka annorlunda, tänka fritt och släppa fram sin kreativitet. De med god självkänsla kan lära sig mer eftersom de vågar anta utmaningar och vågar försöka. De är också mer aktiva i diskussioner och kan lära av andra, menar Lärare 2.
Lärare 3 anser att de med bra självkänsla lär sig mer och bättre. De med låg självkänsla blir ofta stressade och kan därför inte tillgodogöra sig kunskaper lika bra som de med hög självkänsla, som är lugnare och tryggare i sitt lärande, menar lärare 3.
Lärare 4 berättade om lärandet och den sociala biten, och hur viktigt det är att elever tränas socialt för att klimatet i klassen ska bli så bra som möjligt. Då underlättar det för att ett lärande ska uppstå, säger Lärare 4. De med bra
26
självkänsla vågar visa sig och sina kunskaper och lär sig att hitta lösningar då de vågar prova mer, de lär sig därför snabbare och lättare, anser Lärare 4.
Lärare 5 tycker att elever med bra självkänsla ställer mer frågor till vuxna och lär sig därför mer. De tar också initiativ i sitt eget lärande och tar reda på mer saker själva. De kan använda fler vägar i sitt lärande till exempel att fråga kompisar och de tar emot och bearbetar intryck mer öppet, i dialog med andra. De med lägre självkänsla är mer bunden av läraren i sitt lärande, för att få stöd och information. Mindre eget initiativ gör att lärandet tar längre tid och blir mer styrt, anser Lärare 5.
5.1.3 Hur lärare beskriver att de arbetar med elevers självkänsla
Lärare 1 arbetar med att anpassa nivån efter elevens förmåga och grundtanken är att alla ska känna ”jag har gjort något bra” menar lärare 1. Läraren uppmuntrar eleverna till att utmana sig själva till exempel att räcka upp handen eller svara högt på en fråga, vilket läraren anser kommer leda till att eleverna skapar egna utmaningar och utvecklar självkänslan. Läraren menar också att om kraven är för höga finns det risk att eleven misslyckas och det sänker elevens självkänsla.
Lärare 2 synliggör varje elev i klassrummet. Läraren bekräftar eleverna genom sånger, lekar och även på fotografier. Läraren har en tavla i klassrummet med fotografier på varje elev. Exempelvis om en elev är frånvarande uppmärksammar läraren de andra eleverna att denna elev är borta genom att ta ner fotografiet, och när eleven sedan kommer tillbaka sätts fotografiet upp igen och eleven välkomnas tillbaka. Syftet med att synliggöra varje elev är att eleven får bekräftelse på att denne är viktig. ”Det är A och O, och att bekräfta på många olika sätt, och då bekräftar man alla, även de som redan har bra självkänsla” Genom att lyssna och ställa frågor när en elev berättar något bekräftas eleven som människa och känner att det jag säger har betydelse, anser läraren. Att synliggöra varje elev, varje dag, är en god grundtanke i vardagen och eleven känner sig både trygg och viktig i skolan, tycker lärare 2.
Lärare 3 anser att positiv feedback gör att eleverna lyckas. Läraren berättar om elever som lämnar in arbeten och kan uttrycka sig: ”den här är jättedålig” och ”den suger”. Läraren besvarar elevens självkritik med en fråga ”Varför lämnar du in den om den suger”. Eleverna förväntar sig troligtvis en annan slags respons och blir förvånad över lärarens svar. Läraren vill att eleverna ska känna att de är nöjda med sitt arbete och att de alltid vill göra sitt bästa. Läraren menar också att det är viktigt att alla får lyckas med något och att det finns sådana tillfällen för alla elever.
Lärare 4 arbetar med att bekräfta elevernas förmågor. ”Det viktigaste av allt är att eleverna blir sedda”, anser läraren. Genom att lyfta fram något positivt hos
27
en elev i klassrummet gör att eleven blir sedd. Under lektionstid går läraren fram och pratar med varje elev och ser till att de får hjälp med uppgifter. Detta gör att eleven blir sedd. Läraren säger att det alltid finns något att uppmärksamma eleven för och att det även kan handla om att uppmärksamma fina kläder. Läraren beskriver även att varje elev har något positivt som kan lyftas och det leder till att elevers självkänsla stärks.
