Metoddiskussion

I denna studie intervjuades elever och vårdnadshavare angående elevernas skolsituation. Enbart åtta elever och en vårdnadshavare till respektive intervjuades, 16 deltagare totalt. Deltagarna som intervjuades hade inledningsvis fått en förfrågan via ett postutskick att delta i studien och valde därefter själva aktivt att vara med. Detta kan ha påverkat vilka deltagare som kom att kontaktas eftersom exempelvis inte slumpmässigt utvalda elever kontaktades och det gjordes heller inte försök att rikta urvalet till elever med olika slags upplevelser. Många deltagande elever och vårdnadshavare upplevde inte betydande svårigheter med socialt samspel vilket skiljde sig åt från studier som beskrivs i bakgrunden. Detta kan förklaras av att det möjligen är främst individer som inte upplever sociala svårigheter som väljer att ställa upp på en intervju. En annan aspekt gällande vilka individer som väljer att delta är möjligen att individer som upplever missnöje med exempelvis stödet i skolan väljer att delta i högre grad än individer som är nöjda. Dock var det inget som var särskilt utmärkande i resultaten då det var en jämn fördelning mellan hur många som var nöjda och inte.

6.2.2 Genomförandet av intervjuerna

Intervjuerna i examensarbetet genomfördes digitalt med anledning av pandemin Covid-19. Att intervjuerna genomfördes med videosamtal medförde i sin helhet flera fördelar då många deltagare upplevde det som smidigt att inte behöva ta sig till en annan plats, de flesta hade även erfarenhet av dataprogrammet som de hade använt i andra sammanhang. Möjligen kan det även ha upplevts som en trygg atmosfär för intervjudeltagarna att sitta i sin hemmiljö som är bekant för dem. Dock kan de digitala intervjuerna ha medfört några nackdelar i form av tekniska problem som i något fall störde det sociala samspelet eller färre möjligheter att tolka exempelvis kroppsspråk vilket kan ha påverkat olika aspekter av intervjusituationen. Eventuellt hade intervjutiden kunnat utökas om de hade skett ansikte mot ansikte där mer utrymme hade kunnat ges för informellt småprat. Detta hade även kunnat underlätta att snabbt skapa en avslappnad relation till deltagaren.

Samtliga elever i studien hade någon gång fått en språkstörningsdiagnos och språkstörningens grad och omfattning varierade mycket från elev till elev. Det är viktigt att ta i beaktande att det vid intervjutillfällena fanns en risk att eleverna till följd av sin språkstörning inte kunde uttrycka sig på sådant sätt som de ville och att viktiga aspekter kanske av den anledningen inte kom upp till ytan trots att intervjuledaren anpassade intervjufrågorna efter individens förutsättningar. Det är också viktigt att ta i beaktande att det kan vara svårt att veta vad det deltagarna berättar står

43

för, huruvida det är så som de känner eller den bild de själva vill framhålla. Då semistrukturerad intervjumetod användes skiljde sig intervjuerna till viss del åt gällande karaktär, stil och innehåll. Vilka frågeområden som fick mest utrymme i samtalen styrdes främst av deltagarnas berättelser men kan också påverkats av intresse hos den som intervjuade.

Målet med denna studie är att ge en fördjupad bild av hur elever med språkstörning och deras vårdnadshavare kan uppleva skolan, och ge exempel på hur skolgången kan te sig. Utifrån enbart 16 intervjuer totalt är det omöjligt att dra några generella slutsatser. Bilden som ges i studien kan ändå vara värdefull och resultaten från de specifika individerna kan anses som trovärdiga. Resultatet av studien kan ses i ljuset av tidigare studier där det både ger en fördjupning men också delvis lyfter ännu outforskade områden relaterat till barn med språkstörning som det faktiskt fungerar bra för. För att få en djupare och bredare bild av läget hade det varit optimalt att använda sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder med en större grupp deltagare med olika typer av upplevelser samt från ett större geografiskt område. 6.2.3 Analys av resultat

