Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer och litteratur beskriva, analysera och förstå hur lärare beskriver att självkänslan påverkar lärandet och hur de arbetar med att stärka elevers självkänsla. Det är viktigt att ha i åtanke att tiden för denna studie var begränsad och påverkade därför antalet respondenter i studien samt djupet i resultatanalysen.
Hur beskriver lärare begreppet självkänsla?
Johnsson (2003) skriver att självkänsla är hur vi värderar oss själva och vilken tillit vi har till oss själva. Vår första intervjufråga till lärarna var: ”Hur skulle du beskriva begreppet självkänsla hos elever?” och svaren visade att alla lärare hade liknande uppfattning om vad god självkänsla handlar om och de var i överensstämmelse med den tidigare forskningen som vi läst. Respondenterna beskrev en inre trygghet hos elever som gör att de vågar mer, att inte hela tiden behöva jämföra sig med någon annan utan känna sig uppskattad för den dem är. Vi anser att alla de intervjuade lärarna hade en mer eller mindre god uppfattning om vad självkänsla är. När det gäller kännetecken på elever med hög självkänsla nämnde alla respondenter ”att våga”. Elever med hög självkänsla antar utmaningar, söker kontakt med andra, vågar vara sig själv, ha egna åsikter och vågar ha fel. Lawrence (1996) beskriver att en elev med hög självkänsla är säker i sociala situationer och på att hantera skolarbeten. De har också en naturlig nyfikenhet för lärande och är ivrig och entusiastisk inför utmaningar. Vi tycker att alla respondenter beskrev väldigt bra och konkret hur elever med hög självkänsla agerar. Vilket tyder på att dem är medvetna och lyhörda pedagoger.
32
En respondent förklarade att pedagoger som har arbetat länge inom skolan oftast kan se väldigt snabbt vad en elevs beteende beror på. Handlar det om självkänsla eller finns det annat som påverkar dagsformen hos en elev kan en van pedagog uppfatta det och göra en insats för att ta hand om och stärka eleven på bästa sätt. Vi tycker därför att det är viktigt att alla lärare får mer kunskap i ämnet självkänsla för att de ska kunna upptäcka elever som behöver stärkas och på vilket sätt det kan ske.
Läraren 3 menar att stressen som elever med låg självkänsla kan uppleva i samband med nya utmaningar gör att dessa elever försöker hitta den ”lättaste vägen” och därmed inte blir utmanade i sitt tankesätt. De tar inte in information så lätt på grund av att dåliga tankar blockerar kreativiteten och lärandet. Läraren menar att en god självkänsla gör eleven lugnare och tryggare och de kan tillgodogöra sig saker på ett bättre sätt, vilket bekräftas av både Lawrence (1996) och Groth (2007).
Enligt vår analys av lärarnas svar visar det sig att alla lärare är medvetna om vad självkänsla är och hur elever med låg- och hög självkänsla kan agera. Vi tror att deras erfarenhet och långa yrkesvana (18-35 år) kan vara en av anledningarna till de positiva resultaten som enligt vår analys kom fram utifrån våra tre första intervjufrågor som vi ställde.
Hur beskriver lärare självkänslans betydelse för lärandet?
Alla respondenter var eniga om att elever med bra självkänsla får ett bättre lärande tack vare att de tar egna initiativ och är mer aktiva i sitt lärande. Att de tillgodogör sig kunskaper på ett mer effektivt sätt, vågar anta utmaningar och prova på annorlunda sätt att lösa uppgifter ansåg de flesta respondenter var skälet till att lärandet hos dessa elever går snabbare och lättare. Att våga prova och misslyckas är också ett lärande ansåg flera utav respondenterna. Elever med låg självkänsla tar färre initiativ och vill ha mer stöd i sitt lärande. De vågar inte tänka lika fritt och kreativt, menade flera lärare. Lawrence (1996) beskriver även han att elever med god självkänsla är säkra och lugna i sitt sätt att hantera skolarbeten på. De är entusiastiska inför nya utmaningar och han menar också att de har kvar en naturlig nyfikenhet för lärande, medan de med sämre självkänsla ser utmaningar som risker att misslyckas och försöker undvika sådana situationer.
Hur beskriver lärare att de arbetar med elevers självkänsla?
Alla respondenter berättar att de försöker lyfta eleverna genom att bekräfta, synliggöra eller uppmuntra dem. Två av respondenterna pratar om att bekräfta elevernas förmågor och prestationer och om att det är viktigt att låta eleverna få lyckas, medan tre av respondenterna nämner att de bekräftar eleverna mer som människor, deras åsikter och personligheter.
33
När det handlar om hur lärare kan stärka elevers självkänsla är vår tolkning av respondenternas svar att alla inte är medvetna om skillnaderna som finns i stärkandet av självkänslan och självförtroendet. Två av de fem respondenter pratar om att bekräfta och lyfta prestationer vilket enligt Juul (2009) handlar om att stärka självförtroendet. En respondent sade att det är viktigt att alla elever blir sedda varje dag och att det då kunde handla om att bekräfta dem genom att uppmärksamma att de hade fina kläder. Vi uppfattade det som att respondenten tyckte att den sortens uppmärksamhet var positiv, medan vi anser att sådan uppmärksamhet inte alls stärker en elevs självkänsla utan istället visar eleven att kläder och utseende är något som är betydelsefullt. All uppmärksamhet är inte positiv och det negativa med att uppmärksamma prestationer eller i det här fallet utseende blir att eleven tror att prestationen eller utseendet är det som är ”jag” och det som är viktigt, och misslyckas eleven i något av det tror eleven att denne inte bra nog eller värdefull (Juul & Jensen, 2003). Prestationer ska absolut uppmärksammas tycker vi, men det är viktigt att känslorna också lyfts för att göra eleven medveten om den positiva känslan som uppstår inombords när denne klarar av något och som också gör att denne sig nöjd (Brodin & Hylander, 2002). Enligt vår egen tolkning anser vi att tre av respondenterna bekräftar eleverna mer som människor, deras personligheter och åsikter, och visar på så sätt eleverna att det inte är prestationerna som gör dem till bra människor. Dessa respondenter anser även att vissheten och tryggheten i att veta att ”jag duger som jag är” gör att eleverna kan prestera bättre i skolan.