Vi anser att denna studie visar att alla de intervjuade lärarna var medvetna i sina yrkesroller eftersom att de kunde beskriva elever med hög- och låg självkänsla på ett sätt som visar att de är insatta i begreppet självkänsla och de kunde även se de olika beteendena som kännetecken för hög- eller låg självkänsla. Huruvida det är svårt eller lätt att identifiera elevers självkänsla har vi dock inte fokuserat på i denna studie. En lärare ansåg att det beror på hur länge personen arbetat inom läraryrket, vilket vi till viss del kan hålla med om. Däremot anser vi att en bra utbildning och fortbildning för lärare kan ha stor betydelse för hur de ser på självkänsla. Lång tid inom yrket kan även göra att lärare rullar på i samma hjulspår utan att reflektera över det.
Brodin och Hylander (2002) skriver att känslorna är viktiga i lärandet. Om eleven känner entusiasm, nyfikenhet och intresse för det som ska läras går processen lättare. Att lyckas och känna stolthet är också en viktig del i lärandet eftersom det leder till att självkänslan och lusten till att lära sig mer stärks. Vi tycker att det just är dessa känslor som vi i skolan måste ta fram mer, då vi anser att det idag handlar mycket om det elever presterar och producerar. Att
34
hinna reflektera över sitt lärande är också är en viktig del i läroprocessen och det är därför den individuella utvecklingsplanen (IUP) har stor betydelse för att eleven ska upptäcka sin egen utveckling. Däremot anser vi att det många gånger kan vara av större vikt att glädjen och intresset finns med för att lärandet ska bli livslångt.
Några av lärarna kunde väldigt konkret beskriva hur de arbetar med eleverna för att stärka deras självkänsla, för att visa att de är viktiga personer och hur de uppfattar att elever med låg- och hög självkänsla agerar, vilket tyder på att de reflekterat över begreppet och att det är en viktig del i arbetet med eleverna. En egen reflektion som vi gjorde när vi analyserat intervjuerna var att fritidspedagogen i studien var den som pratade mest om det sociala och dess betydelse för elevens självkänsla. De sociala banden och att lösa konflikter direkt påverkar klimatet och lärandet ansåg fritidspedagogen. Samt att se det positiva i det mesta, ”Även i misslyckanden så kan man se vad som blev bra” (Lärare 5). Vi tolkar det som att ärare där kan ta chansen att berömma en elev för ansträngningen som Juul & Jensen (2003) menar stärker elevers självkänsla. Fritidspedagogen var också den enda som nämnde hur viktigt det var att bekräfta eleven i det vardagliga mötet, genom att hälsa på eleven, prata med och lyssna på denne, och att det kan vara viktigare med dessa spontana situationer än planerade lekar och dylikt. Vår analys av detta är att det inom fritidsverksamheten inte är lika inriktat på prestationer och mål utan att det är mer fritt och det sociala och individuella får ta mer fokus. I klassrummet är det mer styrt och många mål som ska uppfyllas, större klasser, färre resurser och det sociala och gruppstärkande får eventuellt stryka lite på foten.
Det är viktigt att lärare blir mer medvetna om hur de stärker elevers självkänsla. Flera av de lärare vi intervjuade anser att de stärker elevernas självkänsla när de ger beröm för prestationer. Enligt Juul och Jensen (2003) sänks självkänslan vid beröm för prestationer eftersom att eleven värdesätter sig efter sina egna prestationer och vid ett misslyckande värderar sig eleven lågt. Istället bör lärare berömma en positiv egenskap eller en ansträngning för att eleven ska känna att denne duger även om denne gör fel eller misslyckas. De flesta av respondenterna såg inte arbetet med att stärka elevers självkänsla som någon svårighet vilket eventuellt kan tyda på att de inte ordentligt satt sig in hur självkänslan hos elever kan stärkas.
Vi anser att självkänsla spelar stor roll för att elever ska kunna utveckla en talang eller en förmåga. Många gånger finns intresset och viljan, men självkänslan saknas och då är det lättare att strunta i saken än att anstränga sig och utsätta sig för något där det finns risk att misslyckas. Det är ganska självklart att elever lär sig mer och presterar bättre om de känner att de är betydelsefulla och dugliga.
35
Läraryrket är ett yrke att utvecklas och växa i. Vi menar att en av fördelarna med att ha arbetat länge inom skolan är att lärarna snabbt kan göra insatser för att en elev inte ska utveckla en låg självkänsla och kan genom sin yrkesvana se tidiga tecken hos en elev som behöver hjälp med att stärkas i sig själv. Vi anser att lärare borde få mer kunskaper om hur de stärker elevers självkänsla så det inte riskerar att bli tvärtom. Det skulle öka lärandet och utvecklingen hos eleverna och samhället skulle i framtiden få fler individer som är trygga i sig själva och presterar för att de vill och kan och inte bara för att få beröm och bekräftelse. Vi anser att det är något oroväckande att flera lärare tycker att de stärker elevers självkänsla när det istället kan vara att självkänslan riskerar att sänkas på grund av lärares bemötande och agerande. En större undersökning kring hur lärare arbetar med elevers självkänsla skulle behöva göras för att upptäcka om det var slumpen som gjorde att utfallet blev som det blev eller om det verkligen finns luckor i lärares kunskaper kring stärkandet av elevers självkänsla.