Innehållsanalys genomfördes för att analysera resultatet. Vissa steg i innehållsanalysen kan ha påverkat resultatet exempelvis vid enstaka fall vid transkription där vissa ord var svåra att tolka från ljudinspelningen. I de allra flesta fall bör det dock inte ha haft någon betydelse för innebörden av det som deltagarna sagt. Det finns även en risk att något som deltagarna sagt har misstolkats och i analysen kan vissa aspekter ha missats då tolkningen kan ha präglats av tidigare studier.

Majoriteten av de studier som beskrivs i bakgrunden är utförda i ett annat land och i en annan kontext än Sverige vilket gör att de kan vara svåra att direkt jämföra med deltagarnas upplevelser och erfarenheter i föreliggande studie.

6.3 Slutsats

Resultaten från denna studie visar att språkliga problem kan påverka alla områden av livet för elever i skolåldern och att språket är en avgörande komponent för att kunna delta i många olika sammanhang. Som framhålls inom ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande visar också studiens resultat att individens språkfunktion verkar vara avhängig situationen. Exempelvis kunde en elev uppleva att det fungerar väl att uttrycka sig muntligt i situationer där eleven umgås med sina kompisar samtidigt som hen tyckte att det var svårt att prata inför andra och med lärare i klassrumssituationen. Elevens svårigheter i en viss situation kan dels förklaras av tidigare erfarenheter, vilka möjligheter och vilket stöd individen tidigare fått att utvecklas

44

och dels av den befintliga miljön och dess förutsättningar. Språkliga förmågor påverkas av den specifika situationen vilket innebär att eleven kan komma mer eller mindre till sin rätt i en annan kontext och beroende på tillgång av stöd.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever med språkstörning och deras vårdnadshavare upplever skolsituationen. Utifrån tidigare litteratur och studiens resultat kan konstateras att barn med språkstörning är en mycket heterogen grupp. Hur språkstörningen tar sig uttryck och vilka konsekvenser den får för skolarbetet ser väldigt olika ut från elev till elev där vissa elever upplever stora svårigheter med både skolarbete och socialt samspel och andra upplever skolgången som relativt välfungerande. Det finns även stora skillnader gällande vilket stöd dessa barn får i skolan och vilka möjligheter eleverna får att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Därmed kan det vara svårt att tala om elever med språkstörning som en grupp och det är viktigt att se till individens förutsättningar och behov.

6.4 Praktisk tillämpning

Resultatet från denna studie indikerar ett behov av språklig stöttning i skolan och att logopeder bör verka för att få en större roll bland gruppen skolbarn. I skolan kan logopeder bidra med kunskap och strategier för att förbättra elevernas språkliga och kommunikativa förmågor och anpassa inlärningsmiljöer efter elevernas behov. För att öka elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar är samarbete mellan pedagoger, logopeder och vårdnadshavare av stor vikt. Samarbete mellan exempelvis lärare och logopeder skulle bidra till att både elever med språkstörning och elever utan språkliga svårigheter kan dra nytta av de strategier och anpassningar i skolmiljön som lärarna kan göra i undervisningen efter rekommendationer av logoped.

Det har även visats att det finns ett behov av ökad kunskap om språkliga problem bland skolpersonal. Språkstörning är vanligt förekommande men det finns fortfarande många som inte känner till diagnosen. Bristen på kunskap riskerar leda till att barn med språkstörning går oupptäckta och att de inte får de stöd de behöver i skolan för att kunna utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att klara skolgången och arbetslivet. Kunskap om språkstörning och andra funktionsnedsättningar bör finnas på såväl organisation-, grupp- som individnivå. Logopeder bör få möjlighet och tillfälle att bidra med sin kunskap och kompetens inom skolverksamheter för att all skolpersonal ska kunna möta denna elevgrupp på bästa sätt. Något som är viktigt att beakta för logopeder och skolpersonal i arbetet med skolbarn är också att behov och önskemål hos barn i skolåldern varierar mycket. Språkstörning kan ta sig uttryck