Lärare 5 bekräftar eleverna i det spontana vardagliga mötet. Att exempelvis hälsa på eleverna och ta sig tid till att sitta och prata med dem så att de blir sedda åtminstone en liten stund varje dag. Läraren använder sig av gruppstärkande positiva lekar men menar att det spontana och regelbundna små sakerna kan vara viktigare än de stora aktiviteterna som görs mer sällan. Läraren anser att i dessa vardagliga möten blir eleven sedd och bekräftade. Att berömma eleverna offentligt uppmuntrar eleven och får denne att känna sig viktig.
Alla lärarna berättar att de försöker lyfta eleverna genom att bekräfta, synliggöra eller uppmuntra dem. Två av lärarna pratar om att bekräfta elevernas förmågor och prestationer och om att det är viktigt att låta eleverna få lyckas, medan tre av lärarna nämner att de bekräftar eleverna mer som människor, deras åsikter och personligheter.
De flesta lärare ser inte några större svårigheter med att stärka elevers självkänsla. Lärare 2 nämnde hinder som: den egna fantasin samt att hitta tillfällen att bekräfta eleven. Lärare 3 ansåg att stora klasser och lite tid kan göra att lärare inte hinner med att bekräfta, se och höja alla elever på ett så bra sätt som möjligt. Lärare 1 pratade om att det är viktigt att skapa ett förtroende mellan lärare och elev för att kunna stärka eleven, och att det annars kan uppstå hinder som gör att eleven inte vill berätta om denne är orolig eller har bekymmer och läraren kan då inte hjälpa eleven att utvecklas och stärkas.
Lärare 1, 4 och 5 anser att elevers självkänsla stärks om de får beröm för prestationer och när de lyckas med något. Lärare 1 och 5 nämner ordet ”positiv”: att ge positiv feedback, ge eleverna positiva erfarenheter och positiva möten och alltid hitta något positivt även om de misslyckas. Lärare 4 menar att det är viktigt att eleverna blir sedda varje dag och att läraren alltid kan hitta något att uppmärksamma eleven för. Lärare 2 och 5 anser att det är viktigt att uppmuntra eleven så mycket som möjligt, men att det är viktigt att det är ärligt och inte något som bara sker i förbifarten. Lärare 2 och 3 var de enda som nämnde ordet bekräftelse; att bekräfta eleven för den de är. Att bekräfta olikheter och se dem som en tillgång och att vi behöver olika saker för att lära, var något som Lärare 3 tyckte var viktigt att uppmärksamma. Även lärare 5 ansåg att det var viktigt att elever blir uppskattade för den dem är.
28
Lärare 3 var den enda som berörde begreppet självförtroende och nämnde att det är skillnad mellan självförtroende och självkänsla. Hon kopplade självförtroende till prestationer.
Om man kopplar bekräftelsen alltid till prestationer, då är det lätt att man hamnar i det här… man kan ju få bra självförtroende av att bli bekräftad i sina prestationer. Men jag tror att det är viktigt att bekräfta elever också för den dem är (Lärare 3).
Lärare 5 var den en enda som nämnde hemmets betydelse för ökad självkänsla hos eleven.
Om det går bra i skolan och lätt med kompisar och rätt stöttning hemifrån, så är det ju lätt att få en bra självbild, i ett klimat där du vågar göra saker” (Lärare 5).
Läraren ansåg att de vuxna i skolan har en betydande roll för att hjälpa eleverna att få en positiv bild både av sig själv och av skolan.
29
6 Diskussion
Syftet med den här studien var att beskriva, analysera och förstå hur lärare beskriver att självkänslan påverkar lärandet och hur de arbetar med att stärka elevers självkänsla. För att besvara syftet använde vi oss av forskningsfrågorna: ville vi ta reda på hur beskriver lärare begreppet självkänsla hos elever, hur beskriver lärare självkänslans betydelse för lärandet samt hur beskriver lärare att de arbetar med elevers självkänsla.