45

på en mängd olika sätt och hur den ter sig varierar också mycket beroende på situation, alltså är det nödvändigt att se till den individuella elevens behov och förutsättningar. Hänsyn bör också tas till vårdnadshavares upplevelser om oro samt deras förmåga till inblandning i språkligt stöd i fråga om att ta ansvar, tid, och genomföra träning. Det är viktigt att även möta vårdnadshavarnas tankar, oro och önskemål och värna om en god kommunikation och samverkan med elevens nätverk.

6.5 Framtida studier

Fler framtida studier av kvalitativ och kvantitativ karaktär som belyser både vårdnadshavares och elever med språkstörnings perspektiv skulle behövas där ett större antal deltagare inkluderas för att få ett djupare och generaliserbart resultat samt för att kunna dra säkrare slutsatser. Det skulle vara särskilt intressant att också undersöka lärares och annan skolpersonals upplevelser gällande skolsituationen för barn med språkstörning då de besitter andra perspektiv och upplevelser av hur elever med språkstörning har det i skolan. Det skulle även kunna tillföra perspektiv från skolans håll gällande möjligheter och förutsättningar att stötta denna elevgrupp. Genom att förstå också lärarnas perspektiv skulle man även få en bild av om det finns diskrepanser kring vad vårdnadshavare o lärare önskar och tycker är viktigt. Fler studier om skolsituationen för barn med språkstörning skulle innebära att förståelsen och kunskapen om denna elevgrupps förutsättningar och behov skulle öka. En ökad förståelse och kunskap kring området skulle leda till att dessa elever får större möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar vilket skulle minska risken att drabbas av språkliga, känslomässiga och sociala konsekvenser i ett långtidsperspektiv.

46

7. Referenser

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (2 uppl.). Liber. Andersson, E., Fröding, K. & Lundgren, M. (2018).”Vi behöver öka kunskapen kring

språkstörning” – en nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning (Artikelnummer: 00305). Specialpedagogiska myndigheten. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/vi-behover-oka-kunskapen-kring- sprakstorning.pdf/

Bakopoulou, I., & Dockrell, J. E. (2016). The role of social cognition and prosocial behaviour in relation to the socio-emotional functioning of primary aged children with specific language impairment. Research in developmental disabilities, 49-50, 354–370.

https://doi.org/10.1016/j.ridd.2015.12.013

Becker, T. C., & McGregor, K. K. (2016). Learning by listening to lectures is a challenge for college students with developmental language impairment. Journal of Communication Disorders, 64(2016), 32–44. https://doi.org/10.1016/j.jcomdis.2016.09.001

Beitchman, J. H., Wilson, B., Johnson, C. J., Atkinson, L., Young, A., Adlaf, E., Escobar, M., & Douglas, L. (2001). Fourteen-year follow-up of speech/language-impaired and control

children: psychiatric outcome. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 40(1), 75–82. https://doi.org/10.1097/00004583-200101000-00019

Bishop, D. V. M., Snowling, M. J., Thompson, P. A., & Greenhalgh, T. (2016). CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study. Identifying language

impairments in children. Plos one, 11(7), e0158753. https://doi- org.e.bibl.liu.se/10.1371/journal.pone.0158753

Bishop, D. V. M., Snowling, M. J., Thompson, P. A., & Greenhalgh, T. (2017a). Phase 2 of CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry and Allied Disciplines, 58(10), 1068–1080. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1111/jcpp.12721

Bishop, D. V. M. (2017b). Why Is It So Hard to Reach Agreement on Terminology? The Case of Developmental Language Disorder (DLD). International Journal of Language and

Communication Disorders, 52(6), 671–680. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1111/1460- 6984.12335

Brinton, B., Fujiki, M., Spencer, J. C., & Robinson, L. A. (1997). The ability of children with specific language impairment to access and participate in an ongoing interaction. Journal of speech, language, and hearing research: JSLHR, 40(5), 1011-1025.

https://doi.org/10.1044/jslhr.4005.1011

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur.

47

Butterworth, B., & Kovas, Y. (2013). Understanding neurocognitive developmental disorders can improve education for all. Science, 340(6130), 300–305. https://doi-

org.e.bibl.liu.se/10.1126/science.1231022

Clegg, J., Hollis, C., Mawhood, L., & Rutter, M. (2005). Developmental language disorders - a follow-up in later adult life. Cognitive, language and psychosocial outcomes. Journal of child psychology and psychiatry, and allied disciplines, 46(2), 128–149.

https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.2004.00342.x

Conti-Ramsden, G., & Botting, N. (2004). Social difficulties and victimization in children with SLI at 11 years of age. Journal of speech, language, and hearing research: JSLHR, 47(1), 145–161. https://doi.org/10.1044/1092-4388(2004/013)

Conti-Ramsden, G., Durkin, K., Simkin, Z. & Knox, E. (2009). Specific language impairment and school outcomes. I: identifying and explaining variability at the end of compulsory education. International Journal of Language and Communication Disorders, 44(1), 15–35. doi:10.1080/13682820801921601

Conti-Ramsden, G., Durkin, K., Toseeb, U., Botting, N., & Pickles, A. (2018). Education and employment outcomes of young adults with a history of developmental language disorder. International Journal of Language & Communication Disorders, 53(2), 237–255. https://doi- org.e.bibl.liu.se/10.1111/1460-6984.12338

Conti-Ramsden, G., Mok, P., Durkin, K., Pickles, A., Toseeb, U., & Botting, N. (2019). Do emotional difficulties and peer problems occur together from childhood to adolescence? The case of children with a history of developmental language disorder (DLD). European Child & Adolescent Psychiatry, 28(7), 993–1004. https://doi.org/10.1007/s00787-018-1261-6

Conti-Ramsden, G., Mok, P. L., Pickles, A., & Durkin, K. (2013). Adolescents with a history of specific language impairment (SLI): strengths and difficulties in social, emotional and behavioral functioning. Research in developmental disabilities, 34(11), 4161–4169. https://doi.org/10.1016/j.ridd.2013.08.043

Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss.163–174). Studentlitteratur. Dockrell, J., Lindsay, G. & Palikara, O. (2011). Explaining the academic achievement at school

leaving for pupils with a history of language impairment: Previous academic achievement and literacy skills. Child Language Teaching and Therapy, 27(2), 223–237. doi: 10.1177

/0265659011398671

Dubois, P., St-Pierre, M.-C., Desmarais, C., & Guay, F. (2020). Young Adults With

Developmental Language Disorder: A Systematic Review of Education, Employment, and Independent Living Outcomes. Journal of Speech, Language & Hearing Research, 63(11), 3786–3800. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1044/2020_JSLHR-20-00127

Dysthe, O. (2003): Sociokulturella perspektiv på kunskap och lärande. I: Dysthe, Olga (red.), Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur.

48

Dysthe, O., & Igland, M-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe (red.), Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur.

El Nokali Nermeen, E., Bachman Heather, J., & Votruba-Drzal, E. (2010). Parent Involvement and Children’s Academic and Social Development in Elementary School. Child Development, 81(3), 988–1005. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1111/j.1467-8624.2010.01447.x

Feeney, R., Desha, L., Ziviani, J., & Nicholson, J. M. (2012). Health-related quality-of-life of children with speech and language difficulties: a review of the literature. International journal of speech-language pathology, 14(1), 59–72. https://doi.org/10.3109/17549507.2011.604791 Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 Grundrapport

(Artikelnummer: 18065).

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b49728/s kolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf

Forrest, C. L., Gibson, J. L., Halligan, S. L., & St Clair, M. C. (2018). A longitudinal analysis of early language difficulty and peer problems on later emotional difficulties in adolescence: Evidence from the Millennium Cohort Study. Autism & Developmental Language

Impairments, 3(1), 1–15. https://doi.org/10.1177/2396941518795392

Gallagher, A. L., Murphy, CA. Conway, P. F. & Perry. A. (2019). Engaging multiple stakeholders to improve speech and language therapy services in schools: an appreciative inquiry-based study. BMC Health Services Research, 19(1), 1–17.

https://doi.org/10.1186/s12913-019-4051-z

Gibbons, P. (2006). Stärk språket stärk lärandet. Hallgren & Fallgren förlag.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Gough Kenyon, S. M., Lucas, R. M., & Palikara, O. (2020). Expectations of the Transition to Secondary School in Children with Developmental Language Disorder and Low Language Ability. British Journal of Educational Psychology, 90(2), 249–265. https://doi-

org.e.bibl.liu.se/10.1111/bjep.12292

Hallin, A. E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Natur & kultur.

Johnson, C. J., Beitchman, J. H., & Brownlie, E. B. (2010). Twenty-Year Follow-Up of Children with and without Speech-Language Impairments: Family, Educational, Occupational, and Quality of Life Outcomes. American Journal of Speech-Language Pathology, 19(1), 51–65. https://doi.org/10.1044/1058-0360(2009/08-0083)

Kalnak, N. (2014). Family history, clinical marker and reading skills in children with specific language impairment. [Doktorsavhandling. Karolinska institutet].

Kapa, L. L., & Plante, E. (2015). Executive Function in SLI: Recent Advances and Future Directions. Current Developmental Disorders Reports, 2(3), 245–252.

49

Karasinski, C. (2013). Behaviour Problems and Social Functioning in Adolescents with Language Impairment. Perspectives on Language Learning and Education. 20(2), 36–43. https://doi.org/10.1044/lle20.2.36

Keogh, B. K., Gallimore, R., & Weisner, T. (1997). A sociocultural perspective on learning and learning disabilities. Learning disabilities Research & Practice, 12(2), 107–113.

Knox, E., & Conti-Ramsden, G. (2007). Bullying in young people with a history of specific language impairment (SLI). Educational and Child Psychology, 24(4), 130–141.

Law, J., Boyle, J., Harris, F., Harkness, A., & Nye, C. (2000). Prevalence and natural history of primary speech and language delay: findings from a systematic review of the literature. International journal of language & communication disorders, 35(2), 165–188.

https://doi.org/10.1080/136828200247133

Law, J., Rush, R., Schoon, I., & Parsons, S. (2009). Modeling Developmental Language Difficulties from School Entry into Adulthood: Literacy, Mental Health, and Employment Outcomes. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 52(6), 1401–1416. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1044/1092-4388(2009/08-0142)

Leonard, L. 1998. Children with specific language impairment. MIT Press.

Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår: en undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3. [Doktorsavhandling. Umeå universitet, Institutionen för språkstudier].

Lindsay, G., & Dockrell, J. E. (2012). Longitudinal patterns of behavioral, emotional, and social difficulties and self-concepts in adolescents with a history of specific language impairment. Language, speech, and hearing services in schools, 43(4), 445–460.

https://doi.org/10.1044/0161-1461(2012/11-0069)

Lindsay, G., & Dockrell, J. E. (2004). Whose Job Is It? Parents’ Concerns About the Needs of Their Children with Language Problems. Journal of Special Education, 37(4), 225–235. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1177/00224669040370040201

Lindsay, G., Dockrell, J., & Palikara, O. (2010). Self-esteem of adolescents with specific language impairment as they move from compulsory education. International Journal of Language & Communication Disorders, 45(5), 561–571. https://doi-

org.e.bibl.liu.se/10.3109/13682820903324910

McGregor, K. K., Goffman, L., Van Horne, A. O., Hogan, T. P., & Finestack, L. H. (2020). Developmental language disorder: Applications for advocacy, research, and clinical service. Perspectives of the ASHA Special Interest Groups, 5(1), 38–46.

https://doi.org/10.1044/2019_PERSP-19-00083

McGregor, K. K., Langenfeld, N., Van Horne, S., Oleson, J., Anson, M., & Jacobson, W. (2016). The University Experiences of Students with Learning Disabilities. Learning Disabilities Research & Practice, 31(2), 90–102. https://doi:10.1111/ldrp.12102

50

Mercer, Neil. (1996). The Quality of Talk in Children's Collaborative Activity in the Classroom. Learning and Instruction. 6(4), 359–377. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/S0959-

4752(96)00021-7

Mok, P. L. H., Pickles, A., Durkin, K., & Conti‐Ramsden, G. (2014), Longitudinal trajectories of peer relations in children with specific language impairment. J Child Psychol Psychiatr, 55(5), 516–527. https://doi.org/10.1111/jcpp.12190

Norbury, C. F., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., Vamvakas, G., & Pickles, A. (2016). The Impact of Nonverbal Ability on Prevalence and Clinical Presentation of Language Disorder: Evidence from a Population Study. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 57(11), 1247–1257. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1111/jcpp.12573

Ochs, E. (1979). Transcription as theory. I: E. Ochs & B.B. Schieffelin (red.). Developmental pragmatics. Academic Press.

Ors, M. (2003). Specific language impairment, neurophysiological studies of children and parents. [Doktorsavhandling, Lunds universitet, Department of Clinical Neurosciences, Division of Clinical Neurophysiology].

Bjar & Liberg, (2003), s. 210. Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur.

Paul, R., Norbury, C., & Gosse, C. (2018). Language disorders from infancy through

adolescence: listening, speaking, reading, writing, and communicating (5 uppl.). Elsevier. Pennington, B. F., & Bishop, D. V. (2009). Relations among speech, language, and reading

disorders. Annu Rev Psychol, 60(1), 283–306. https://doi- org.e.bibl.liu.se/10.1146/annurev.psych.60.110707.163548

Rannard, A., Lyons, C. & Glenn, S. (2004). Children with specific language impairment:

parental; accounts of the early years. Journal of Child Health Care. 8(2), 165–176. https://doi- org.e.bibl.liu.se/10.1177/1367493504041875

Rapley, T. (2004). Interviews. I: C. Seale, G. Gobo, J. F. Gubrium, & D. Silverman (red.), Qualitative Research Practice. Sage Publications.

Rautalinko, E. (2007). Samtalsfärdigheter: stöd, vägledning och ledarskap. Liber.

Redmond, S. M. (2016). Markers, models, and measurement error: Exploring the links between attention deficits and language impairments. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 59(1), 62–71. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1044/2015_JSLHR-L-15-0088 Redmond S. M. (2011). Peer victimization among students with specific language impairment,

attention-deficit/hyperactivity disorder, and typical development. Language, speech, and hearing services in schools, 42(4), 520–535. https://doi.org/10.1044/0161-1461(2011/10- 0078)

Reilly, S., Tomblin, B., Law, J., McKean, C., Mensah, F.K., Morgan, A., ... Wake, M. (2014). Specific language impairment: A convenient label for whom? International Journal of

51

Language & Communication Disorders, 49(4), 416–451. https://:doi:10.1111/1460- 6984.12102

Riglin, L., Frederickson, N., Shelton, K. H., & Rice, F. (2013). A longitudinal study of psychological functioning and academic attainment at the transition to secondary school. Journal of Adolescence, 36(3), 507–517. https://doi-

org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.adolescence.2013.03.002

Roulstone, S., & Lindsay, G. (2012). The perspectives of children and young people who have